ALS - glutenkänslighet och celiaki

En patient med ALS-liknande förändringar i hjärnan diagnostiserades för celiaki. Vid ett test under en 3-månaders period (strikt kost) började avvikelserna i hjärnan att försvinna...Fler studier påvisar ett gott resultat av en glutenfri kost.

Glutenintolerans och glutenöverkänslighet är känt för att ge upphov till immunreaktioner och autoimmuna sjukdomar med alltför ofta neurologiska problem. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gliadin är ett protein, en del av gluten.

Víd en studie i Sheffield, England, fann man att 57 % av patienterna med diagnostiserade neurologiska problem hade antikroppar mot gliadin, och 16 % av dem hade utvecklat celiaki. Det är långt över snittet hos den allmänna befolkningen, där 20 % antas ha en glutenintolerans och man antar att 3 % utvecklat celiaki.

En intressant studie utför på möss och publicerad 2015 visar på ett samband mellan läckande tarm och en rubbad bakteriell flora i tarmen vid ALS.

Det är intressant att notera att mononatriumglutamat (MSG) är härledd från proteinet gluten av sockerbetor och vete. Många människor som är känsliga för MSG upptäcker att de också faktiskt är glutenintoleranta. Glutenintolerans kan resultera i både glukosintolerans och inflammation i hjärnan. Inflammation i hjärnan är nära förknippad med neurologiska sjukdomar som alzheimers sjukdom, parkinsons sjukdom, multipel skleros och demens.

Eftersom  många neurologiska symptom uppstår vid glutenintolerans, (på grund av immunreaktioner mot transglutaminas och nervvävnad) förefaller det ytterst rimligt att starkt misstänka att det förekommer korsreaktioner mot transglutaminas hos patienter med ALS.

En annan aspekt att ta med i bilden är att vete, mjölk och soja innehåller höga halter av glutaminsyra och asparaginsyra. Höga nivåer av dessa icke essentiella-aminosyror kan via receptorer i nervcellerna aktiveras och leda till "excitotoxitet" och neurologiska skador hos djur visar försök.

IgA och IgG antikroppar mot transglutaminas och nervvävnad kan leda till inflammationer och autoimmuna skador i centrala och perifera nervsystemet. Denna typ av skador kan avbryta neuronala impulser och leda till neurodegenerativ sjukdom som ses vid ALS.  En studie från 2015 påvisade ett samband mellan autoimmunitet och känslighet för gluten.

ALS är fyra gånger vanligare i den moderna industrivärlden än MS (multipel skleros). Den vanligaste formen av ALS är s.k. sporadisk ALS som drabbar vem som helst och sedan finns en variant som forskarna vill kalla "familjär ALS" och hänvisa till en "gen" och som underlag för detta påstående basera sig på ett 150-årigt "släktträd" som utgångspunkt.

Forskare vill hävda att det inte finns något botemedel för ALS utan endast medicinering som bromsar upp förloppet genom blockering av signalsubstansen glutamat, alltså endast en lindring med andra ord.

Många forskare drar gärna paralleller med den moderna industrivärldens ALS och en annan form av ALS liknande sjukdom som upptäcktes runt 1950 på Guam i Stilla havet, sjukdomen inordnas i gruppen av MND (motorneuron sjukdom) eller även kallad Guamanian ALS-PD där mjöl av Cycad nötter används i kosten, och där giftet i fröets skal ger upphov till inflammatoriska förlopp i nervsystemet, liknande det förlopp som kan ses vid gluten/gliadin överkänslighet.

Läkare i olika delar av världen rekommenderar nu en strikt glutenfri/mejeriproduktsfri/baljväxtfri/mononatriumglutamatfri och sockerfri diet och med ett större dagligt intag av kosttillskott i form av mineraler och vitaminer (framförallt D-vitamin, magnesium, zink och stora doser B-vitaminer samt omega3) för ALS patienter.

Forskning publicerad 2016 visar bland annat brister på zink, koppar och selen hos Als-patienter och rekommenderar tillskott av dessa.

En glutenfri kost skadar inte någon...men kan hjälpa desto fler, fast hos en ALS drabbad patient kan det ta betydligt längre tid.

*I andra delar av världen där man inte brukar vårt moderna spannmål av vete, korn, råg, eller mejeriprodukter finns knappt inte sjukdomen ALS representerad alls.