tisdag 13 december 2016

Ingefära och dess ypperliga hälsofördelar!



Inlägget uppdaterat 19 augusti 2019

Jag tänkte på fleras begäran fortsätta med små hälsotips som kan vara värdefulla framför allt för dem som uteslutit allergener ur sin kost och som vill gå vidare i en hälsomedveten inriktning.

Ingefära (Zingiber officinale) är den mest använda kryddan i världen idag. Det är faktiskt en del av växtfamiljen gurkmeja och kardemumma, vilket kan förklara varför hälsoeffekterna av ingefära är så extraordinärt och välkänt.


Kineserna och indierna har använt ingefära för att behandla sjukdomar i över 4700 år, och det var en ovärderlig handelsvara i det romerska riket runt Kristi tid på grund av sina medicinska egenskaper.

Av de 115 olika kemiska komponenter som finns i ingefära, kommer de terapeutiska fördelarna från gingeroler (bioaktiva substansen i färsk ingefära), denna oljiga harts i roten fungerar som en mycket potent antioxidant och anti-inflammatoriskt medel. Dessa bioaktiva ingredienser, särskilt då gingerol har noggrant utvärderats kliniskt och forskning backar upp dess avsevärda hälsofördelar.

Ingefära har använts i tusentals år som ett effektivt hjälpmedel i matsmältningsprocessen och naturligt botemedel mot illamående. Taiwanesiska forskare upptäckte att tre kapslar (1,2 g totalt) av ingefära kan faktiskt hjälpa magsäcken att snabbare släppa sitt innehåll till tunntarmen hos människor med dyspepsi- ett tillstånd där 40 procent av patienterna lider av onormalt fördröjd gastrisk tömning.

Detta är en av anledningarna till varför ingefära hjälper mot uppsvälldhet, förstoppning och andra gastrointestinala störningar. Ingefära hjälper den glatta muskulaturen i tarmslemhinnan att slappna av och hjälper således till att smidigare transportera födan i systemet.

Stärker immunförsvaret
Ayurvedisk medicin har prisat ingefärans förmåga att stärka immunförsvaret genom historien. Det anses att ingefära effektivt bryter ner ansamling av toxiner som ansamlats i organen. Det är också känt för att rengöra det lymfatiska systemet, vår kropps avloppssystem.

The Journal of Microbiology publicerade en studie år 2011 som testade hur effektiv ingefäran är på att stärka immunförsvaret. Man jämförde förmågan hos ingefära att döda Staphylococcus aureus och Streptococcus pyogenes mot konventionella antibiotika, och man upptäckt att den naturliga lösningen med ingefära stod för bästa resultaten vid varje test.

Kloramfenicol, ampicillin och tetracyklin - kunde inte kunde nå upp till den antibakteriella förmågan som ingefäran har. Detta är viktigt att veta om eftersom dessa två bakterier är mycket vanliga på sjukhus och ofta orsakar komplikationer till en redan immunkomprometterade patienter.

Svampinfektioner har visat sig inte ha en chans mot ingefära. Av de 29 typer som utvärderats i en studie vid  Carleton University, så var ingefära överlägsen och mest effektiv på att döda svamp.

Cancer
Idag drabbas många av cancer i ett eller annat sätt.  Enligt forskare är ingefärans anticanceroegena egenskaper ett resultat av föreningen 6-gingerol, som finns i stora mängder i rå ingefära. 6-gingerol har antibakteriella, antiinflammatoriska och antitumöregenskaper. Det är också visat sig kunna vara fördelaktigt personer som redan står på cancerbehandling eftersom ingefära har varit känt för att förhindra de toxiska effekterna av cancerläkemedel. I en studie med 744 patienter med cancer, gav ingefära en markant lindring av illamående orsakad av kemoterapi.

Forskare vid University of Minnesota gjorde upprepade tester på möss och upptäckte att utfodring tre gånger per vecka med gingeroler (ingefära), fördröjde tillväxten av kolorektala cancerceller. Forskare vid University of Michigan bekräftade dessa resultat med fördröjd tillväxt även vid äggstockscancer. I själva verket fann de att: "behandling med ingefära på odlade äggstockscancerceller inducerade djupgående tillväxthämning i alla testade cellinjer".

Gingerol i ingefära är allmänt kända för att naturligt förbättra diabetes och förbättra insulinkänsligheten. En studie av Journal of Agricultural and Food Chemistry år 2006, upptäckte att de också skulle kunna undertrycka ackumulering av sorbitol i humana blodkroppar och hos råttor matade med socker. Enkelt uttryckt, kan man säga att ingefära inte bara hjälper till att förhindra och vända diabetes - det skyddar mot och förbättrar diabeteskomplikationer som diabetesretinopati (kärlförändringar i ögats näthinna som orsakas av diabetes).

Alzheimers-Demens
Alzheimer är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Den står för 60-70 procent av demensfall hos personer över 65 år i hela världen. Forskning visar ingefära kan bidra till att minska förlusten av hjärnceller, som typiskt leder till Alzheimers sjukdom. En ökad blodgenomströmning i hjärnbarken har uppmätts efter intag av ingefära.

Dessutom kan vissa studier som utförts på djur visa att de antioxidanter och andra kraftfulla föreningar som finns i ingefära, kan bekämpa inflammatoriska processer som förekommer i hjärnan. Andra djurstudier visar att konsumtion av ingefära kan skydda mot åldersrelaterade nedgång i hjärnans funktioner.

I en intressant studie har forskare gett 60 medelålders kvinnor ingefärsextrakt eller placebo. Forskare utvärderade sedan kvinnornas minne och hjärnans funktioner. De fann att de kvinnor som konsumerade ingefära visade: "en förbättring av arbetsminnet".

IBS
IBS är en vanlig relativt sjukdom som drabbar många. Vissa symtom är kramper, uppblåsthet, gas, diarré, förstoppning, och slem i avföringen. För många som lider av smärtsam IBS så kan ingefära ge en viss lättnad genom att hjälpa tarmen att slappna av.

Magsår
Sedan 1980-talet har forskare känt till att ingefära kan bota magsår. På senare tid har indiska forskare närmare kunnat kvantifiera denna medicinska effekt. I en studie publicerad i tidskriften Molecular Nutrition and Stomach Research, upptäckte de att ingefära var sex till åtta gånger mer potent än läkemedel framtagna för att behandla GERD!

Viktreduktion-Ökad mättnadskänsla
Ingefära kan hjälpa till att skapa mättnadskänsla, undertrycka aptit och slutligen minska det dagliga kaloriintaget. En studie från år 2012 som publicerades i tidskriften The Journal Metabolism, fann att individer som drack varm ingefärsdryck innehållande 2 gram ingefärspulver efter måltid, minskade hungerkänslor i upp till sex timmar.



Tips!
Att ofta använda ingefära har betydande hälsomässiga fördelar. De vanligaste formerna av ingefära inkluderar:

Rå ingefära – Tillsätt en tunn skiva färsk ingefära i en smoothie varje morgon.

Eterisk ingefärsolja - Den mest potenta formen av ingefära eftersom den innehåller de högsta nivåerna av gingeroler. Det kan intas oralt i förebyggande syfte eller smörjas på huden vid muskelvärk. Normalt är två till tre droppar eterisk olja den rekommenderade terapeutiska dosen.

*Te gjort på färsk ingefära:
Finriv en liten bit färsk ingefära på ett rivjärn. Tappa upp ca 3dl vatten i en kastrull och tillsätt den finrivna ingefäran. Låt sedan alltsammans sjuda upp försiktigt under omrörning. Låt stå en liten stund, häll sedan upp (allt inklusive finrivet) i en mugg och söta sedan efter smak med valfritt sötningsmedel.

