Det vita mjölet. Besvär hos bagare av mjöldamm - astma och eksem

Bagare och pizzabagare drabbas av damm från vitt mjöl - astma och eksem

Så här drabbas bagarna
Luftvägsbesvär som rinnande näsa, kronisk hosta, kliande ögon och astma. Det är vanliga besvär hos bagare, konditorer, kvarnarbetare, pizzabagare och städare. Handeksem är ett bekymmer bland pizzabagare. Eksem och nässelutslag tar ofta några år att utveckla så de flesta som får hudproblem av mjölet har jobbat som pizzabagare i några år.

Mjöldammlunga eller bageriastma är en gammal känd yrkesskada. Mjöldamm innehåller enzym och andra tillsatsämnen som är allergiframkallande. Exempel på tillsatser i vetemjöl är askorbinsyra, ett syntetiskt framställt C-vitamin (E300) som ger brödet volym. Vi ska inte heller glömma bort de extra tillsatserna av gluten som görs i mjölet.

Exempel:
En 51-årig underhållsmontör arbetade på ett bageri i cirka 20 år. Han rökte inte eller har någon historia av astma innan han började arbeta. Han klagade på andnöd, väsande andning och hosta. Detta hade förvärrats gradvis under de senaste 15 åren. På jobbet, blev hans ögon ofta röda och vattniga. Han hade attacker av nysningar. Hans symptom påverkades inte av årstid. Men han märkte att de bättre när han var borta från arbetet.

En läkare hade tidigare diagnostiserats montören med astma, men denne hade inte kopplat ihop detta med sitt arbete. Det var den fackliga företrädaren som misstänkt yrkesrelaterad astma. En serie tester visade att hans lungfunktion var betydligt bättre på helger och semestrar.  Ytterligare tester indikerade en allergi mot mjöldamm.

Som ett resultat av dessa utredningar, ordnade ledningen för honom att få arbeta i mindre dammiga delar av anläggningen. De förbättrade utsug och utrustade honom med lämpligt andningsskydd.

Effekter
Han är fortfarande på jobbet med hjälp av andningsskydd för att minska sin exponering, och medicin för att förbättra sina symtom. Dock är hans allmänna respiratoriska hälsa dålig på grund av kronisk astma. Undersökningar visade att detta inte var enda fallet. Ytterligare två fall av mjöldammsallergi upptäcktes. Dessa arbetstagare har bättre hälsa, eftersom deras utvecklade astma upptäckts snabbare. De måste dock fortfarande medicinera för att kontrollera sina symtom, och de är benägna att drabbas av andningsbesvär för resten av sina liv.

Mjöldamm kan leda till luftvägsbesvär och astma för bagare
skriver Sveriges radio i en artikel 26 september 2013.
(artikeln återgiven här nedan)
Och det är bara några av de arbetsskador som drabbar de som har jobbat inom branschen länge. Många tvingas lämna sina jobb på grund av mjölet.
Mattias Engström "Han fick sluta tack vare sin allergi och det var tack vare mjölet"

- Ja, vi hade ju haft några allergiker här som fick sluta tack vare sin allergi och det var väl tack vare mjölet. Att det var andningsbesvär och sådana där grejer, säger Mattias Engström och fortsätter:
- Just den här killen hade jobbat tidigare på ett ställe och ville prova att jobba och han var bara här i fjorton dagar sen fick han lägga av. Det gick inte för honom, han fick byta bransch.

På Charms bageri har de tidigare haft problem med allergier. Mattias Engström kände förr av det när medvetenheten och tekniken var sämre. Men tack vare förebyggande medel har bageriet i dag inte samma problem.
– Man hade mindre lokaler förr och det var inte samma koll på grejerna. Nu har man säkrat upp mycket mer med täckning av maskiner så att inte mjölet ska ryka runt och luftsystem som suger ut mjöl. Samtidigt att man inte kastar mjölet som man gjorde mycket förr. När man lägger ut på bordet att man strör ut istället för att kasta ut en näve, säger Mattias Engström.

Torbjörn Bergman utbildar framtida bagare på Sundsvalls praktiska gymnasium och han tycker det är viktigt att informera om branschens arbetsskador.
– Det här är någonting som man får nöta in hos eleverna. Att man inte dammar omkring med mjöl, att man har det i sig så att man förhindrar att mjöldammet sprids runt i lokalerna, säger Torbjörn Bergman.

Utbildningen har i nuläget en elev som har besvär med mjöldammet.
– Den här eleven äter tabletter för att komma undan de värsta besvären. Vetemjöl är ju starkt, det är inte bara mjöl utan innehåller ganska mycket enzymer. Så man får jobba mer med de problemen, säger Torbjörn Bergman.” 

Pizzabagare och allergier

Tidningen Arbetarskydd.se skriver 23 september 2013 en artikel:
(återges här nedan)

”En del slutar. Andra fortsätter. De är tvungna”, säger Hanefi Aydin på Buona Sera  Pizzeria som har haft flera kolleger som fått astma av jobbet.
Det vita giftet. Mjöldamm ger astma. Kunskapen är lika gammal som pizzan – 300 år. Ändå tvingas många lämna sina jobb på grund av hostanfall och andnöd. Allergiläkaren Kjell Torén går så långt som att kalla det en epidemi bland pizzabagare.

Montebello, Surbrunnsgatan i Stockholm:
Först när solen skiner in blir de små vita kornen synliga för ögat. Som fin snö virvlar partiklarna omkring i rummet. Aslan vänder bort ansiktet och knådar degen.
– Jag hörde det när jag kom till Sverige och såg killar som blev sjuka. De sa att det kom från mjölet.

Selcuk Aslan började som pizzabagare 2003. Tre kolleger fick sluta i samma veva.
– Min chef drabbades också. Det började med näsan. Sedan satte det sig i halsen. De kunde inte andas. Den ene var född på 80-talet!

Degen blir tunnare och rundare i Selcuk Aslans händer. När den mäter en halvmeter i diameter lägger han degbottnen i mjölet på bänken. Han penslar tomatsås i cirklar och strör ut ost, skinka och champinjoner. Så tar han fram spaden och skickar in pizzan i  ugnen.

Ute i restaurangen sitter Nuri Kesmez och bläddrar bland fakturorna. Det är hans son som äger pizzerian. Nuri Kesmez hjälper bara till med bokföringen. Men förut bakade han. I 21 år arbetade Nuri Kesmez som pizzabagare.
– Jag har fortfarande problem, min näsa täppar, men jag ska inte klaga, mig är det inte synd om. Värre var det för mina vänner…

Han räknar upp alla som tvingats sluta på grund av allergier och eksem. En del har fått nytt jobb. Andra inte. Han minns en ar-betskamrat som fick utslag på händerna och armarna. 
Det hjälpte inte med handskar. Han försökte. När det spred sig till bröstet och hela överkroppen sa läkarna att han inte kunde arbeta som pizzabagare mer.

– Han var en tid på SL, men nu tror jag att han är hemma och tar hand om sitt handikappade barn. Det är inte så lätt med jobb i Sverige, säger Nuri Kesmez och vänder sig mot Selcuk Aslan.
– Sen var det Mustafa. Han fick ju svårt att andas, vad heter det nu igen?
– Astma, säger Selcuk Aslan, som är tjugo år yngre och ännu inte känt av några symtom.
– Man ser det, hur många som får röda ögon, täppt näsa och svårt att andas. Jag skulle gissa på 30 procent, fortsätter han.

Selcuk Aslan reser sig för att baka en ny pizza. Klockan är tre och gästerna bara två. Eftermiddagen är vilotid för Sveriges pizzabagare. Då får de en chans att varva ner ett par timmar före kvällsrusningen.

Nuri Kesmez lägger ifrån sig fakturorna och tittar ut över sonens restaurang.
– När jag jobbade som vanlig bagare i Turkiet på 80-talet hade jag ingen känslig näsa.  Det kom först när jag flyttade till Sverige och började med pizzor. Jag har hört att det finns 19 tillsatsämnen i mjöl! Degen blir som gummi. I Turkiet har statsministern gått ut med ett förbud. Bagare som har tillsatser i degen får betala 100 000 kronor i böter. Bara salt, fullkornsmjöl och vatten är tillåtet.

Professor Kjell Torén på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
Under de senaste två tre åren har pizza­bagarna blivit en av Kjell Toréns största ­patientgrupper. Till honom remitteras människor som blivit sjuka av sina arbeten. Enligt läkaren, som är professor i yrkesmedicin och chef för Arbets- och miljömedicin i Göteborg, har samhället en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte minst gäller det hans egen yrkeskår, läkarna, som inte är tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är.

