onsdag 20 april 2016

Typ 1-diabetes – Betydelsen av mjölk och gluten



Typ 1-diabetes – Barn och vuxna - Betydelsen av mjölk och gluten - Glutenintolerans och mejeriintolerans.
En långtidsstudie av barn i västvärlden (med början redan vid födseln) fann att ökad konsumtion av (behandlad/processad) komjölk (pastöriserad/homogeniserad) var associerad med utvecklingen av diabetes typ 1-relaterade autoantikroppar - men bara hos barn med låg till måttlig risk för att utveckla sjukdomen. Emellertid var dock konsumtion av komjölk också förknippad med en ökad risk att utveckla typ 1-diabetes hos alla de barn som var positiva för antikroppar.

Studien publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, och var en dubbelblind, randomiserad studie där det ingår barn med genetiska förutsättningar att drabbas av diabetes barn genom att få antingen vanlig komjölk (processad) som modersmjölksersättning, eller en speciell ersättning av kaseinhydrolysat när bröstmjölk inte var tillgänglig under de första 6-8 månaderna i livet.

Under de kommande tio åren hade barnen som analyseras för typ 1-diabetes samt typ 1 relaterat, bildat autoantikroppar. De första resultaten var hoppfulla, barnen som gavs hydrolyserad modersmjölksersättning hade 50 % lägre risk att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar efter 10-års ålder.


Denna studie var en del av en större studie som inleddes år 2002 och som för närvarande bedrivs i 77 centra i 15 olika västländer för att besvara frågan om huruvida övergång till en hydrolyserad modersmjölksersättning kommer att minska förekomsten av typ 1-diabetes. Författarna till studien vill mena att den hydrolyserade ersättningen minskar tarmpermeabiliteten (genomsläpplighet), och att den har en gynnsam effekt på tarmfloran.

Men en nyare studie som har följt samma barn under en längre tid och som publicerades i Journal of American Medical Association, fann att det hydrolyserade ersättningen inte alls minskade risken för antikroppar relaterade till typ 1-diabetes hos dessa barn efter 7-års ålder.

En liknande pilotstudie från Finland fann att i jämförelse med vanlig komjölksbaserad ersättning, så minskade en ersättning som var fri från bovint insulin, risken för typ 1-relaterade antikroppar efter 3-års åldern hos barn med genetiska anlag för sjukdom. En studie visade att barn som senare utvecklade typ 1-diabetes, hade högre nivåer av antikroppar mot komjölk redan i spädbarnsåldern.

Författarna av studien skriver att detta konstaterande kan bero på ökad tarmpermeabilitet eller fördröjd mognad av tarmens immunsystem hos barn som utvecklade diabetes. Tidig exponering för komjölk kan således vara en riskfaktor för typ 1-diabetes hos barn som har ett dysfunktionellt immunsystem i tarmen. Alla barnen i denna studie matades med komjölksbaserad ersättning i minst två månader.


Många studier har visat att komjölkskonsumtion är förknippad med en ökad risk för typ 1-relaterad autoimmunitet eller typ 1-diabetes (t.ex. Holmberg 2007 ; Kimpimäki 2001Villagrán-Garcia 2015; Virtanen 2012 ; Wahlberg 2006)

Bovint insulin
Komjölk innehåller bovint insulin (från nötkreatur) som liknar människans insulin (humant insulin), och kan orsaka immunreaktioner hos människor. Vissa forskare skriver att en immunreaktion mot bovint insulin kan sprida sig och reagera med kroppens eget insulin, och så småningom i kombination med andra faktorer såsom t.ex. virus vilket faktiskt kan resultera i en autoimmun reaktion mot de insulinproducerande betacellerna, vilket kan resultera i typ 1 diabetes.

Man har funnit bevis för denna process hos spädbarn, och fann att virusinfektioner faktiskt kan öka immunsvaret mot insulin, inducerat av just bovint insulin i komjölk.

Man ska även vara medveten om andra hormoner som finns i komjölk: se ett tidigare blogginlägg om detta.


A1 eller A2 mjölk
Mjölkproteinet kasein har olika varianter (A1 eller A2) beroende på rasen på kon. Laugesen fann att konsumtionen av mjölk som innehåller A1 typen av kasein är associerad med typ 1-diabetes (raser som producerar A1 mjölk är mer vanligt i norra Europa, där också förekomsten av typ 1 är högre).

Merriman hävdar att denna förening är i stället på grund av latitud och de skyddande effekterna av D-vitamin . Det finns en ganska livlig debatt om detta ämne i den vetenskapliga litteraturen: Truswell 2005  Clemens 2011  Bell 2006. Det finns många fler artiklar om PubMed om detta ämne. 
Här är en intressant artikel: Du dricker fel sorts mjölk.

Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP)
Sardinien vid Italien är en ö i Medelhavet som har en hög förekomst av typ 1-diabetes. En studie visade att Sardinier med typ 1 också var infekterade med Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP), som överförs från mjölkkobesättningar genom mat till människor. Forskare tittar nu närmare på fynden (t.ex. Masala 2013Masala 2014 , Naser 2013).

Personer i riskzonen för typ 1-diabetes testade positivt för MAP-relaterade markörer oftare än friska kontrollpersoner. MAP kan lätt överföras till människor med infekterad komjölk, och man fann att modersmjölkersättning och eventuellt MAP kan stimulera betacellsautoimmunitet (de celler i bukspottkörteln som producerar insulin) (Niegowska 2016).  

(Paratuberkulos är en kronisk tarminfektion hos idisslare. Sjukdomen som också kallas Johne’s disease drabbar framförallt idisslare, men även vissa andra djur kan infekteras, till exempel kanin).

Typ 2-diabetes
Medan konsumtion av komjölk ofta kopplas till en ökad risk för typ 1-diabetes, är det också ofta förknippat med en lägre risk för typ 2-diabetes. Denna förening kan dock bero på vilken typ och mängd av mjölkprodukter som används. En långtidsstudie från Storbritannien fann att en ökad konsumtion av fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt var förknippade med en lägre risk för senare typ 2-diabetes hos vuxna.

En systematisk genomgång och metaanalys av 16 studier som inkluderade en halv miljon människor funnit att en blygsam ökning av yoghurt, ost och magra mejeriprodukter var förenat med en minskad risk för typ 2-diabetes. En annan metaanalys fann att ett större intag yoghurt är förknippad med en minskad risk för typ 2-diabetes hos vuxna amerikaner, men däremot inte andra mejeriprodukter.


Kamelmjölk?
Ett försök på 12 personer med typ 1-diabetes som drack kamelmjölk under två år, visade att tre av dem minskade sitt insulinbehov till noll! Totalt visade de 12 i försöket en bättre genomsnittlig blodglukoskontroll, lägre HbA1c-nivåer och ett lägre insulinbehov än de som inte dricker kamelmjölk. Hos personer med typ 2-diabetes som dricker kamelmjölk ökar däremot insulinnivåer jämfört med att dricka komjölk visar en annan undersökning.

En studie på gnagare visade att det minskade också risk för njursjukdom, sänkte blodglukosnivåer och sänkte insulinresistens hos gnagare med kemisk-inducerad typ 1-diabetes.
Raikas, en folkstam i norra Indien som sysslar med kameluppfödning, har en extremt låg förekomst av typ 1 diabetes trots deras genetiska förutsättningar, visade en undersökning.

Vete och gluten
Glutenfri diet kan förebygga och i vissa fall få typ 1-diabetes att gå i remission (återgå).
En 5-årig pojke fick diagnosen typ 1-diabetes (ingen celiaki konstaterad), med höga blodsockernivåer (HbA1c var 7,8 %). Han fick inte insulin, men började äta en glutenfri diet i stället. HbA1c gick ner till 5,8-6 %, vilket är i stort sett normalt, och två år efter sin diagnos så behöver han fortfarande inte ta insulin.

Hans diabetes är i remission utan insulin vilket ganska säkert kan tillskrivas den glutenfria kosten. Det är det första dokumenterade fallet jag har sett i den medicinska litteraturen som redovisar att typ 1-diabetes kan gå i remission utan insulin eller någon annan medicinsk åtgärd, och det publicerades i BMJ, British Medical Journal, en mycket ansedd källa.

En 15-årig pojke med "tyst" celiaki uppvisade tecken på avvikelser i glykos och testades positivt för autoantikroppar för typ 1-diabetes. Med andra ord var han på god väg att utveckla typ 1. Efter 6 månader på en glutenfri diet, återgick hans glukos tillbaka till det normala och autoantikropparna försvann. 36 månader senare vid ny undersökning var han fortfarande symtomfri.

En långsiktig studie av barn med celiaki som hade typ 1 diabetesrelaterade autoantikroppar fann man att dessa antikroppar försvann gradvis under ca två år efter att ha gått på en glutenfri diet.