Mald ingefära (krydda) – Att använda mald ingefära vid matlagning är ett utmärkt sätt att dra nytta av denna hälsosamma krydda.

Det finns även kosttillskott i kapselform med den rekommenderade dagsdosen 1000 milligram att köpa.

Tänk på att i möjligaste mån använda ekologisk ingefära.

Du hittar mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714


Referenser:

Rhode J, et al. Ginger inhibits cell growth and modulates angiogenic factors in ovarian cancer cells. BMC Complement Altern Med. 2007 Dec 20;7:44.

Science Daily. Dietary Ginger May Work Against Cancer Growth. [Internet]. Available at: http://www.sciencedaily.com/releases/2003/10/031029064357.htm

Ficker CE, et al. Inhibition of human pathogenic fungi by ethnobotanically selected plant extracts. Mycoses. 2003 Feb;46(1-2):29-37.

Sebiomo A, et al. Comparative studies of antibacterial effect of some antibiotics and ginger (Zingiber officinale) on two pathogenic bacteria. Micro and Antimicro 2011; 3(1):18-22.

Siddaraju MN, et al. Inhibition of gastric H+, K+-ATPase and Helicobacter pylori growth by phenolic antioxidants of Zingiber officinale. Mol Nutr Food Res. 2007 Mar;51(3):324-32.

Ming-Luen Hu, et al. Effect of ginger on gastric motility and symptoms of functional dyspepsia. World J Gastroenterol 2011; 17(1): 105–110.

Chaudhary K. Herb of the Month: Ginger.[Internet]. Available at: http://blog.doctoroz.com/oz-experts/herb-of-the-month-ginger

ABC Australia. Ginger has painkilling properties: research. [Internet. Available at: http://www.abc.net.au/science/news/health/HealthRepublish_433324.htm

torsdag 8 december 2016

Cancer och den hälsosamma vitlöken


Att veta om olika hälsofördelar av att kunna använda naturliga livsmedel i kampen mot olika sjukdomar är viktigt. Många av dem som lider av kostrelaterade sjukdomar kan också i förlängningen drabbas av andra sjukdomstillstånd. Detta gäller även sedan man eventuellt lagt om sin kost.

Ny forskning har funnit att föreningar i vitlök kan minska cancerrisker med så mycket som två tredjedelar. Både vitlök och lök innehåller organiska svavelföreningar som är kraftfulla mot cancer. Ryktet om vitlöken (Allium sativum) som ett effektivt botemedel mot tumörer sträcker tillbaka till den egyptiska Codex Ebers ca år 1550 före Kristus.

Enligt National Cancer Institute, som är en del av National Institutes of Health, har flera studier visat att vitlök minska risken för flera former av cancer med 50 procent eller mer. Vitlök hjälper också till att förebygga hjärtsjukdom och diabetes, och dessutom stärker vitlök i allmänhet immunförsvaret.


Ny forskning har funnit vitlök innehåller mer än 30 organiska svavelföreningar, många med spännande anti-cancer egenskaper. Den ena är en förening som kallas diallyl-trisulfid (DAT), som bekämpar cancer genom att förhindra, döda, eller blockera tillväxten och spridningen av cancerceller. Intressanta studier har antytt att vitlök hämmar utvecklingen och utvecklingen av cancer i prostata-, bröst-, kolon, mage, urinblåsa, matstrupe och hud vid tester på cancerceller i provrör och på djur.


En studie som genomförts vid University of North Carolina fann att människor som äter vitlök ofta minskar risken att drabbas av kolorektal cancer med två tredjedelar. Bevis stöder att ökad konsumtion av vitlök kan minska risken att drabbas av bukspottkörtelcancer. En studie utförd i San Francisco visade att risken att drabbas av bukspottkörtelcancer var 54 procent lägre hos personer som intar stora mängder av vitlök jämfört med dem som åt mycket lite.


Enligt rapporter från Institutet National Cancer så kan vitlök minska risken för cancer i bukspottskörteln med 54 procent, prostatacancer med 50 procent, tjocktarmscancer med 50 procent, och magcancer med 52 procent. Vissa studier visar ännu större fördelar: En fransk studie visade att ett ökat intag av vitlök förknippades med en statistiskt viktig nedgång i risken att drabbas av bröstcancer. Man skriver också: ” En analys av data från sju populationsstudier visade att ju större mängd rå och tillagad vitlök som konsumeras, desto lägre risk för att drabbas av mag och kolorektal cancer”.

Den europeiska presumtiva utredningen Cancer and Nutrition (EPIC), är en pågående multinationell studie med män och kvinnor från 10 olika länder. Denna studie undersöker effekterna av kost och cancer. I studien visades att större intag av lök och vitlök kunde sättas i samband med en minskad risk för tarmcancer.
En stor prospektiv studie undersökte huruvida kost och andra riskfaktorer är relaterade till cancerincidens hos främst äldre kvinnor. 

Resultaten från studien visade ett starkt samband mellan konsumtion av vitlök och minskad risk tjocktarms-cancer. Kvinnor som konsumerade de största mängderna vitlök hade en 50 procent lägre risk för att drabbas cancer i kolon jämfört med kvinnor som konsumerade små mängder av vitlök.

Vitlök kan även hjälpa till att förebygga och bekämpa några av de dödligaste cancerformerna. Forskare vid Medical University of South Carolina fann att svavelföreningar i vitlök även är effektiva mot glioblastom, en dödlig typ av hjärntumör.

Studier bedrivs också på hur vilken effekt vitlökens föreningar (ajoene) kan ha i behandling av leukemi. En större kinesisk studie undersöker vitlökens positiva effekter i behandling av lungcancer och man förslår vidare forskning på området för att eventuellt kunna förebygga lungcancer.

Övriga fördelar

Testosteronhöjande egenskaper. Japanska studier fann att vitlök ökar testosteron i kombination med en proteinrik diet under en månad av försök. Det kemiska diallyl-disulfiden stimulerar kroppen att släppa ett hormon som sporrar produktionen av testosteron.

Diabetes.Vitlök används som en traditionell behandling i Europa, Asien och Mellanöstern för att behandla diabetes. Studier på både människor och djur som genomförts i Japan, Indien och Saudiarabien visar att vitlök reglerar och sänker blodsockret effektivt. Den indiska studien fann att allicin i vitlök kombineras med B-vitaminet tiamin, stimulerar bukspottkörteln att producera insulin.

Hjärtsjukdom.Vitlök tacklar både kolesterol och blodtryck för att minska risken för hjärtsjukdom. Flera studier har visat att vitlök sänker nivåer av triglycerider och LDL-kolesterol – med så mycket som 20 procent. I en stor studie, där deltagarna tog 800 milligram pulveriserad vitlök dagligen under fyra månader, sänktes deras kolesterol med 12 procent och deras triglycerider med 17 procent.

Flera studier med vitlök som kosttillskott har visat en signifikant minskning av diastoliskt blodtryck (under trycket), och tre visade en minskning av det systoliska trycket (övre trycket). En kemikalie i vitlök som kallas svavelväte gör att den glatta muskulaturen slappnar av, vilket bidrar till att kontrollera och normalisera blodtrycket.

Vitlök verkar för att förhindra uppbyggnad av plack och förhindrar blodproppar, vilket skulle kunna minska risken för stroke och tromboser. En studie vid Indiens Tagore Medical College fann att patienter som tog vitlöksolja dagligen under 10 månader löpte 83 procent mindre risk att bilda farliga blodproppar.

Förkylning. En brittisk studie visade att komplettera sin kost med vitlök varje dag minskade risken att bli förkyld med mer än hälften jämfört med personer som tog placebo. Om man dessutom råkade bli förkyld sker tillfrisknandet snabbare.