– Oftast frågar man inte vad patienten arbetar med. Man tror att arbetsmiljön i Sverige är så ren i dag att man inte kan få astma av sitt yrke. Det är en missuppfattning, säger professorn.
– Det är samma sak med stendamm. Silikos kom tillbaka för att man glömt bort riskerna med kvarts. Vi har känt till att mjöldamm ger astma i 300 år. Ändå är det ett problem på nytt, fortsätter Kjell Torén.

Pizzerior är små företag. De är oftast inte knutna till någon företagshälsovård. Dessutom har teknikutvecklingen i branschen stått still. Kjell Torén tycker att det borde finnas något slags offentligt stöd till små arbetsgivare. Tekniska lösningar som kan bygga bort delar av problemet finns, men kommer inte yrkesgrupper som pizzabagare till del. Samhället tar inte sitt ansvar och kontrollerar småföretagen, anser professorn. Förut åkte yrkeshygieniker ut och mätte dammhalter. Nu ser han inte skymten av dem.

Pizzabagarna och deras hälsa är ett bortglömt problem. Resultatet syns nu: en epidemi av allergier.
– De som kommer till mig är så påtagligt sjuka att det inte är ett alternativ att fortsätta jobba. Men många är egenföretagare och det är svårt för dem att hitta andra sysselsättningar, säger Kjell Torén.

Bagare på stora brödfabriker som Pågen och Skogaholm kan rotera mellan olika arbetsuppgifter och på så sätt skona sina kroppar. Pizzabagare bakar pizzor. Samtidigt finns det lösningar. Kjell Torén drar en parallell till hårfrisörskor. För 10-15 år sedan kom de till hans klinik efter att ha blivit sjuka av blekmedel. Pulvret dammade. För att minska problemen gick frisörer över till pastor och flytande blekmedel. Pizzabagare skulle kunna använda potatismjöl eller granulerat vetemjöl som inte dammar.

*Not. Till Sverige kom pizzan år1968. Svenska Dagbladet kallade den för en utländsk pannkaka och 1971 skrev DN: ”Pizzans guldålder är över nu.” Det startades också en kampanj för att bekämpa pizzan. LRF varnade för att husmanskosten var i fara. Pizzeriorna stal kunder. Ät svenskt! uppmanade bönderna folket. Mjölet som används till pizza i Sverige är specialmjöl med bland annat extra tillsatt rent gluten.

 

Mejerijätte fälls för osanna påståenden! Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Nu fälls mejerirätten för sin mjölkreklam - Reklamombudsmannens opinionsnämnd anser inte att ”du behöver dricka en halv liter om dagen”, vilket påstås i marknadsföringen.

I november förbjöds havredrycksföretaget Oatly att använda sin reklamslogan ”No milk. No Soy. No badness.” när de förlorade mot LRF mjölk i marknadsdomstolen. Oatly fick inte påstå att mjölk skulle vara dåligt för människor.

Under 2014 kunde vi läsa att en stor studie visade att det finns ingenting som talar för att mjölk stärker skelettet. Snarare är det tvärtom, och Uppsala-forskarna har funnit ett samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och hur många glas mjölk som en person dricker per dag. Jag har ofta påtalat och visat fram i mina böcker att modern processad mjölk är en källa till det stigande ohälsotalet i samhället utöver det vita mjölet...

http://reklamombudsmannen.org/uttalande/skanemejerier4

http://www.dn.se/ekonomi/mejerijatte-falls-for-mjolklogn/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

http://www.svd.se/lrf-varnar-for-kris-for-mjolkbonder/om/mjolkkrisen

http://www.svd.se/svensk-mjolk-vann-mot-oatly/om/mjolkkrisen

Hälften av Sveriges befolkning kan ha besvär av gluten! Överkonsumtion av gluten - Glutenintolerans - Celiaki

Konsumtionen av vitt mjöl och det moderna vetet har fullkomligt briserat till överkonsumtion sedan det blev var mans mat och billig mat efter omfattande experiment och förädlingar för ca 100 år sedan. Vi omges allt mer av mjöl och ännu mer mjöl i olika former. Likaså att vi fullkomligt exploderat i konsumtion av mjölk och mejeriprodukter de senaste 30 åren och konsumerar nu långt mer än vad vi konsumerade för 100 år sedan, nästan 10 gånger mer.

Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos. Man befarar att 50 % av svenska folket bär på förutsättningar för intolerans mot gluten och glutenkänslighet och då är inte mörkertalet inräknat.

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten förstör det näringsupptagande tarmludd som finns i tarmen. Symptom som trötthet, huvudvärk, diarré eller förstoppning, svårt att bli gravid (infertilitet), blåsor i munnen, gaser och uppblåsthet, anemier (brist) på järn, B12, zink eller folsyra, värk i skelettet, hudbesvär, luftvägs-besvär, besvär relaterade till histamin, koncentrationssvårigheter samt åtskilligt många fler symtom, som kan vara tecken på glutenintolerans alternativt glutenöverkänslighet. Tarmen läker och bildar nytt tarmludd på ett par månader om man slutar äta gluten, för vissa kan det dock ta betydligt längre tid.

Undersökningar visar att Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos.Det är inte den enda gåtan i glutenmysteriet.

Den stora ökningen syns inte främst hos den grupp där celiaki tidigare brukade upptäckas: hos småbarnen. I stället dyker celiaki allt oftare upp fast först senare i livet, hos äldre barn men även hos vuxna. Personer med kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter sin diagnos för celiaki, löper ökad risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än patienter vars slemhinna har läkt.

Därför är det ytterst noga för de glutenintoleranta att se till att inte äta något gluten alls, t.ex. inte ens en liten kaka eller en oblat (vete - gluten) för dem som tar nattvarden.

Idag är en livslång glutenfri diet den enda behandling som finns för att läka inflammationen i tarmen som orsakas av gluten.Vetet är inte längre vad det ursprungligen varit, dagens vete sedan 100 år tillbaks i tiden är ett ny sort som aldrig tidigare sett dagens ljus. Det nya vetet är sjukdomsalstrande och ursprungligt vete gav inte alls upphov till samma problem.

Man har förädlat och genetiskt förändrat vetet under mer än 100 år, med start i skånska Svalöv år 1901. Detta nya vete innehåller mer gluten och även mer svårsmält gluten, kromosomtalet har ökat skyhögt. Detta för att industrin vill det, inte konsumenterna. Det ursprungliga vetesorten einkorn har kromosomtal 14 och det nya högförädlade vetet har kromosomtal 42.

Begreppet "moderna sjukdomar" har ökat påtagligt sedan det nya vetet introducerades för 100 år sedan. Läs hela historien om den genetiska manipulationen i Sverige med start år 1901 i boken: "Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter".

Bild ovan "Kromosomvalsen" publicerad tillsammans med texten nedan i SvD år 1954.

Vi korsar kål och vi korsar rovor
från tidig morgon till sena kväll,
dymedelst ökande vid behov vår
sortering raskt med en ny modell.
Vi blandar päron med kantareller,
vi korsar rödbetor och spenat.
Vi blandar allting om ni beställer
vad ni vill hava till middagsmat.
Vill ni ha äpplen till jul, kantänka?
I så fall har vi en utmärkt plan
för hur vi detta er bäst ska skänka:
vi korsar Gravensteiner med gran.
Vi bollar lustigt med kromosomer
och undrar glatt vad det nu skall bli.
Vi är sjusärdeles agronomer,
vi korsar faktiskt det mesta, vi.   

Vi får även i oss en betydligt större andel gluten än någonsin tidigare. Industrin lägger till extra gluten i bröd som de bakar (förutom gluten som finns i mjölet). Detta för att brödet ska få bättre bakegenskaper. Pizzerior använder ofta ett specialmjöl med hög glutenhalt för att kunna göra bottnarna allt tunnare och för att degen ska kunna hanteras i olika moment utan att separera.

Pizza och pasta i tiden sedan många år för att inte tala om alla hamburgerrestauranger som dykt upp som svampar ur jorden eller alla bensinmackar som börjat sälja korv med bröd och kakor, mjöl finns i godis, i drycker, i pålägg, i raffinerad mat, paneringar, på vissa pommes frites, med mera...listan kan göras hur lång som helst.

Summan av allt detta är att vi får allt fler glutenallergiker. Vi exponeras för mer gluten i samhället än vad vi gjorde för exempelvis 30-40 år sedan. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi mest havre och råg och det odlades mest enligt underlag från den tiden. Det vete som fanns innan förädlingen odlades i väldigt liten omfattning.