Bild: Kostdoktorn - en man som via LCHF-kost (glutenfri) fick bukt med sin typ 1-diabetes

Celiaki
Gluten kan spela en roll i utvecklingen av typ 1-diabetes på grund av sambandet mellan typ 1 och den autoimmuna sjukdomen celiaki, ca 7 % av personer med typ 1-diabetes har också celiaki visade en undersökning. I likhet med bovint insulin i komjölk, innehåller vete också ett protein som liknar ett annat protein som är kopplat till autoimmuna reaktioner i bukspottkörteln. Gluten har också visat sig orsaka tarminflammation hos personer med typ 1-diabetes

TEDDY-studien fann att en ålder för introduktion av gluten introduktion inte kan förutsäga utvecklingen av celiaki hos barn som har genetisk förutsättning för denna sjukdom. Samma studie visade också att allt fler barn föds med antikroppar mot gluten och kasein.

Men en studie från Sverige fann att introduktion av gluten före 2 års ålder faktiskt kan öka risken för celiaki hos barn som ligger i den genetiska riskzonen. En systematisk genomgång av 16 studier fann dock att det inte hade någon betydelse när gluten introduceras för utveckling av celiaki.
Vissa författare hävdar att det är andra faktorer som är förknippade med vete som kan orsaka glutenintolerans, till exempel bekämpningsmedel som används på vetet. Här ska man dock tänka på att gluten är konstaterat skadande för många men att bekämpningsmedel som t.ex RoundUp (glyfosat) kan lämna oönskade effekter i kroppen
I USA där typ 1-diabetes stadigt ökar, ser man att förekomsten av celiaki också ökar visar en kartläggning.

Exponering för gluten tidigt i livet.
Ziegler-studien fann att tidig introduktion av livsmedel som innehåller gluten (före 3 månaders ålder) var en riskfaktor för utvecklingen av typ 1-associerad autoimmunitet hos barn med genetiska anlag för typ 1-diabetes. En studie fann samma sak och att tidigt införande av gluten faktiskt ökade risken för typ 1-diabetes. 

Norris-studien från 2003 fann att exponering för eventuella spannmål före 3 månaders ålder (och även efter 7 månader), ledde till en större risk att utveckla autoantikroppar hos genetiskt känsliga barn. Studien bekräftade att barn som ges spannmål vid 7 månaders ålder eller äldre, var mer benägna att få fler portioner av spannmål per dag under den första månaden av exponeringen jämfört med barnen som exponerades vid 3-månaders ålder. 

Denna studie visade också att om spannmål infördes medan barnet fortfarande ammas var risken för autoimmunitet lägre. En nyligen publicerat dokument från samma författare bekräftade att ammades barnet vid tidpunkten för introduktion av vete, var det skyddande mot att senare utveckla typ 1-diabetes.
Wahlberg-studien från 2006 fann att en kombination av tidigt införande komjölksbaserad ersättning och sent införande av gluten ökade risken för autoimmunitet hos barn.

Laboratoriestudier
Djurstudier stöder den potentiella rollen av gluten som en faktor vid utveckling av typ 1 diabetes. En glutenfri kost hämmar dramatiskt diabetesutveckling hos djur visar försök, troligen då på grund av en minskad tarminflammation, minskad genomsläpplighet i tarmväggen (läckage) och att tarmfloran förbättras. En glutenfri kost ökar också volymen av betaceller och förbättrar glukostolerans hos möss med typ 2-diabetes visar en undersökning.

Glutenfri diet
Baserat på ovanstående forskning har forskare genomfört en randomiserad interventionsstudie för att avgöra om en fördröjning vid införandet av gluten skulle kunna förebygga typ 1-diabetes hos barn som ligger i den genetiska riskzonen för sjukdomen. De fann att först införa gluten vid 6 månaders ålder mot 12 månaders ålder var säkrare, men förändrade inte förutsättningarna och risken att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar, eller typ 1-diabetes efter 3-års ålder. 

Efter att man följt barn under en längre period ända upp till 13 års ålder, fann Bayerlein-studien att man fortfarande inte kunde finna någon effekt av tidpunkten för introduktion av gluten för utvecklingen av typ 1-diabetes eller dess relaterade autoantikroppar. Inte heller amning under introduktionen av gluten gjorde någon skillnad.

Ett annat försök som syftade till att se om en glutenfri diet skulle påverka utvecklingen av typ 1-diabetes hos personer som redan var positiva för autoantikroppar. Glutenfri diet bjöds under 6 månader, och glutenhaltig under 6 månader. Att gluten togs bort eller återinfördes påverkade inte nivåerna av antikroppar. Emellertid förbättrades både insulinsvar och insulinresistens på en glutenfri kost, och förvärrades efter återinförandet av gluten.