Experter rekommenderar att äta två till fyra klyftor färsk vitlök dagligen eller 1200 milligram frystorkade vitlök som delas in i tre doser. Vid tillagning, maximeras dess hälsofördelar genom malning eller att den krossa innan tillagning. Genom att krossa den blandas två av vitlökens viktigaste beståndsdelar - alliin och alliinas - tillsammans skapar dessa den kraftfulla föreningen allicin.

Viktigt att veta om
Skivar du vitlöken krossas få celler. Därmed reagerar ganska lite av alliinet med alliinas. Ju finare du hackar desto fler celler förstörs och mer allicin bildas. Just därför bör vitlök helst pressas och krossas för att få ut mest allicin. Dessutom förstörs enzymet alliinas av upphettning, så vitlöken måste pressas/krossas innan tillagning för att allicin ska hinna bildas. Och vitlöken har alltså störst effekt rå. Vill man tillaga vitlöken är det bra att låta den stå 5-10 minuter efter pressning/krossning för att mer allicin ska hinna bildas. Helst ska ekologisk vitlök användas om det finns att tillgå.

För egen del äter jag själv vitlök flera gånger per vecka i en egenkomponerad "hälsosallad" och receptet får du här nedan:

(För 2 personer)

1 Romansallatshuvud (ca 200gr) som finhackas
1 påse Machésallat (ca 65gr) som finhackas
1 finriven morot
4-6 klyftor ekologisk vitlök (efter egen smak) som krossas i vitlökspress
2-3 matskedar bra Aioli (eller efter behag)
Alla ingredienser blandas sedan noga i en skål
Krydda med flingsalt eller örtsalt samt svartpeppar

Kan ätas för sig självt eller tillsammans med andra tillbehör som t.ex. ägg om man tål det. Fungerar fint som ersättare för potatis, ris och pasta vid måltid. Salladen innehåller utöver vitlökens goda hälsoförmåner även betydande mängder av folat och K-vitamin vilket är ett stort plus i kanten.

OBS! Babyspenat kan också användas i salladen, men man bör vara återhållsam med spenat pga oxalsyrahalten.Intag 1 gång per vecka av spenat är allmänt ok.
Referenser:
Diallyl Disulfide (DADS), a Constituent of Garlic, Inactivates NF-B and Prevents Colitis-Induced Colorectal Cancer by Inhibiting GSK-3ß.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27138790

Garlic(Allium sativum) feeding impairs Sertoli cell junctional proteins in male Wistar rat testis: microscopy study.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27109898

Secondary Metabolites from Endophytic Fungus Penicillium pinophilum Induce ROS-Mediated Apoptosis through Mitochondrial Pathway in Pancreatic Cancer Cells.  
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26848704

Raw Garlic Consumption and Lung Cancer in a Chinese Population.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26809277

The JNK Signaling Pathway Is a Novel Molecular Target for S-Propargyl- L-Cysteine, a Naturally-Occurring Garlic Derivatives: Link to Its Anticancer Activity in Pancreatic Cancer In Vitro and In Vivo. 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26033085

Effects of garlic oil on pancreatic cancer cells. 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24289598

Garlic Phytocompounds Possess Anticancer Activity by Specifically Targeting Breast Cancer Biomarkers - an in Silico Study.  
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27356707

The garlic compound ajoene targets protein folding in the endoplasmic reticulum of cancer cells.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26207910

Ajoene (natural garlic compound): a new anti-leukaemia agent for AML therapy  

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15158086


 

tisdag 1 november 2016

Katt och tiaminbrist - Viktigt inlägg om våra husdjur!


Som ni vet har jag tidigare tagit upp om spannmål och våra husdjur (katt och hund) på denna blogg, men här kommer ett inlägg som kompletterar detta och är viktigt att få kännedom om du har katt. För ett tag sedan blev jag förklarad som dagens hjälte utav en kattägarinna, vilket gladde mig väldigt mycket :)

Historien bakom detta började med att kvinnan rådfrågade mig angående sin katt (8 år gammal) som varit akut sjuk några dagar. Hon berättade att hennes katt hade varit dålig till och från under ca 5-års tid med tecken som utebliven bajsning i några dagar, ibland ostadig gång, koordinationsbesvär vid gång, fallit omkull och även saliverat och fradgat kraftigt, vilket fått kvinnan att misstänka epilepsi. Kvinnan hade besökt veterinär 2 gånger för ovan beskrivna besvär, men veterinären fann inga problem vid dessa undersökningar.

Funderingar på avlivning
Inför sista besöket där man funderade över avlivning när nu katten var ordentligt sjuk, med utebliven bajsning, enstaka kräkning, neurologiska symtom och kraftig salivering som pågick i timmar, kontaktade  kvinnan kontaktade mig om jag hade något råd att ge, så jag bad kvinnan skriva en lapp som hon skulle ge till veterinären, "ge katten en Beviplex-injektion" (B-vitaminspektrum).

En ny katt
Sagt och gjort...dagen efter hade kvinnan tillbaks sin katt som ny igen, full av liv och lek. Vad berodde då detta på? Jo, katten har alltid ätit helfoder (spannmålsfritt), men just det fabrikatet visade sig inte innehålla så höga halter av ett speciellt B-vitamin. Här började jag misstänkta att det kunde vara en brist på Tiamin (Vitamin-B1) inblandat med tanke på symtomen. Jag ringde några dagar efter kvinnans sista besök upp veterinären på kvinnans vägnar och berättade att sprutan givit effekt och vad jag misstänkte...veterinären svarade..."det hade jag inte en aning om...tiaminbrist trodde jag berörde mest magen"...


Jag gav kvinnan rådet att då och då krossa och ge en helt vanlig B-vitamintablett (en halv per vecka) som blandas i lite mjukmat för att förebygga och hålla bristen borta och katten frisk. Obs! Om bristen gått långt bör man kontakta veterinär och be om en B-vitaminspruta, ibland behövs flera injektioner över tid. Långvarig och grav tiaminbrist kan ge neurologiska skador och då även blindhet om det vill sig illa.

Information
Jag har låtit informera ett antal butiker som som säljer helfoder till husdjur att ha denna berättelse med sig i bagaget om någon kund kommer och rådfrågar om foder eller berättar om symtom hos sina husdjur. Man bör välja bort helfoder med spannmål och köttmjöl och istället välja ett bra helfoder gjort på färskt kött och fisk, gärna ge lite extra kokt fisk eller kyckling som komplement och vitaminer.

En annan sak man också ska också tänka när det gäller symtom på brist är att om man t.ex. klipper sin raskatt går det åt mängder av B-vitamin för ny pälssättning...


Allergi
Ytterligare något viktigt när det gäller katt är att byta foder då och då. Om man t.ex. använt ett foder innehållande kyckling under lång tid kan det i längden skapa allergi mot kyckling hos vissa katter. Tecken på allergi mot födoämnen kan visa sig i form av salivering (måttlig) och att katten tvättar sig ovanligt ofta och länge.

Nedärvd hjärtsjukdom
Salivering under och efter sömn kan även bero på förtjockad hjärtmuskulatur med cirkulationsbesvär och vätskeansamling i buken som följd. Risk för proppbildning i kärlen ökar då. Vanlig åkomma hos vissa raskatter som t.ex. Birma och Maine Coon.Tillståndet kan lindras genom behandling men kan ej botas.

Vill du läsa mer om våra husdjur och maten kan du läsa ett av mina äldre blogginlägg här:
http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/06/husdjur-och-manniskor-drabbas-bada-av.html

 

 


 

 

Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714








måndag 5 september 2016

Histamin och sömnbesvär


Antihistaminer kan hjälpa vid sömnbesvär

Histamin finns även i hjärnan och hjälper till att hålla dig alert och vaken på dagarna. Ett läkemedel med "anti"histamin påverkar hjärnan och gör ofta att du kan känna dig hängig, trött och sömnig. Förutom att hjälpa till att behandla allergier, är antihistaminer också kända för att faktiskt göra användaren "trött och dämpad", och varningar om just detta kan ses på läkemedlets bipacksedel.