Genom förädling och genetisk förändring av vetet, tog odlingen av det nya vetet ordentlig fart efter år 1901, det blev större avkastning, mer mat och billigare mat åt befolkningen. Idag kan vi med facit se följder och konsekvenser som det nya vetet gav och ger på hälsan.

Livsmedelsverket har bidragit till att ge folk olämpliga rekommendationer i decennier där man uppmanat befolkningen att äta mycket bröd, pasta och så vidare. Det har bidragit till problemen med glutenintolerans, glutenkänslighet och fler fall av celiaki.

 Anneli Ivarsson vid Umeå Universitet säger i en intervju med Dagens Nyheter år 2013:
– Det är förskräckligt att de gör så i ett land där problemen med gluten är så här omfattande. Om några decennier tror jag att vi kommer att titta tillbaka och säga: ”herregud, de var inte kloka”, säger hon till DN.

Idag verkar dock Anneli Ivarsson bytt fot och står istället på brödbolagens och livmedelsproducenterna sida. Läs mer här: 
Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?

Har du nickelallergi? Se upp med vilken kaffesort du dricker

Många med nickelallergi bär ofta i bakgrunden celiaki. Vissa kaffesorter innehåller höga halter av nickel och kan då ge reaktioner i form av hudutslag och klåda hos nickelallergiker.

Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?

Fick ett mail för några dagar sedan med en länk till tidningen Metro där överläkaren Anneli Ivarsson propagerar för gluten.

Anneli Ivarsson har tagit del av böcker som presenterar undersökningar om hur bagerier tillsätter extra gluten i mjölet och kort efter detta gick hon ut i media och skrev att hon: "hittat att industrin tillsätter extra gluten i bakverk och mjöl vilket inte var bra"

Just detta tar en bok ingående upp, och kommer från en kartläggning som författaren gjort redan år 2011 när han undersökte saken genom intervjuer med olika bagerier och kvarnar, men givetvis gav inte överläkare Ivarsson någon som helst creed eller feedback att hon läst och fått informationen från denna bok.

Hon har i denna nya artikel justerat uttalandet en aning:
"
– Jag är emot det specialbehandlade glutenpulvret som används i halvfabrikat och visst industritillverkat bröd. Det finns inga bevis för att det är dåligt, men det finns starka anledningar att tro det.
– Jag uppmanar kunder att välja bort mat som innehåller glutenpulver."

Den artikel som nu återfinns i tidningen Metro med Anneli Ivarsson ger direkt intrycket av att det är en ren annons (propaganda) för Pågens eller varför inte för hela brödindustrin...man upphör inte att förvånas...

Ni minns säkert när Socialstyrelsen och Brödinstitutet gick ut i en kampanj för en del år sedan att "6-8 skivor bröd om dagen var bra för hälsan" ...Nu tar man till "experter" i marknadsföringen...och en del kan säkert låta sig luras. Gluten är definitivt inget man ska försköna eller göra reklam för.

http://www.metro.se/nyheter/experten-meningslost-att-ata-glutenfritt-om-man-inte-ar-intolerant/EVHofa!qJ2y2sKttQcI/

 

Upprörd 91-åring talar ut! Mjölken - fodret och allergier

En artikel i en norsk tidning berättar om Lia, en kvinna som är i toppform trots en ålder av 91 år. Hon har i årtionden odlat sin egen mat, men vad som var mest förvånande var det hon sade om modern utfodring av kor. Det tillsätts nämligen myrsyra i höet, och den gamla damen säger att av den anledningen kan man se en tydlig koppling mellan användningen av myrsyra och skälen till att fler och fler människor får diabetes, ADHD och allergier.

Myrsyra var något man började använda i djurfoder under 1940-talet, och sedan dess har diabetesstatistiken skjutit i höjden. Denna metod är något som även de ekologiska jordbrukarna också använder sig av.

- ”När barn föds med allergier bör mammas kostvanor och djurfodret få en mycket större uppmärksamhet än det har i dag”, hävdar Lia. Hon anser att detta är en förutsättning om man vill begränsa den ökande sjukdomsutvecklingen.

- ”Det finns säkert ekonomiska intressen som gör att man väljer att använda myrsyra i djurfoder. Myndigheterna är inte intresserade av input och lösningar som kan förändra trenden. Det är det enda sättet jag kan förstå saken på, det är bristen på vilja att lyssna eller total avsaknad av en önskan att hitta en lösning för detta”, säger en upprörd 91-åring.
Kons juver börjar bli som en njure som utsöndrar föroreningar genom mjölken

- ”Innan fyrtiotalet, när de gav hö till kor, var det inte nödvändigt att pastörisera mjölken. Gräset var grönt och fint, och klöverblad och örter var bevarade. Mjölken var både hälsosam och god. Men den moderna mjölken, till stor del baserad på hö inplastat redan på åkern i stora runda bollar eller hö lagt i silo och behandlat med myrsyra, sätter sina spår i smaken. Mjölken fick en bismak. Jag valde i stället att köpa mjölk direkt från en gård som inte använde ensilage”, säger Lia.

Efter ett tag fick Lia ont i ögat, utan att förstå varför. Hon besökte en optiker men han lyckades inte uppmäta några fel på hennes ögon och frågade i stället om hon hade diabetes.

- ”Lite senare gick jag tillbaks till mjölkgården och fick då reda på att fodret till kor inte var som förr. Människor hade strävat efter att bäst bevara höet och hade valt att utnyttja ett nytt bevarade i höbalar i stället för att som klassiskt hässja höet och låta det lufttorka. Det gick då upp ett ljus för mig. Jag tar snabbt bort mjölken ur min kost och det dröjde inte särskilt länge innan ögonbesvären var borta”, säger Lia, som tror har de som äter hälsosamt för en potentiell sockersjukdom istället bör fokusera på mat där myrsyra inte ingår i djurens foder.

Ingrid har dyrkat sin egenodlade mat i 50 år. Hon hävdar att hon undgått sjukdomar som t.ex diabetes och att hon ”ätit” sig frisk från moderna sjukdomar och lidande.

- ”Det finns ingen ren mat att få längre”. Hon är trött på att läsa om en exploderande sjukdomsstatistik och hjälplösa forskare och hälsomyndigheter som undrar varför fler och fler idag får diabetes, ADHD och allergier – ”Det borde vara uppenbart”, säger Lia.

*Myrsyra: Acidum Formicicum, HCOOH, en färglös vätska kokar vid 101° C och har en stickande, genomträngande lukt. Myrsyra göras genom oxidation av metanol, man skapar ett natriumsalt och myrsyran frigörs genom destillation med svavelsyra.

Myrsyra är till skillnad från de flesta andra karboxylsyror en relativt stark syra och bör därför handskas med försiktighet. Myrsyra är precis som ättiksyra löslig i vatten och är även löslig i många andra organiska lösningsmedel. Vid kontakt med myrsyra på kroppen (speciellt ögonen) kan frätsår skapas. Myrsyra är inte giftig, men om man dricker syran kan man få frätsår i strupen, vid olika koncentrationer är myrsyra olika farligt. 

Myrsyra används bland annat inom jordbruket genom ensilering av gräs för lagring som vinterfoder. Myrsyra förhindrar bland annat att det utvecklas bakteriekulturer i gräset, genom att sänka pH-värdet.

EnsilageNytt

Myrsyra Lantmännen

 

 
Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Pollen och pälsdjursallergi. Alger kan lindra dina besvär - Detox - Avgiftning

Nu är vi i början av pollensäsongen och det kan innebära stora besvär för väldigt många. Under mina år av efterforskning och studier runt vår mat och moderna sjukdomar, så har jag även tittat på övriga källor till allergiska besvär, såsom pollenallergi och pälsdjursallergi.

Bland de personer jag valt att följa upp med hänseende till resultat av kostomläggning fri från gluten och mejeri, så har jag upptäckt att en del som INTE varit allergiska mot t.ex pollen innan införandet av en allergenfri kost fått besvär av pollen, och tvärt om att vissa pollenallergiker blivit helt fria från pollenbesvär vid antagande av en allergenfri kost.

Vår miljö och omgivning utsätter oss för daglig exponering av diverse tungmetaller och gifter. Den grupp av människor med kostrelaterade sjukdomar som jag följt i flera år, har även valt att utöver allergenfri kost att "detoxa" sig (avgifta sig från inlagrade tungmetaller) och där har vi valt alger som jag anser har den bästa effekten. Flera av de personer som deltog gjorde hårmineralanalyser vid ett svenskt företag, där man mätte förekomst av olika tungmetaller som inlagrats i håret. Totalt deltog 30 personer i den detox som vi gjorde under år 2013.

Jag ska tillägga att även du som äter en "vanlig" kost kan använda dig av denna avgiftningskur. De som har kliniskt fastställd hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) bör vara försiktiga med att använda alger då detta kan förvärra besvären då alger innehåller jod.

Efter genomgångna kurer av alger (2 kurer) där vi använde alger tillsammans kalktabletter och färsk ekologisk koriander odlad i kruka, så kunde vi efter 6 månader konstatera en halvering av tungmetaller vid förnyad hårmineralanalys.

Varför är koriander effektiv på att lösa tungmetaller i kroppen?

Eteriska oljor i koriandern är nyckeln. Eftersom substanser i koriander förändrar den elektriska laddningen på intracellulärt inlagrade tungmetaller så frigörs dessa ur kroppsvävnaden, där algerna sedan tar hand om dem, kapslar in dem och  transporterar ur dem ur kroppen. Flera studier har tydligt visat att halterna av bl.a kvicksilver, bly och aluminium i urinen ökade kraftigt efter att försökspersoner förtärt stora mängder koriander.

I studier som genomförts i Tyskland, visade på att höga doser av chlorella visat sig vara mycket effektiv sätt att eliminera tungmetaller från kroppen, från hjärnan, tarmväggen, muskler, ligament, bindväv och ben. Studier visade också att kväve, nitrat och ammoniak antog acceptabla nivåer. Detta innebär att formeln med koriander och chlorella även radikalt minskade andra toxiska nivåer av gifter som också lagras intracellulärt i kroppen. Dessa gifter är ofta orsaken till lågt kroppsligt pH-värde hos många.

Hår och naglar är de absolut bästa och säkraste alternativen för att mäta hur mycket tungmetaller som finns i kroppen. Denna metod används också vid forensiska utredningar vid misstänkt förgiftning.

Som en bonus på denna detox/avgiftning vi utförde under år 2013 från tungmetaller, så kunde 8 av 10 som led av pollenallergi konstatera att året efter var "pollenbesvären var som bortblåsta", majoriteten av de som haft besvär av pälsdjursallergi i gruppen, kunde berätta att de förvånande nog var näst intill fria från sina besvär. Algers stärkande effekt av immunförsvaret är väl känt och detta var ett tydligt exempel.


Vid 1:a omgången av detox-avgiftning gjorde vi följande:

Algerna kan fördelas under dagen och ska intas samtidigt med måltid. Rikligt med vatten bör konsumeras under dagen. Man måste börja försiktigt med alger och successivt höja dosen då avgiftningseffekten kan vara kraftfull och kroppen måste tillvänjas. Algerna fungerar bäst tillsammans med kalktabletter och det är anledningen till att de ingår i kurerna.

De algtabletter vi använde i första och andra omgången innehöll spirulina, knöltång och blåstång i en och samma tablett, den chlorellaalg som ingick i 2:a omgången var en tablett endast innehållande chlorella.

1:a veckan: 1 algtablett och 1 kalktablett per dag.
2:a veckan 2 algtabletter och 2 kaltabletter per dag.
3:e tom 6:e veckan 1 algtablett per 10 kg kroppsvikt samt 6 kalktabletter per dag.

Vi gjorde sedan ett uppehåll på 2 veckor.

Vid 2:a omgången av detox-avgiftning som varade i 4 veckor, gjorde vi följande:

Här lägger vi till den kraftigt avgiftande algen chlorella, detta sedan kroppen nu vant sig vid alger och avgiftningsprocessen sedan 1:a reningen med alger. Just denna ordning är väldigt viktig då avgiftningen inte få ske för snabbt, för då finns en ökad risk för histaminreaktioner att uppstå med klåda på kroppen. Skulle reaktioner uppstå får man minska ner på doseringen av alger.

1: veckan: 2 algtabletter per dag + 2 st tabletter av chlorella + 2 kalktabletter per dag samt knappt en halv "näve" av blad från färsk ekologisk koriander (krukodlad). Koriandern intas först och tuggas väl och sköljes ned med ett glas vatten.

2:a veckan: 1 algtablett per 10kg kroppsvikt, 10 st tabletter av chlorella, 6 kalktabletter samt knappt en halv "näve" färska korianderblad. Rikligt med vatten ska intas under dagen.

De alger som vi använde var Alg-Börjes Algtabletter, Alg-Börjes Kalktablett samt Colormaris chlorella i tablettform.

Man kan efter en detox använda en året runt dos av alger om man så önskar, och där kan en underhållsdos för vuxen t.ex vara: 3-4 algtabletter, 2-4 kalktabletter och 4-6 chlorellatabletter. Under inledning av pollensäsongen kan man dock fördubbla intaget av algtabletter. 

Det finns en mängd arter och deras allmänna förekomst gör dem lätt tillgängliga för dem av oss som vill förbättra vår fysiska hälsa.

Alger är en blandad grupp av enkla encelliga eller flercelliga organismer med en distinkt membranbunden kärna. Eftersom de innehåller protein, fibrer, och höga halter av omega-3-fettsyror, alger har ett utmärkt näringsvärde. De är också kända för att vara rika på vitaminer, inklusive A, C, B1, B2, B3 och B6, och mineraler, bland annat jod, kalcium, kalium, magnesium och järn. Ätliga alger som har använts i århundraden som livsmedel i hela världen.

Spirulina

En dubbelblind klinisk studie av algen spirulinas effekter på allergi, utfördes på personer drabbade av allergisk rinit som fick antingen placebo eller en daglig dos av antingen 1000 mg eller 2000 mg spirulina under en tolv veckor. Det fanns ingen förbättring för deltagarna som tog placebo. Det fanns heller ingen märkbar förbättring för deltagarna tar 1000 mg spirulina dagligen. Men de allergiker som tog 2000 mg spirulina varje dag såg signifikant förbättring av sina allergiska symptom.

En forskningsstudie som publicerades januari år 2010 i Medicine and Science in Sports and Exercise, rapporterade att spirulina haft en positiv inverkan på prestanda vid motionspass. I denna studie tog nio fysiskt aktiva män antingen placebo eller spirulina i fyra veckor.De sprang på ett löpband i två timmar varje dag. Både motionsprestanda och lungfunktion mättes. Blodprover togs vid regelbundna intervall under studien.

Resultaten var imponerande. Tiden för att trötthet efter två timmars körning var signifikant längre bland de män som tog spirulina. Oxidationshalten hos kolhydrater minskade med över 10 % och fettförbränning höjdes med nästan 11 %. Studien kunde fastslå att spirulina verkligen förbättrar både ork och prestanda.

Många algarter återfinns i botten av näringskedjorna. När fisken äter alger, eller djurplankton som lever på alger, absorberas energin som algerna tagit upp från solstrålarna, och den energin lagras in i algen som näringsrika fettsyror .Omega-3 och omega-7 fettsyror som finns i fisk och fiskolja kommer från alger i fiskens kost. Därav finns det lägre halter av Omega 3 i t.ex odlad lax som utfodras med annat (spannmål, soja, mm) än den naturligt äter i vilt tillstånd.

Bild ovan knöltång

Det är väldigt många är drabbade av idag är det som kallas "läckande tarm" och här kommer spirulina, chlorella och blågröna alger in som som klart fördelaktiga för tarmens återhämtning och underhåll av tarmens framtida hälsa. Fleromättade fettsyror har traditionellt förknippats med förhindrande av inflammation, kardiovaskulär sjukdom och mentala störningar.Vid diabetes har man också sett bevis på att  Ascophyllum nodosum (knöltång) kan hjälpa till med reduktion av blodglukosnivåerna.

Blåstång

Fucus vesiculosus (blåstång) innehåller jod, vilket fått många med underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) att märka positiva effekter av att äta alger.Flera typer av alger, bland Fucus vesiculosus, visar en potential för att kunna förebygga och behandla cancer, baserat på djur och laboratoriestudier.

En studie som publicerades i Januari/Februari år 2002 i Journal of Cosmetic Science fastställs att extrakt av Fucus vesiculosus besitter anti-åldrande egenskaper och bör vara användbar som en kosmetisk ingrediens. Studien fann att en gel som innehåller 1 procent extrakt av Fucus vesiculosus som applicerats på kindhuden två gånger dagligen under fem veckors tid,  minskade hudens tjocklek och förbättrade elasticiteten jämfört med kontrollsubstanser. Författarna noterar att kindhudens tjocklek ökar normalt med åldern, medan elasticiteten minskar.