En studie av forskare vid Neurobiologi Research Laboratory och UCLA Neuropsykiatrisk Institute visar att hjärnceller som innehåller det kemiska histaminet är helt avgörande för att vi ska kunna vakna ur vår sömn.

I tidskriften Neuron, redogjordes studieresultaten som visar att när verksamheten i histaminproducerande celler i hjärnan stannar av, orsakar det en gradvis förlust av medvetandet och sömnstadiet inträder. Resultaten bidrar också till att kunna förklara varför antihistaminer som används för att kontrollera allergier, också orsakar dåsighet.

När hjärnans histaminnivåer stiger utom kontroll, kan hjärnan ”gå upp i varv” och andra obehagliga symptom uppstå, som tendensen till hyperaktivitet, tvångsmässigt beteende och risk för depression ökar också när histaminnivåerna stiger onormalt. Det kan även handla om en besatthet av sex, översexualitet, onormala rädslor, aggressivitet, fobier, tvångsritualer, lätt att falla i gråt, även självmordstankar och självskadebeteende är vanligt.

Ovan är väldigt intressant att ha ovan i åtanke då många lider av sömnrubbningar. Patienter med psykiska besvär som t.ex schizofreni och psykosbenägna individer, har ofta höga halter av histamin i kroppen som gör att många "vänder på dygnet" eller vid inledande sjukdomsstadie kan vara vakna nästan dygnet runt.

Avslutningsvis kan jag nämna att en majoritet av dem jag följt som haft sömnbesvär och som lagt om sin kost till glutenfri (i vissa fall även mejerifri), varit försiktiga med kända histaminfällor, har märkt att de fått lättare att sova och sova gott hela natten...utan att behöva hjälpmedel i form av sömnmedel eller histamindämpande...

Histaminfrisättande livsmedel
Symptomen kan ofta förebyggas genom att undvika mat med högt histamin och histaminfrisättande
Fermenterade livsmedel som vin, lagrad ost, lagrad eller rökt kött, jästa sojaprodukter (inklusive tofu och soja), ättika, vinäger, (inklusive pickles, ketchup majonnäs, salladsdressing, chilisås, inlagda rödbetor, surkål och beredd senap).

I ost frigörs aminosyrorna histidin och tyrosin vid den normala nedbrytningen av ostens protein under mognaden. Några av bakteriestammarna som finns i opastöriserad mjölk kan bilda biogena aminer. Därför innehåller ost tillverkad av opastöriserad mjölk normalt histamin och tyramin. I ost av pastöriserad mjölk kan aminerna förekomma på grund av kontamination av bakterier med förmåga att bilda biogena aminer. I flertalet ostsorter har smaken samband med innehållet av biogena aminer. Alla lagrade ostar har ett innehåll av biogena aminer.

Livsmedel som utsätts för höga halter av bakterier såsom fisk/skaldjur (scombroidfiskar), till exempel tonfisk och makrill, innehåller stora mängder histidin i fri form, vilket gör att histamin lätt bildas om fisken hanteras olämpligt. Man bör även undvika sill och ansjovis I vissa beredda fiskvaror kan histamin och andra biogena aminer bildas under mognadsprocessen. Dessa aminer bidrar ofta till önskad smak på produkterna. Rökt fisk bör man också vara extra försiktig med.

Kombinationen pizza och rödvin tillsammans är en veritabel histaminbomb. Putrescin och kadaverin kan också förekomma i vin, framför allt i röda viner, vilket eventuellt också kan stärka histaminets effekt, ett glas vin kan hos känsliga personer vara tillräckligt för att orsaka migrän.

Överblivet kött kan snabbt samla mikroorganismer som resulterar i histaminbildning.
Choklad/kakao, spenat, aubergine, nötter, pumpa, tomat, jordgubbar, citrusfrukter, och kryddor som kanel, chilipulver, och kryddnejlika. Man ska även tänka på att det finns vissa födoämnen har en förmåga att stimulera kroppen till att själv frisätta histamin utan att det handlar om en immunologisk reaktion.

De födoämnen som har den här förmågan är ananas, citrusfrukter, choklad, fisk, fläskkött, jordgubbar, papaya, skaldjur, spenat, tomater och äggvita.
Vetebaserade produkter.
Mjölk (histaminfrisättande), syrade livsmedel som gräddfil, filmjölk, kärnmjölk, yoghurt
Drycker som te (naturläkemedel eller vanlig) och sojamjölk har högt histamin.
Alkohol stör kroppens förmåga att bryta ned histamin.
Färdigpackad mat.
Jäst, även om det inte innehåller histamin som sådan, fungerar jäst som en katalysator för histaminbildning under tillverkningen. Det finns dock ingen jäst i slutprodukten.
Nya studier visar att fettabsorption dramatiskt kan öka frisättningen av histamin och bidrar till kronisk inflammation.

*En viktig regel vid sömnbesvär är att aldrig äta kötträtter efter klockan 18.00 om du har svårt för att somna och även om du lider av orolig sömn under natten (histaminfrisättning).

I detta tidigare inlägg kan du fördjupa dig ytterligare i ämnet histamin: http://gluten-celiaki.blogspot.se/2015/01/histamin-hudbesvar-klada-luftvagsbesvar.html 





tisdag 16 augusti 2016

Roundup (Glyfosat) en av vår tids största miljö och hälsobov?



Detta inlägg är viktigt och rör alla, även de som inte lever ett glutenfritt liv. Min förhoppning är att du som läsare orkar ta dig igenom detta omfattande inlägg och inser allvaret och att glyfosat definitivt är något vi alla bör undvika så långt det bara är möjligt!

Man vill ofta framhålla och påskina att rester och spår av glyfosat i livsmedel: "är så låga halter att det är ofarlig" ... när det just är låga halter och upprepad exponering för glyfosat som är ohälsosamt i längden.

Med tanke på att många glutenintoleranta och andra som lägger om sin kost ofta hänvisas till det man kallar ”majsoket” så kan det vara på sin plats med ett inlägg rörande ett av vår tids mest använda gifter – Roundup (glyfosat).

Det som är djupt beklagligt är att glyfosat fick den 29 juni i år fick förlängt tillstånd tom år 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har 98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent.


Just runt rester av glyfosat i grödor och färdiga produkter hör vi inte mycket om och jordbruksindustri har gjort sig beroende av detta gift och integrerat det som en naturlig del för att överhuvudtaget kunna fungera. Jordbrukets vinstmarginalerna är små, så väldigt få jordbrukare är beredda att ge upp detta gift lika lite som man vill ge upp den förkastliga konstgödningen NPK. 


Giftet DDT
I mitten av förra seklet insektsmedlet ansågs insektsgiftet DDT välgörande, viktigt och hyllades. Det var en stor affär för tillverkarna. Men DDT ackumulerades i fettvävnaden hos djur och människor. Det misstänktes vara cancerframkallande. DDT förbjöds efter många år av konflikter i de flesta västländer på 70-talet. Sviterna av giftet DDT och dess utbredda användning kan ses än i dag.


En ny tickande hälsobomb - Roundup
Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, det mest använda ogräsmedlet på planeten, och har en utbredd användning på baslivsmedel som grönsaker och spannmål och uppfattas som ofarlig för människor. Grödor som har ”anpassats” genom genetisk modifiering för att tåla glyfosat är: majs, soja, raps, bomull, alfalfa, och sockerbetor, vilket har gjort det relativt enkelt att bekämpa ogräs utan att döda själva grödan. 