Chlorella

Studier i Japan har visat algen Chlorella kan bidra till att minska mängden kroppsfett och kan vara till nytta i kampen mot fetma och viktdiabetes. Det kan också bidra till att minska både kolesterol och högt blodtryck. Chlorella har en kraftigt renande inverkan på tarmen och  lever, den bidrar också till att främja ett rent och friskt blod.

En treårig dubbelblind studie i metallavgiftning av människokroppen med över 350 deltagare gjordes vid ett rysk metallgjuteri. Mer än 20 naturliga föreningar användes i försök att avlägsna tungmetaller från människor som exponerats på mycket höga nivåer av antimon, bly, kadmium och arsenik.

Resultatet av denna ryska studie där chlorella i kombination med koriander intogs, så elimineras ALLA tungmetaller, inklusive kvicksilver!Inga biverkningar rapporterades bland deltagarna.

Algen chlorellas förmåga att binda tungmetaller upptäcktes först inom gruvindustrin. Chlorellaalgen blandades med vatten och pumpades in i gruvschakt för att absorbera resterande metaller efter brytning.

I många kretsar där exponering för metaller i vaccin och autism diskuterats, så har man tankar och funderingar runt algers förmåga att eventuellt avlägsna metaller från vaccin ur kroppen.

Inlägget kommer löpande att uppdateras med mera info i mån av tid....

Referenser

Deng R, Chow TJ. Hypolipidemic, antioxidant, and antiinflammatory activities of microalgae Spirulina. Cardiovascular Therapy. 2010.

Regulatory effects of Spirulina complex polysaccharides on growth of murine RSV-M glioma cells through Toll-like receptor 4.Microbiology and Immunology 11/2012; 57(1). DOI:10.1111/1348-0421.12001 · 1.31 Impact Factor

Autonomous cure of damaged human intestinal epithelial cells by TLR2 and TLR4-dependent production of IL-22 in response to Spirulina polysaccharides.International immunopharmacology 10/2013; DOI:10.1016/j.intimp.2013.09.023 · 2.71 Impact Factor

Marine edible algae as disease preventers.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054936

Antiallergic benefit of marine algae in medicinal foods.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054954

Anticoagulant effect of marine algae.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054951

Anticancer compounds from marine macroalgae and their application as medicinal foods.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054949

H1 histamine antagonists.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12806876

Isolation of a New Anti-Allergic Phlorotannin, Phlorofucofuroeckol-B, from an Edible Brown Alga, Eisenia arborea.Bioscience, Biotechnology, and Biochemistry Volume 70, Issue 11, 2006

Anti-Allergic Phlorotannins from the Edible Brown Alga, Eisenia Arborea. Food Sci. Technol. Res.13 (1) 54-60. 2007

Effects of Edible Algae Polysaccharides on Allergic, Inflammatory, and Anti-Tumor Responses Through Toll-Like Receptor

4.http://www.eurekaselect.com/72197/article/effects-edible-algae-polysaccharides-allergic-inflammatory-and-anti-tumor-responses

Fuhrman Joel, M.D. Eat to Live. p.28

Effects of a Spirulina-Based Dietary Supplement on Cytokine Production From Allergic Rhinitis Patients." TK Mao, et al. Journal of Medicinal Food, 2005 Spring; 8(1): 27-30. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1585720

National Institute of Health.gov. Orio Ciferri, "Spirulina, the Edible Microorganism." Microbiological Reviews, 1983, Vol 47, No. 4, pp. 551-578. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC283708/pdf/microrev00019-0101.pdf

National Institute of Health.gov. "Ergogenic and Antioxidant Effects of Spirulina Supplementation in Humans." M. Kalafati, et al. Medicine and Science http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC283708/pdf/microrev00019-0101.pdfin Sports and Exercise, Jan 2010, 42(1); 142-51.

Harnessing and Enhancing Heavy Metal Detoxification.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3654245/

R. A. Goyer, M. G. Cherian, M. M. Jones, and J. R. Reigart. Role of Chelating Agents for Prrevention, Intervention, and Treatment of Exposures to Toxic Metals. Environmental Health Perspectives Volume 103, Number 11, November 1995

Svensk GMO-potatis år 1989 - Den svenska gentekniken

Den svenska gentekniken
Då debatten om genetiskt manipulerad föda (GMO) åter tar fart har jag här valt att göra ett inlägg av vikt och som berör oss alla i allra högsta grad.

Efter ett beslut fattat i slutet av 1800-talet i Stockholm påbörjades sedan förädlingen av vetet år 1901 i Skånska Svalöv. Där användes bland annat stark röntgenstrålning och starkt gift i försöken att påverka cellkärnornas delning, som resulterade i abnorma celler vilka man lyckades isolera och sedan använda för ympning/korsning i försöken att ge ett vete som gav önskvärd hög avkastning gentemot det befintliga vetet. Ett vete med ett högt kromosomtal som inte passar våra kroppar. Ett vete som inte korsats/förädlats med traditionella växtförädlingstekniker.

Vad är då en kromosom?
I kärnan hos varje cell, är DNA-molekylen packad i trådliknande strukturer som kallas kromosomer. Varje kromosom består av DNA tätt lindad många flera gånger runt proteiner som kallas histoner som stöder dess struktur.

Kromosomer är inte synliga i cellens kärna, om ingen celldelning pågår kan de inte ens ses i ett mikroskop. Men det DNA som sätter upp kromosomer blir mer tätt sammanpackade vid en celldelning och just då är de synliga i mikroskop. Det mesta av vad forskare vet om kromosomer har man lärt sig genom att observera kromosomer under själva celldelningen.

Varje kromosom har en sammandragningspunkt kallas centromeren, som delar kromosomen i två sektioner eller "armar". Den korta armen av kromosom är märkt "p armen". Den långa armen av kromosom är märkt "Q armen". Platsen för centromeren på varje kromosom ger kromosomen dess karakteristiska form, och kan användas för att beskriva läget för specifika gener.

 
DNA och histonproteiner är förpackade i strukturer som kallas kromosomer.

Ursprungliga veten innehöll 14 och 28 kromosomer. Det moderna brödvete genomet klassificeras som hexaploidgenom. Det innebär att den har sex kopior av varje av sina sju kromosomer, en komplett uppsättning av 42 kromosomer. Det mänskliga diploida genomet består av 23 par kromosomer och totalt 46 kromosomer.

Ett 100-årigt facit på ett växande ohälsotal
Detta resulterade i att en form av GMO (genetiskt manipulerad organism) såg dagens ljus för över 100 år sedan. Man fick fram ett vete som hade ett mångdubblat kromosomtal, och där vi idag kan följa sjukdomsutvecklingen under de sista 100 åren vilken kraftigt ökat i västvärlden och där det manipulerade vetet högst sannolikt är den största boven. Sverige har varit en av de ledande i denna utveckling och finns idag representerade i över 50 länder.

På 1920-talet reste svensk expertis till Egypten och hjälpte till med förädlingen av bland annat vete. År 2012 bad Egyptens hälsoministerium omvärlden om hjälp för ett skenande ohälsotal i form av bl.a övervikt, astmatiska sjukdomar och diabetes.

Under 2:a världskriget gapade sjuksängarna allt mer tomma på mentalsjukhusen i främst Norden och personal friställdes...Under kriget sjönk produktionen av vete och konsumtionen av vete var väldigt låg, när kriget var slut ökade produktion och konsumtion och sjuksängarna fylldes snabbt igen och personal återanställdes.

Många säger "vi lever ju längre idag än förr" jo det stämmer,  men vi ska heller inte glömma bort alla mediciner som utvecklats i spåren av det ökade ohälsotalet vilket gör att vi idag lever längre. Vi ska vara medvetna om läkemedelsföretagens intressen i biokemiföretagen såsom att det svensk grundande Pharmacia (Pharmacia & Upjohn) och Pfizer hade aktier i biokemiföretaget Monsanto och tvärtom.

Man kanske kan se det så att biokemiföretagens genetiska manipulation ger upphov till olika sjukdomstillstånd som sedan samarbetspartners inom läkemedelsindustrin tar fram läkemedel emot.

Många tycker att vi människor har större intelligens än andra levande djur, organismer och varelser. Vår uppfinningsrikedom är enorm. Vi försöker ständigt att hitta nya vägar att manipulera våra naturtillgångar för att vi själva skall få ett bekvämare, billigare levnadssätt och därmed som vi tror, ett bättre liv.

Maten som produceras skall framförallt vara billig och storskaliga produktionsmetoder har använts i mer än ett halvsekel.

Metoder som har medfört och fortfarande medför stora belastningar på vår miljö genom användandet av stora mängder kemikalier i jordbruket. Kemikalier som i många fall riskerar att utarma den biologiska mångfalden och på sikt även vår hälsa. Motståndet mot kemikalieanvändningen i jordbruket och livsmedelsföretagen ökar i hela världen och de flesta makthavare inser att användningen måste minska.

De stora multinationella kemiföretagen (Monsanto, BASF, Syngenta) som numera helst vill kalla sig "bioteknikföretag" vädrar morgonluft och kommer med nya sofistikerade metoder för att som de själva säger "lösa problemen med världssvälten".

Lösningen som de framför är genmodifiering av olika jordbruksgrödor. Genmodifiering, GMO, väcker många frågor. Bioteknikföretag som sysslar med genmodifiering av lantbruksgrödor ser sig som lantbrukets och konsumenternas ”räddare”. Världens matförsörjning skall räddas genom att lantbruket skall använda deras genmanipulerade, GMO-utsäden i odlingen.

Svensk GMO potatis - genetisk manipulation
År 1987 bildade Svalöf växtförädling AB och Stärkelseproducenterna ett utvecklingsföretag, Amylogene HB, att med konventionell och ny teknik framställa och utvärdera nya potatissorter med förändrad stärkelsesammansättning. Därpå inleddes genteknikarbeten, och det första fältförsöket med stärkelsemodifierad potatis genomfördes 1992.

Amylogene HB äger svenska patent på framställningstekniker vad avser amylopektin och amylopotatis och på respektive stärkelser. Patentansökningar har lämnats in i ett stort antal länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Genteknik har också börjat användas för ändamål som resistens och virussjukdomar. I Sverige togs GMO-potatis (genetiskt modifierad) för chips och pommes frites fram år 1989 av Amylogene HB i samarbete med AB Felix (numera Procordia Food AB) och Estrella.

Bild ovan visar potatischips framställda ut den genetiskt modifierade potatisen Hulda, en chipspotatis som kan tillagas vid låga temperaturer utan att chipsen blir missfärgade.

1993 registrerades potatissorterna "Hulda" och "Emma" i Sverige. Hulda är den första moderna genmanipulerade potatisen för chipsframställning. Den är även registrerad i Marocko och Kanada."Emma" är avsedd för export.

De senaste tillskotten genom förädling är "Colombo" och "Eloge" (1996), stora knölar med hög avkastning och bra resistens. Båda är dessutom registrerade i Marocko och Kanada...

GMO-potatis av Amylogene HB, ett bolag som till lika delar ägdes av Lyckeby Stärkelsen och Svalöf Weibull.

År 1997 skrev forskningschefen Peder Weibull:
”Ingen kan väl ha undgått att märka den pågående debatten om gentekniken i våra massmedia. Den förs inte bara i Sverige utan också i många andra länder i Västeuropa. Den kampanj som Greenpeace startade i våras drivs på europeisk nivå. I Tyskland blev under försommaren flera fältförsök med genetiskt modifierade växter totalförstörda av okända personer.

Inom EU har Ministerrådet och Parlamentet just enats om en kompromiss rörande märkning av genetiskt modifierade produkter, s.k. Novel Food. Detta beslut får konsekvenser för den inflammerade debatten om den amerikanska genmodifierade soja som nu är på väg in i Europa. En annan EU-fråga som ännu inte avgjorts gäller förslaget till direktiv om bioteknologiska uppfinningar.

Ett arbete pågår också inom LRF i syfte att formulera en ny genteknikpolicy för organisationen(!).

Inom Svalöf Weibull utnyttjar vi gentekniken på flera områden i vår växtförädling. Vi gör detta eftersom vi anser att denna teknik ger oss möjlighet att snabbare och med större precision lösa speciella förädlingsuppgifter inom t ex resistens- och kvalitetsförädlingen som den traditionella växtförädlingen inte kan eller har svårt att lösa. Om vi avhände oss den nya tekniken skulle vi snabbt bli utkonkurrerade som ett av de ledande växtförädlingsföretagen i Europa.

Bild ovan: Genkanon som nyttjar inert gas under högt tryck för att skjuta in metallpartiklar täckta av DNA i växtceller.

Det område där Svalöf Weibull kommit längst i praktiskt utnyttjande av gentekniken gäller modifiering av stärkelsesammansättningen i potatis. Detta arbete görs inom ramen för Amylogene HB, ett bolag som till lika delar ägs av Lyckeby Stärkelsen och Svalöf Weibull.

Här har vi nu lyckats framställa en sort som endast producerar amylopektin, den ena av de två typer av stärkelse som normalt finns i knölen. Vi har lyckats ”stänga av” den gen som producerar den andra stärkelseformen, amylos, genom att sätta in en bakvänd kopia av genen i potatisklonen. Tekniken kallas antisense och innebär att potatisens egna gener utnyttjas. Andra arbeten i potatis gäller sorter med enbart amylos i knölen respektive en förhöjd stärkelsehalt. Våra arbeten i oljeväxter redovisas av min kollega Bo Gertsson.

Andra grödor där vi börjat arbeta med genteknik är vete (!) och korn (!), men här fungerar transformationstekniken ännu inte rutinmässigt”.

Bild ovan : Peder Weibull

Redan 1998 höjdes röster för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis. 
Skriftlig fråga 1998/99:593
Fråga 1998/99:593 av Yvonne Ruwaida (mp) till miljöministern om genmanipulerad potatis den 29 april 1999:

”Det svenska företaget Amylogene har ansökt om att få odla genmanipulerad potatis. Ärendet finns för närvarande hos EU-kommissionen och flera av EU:s medlemsländer har yttrat att man inte är beredda att godkänna den genmanipulerade potatisen. Företaget har emellertid redan fått en lokal licens för testodling.
Men det är inte fråga om någon liten testodling. Tillståndet medger att hela 600 hektar med genmanipulerad potatis odlas! Ekologiska Lantbrukarna har skrivit till EU-kommissionär Ritt Bjerregaard för att EU skall agera för att ogiltigförklara tillståndet.

Utöver de risker som finns förknippade med odlingen av den genmanipulerade potatisen är det naturligtvis beklämmande att EU måste ingripa för att regeringen inte förmår att ta tillräcklig hänsyn till miljö och hälsa!

Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:

Avser ministern agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis?

Svar på skriftlig fråga 1998/99:593
Svar på fråga 1998/99:593 om genmanipulerad potatis

Jordbruksminister Margareta Winberg

den 5 maj 1999

"Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Kjell Larsson om han avser agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Amylogene HB har ansökt om att få genomföra avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad potatis med förhöjd amylopektinhalt under år 1999. Ansökan omfattar bl.a. produktionsförsöksodlingar på 510 ha. Amylogene har sedan år 1992 haft fältförsöksodlingar med potatis med förhöjd stärkelsehalt (amylopektin) och år 1996 ansökte företaget om godkännande för utsläppande på marknaden av potatis med förhöjd amylopektinhalt.

Sverige tillstyrkte ansökan som nu behandlas inom EU, bl.a. i den vetenskapliga kommittén för växter. De invändningar som har rests av andra medlemsländer berör i första hand att utförligare näringsanalysdata efterfrågas, vilket får ses skilt från eventuella ekologiska risker med odling av potatisen.

Från fältförsöken år 1999 kommer 3 000-3500 ton stärkelse användas till bl.a. försök inom pappers-, lim- och kemisk industri (år 1998 användes 2300 ton). Jordbruksverket har som ansvarig myndighet tillstyrkt odlingen då man anser att det fortfarande rör sig om försöksodlingar. Det krävs nämligen stora mängder stärkelse för att undersöka hur den fungerar i industriproduktion i större skala.

Varken i direktivet 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer, i miljöbalken eller i förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, finns det specificerat hur stort ett fältförsök högst får vara. I ingressen till direktivet 90/220/EEG står följande:

”När genetiskt modifierade organismer införs i miljön bör detta ske gradvis varvid inneslutningen minskas och utsättningens omfattning utökas steg för steg och endast om utvärderingen av de föregående stegen i fråga om människors hälsa och miljön visar att nästa steg är försvarbart”.

Enligt Jordbruksverkets experter finns det ingen anledning att tro att den utökade arealen för 1999 års fältförsök skulle kunna innebära någon risk för skadlig påverkan på människors hälsa och miljö. Den genetiskt modifierade potatisen skall inte användas till föda för människor.

Vidare har potatis inte några vilda korsningsbara släktingar i Sverige som oönskade egenskaper skulle kunna spridas till. Inte heller bedöms de gener som införts i den aktuella potatisen utgöra någon miljörisk.

Myndighetens bedömningar delas av regeringen."