Det ackumuleras i bladen, i spannmålet och frukt som besprutas, och kan inte avlägsnas genom tvättning och dessutom bryts det inte ner genom kokning, vilket innebär att glyfosat alltid kommer att finnas närvarande som en rest i dessa grödor och slutprodukter. Socker och spannmål kan vara en av de största källorna till att få i sig glyfosat för oss människor i väst, med tanke på de vidsträckta användningsområde dessa produkter har.

Källorna till glyfosat är många
Använder vi socker, äter godis, dricker läsk, äter bröd, kakor, dricker mjölk, äter ost, äter gris/nöt/kycklingkött, odlad fisk samt mycket mera så får vi i oss rester av glyfosat, listan kan bli hur lång som helst, tänk efter själv ett slag!


Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym hos växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) hos växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner.


Glyfosat är också neurotoxiskt (nervgift)
Metabolism hos däggdjur ger två produkter: aminometylfosfonsyra (AMPA) och glyoxylat, AMPA är minst lika giftiga som glyfosat. Glyoxylat är ett mycket reaktiv ämne som stör funktionen hos flera proteiner i celler som exponeras.

 

Glykation är direkt inblandad i Parkinsons sjukdom. Glyfosat har upptäckts i hjärnan hos missbildade smågrisar. En rapport visade att över 36 % av 271 incidenter som involverat akut glyfosatförgiftning var inblandade i neurologiska symtom, vilket tyder på att glyfosat är giftigt för hjärnan och nervsystemet.


Tester
Det har varit mycket lite tester av nivåer av glyfosat hos människor eller andra däggdjur. Glyfosat kan relativt enkelt spåras i både urin och avföring. Ny forskning från Europa har visat att glyfosat genomgående förekommer i betydande mängder i urin från kor som utfodras med Roundup-Ready foder, liksom i deras organ och kött. Dessutom har man upptäckt glyfosat i urinen hos människor, och den i allmänhet friska befolkningen hade signifikant lägre nivåer än den sjuka delen av befolkningen. 

>De som konsumerar en huvudsakligen organisk diet hade också signifikanta lägre nivåer av glyfosat i kroppen.Vid ett tyskt universitet analyserades urinprov från stadsbefolkningen som testades för kontaminering med glyfosat. Alla prover uppvisade betydande koncentrationer av aktiv herbicid, som var 5 till 20 gånger över gränsen för dricksvatten.
Man har vid andra analyser i Tyskland hittat glyfosat även i bröstmjölk, urin, bröd, havre, ägg, dricksvatten och till och med i tysk öl vars produktion är noga kontrollerad.

Ogräsmedel i öl: http://www.gp.se/livsstil/konsument/ogr%C3%A4smedel-i-%C3%B6l-1.2855609

Klipp ur ovan artikel:
"Tre av ölen som innehåller glyfosat är dessutom ekologiska. Men enligt reglerna behöver bara 95 procent av ölen vara ekologiskt framställd för att de ska få stå ekologisk på flaskan. Halterna i eko-ölen är så pass låga att detta kan förklara saken." 

Bristande kontroll
Det kan tyckas osannolikt att glyfosat kan vara giftigt för människor, med tanke på att myndigheter är nonchalanta om stadigt ökande gränsvärden, och att halterna i livsmedel och vatten sällan övervakas som de ska, förmodligen på grund av bristande intresse. En uppsats av Antoniou gav en svidande anklagelse mot europeisk regleringsprocess rörande giftigheten hos glyfosat, med fokus på potentiella teratogena effekter.


EU varnar för sjunkande vinster om Monsantos Roundup förbjuds – Agroindustrin bakbunden
Nya fallstudier som genomförts av forskare i Tyskland och Storbritannien förutspår att förbud för glyfosat skulle ha en avsevärd effekt på grödan och produktionskostnaderna och skulle också ha en negativ inverkan på den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker.

Tysklands avkastning av raps till exempel, är helt beroende av glyfosatbaserad ogräsbekämpning. Raps grödor kan drabbas av allvarliga svartgräs (Alopecurus myosuriodes) angrepp och utan glyfosat uppskattas det att produktionen skulle minska med 5 %. För majs skulle minskningen i avkastning vara så hög som 10 %, eftersom det finns få alternativa herbicider som är effektiva mot kvickrot (Elymus repens), vilket är ett vanligt ogräs i Europas majsodlingar.


För de norra och östra delarna av Tyskland, där tre fjärdedelar av all åkermark behandlas med glyfosat, kan odling av vissa grödor inte längre vara lönsamt och odling skulle sannolikt överges. Sockerbetor, till exempel, är mycket benägna att angripas av spillraps och de potentiella förlusterna i avkastning om Roundup förbjuds uppskattas till 30 % - 40 %.


Glyfosat ger mineralbrister
Mangan (Mn) är en ofta förbisedd men viktigt näringsämne som krävs i små mängder för flera viktiga funktioner i kroppen. Mangan har fått namnet efter det grekiska ordet för "magisk" och är ett av 14 viktiga spårämnen. Mangan spelar bland annat en viktig roll i antioxidantskyddet, glutaminsyntesen, benutveckling och spermierörlighet. Ett överskott av mangan kan vara neurotoxiskt.

En nyligen genomförd studie på kor matade med genetiskt modifierade foder anpassade för bekämpningsmedlet Roundup avslöjade en allvarlig utarmning av mangan i serum. Glyfosat som är den aktiva ingrediensen i Roundup, har också visat sig utarma mangan hos växter.

Artros är en annan patologi relaterat bl.a.till manganbrist, nedsatt syntes av kondroitinsulfat och försämrad aktivering av D-vitamin. D-vitaminbrist är förknippad med reumatoid artrit. Mangan är nödvändig för syntes av GAG eller mukopolysackarider, som ger smörjning och skydd för lederna.

Reumatoid artrit är associerad med ackumulering av mangan i levern, som är förenligt med nedsatt gallflöde. Glukosaminsulfat har visat sig vara effektiva vid behandling av osteoartrit, och det kan till och med fördröja sjukdomsutvecklingen. En kombinationsterapi med glukosamin, kondroitinsulfat, och manganaskorbat visades vara effektivt vid behandling av knäartros i en placebokontrollerad studie.


Giftighet
Tester har visat att Roundup var 125 gånger giftigare än glyfosat i sig, giftigheten beror på olika adjuvanser i bekämpningsmedlet i kombination med glyfosat. Man skrev: "Trots sitt relativt godartad rykte, var Roundup bland de mest giftiga herbicider och insekticider som testats". Studier visar på giftighet och endokrina störningar av glyfosat. Här är en annan studie som tar upp giftigheten.

Industrin säger att 3 månader är en tillräckligt lång tid för att testa Roundups giftighet på gnagare. Den enda studie som var en realistisk bedömning av de långsiktiga effekterna av GM Roundup, anpassat för majs och sojafoder till däggdjur, var studien av Séralini som undersökte effekterna på råttor utfodrade dessa livsmedel under sin hela livslängd.

Denna studie visade en ökad risk för juvertumörer hos honorna, samt njur- och leverskador hos hanar och en förkortad livslängd hos både honor och hanar.  Dessa effekter konstaterades efter 4 månader.


Dödfödda nötkreatur
En ny studie på danska mjölkkor där man undersökte mineralsammansättning i serum från nötkreatur som matas med foder anpassade för Roundup. Studien identifierade en påtaglig brist av två mineraler: kobolt och mangan i serum. Alla boskap på åtta olika gårdar som undersökts hade svår manganbrist, tillsammans med mätbara mängder av glyfosat i urinen.  

När antalet dödfödda nötkreatur i Australien ökade markant under 2 säsonger efter användning av foder anpassat för Roundup, så kunde man konstatera brist på mangan hos alla döda kalvar. Dessutom konstaterades att hos 63 % av nyfödda kalvar med missbildningar, fanns en manganbrist i botten.