GMO och hälsorisker
Utsäden som manipulerats att tåla deras egna bekämpningsmedel. Skörden från en del av det som odlats med GMO-utsädet skall kunna användas direkt för humankonsumtion. Den övervägande delen kommer att bli till foder för våra djur. Djur som skall producera livsmedel, mjölk och kött.

Hälsoriskerna med GMO-tekniken är dåligt utredd. Det är ingen exakt teknik. Det sker alltid omstuvning av gener som ofta kan ge oväntade bieffekter (ex. allergi av ärtgen i böna). Effekter av att äta GMO-baserade produkter är bara undersökta i ett fåtal djurstudier, som tidigare angetts ovan visades skador vid försök på råttor och hamstrar.

Risken med öppnandet av Pandoras ask, är att genetisk modifierad mat kan innehålla gener som kan ”trigga” igång oönskade processer i kroppen, att de kan verka som en sorts ”nyckel” för att låsa upp oönskade skadliga processer.

Monsanto och de övriga bioteknikföretagens tal om att man tagit fram det här för att bönderna skall få bättre inkomst och behöva använda mindre bekämpningsmedel är rent lurendrejeri. De är bara ute efter att försöka göra bönderna mera beroende av deras produkter och tjäna pengar. Pengar styr i vår värld.

De hävdar också att det skall bidra till att lindra världssvälten vilket inte är med sanningen överensstämmande. Det är också en demokratifråga genom att de stora multinationella bioteknikföretagen kan komma att styra livsmedelsproduktionen genom patenträttigheter på de grödor som manipulerats och som skall föda oss människor.

Grödor som skall leva i samexistens med vår vilda naturliga fauna och där stor risk finns att oönskad korsbefruktning kommer att ske. Det har redan skett inom flera arter. Det kan också komma att påverka pollinerande insekter negativt. En berättigad fråga kan vara. Vem har rätt att ta patent på liv?

Bioteknikföretagens sätt att få ut sina produkter kan liknas vid rena maffiametoderna. I England har en kritisk forskare tystats. Han avskedades mitt under sitt arbete med att designa ett testsystem som skulle skapa klarhet och säkerhet om GMO-mat, och som skulle bli standard för EU. Efter att ha medverkat i programmet ”World in action” suspenderades han och med hot om skadestånd från sitt institut om han yttrade sig vidare i ärendet tystades han.

Frågan som vi alla måste ställa oss. Är vi beredda att godta den här nya tekniken i vår mat?
Djurförsök har visat på en rad möjliga problem. Det handlar blanda annat om sämre tillväxt, påverkan på organutveckling och immunförsvar, avvikelser i blodceller, leverceller och lungvävnad. Cellförändring hos möss har upptäckts efter att mössen ätit genmodifierad soja. Denna cellförändring upphörde när de gick tillbaka till sin gamla omodifierade föda.

En annan forskningsrapport visar att möss som ätit en gen-modifierad ärta, som odlats i tio år kommersiellt i Australien, producerar antikroppar, vilket tyder på en allergisk reaktion. I Australien stoppades omedelbart produktionen av den genmodifierade ärtan.

Som konsument måste vi kräva att genmodifierade livsmedel ges en mycket tydlig märkning. En märkning som också talar om ifall att det djur, fågel eller fisk som förädlats till livsmedel, utfodrats med GMO-foder. Då har vi möjlighet att välja GMO-fri mat ifall att vi inte föredrar ekologiska Krav-livsmedel som är GMO-fria.

(*) En genetiskt modifierad organism (GMO) definieras som en ”organism som har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination”. I lagens mening är ”organism” en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material, vilket också inkluderar frön, frukter och pollen.

Referenser:

Allard, R. W. I960. Principles of Plant Breeding. Wiley &Sons, Inc.

Bolin, P. 1897. Några iakttagelser öfver vissa karaktärers olika nedärfvningsförmåga vid hybridisering. SUF.s T. 7, 137- 147.

Bonnier, G. & Tedin, 0.1940. Biologisk variationsanalys. Stockholm.

Ellerström, S. & Hagberg, A. 1962. The cytogenetic department of the Swedish Seed Association. SUF.s T. 72, 192-209.

Gowen, J.W. 1952. Heterosis. Iowa.

Gustafsson, Å. et al. 1954. Mutation research in plants. Acta Agric. Scand. 4, 359-640.

Hagberg, A. 1952. Heterosis in F, combinations in Galeopsis. I. Hereditas 38,33-82.

Hagberg, A. 1953. Further studies on and discussion of the heterosis phenomenon. Hereditas 39, 349- 380.

Hagberg, A. 1977. Växtförädling grön evolution. Stockholm.

Hagberg, A. 1994. Inducerade kromosomstrukturella mutationer i korn. Historien om ett snart femtioårigt forskningsprojekt. SUF:s T. 104, 162-194.

Hagberg, A. & Persson, G. 1968. A genetic model of quantitative inheritance. I: Forskning og Forsök i Landbruket. B 19, s. 127-133.

Hagberg, A. & Åkerberg, E. 1962. Mutations and polyploidy in plant breeding. Stockholm.

Hayes, H.K. & Immer, F. R. 1942. Methods of Plant Breeding. New York.

Lehmann, L.C. 1986. Hybrid breeding in small grain cereals: barley, wheat and rye. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 70-75.

Levan, A. 1948. Polyploidiförädlingens läge. Svensh jordbruksforskn. 4, 55-64.

Lundin, P., Ewertson, G. & Svensson, G. 1970. Växtförädlingen vid Weibullsholm. I: Weibullsholm 1870— 1970, En jubileumsskrift under red. av Jörgen Weibull. Landskrona, s. 99-154

Lundqvist, A. 1963. Self-incompatibility and the breeding of herbage grasses. 1: Åkerberg, E., Hagberg, A. et al. (eds.), Recent plant breeding research. Svalöf 1946-1961. Stockholm, s. 193-202.

Lundqvist, U. 1992. Mutation research in barley. Svalöv.

Mac Key, J. 1963 Autogamous plant breeding based on already highbred material. I: Åkerberg, E., Hagberg, A. et al. (eds.), Recent plant breeding research. Svalöf 1946-1961. Stockholm, s. 73-88.

Merker, A. 1986. Triticale - a new cereal crop. I: Olsson, G. (ed), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 132-139.

Muller, H. J. 1927. Artificial transmutation of the gene. Science 66, 84-87.

Miintzing, A. 1932. Cytogenetic investigations on synthetic Caleopsis tetrahit. Hereditas 16,105-154.

Nilsson, Hj. 1901. Hvad lär oss de senaste tio årens erfarenhet beträffande sädesarternas förädling? KSLAT40, 149-162.

Nilsson-Ehle, H. 1904. Om några af våra viktigaste växtsjukdomar och deras ekonomiska betydelse för landtbruket. SUF:s T. 14,163-174.

Nilsson-Ehle, H. 1906. Något om korsningar och deras betydelse för förädlingsarbetet med höstvete. SUF.s T. 16,309-318.

Nilsson-Ehle, H. 1909, 1911. Kreuzungsuntersuchungen an llafer und Weizen. 1 & II. Lunds Univ. Års skr. AIF, Afd. 2, Bd 5:2, 1-122, &Bd 7:6, 1-84.

Nilsson-Ehle, H. 1939. Polymere Röntgenmutationen bei Hordeum. NovaActa Leopoldina (Hallé). N.F. Bd 6.

Olsson, G. 1986. Allopolyploids in Brassica. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 114-119.

Roll-Hansen, N. 1986. Svalöf and the origins of classical genetics. I: Olsson, G. (ed.),
Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 35-43.

Sjödin, J. & Ellerström, S. 1986. Autopolyploid forage crops. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 102-113.

Stadler, 1.. J. 1928. Mutations in barley induced by X- rays and radium. Science 68, 186-187.

Wexelsen, H. 1934. Quantitative inheritance and linkage in barley. Hereditas 18,307-348.

Widen, J. 1891. Böra vi odla qväfvefattiga eller qväfverika hvetesorter? SUF.s T. 1, 136-139.

Winge, Ö. 1917. Studier over Planterigets Chromosomtal og Chromosomernes Betydning. Köpenhamn.

Winge, Ö. 1928. Arvelighedslaere. Köpenhamn

Anonym. 1964. Arbetsplan för Sveriges utsädesförening 1964-1966. SUF.s T. 74, 303-313.

Björling, K. 1948. Bidrag till kännedomen om potatis- kräftsvampens biologi (Synchytrium endobioti- curri). Statens Växtskyddsanstalts Me dd. nr 52.