Dansk forskare larmar
En dansk forskare från Århus universitet rapporterar att glyfosat både kan påverka djurens mikroorganismer i mag/tarmsystemet och förändra upptaget av mineraler från fodret. Detta har aldrig tidigare undersökts hos djur.
Så som det varit känt, så påverkas bakterier av glyfosat på samma sätt som det verkar på en planta, och det har aldrig utretts vilka indirekta verkningar det kan ha på djur som äter grödor med rester av innehållet" säger seniorforskaren Martin Tang Sörensen vid institutet för husdjursvetenskap vid Århus Universitet.

Anmärkningsvärt är att en brist på mangan kan förklara många av de patologier som är förknippade med autism och Alzheimers sjukdom. Förekomsten av Alzheimers och autism har ökat i USA i en alarmerande takt under de senaste två decennierna, i takt med den ökade användningen av glyfosat på grödor om majs och soja.

Glutamat överskott i hjärnan ses ofta i samband med autism, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar och kan förklaras av brist på mangan. Mangan skyddar mitokondrier mot oxidativ skada, och mitokondriell dysfunktion som är en viktig del i förloppet av autism och Alzheimers. Nyligen har det också visats samband mellan ökningen av Parkinsons sjukdom i USA och ökad användning av glyfosat på majs och soja.


Ökningen av autism i första klass i den offentliga skolan korrelerar nästan perfekt i statistik med ökad användning av glyfosat på majs och soja under de senaste 4 åren. En sådan anmärkningsvärd korrelation kräver givetvis ytterligare experimentella undersökningar. Dessa neurologiska störningar är associerade med mitokondriell njurfunktion och med överskott av glutamat och ammoniak i hjärnan som leder till en kronisk låggradig encefalopati. Således har manganbrist har en roll vid dessa sjukdomar.


Glutenintolerans
Celiakipatienter har ofta en förkortad livslängd, främst på grund av en ökad risk för cancer i formen non-Hodgkins lymfom som också har kopplats till glyfosat. Man misstänker att ökningen av glutenintolerans i västvärlden över tid också kan bero på en allt mer utbredd av användning av glyfosat på vetegrödor, dessa vetegrödor är i sin tur genetiskt modifierade (GMO) för att tåla glyfosat. I USA sprutas ofta vetet med glyfosat i mognadsprocessens slutskede för att påskynda färdigmognad.

Aluminium
Glyfosat kelerar också till aluminium, och det gör det lättare för aluminium att passera förbi tarmbarriären genom en direkt analogi med arsenik, som också är en 3+ katjon.
Det har emellertid visats genom experiment att glyfosat föredrar tvåvärda katjoner. Således skulle aluminium ta sig in i blodomloppet via mag-tarmkanalens vener till organ tillsammans med albumin, som är känt för att fästa till och transportera många xenobiotika. 

Det är väl etablerat att citrat binder också aluminium och främjar dess upptag och passage förbi tarmbarriären genom en mekanism som parallellt binder glyfosat till aluminium. Båda är små molekyler som lätt passerar genom en läckande tarm.
Det finns misstankar om att människor som exponeras för glyfosat kan ha en större tendens att ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik i områden med hårt vatten.


Arsenik och njursvikt
Kronisk njursjukdom är tydligt förknippad med flera miljögifter. Det har varit en epidemi av njursvikt de senaste åren bland unga lantarbetare i Centralamerika, Indien och Sri Lanka, särskilt bland de som arbetar inom sockerrörsfält. Ett nyligen släppt dokument drog slutsatsen att glyfosat spelar en avgörande roll i denna epidemi.

Det är en växande praxis att bespruta sockerrör med glyfosat som ger en snabbare mognad och som torkmedel strax före skörd vilket har lett till mycket större exponering för arbetarna i fält. Författarna, som fokuserade sina studier på de berörda arbetstagarna i risfält i Sri Lanka, identifierat en synergistisk effekt av arsenik, som förorenade jorden i de drabbade områdena.

Detta dokument är mycket betydelsefullt, eftersom det visar en mekanism hos glyfosat som kraftigt ökar toxiciteten av arsenik genom kelatbildning, som främjar upptag i tarmen. Glyfosat utarmar även glutation (GSH) och glutation S transferas (GST) som är ett nödvändigt enzym för avgiftning av arsenik via levern. Som en följd av arseniköverskottet i njurarna, orsakar det akut njursvikt, då utan tecken på andra symtom såsom diabetes som vanligtvis föregår njursvikt. 
År 2015 förbjöd Sri Lanka glyfosat i landet.

Arsenik renas normalt av levern via gallan. Hos råttor som exponerats för arsenik, dök stora mängder av GSH upp i gallan samtidigt som arsenik utsöndrades från gallan. Det var den första hypotesen (som senare bekräftades), att arsenik transporteras via gallsyror i form av instabila GSH komplex (monomethylarsonous syra), som frisätter GSH vid nedbrytning.

Eftersom glyfosat stör CYP-enzymer som är nödvändig för gallsyrabildningen, samt nedbrytande för GSH så kan det förväntas att glyfosat skulle störa processen med utsöndring av arsenik via gallan, vilket tvingade arsenik ska dirigeras mot urinutsöndring, vilket slutligen leder till njursvikt.

Sköldkörteln
Glyfosat har visat sig även ha en roll vid sköldkörtelrubbningar och nedsatt tyroid funktion, men även vid sköldkörtelcancer. En ökning av benfrakturer hos barn och äldre kan också förklaras av en brist på mangan, då mangan är avgörande vid benbildning. Osteoporos är ett annat allvarligt problem bland de äldre i dag, och högst sannolikt främjas detta av brist på mangan.

Bukspottkörteln
Cancer i bukspottskörteln (adenokarcinom) är en av de cancerformer vars förekomst går upp raskt i takt med att användningen av glyfosat ökar. Råttor som matats med en manganfattig kost hade betydligt minskade koncentrationerna av mangan i lever, njure, hjärta och bukspottkörtel, jämfört med kontrollgruppen. Dessutom påverkades också bukspottskörteln och insulinhalten var endast 63 %, och insulinfrisättning efter glukosadministrering reducerades också.

Brist på mangan försämrar inte bara insulinutsöndringen utan det orsakar också minskat glukosupptag i fettvävnad, så manganbrist kan bidra till nedsatt glukosmetabolism vid både typ 1- och typ 2-diabetes, som är ett växande problem över hela världen.

Typ 1-diabetes hos barn är associerat med en minskning av Lactobacillus och Bifidobacterium, och en ökning av Clostridium i tarmen. Samma patologier finns också hos tarmbakterier från fjäderfä som matas foder anpassat för Roundup. Den ökade förekomsten av diabetes i USA är starkt förknippad med användning av glyfosat på majs och soja, vilka används som bas till en uppsjö av livsmedel.


Bröstcancer/cancer
De identifierade flera viktiga faktorer som leder till en tendens att bortse från eventuella toxiska effekter. Dessa inkluderar användning av djurstudier som är för korta eller har för få djur involverade för att uppnå statistisk signifikans, bortsett från in vitro-studier eller studier med exponeringar som är högre än vad som förväntas vara realistiskt i livsmedel, och förkasta studier som undersöker effekterna av glyfosat. 

Tillsynsmyndigheter verkade också omedvetna om att kemikalier som fungerar som hormonstörande som t.ex. glyfosat har ofta ett inverterat dos/responsförhållande, där mycket låga doser kan ge mer akuta effekter än högre doser. Teratogena effekter har påvisats i humana cellinjer. En in vitro-studie visade att glyfosat i miljarddelar kan stimulera tillväxt av bröstcancerceller, särskilt de celler som är hormonberoende och styrs av glyfosatens förmåga att fungera som ett östrogenmedel.