Black, W., Mastenbroek, C., Mills, W.R. & Peterson, L.C. 1953. A proposal for an international nomenclature of races of Phytophthora infestans and of genes controlling immunity in Solanum demissum derivates. Euphytica 2, 173-179.

Denward, T. 1960. Växtförädling med potatis. SUF:s T. 70, 17-58.

Erjefält, L. 1975. Tuber resistance in relation to multi-genic foliage resistance to Phytophthora infestans. In: EAPR Conf. Papers 1975, pp. 192-193.

Erjefält, L. 1978. Utilization of first division restitution (FDR) in potato breeding. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 169-170.

Fridell, J.-E. 1978. Testing of varietal resistance to impact damage. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 115-116.

Hawkes, J.G. 1957. A revision of the tuber-bearing Solanums. Scot. Plant Br. Station Report 1957, 76-81.

Huijman, C.A.. 1957. Veredeling van de aardappel op resistentie tegen Heterodera rostochiensis Wollen- weber. Sticht. voor Plantenveredeling, Wageningen, Holland. Medd. 14, 1957.

Jönsson, U. & Fridell, J-E. 1981. Different types of impact damage and resistance to Phoma exigua var. foveata in some potato varieties. In: EAPR Conf. Papers 1981, pp. 103-104.

Kammermann, N. 1951. Undersökningar rörande potatisbladmöglet, Phytophthora infestans (Mont.) de By.Statens Växtskyddsanstalts Medd. nr 58, 1951.

Mendiburu, A.O. 1971. Significance of 2n garnets in potato breeding and genetics. Wisconsin, USA.

Mok, D. &Peloquin S.J. 1975. Breeding value of 2n pollen in tetraploid x diploid crosses in potatoes. Theoretical and Applied Genetics 4, 307-314.

Olsson, K. 1989. Impact damage, gangrene and dry rot in potato. Important biochemical factors in screening for resistance and quality in breeding material. Svalöv.

Olsson, K. & Jonasson, T. 1990. Relationship between potato tuber components and wire-worm attack. In: EAPR Conf. Papers 1990, pp. 50-51.

Olsson, K. & Jonasson, T. 1995. Genotypic differences in susceptibility to wireworm attack in potato. Mechanisms and implications for plant breeding. Plant Breeding 114, 66-69.

Tedin, O. 1951. Potatis. I: Svensk växtförädling. D. 1. Åkerbruksväxterna. Stockholm, s. 297-326.

Umaerus, M. 1970. Influence of environmental conditions on potatoes with special reference to plant breeding under Swedish conditions. Acta Acad. RegiaeSci. Upsaliensis. 13.

Umaerus, M. 1978. Report of survey of methods for screening for susceptibility to mechanical tuber damage. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 117-118.

Umaerus, M. & Olsson, K. 1975. Screening for low potential after-cooking blackening in breeding populations. In: EAPR Conf. Papers 1975, pp. 138— 139.

Umaerus, M. & Olsson, K. 1976. Urvalsmetoder för låg enzymatisk mörkfärgning hos potatis. I. Samband mellan knölens kemiska sammansättning och den enzymatiska mörkfärgningen. SUF:s T. 86, 77-94.

Umaerus, M., Olsson, K. & Roslund, C-A. 1976. Urvalsmetoder för låg enzymatisk mörkfärgning hos potatis. II. Bestämningsmetoder för enzymatisk mörk-färgning. SUF:s T. 86, 95-104.

Umaerus, M. & Umaerus, V., 1976. Potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening. SUF.s T. 86, 9-26.

Umaerus, V. 1960. Iakttagelser rörande fältresistens mot bladmögel (Phytophthora infestans [Mont.] de By) hos potatis. SUF:s T. 70, 59-89.

Umaerus, V. 1970. Studies on field resistance to Phytophthora infestans. 5. Mechanisms of resistance and applications to potato breeding. 7. Pflan- zenziichtg. 63, 1-23.

The Royal Society, Review of Data on Possible Toxicity of GM Potatoes, juni 1999, Ref: 11/99, s. 1 http://www.royalsoc.ac.uk.

Laurie Flynn och Michael Sean, "Pro-GM Scientist ”Threatened Editor”, The Guardian, 1 november 1999.

Stanley Ewen och Árpád Pusztai, ”Effect of Diets Containing Genetically Modified Potatoes Expressing Galanthus Nivalis Lectin on Rat Small Intestine”, The Lancet, 16 oktober 1999.

Anthony Barnett, ”Revealed: GM Firm Faked Test Figures”, The Observer, 16 april 2000.

Norfolk Genetic Information Network, ”Scientists Gagged on GM Foods by Public Funding Body with Big Links to Industry”, pressmeddelande, 1999, http://www.ngin.tripod.com/scigag.htm.

Dr Brian John, ”On the Corruption of GM Science”, artikel inskickad till GM Science Review, 20 mars 2003.

http://hejdagmo.se/1997/06/01/gmo-potatis-av-amylogene-hb-ett-bolag-som-till-lika-delar-ags-av-lyckeby-starkelsen-och-svalof-weibull/

http://www.allabolag.se/9165509234/AMYLOGENE_HB

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/godkannandeavfaltforsok/faltforsok/beslutomfaltforsokmedpotatis.4.595401461210ae2d589800033203.html

https://lantmannen.se/Global/lantmannen_com/Press%20och%20media/Publikationer/Ekonomiska%20rapporter/%C3%85rsredovisningar/Annual%20Report%202006.pdf

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/genpolitik-och-svenskt-utveckl_GM11733/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/genmanipulerad-majs_GM11367/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/redan-godkanda-GMO_GM11786/

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehistorik/p/pharmaciacorp.4.dfe345a107ebcc9baf80009427.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Pharmacia

http://www.nytimes.com/1999/12/20/business/monsanto-and-pharmacia-to-join-creating-a-pharmaceutical-giant.html?ref=monsantocompany

Höga intag av D-vitamin kan leda till stroke anger propagandamaskinen som aldrig vilar!

Högst troligt är det propaganda maskinen mot kosttillskott och mot en ökad folkhälsa genom sunt leverne som här basunerar ut tveksamma uppgifter. Läkemedelsbolagen mår bäst om befolkningen hålls lagom sjuka, för frisk för att vara sjuk, för sjuk för att kunna jobba - man kan säga att hamna mellan stolarna vilket även staten tjänar på som slipper tynga statskassan med att betala ut sjukpenning. Den populäraste kunden/patienten är nog den som behöver konsumera 5-10 olika läkemedel under en 10-årsperiod.

Det finns många frågetecken att rätta ut här: Vilken sorts D-vitamin användes i studien? Var kombinationen ihop med olja? Var det rätt olja? Användes K2-vit för omsättning? Är det ett kosttillskott med konserveringsmedel? Gällande det de som då fick vad påståendet säger åt högre andel fruktos, hel och halvfabrikat, fel fetter, mejeriprodukter och dvärgvetet, som allt orsakar näringsbrister i andra sammanhang i kroppen? Föreligger trauman hos personen. Åt försökspersonerna några mediciner under studien? Fanns det rökare bland försökspersonerna? Vilka eventuella symtom hade personerna innan påbörjad studien?...osv.

Forskarna har mätt halten hydroxyvitamin D (OH25) i blodet och gjort konstateranden. OH25 är en mellanprodukt i syntesen av vitamin D. OH25 tillverkas i levern från kolekalciferol (D3). OH25 omvandlas sedan i njurarna till biologiskt aktiv vitamin D. Låga värden av OH25 i blod ökar risken för stroke (p.g.a. brist på vitamin D3). Höga värden (över 125 nmol/L) ökar risken för stroke med 1,3% p.g.a. att njurarna inte kan omvandla OH25 till aktiv vitamin D. Orsaken till den förhöjda dödligheten handlar inte om vitamin D3 utan snarare det faktum att dessa individer lider av nedsatt njurfunktion.

Mats Humble, överläkare vid psykiatrin vid universitetssjukhuset i Örebro anser dock att man inte kan dra några säkra slutsatser av studien:  Dansk studie skakar om vitaminburken

Det är tydligt att man måste granska studierna väldigt noga, något som journalisterna inte verkar göra innan man blåser i basunen och slår på stora trumman...

Referenser:
High levels of vitamin D is suspected of increasing mortality rates

A reverse J-shaped association between serum 25-hydroxyvitamin D and cardiovascular disease mortality - the CopD-study 

Relaterat:
Ny D-vitaminberikning kritiseras

Experten: Så får du i dig D-vitamin genom kosten

D-vitamin: Solenergi åt dig? (Kostdoktorn)