Många olika typer av cancer, sköldkörtel, lever, urinblåsa, bukspottkörtel, njure, och myeloisk leukemi har ökat kraftigt bland befolkningen i västvärlden parallellt med ökad exponering för glyfosat i livsmedelsförsörjningen. Dess användning sedan mitten av 1990-talet har skjutit i höjden på tre olika sätt. Glyfosat misstänks också främja utvecklingen av hudtumörer som skjutit i höjden.

Med USA som grundexempel har det skett på följande tre sätt:

1. Introduktionen av genetiskt modifierad (GM) Roundup Ready majs, soja och raps i livsmedelsförsörjningen innebar att amerikanerna började äta stora mängder av ogräsmedel som inte tidigare använts direkt till konventionella grödor.
2. Den kraftiga ökningen av glyfosat på genmodifierade grödor orsakade att ogräs slår tillbaka mot herbiciden och utvecklas till "superogräs", som sedan kräver ännu mer Roundup för att hantera situationen.
3. Bönder började systematiskt använda glyfosat som tork och mognadsmedel strax före skörd av vete, sockerbetor, sockerrör, ärtor, bönor, linser och många andra grödor.

Djur som fick doserna av glyfosat vid försök hade ett mycket större antal lymfnodceller och cancerösa tumörer i sköldkörteln än kontrollerna. Resultaten var klart statistiskt signifikanta.

MTHFR (Metyl-TetraHydroFolat Reduktas) och G6PD

En studie visar att glyfosat gör inverkan på G6PD och enzymregleringen. Det uppskattas att 400 miljoner människor har brist på G6PD och vet inte ens det. MTHFR kräver NADPH (Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat) som görs av G6PD.

Glukos-6-fosfat-dehydrogenasbrist står för förkortningen G6PD, som är ett enzym som hjälper till med omsättningen av socker i de röda blodkropparna. Saknar man G6PD så finns det risk att blodkropparna går sönder (hemolytisk anemi) när man använder vissa läkemedel eller äter viss slags mat. Glyfosat som finns i Roundup Ready grödor har visat sig ha negativa effekter på G6PD.

Antibiotikaresistens
Studier har visat att en ökad mutationshastighet på grund av kronisk låg exponering för ett antibiotikum faktiskt kan inducera en accelererad utveckling av resistens mot olika andra antibiotika. Glyfosat är patenterad som ett antimikrobiellt medel. Det noteras ökande mängder rester av glyfosat i spannmål som genetiskt anpassats för Roundup såsom majs och soja, och som båda är billiga och populära baser till djurfoder för utfodring av kor, grisar, höns, odlade räkor och fisk, och det är således allestädes närvarande i dieten hos människan i västvärlden och exponeringen ökar för varje år.

Jordbakterien Pseudomonas aeruginosa kan använda glyfosat som enda fosforkälla, och det är en av ett litet antal resistenta bakteriearter med förmåga att metabolisera glyfosat. Emellertid sker DNA-mutationer på grund av exponering som ökar tolerans mot glyfosat och andra antibiotika, som kanske kan förklara den pågående epidemin av flera antibiotikaresistenta P. aeruginosa infektioner som har en dödlighet på 20%. Antibiotikaresistensa sekvenser manipulerade hos GM-grödor kan också spela en roll i den nuvarande krisen som rör antibiotikaresistenta patogener.

Glyfosat fungerar som en katalysator för utvecklingen av antibiotikaresistenta gener hos patogener. Eftersom både fjäderfä och kogödsel används som naturliga gödselmedel till grödor, kan det förväntas att en vektor för mikrobiell resistens mot flera läkemedel sker genom förorening av gödslade frukter och grönsaker. I själva verket har flera resistensgener identifierats i kogödsel, inklusive Proteobacteria, Firmicutes, Bacteroidetes och aktinobakterier.




När ska man testa våra sockerbetor som genetiskt modifierats under mitten av 1990-talet för att tåla Roundup? 
 
Hur höga halter av glyfosat finns i slutprodukter som vitt socker och sirap?...En annan fråga…man har hittat spårbara mängder av glyfosat i mjölk…när är det dags att göra större utredningar om dolda glyfosatkällor och vår allt mer vacklande hälsa i västvärlden?

När ska vi ta tag i övergödning och förstöring av åkermark med konstgödning (NPK) och Roundup? 





**Vill du läsa mer om detta, tillsatser i mat, mat du ska undvika, om kostrelaterade sjukdomar och kopplade besvär med mera, då ska du läsa mina böcker du hittar här: 
 




Referenser:
 


Bull, L. and C. Sandretto, 1995. The economics of agricultural tillage systems. Pp. 35-37 in White Paper “Farming for a better environment”. Soil and Water Conservation Society, Ankeny, Iowa, USA, 67p.

Cook SK, S Wynn, Clarke JH (2010). How valuable is glyphosate to UK agriculture and the environment? Outlook on Pest Management. DOI: 10.1564/21dec08

Jones A., et al. (2012). The State of Soil in Europe. JRC Reference Reports. Report 25186: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/downloads/jrc_reference_report_2012_02_soil.pdf

O’Keeffe M G, 1980. The control of Agropyron repens and broad-leaved weeds pre-harvest of wheat and barley with the isopropylamine salt of glyphosate. Proceedings of British Crop Protection Conference – Weeds, 1, 53-60.

O’Keeffe M G, 1981. The control of perennial grasses by pre-harvest applications of glyphosate. Proceedings of the Conference on Grass Weeds in Cereals in the United Kingdom. Association of Applied Biologists, Warwick, UK, pp. 137-144.

Schmitz PM, Ahmed MN, Garvert H, Hesse W (2012). Agro-Economic Analysis of the use of Glyphosate in Germany. Inst. für Agribusiness, Gießen, Germany. www.agribusiness.de

Causes and circumstances of accidents in the EU (2008). European Commission Directorate-General for Employment, Social Affairs and Equal Opportunities, F4 unit. epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/health/documents/phase_3_causes_circumstances.pdf

Schmitz, P.M., P. Mal und J.W. Hesse (2014). The Importance of Conservation Tillage as a Contribution to Sustainable Agriculture: A Special Case of Soil Erosion. Instit. für Agribusiness, Agribusiness-Forschung Nr. 32, Giessen. www.agribusiness.de

Abdel-Megeed A, Sadik MW, Al-Shahrani HO, Ali HM. Phyto-microbial degradation of glyphosate in Riyadh area. Int J Microbiol Res. 2013;5:458.

Adams JB, Audhya T, McDonough-Means S, Rubin RA, Quig D, Geis E, et al. Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metab. 2011;8:34.

Afzal-Ahmed I, Mann GE, Shennan AH, Poston L, Naftalin RJ. Preeclampsia inactivates glucose-6-phosphate dehydrogenase and impairs the redox status of erythrocytes and fetal endothelial cells. Free Radic Biol Med. 2007;42:1781–90.

Environment supports superoxide dismutase activity in a Lyme disease pathogen, Borrelia burgdorferi. J Biol Chem. 2013;288:8468–78.

Akoume MY, Perwaiz S, Yousef IM, Plaa GL. Synergistic role of 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase and cholesterol 7α-hydroxylase in the pathogenesis of manganese-bilirubininduced cholestasis in rats. Toxicol Sci. 2003;73:378–85.

Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980;283:781–2.

Allocati N, Federici L, Masulli M, Di Ilio C. Glutathione transferases in bacteria. FEBS J. 2009;276:58–75.

Ali MM, Newsom DL, González JF, Sabag-Daigle A, Stahl C, Steidley B, et al. Fructose-asparagine is a primary nutrient during growth of Salmonella in the inflamed intestine. PLOS Pathogens. 2014;10:e1004209.

Álvarez-Ordóñez A, Begley M, Prieto M, Messens W, López M, Bernardo A, et al. Salmonella spp. survival strategies within the host gastrointestinal tract. Microbiology. 2011;157:3268–81.

Amin SB, Smith T, Wang H. Is neonatal jaundice associated with autism spectrum disorders: A systematic review. J Autism Dev Disord. 2011;41:1455–63.

Ananthanarayanan M, Balasubramanian N, Makishima M, Mangelsdorf DJ, Suchy FJ. Human bile salt export pump promoter is transactivated by the farnesoid X receptor/bile acid receptor. J Biol Chem. 2001;276:28857–65.

Antoniou M, Habib ME, Howard CV, Jennings RC, Leifert C, Nodari RO, et al. Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence. J Environ Anal Toxicol. 2012;S4:006.

Archibald FS, Duong MN. Manganese acquisition by Lactobacillus plantarum. J Bacteriol. 1984;158:1–8.

Archibald FS, Fridovich I. Manganese, superoxide dismutase, and oxygen tolerance in some lactic acid bacteria. J Bacteriol. 1981;146:928–36.

Attili AF, Angelico M, Cantafora A, Alvaro D, Capocaccia L. Bile acid- induced liver toxicity: Relation to the hydrophobic-hydrophilic balance of bile acids. Med Hypotheses. 1986;19:57–69.

Avery D, Winokur G. The efficacy of electroconvulsive therapy and antidepressants in depression. Biol Psychiatry. 1977;12:507–23.

Ballatori N, Miles E, Clarkson TW. Homeostatic control of manganese excretion in the neonatal rat. Am J Physiol. 1987;252:R842–7.

Baly DL, Curry DL, Keen CL, Hurley LS. Effect of manganese deficiency on insulin secretion and carbohydrate homeostasis in rats. J Nutr. 1984;114:1438–46.

Baly DL, Schneiderman JS, Garcia-Welsh AL. Effect of manganese deficiency on insulin binding, glucose transport and metabolism in rat adipocytes. J Nutr. 1990;120:1075–9.

Barbosa ER, Leiros da Costa MD, Bacheschi LA, Scaff M, Leite CC. Parkinsonism after glycine-derivate exposure. Mov Disord. 2001;16:565–8.

Barrett KA, McBride MB. Oxidative degradation of glyphosate and aminomethyl-phosphonate by manganese oxide. Environ Sci Technol. 2005;39:9223–8.

Battaglin WA, Meyer MT, Kuivila KM, Dietze JE. Glyphosate and its degradation product AMPA occur frequently and widely in U.S. soils, surface water, groundwater, and precipitation. J Am Water Resour Assoc. 2014;50:275–90.

Bayliss EA, Hambidge KM, Sokol RJ, Stewart B, Lilly JR. Hepatic concentrations of zinc, copper and manganese in infants with extrahepatic biliary atresia. J Trace Elem Med Biol. 1995;9:40–3.

Becker KG, Schultz ST. Similarities in features of autism and asthma and a possible link to acetaminophen use. Med Hypotheses. 2010;74:7–11.

Becker KG. Autism, asthma, inflammation, and the hygiene hypothesis. Medl Hypotheses. 2007;69:731–40.

Benbrook CM. Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years. Environ Sci Europe. 2012;24:24.

Bentley R, Meganathan R. Biosynthesis of Vitamin K (Menaquinone) in Bacteria. Microbiol Rev. 1982;46:241–80.

Berk PD, Javitt NB. Hyperbilirubinemia and cholestasis. Am J Med. 1978;64:311–26.

Bernards ML, Thelen KD, Penner D, Muthukumaran RB, McCracken JL. Glyphosate interaction with manganese in tank mixtures and its effect on glyphosate absorption and translocation. Weed Sci. 2005;53:787–94.

Berthoud HR, Kressel M, Neuhuber WL. An anterograde tracing study of the vagal innervation of rat liver, portal vein and biliary system. Anat Embryol. 1992;186:431–42.

Bertolotti M, Concari M, Loria P, Abate N, Pinetti A, Guicciardi ME, et al. Effects of different phenotypes of hyperlipoproteinemia and of treatment with fibric acid derivative on the rates of cholesterol 7alpha-hydroxylation in humans. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1995;15:1064–9.

Blaylock RL, Strunecka A. Immune-glutamatergic dysfunction as a central mechanism of the autism spectrum disorders. Curr Med Chem. 2009;16:157–70.

Bock NA, Paiva FF, Nascimento GC, Newman JD, Silva AC. Cerebrospinal fluid to brain transport of manganese in a non-human primate revealed by MRI. Brain Res. 2008;1198:160–70.

Bodnar LM, Klebanoff MA, Gernand AD, Platt RW, Parks WT, Catov JM, et al. Maternal Vitamin D status and spontaneous preterm birth by placental histology in the US Collaborative Perinatal Project. Am J Epidemiol. 2014;179:168–76.

Bøhn T, Cuhra M, Traavik T, Sanden M, Fagan J, Primicerio R. Compositional differences in soybeans on the market: Glyphosate accumulates in Roundup Ready GM soybeans. Food Chem. 2014;153:207–15.

Bolze MS, Reeves RD, Lindbeck FE, Kemp SF, Elders MJ. Influence of manganese on growth, somatomedin and glycosaminoglycan metabolism. J Nutr. 1985;115:352–8

Bosoi CR, Rose CF. Identifying the direct effects of ammonia on the brain. Metab Brain Dis. 2009;24:95–102.

Braak H, Del Tredici K, Rb U, De Vos RA, Ernst NH, Steur J, et al. Staging of brain pathology related to sporadic Parkinsons disease. Neurobiol Aging. 2003;24:197–211.

Braun T, Dods RF. Development of a Mn 2+ -sensitive, “soluble” adenylate cyclase in rat testis. Proc Nat Acad Sci USA. 1975;72:1097–101.

Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108:16050–5.

Brewster DW, Warren J, Hopkins WE. Metabolism of glyphosate in SpragueDawley rats: Tissue distribution, identification, and quantitation of glyphosate-derived materials following a single oral dose. Fundam Appl Toxicol. 1991;17:43–51.

Briellmann RS, Syngeniotis A, Fleming S, Kalnins RM, Abbott DF, Jackson GD. Increased anterior temporal lobe T2 times in cases of hippocampal sclerosis: A multi-echo T2 relaxometry study at 3 T. AJNR Am J Neuroradiol. 2004;25:389–94.

Brock AA, Chapman SA, Ulman EA, Wu G. Dietary manganese deficiency decreases rat hepatic arginase activity. J Nutr. 1994;124:340–4.

Brown BE, Bythell JC. Perspectives on mucus secretion in reef corals. Mar Ecol Prog Ser. 2005;296:291–309.

Brown DR, Hafiz F, Glasssmith LL, Wong BS, Jones IM, Clive C, et al. Consequences of manganese replacement of copper for prion protein function and proteinase resistance. EMBO J. 2000;19:1180–6.

Brown DR, Qin K, Herms JW, Madlung A, Manson J, Strome R, et al. The cellular prion protein binds copper in vivo. Nature. 1997;390:684–7.

Browne T, Holmes G. Epilepsy. N Engl J Med. 2001;344:1145–51.

Bruno-Bárcena JM, Andrus JM, Libby SL, Klaenhammer TR, Hassan HM. Expression of a heterologous manganese superoxide dismutase gene in intestinal lactobacilli provides protection against hydrogen peroxide toxicity. Appl Environ Microbiol. 2004;70:4702–10.

Cagnon L, Braissant O. Hyperammonemia-induced toxicity for the developing central nervous system. Brain Res Rev. 2007;56:183–97.

Cakmak I, Yazici A, Tutus Y, Ozturk L. Glyphosate reduced seed and leaf concentrations of calcium, manganese, magnesium, and iron in non-glyphosate resistant soybean. Eur J Agron. 2009;31:114–9.