En glutenfri diet kan därmed hjälpa till att bevara betacellfunktionen och insulinutsöndring hos personer med risk för typ 1-diabetes. En liknande studie använde en 12 månaders glutenfri kost och 12 månaders återinförande. De fann också att antikroppsnivåer inte påverkades av glutenfri diet eller efter ett återinförande av gluten.
Soja
Sojaproteiner har visats sig orsaka diabetes hos djur. En studie från Kina fann att spädbarn som fått sojabaserade modersmjölksersättning löpte dubbelt så stor risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det konstaterades också att fler barn med typ 1 diabetes hade införts på fast föda före 3 månaders ålder än barn utan diabetes. Djurförsök visar att långtidsexponering för en sojabaserad kost orsakade höga blodsockernivåer hos vuxna råttor.

Födoämnesallergi och intolerans
Kan man således se det potentiella sambandet mellan typ 1-diabetes och vete/mejeri att orsakas av en allergi eller intolerans mot dessa livsmedel? Svaret är nog ja med tanke på de allt fler forskningsresultat som pekar i den riktningen...

Det verkar som att införa mat före 3 månaders ålder är problematiskt, kanske på grund av att tarmen fortfarande omogen (även ofullständigt immunförsvar) och inte hantera dessa livsmedel. Studier av Virtanen (2006 och 2011) fann att införandet av frukt, bär och rötter tidigt (cirka 3-4 månaders ålder) associerades med utvecklingen av typ 1-diabetes relaterad autoimmunitet hos genetiskt utsatta barn.

Även om alla studier inte ger konsekventa fynd, kan vi fortfarande använda dem som underlag för att avgöra hur man matar våra barn. Föräldrar kan vara försiktig införa vissa livsmedel, särskilt vete och komjölk. Om man väljer att bruka dem, så kanske man ska införa dem i små mängder, under amning och inte alltför tidigt i livet.

De som har en diagnostiserad Typ 1-diabetes och de som ligger i farozonen för att utveckla denna form av diabetes borde tjäna på att lägga om sin kost, fri från både gluten och mjölk...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....


Referenser till artikeln: (finns redan infällda i artikeltexten ovan)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10389843
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24444005
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21067382
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24915259
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22393174
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18503496
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17217566
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11206413
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26268092
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22237062
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16578935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519705
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8773632
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19263185
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16596359
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25989719
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17130578
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16757149
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12601419
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19100644
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15867940
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21335999
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16403684
http://www.motherjones.com/environment/2014/03/a1-milk-a2-milk-america
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22046415
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23696819
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24496951
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23759115
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26824044
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24510203
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24086304
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25420418
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21629270
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25745496
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25617480
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25312801
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17098321
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22729336
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12434905
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10931424
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15955793
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12409286
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15220190
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25601977
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26453955
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26810996
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24678255
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25665935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25038720
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519705
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23836309
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16578935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21615797
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26991675
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21515839
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25147260
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12519846
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12087006
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15331209
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25242113
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23469110
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16596359
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21418094
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19902403

fredag 15 april 2016

Cancer och beydelsen av mejeriprodukter och gluten. Glutenintolerans - celiaki

De flesta av oss vet ju redan att upp till 80 % av vårt immunsystem finns i tarmen som är där gluten ställer till mest problem och ger även störningar i näringsupptaget. Cancer är också en sjukdom som gynnas av undernäring och försurning av kroppen.

Kost med hög glutenhalt kommer således att hindra ett upptag av näringsämnen från frukt och grönsaker genom skadan gluten ger på tarmens slemhinna och man går miste om viktiga näringsämnen som vår kropp behöver för att hålla hälsan uppe. Har man utvecklat celiaki brukar det också vara förknippat med bakteriell överväxt i tunntarmen, vilket ytterligare kan förvärra malabsorption eller orsaka malabsorption trots följsamhet till behandling.

Glutenkänslighet kan också leda till ökad risk för död i hjärtsjukdom och malignitet. Cancer är bara en av minst ett 60-tal sjukdomar som kan orsakas eller påverkas av gluten. För att ytterligare lägga sten på bördan så riskerar man att drabbas av spannmål/grönsaker som besprutats med RoundUp (glyfosat) som också kan orsaka matsmältningsproblem som påverkar immunsystemet och leda till inflammation.

En studie där 30 000 patienter ingick redovisades i Journal of American Medical Association, att gluten kan orsaka många hälsoproblem och tom döden. Dessa data samlades in från år 1969 till år 2008. Patienterna delades in i  tre grupper, patienter med celiaki, patienter med tarminflammation men dock inte fullt utvecklad celiaki, eller så var man bara känslig för gluten.

Resultaten av studien visade att de individer med fullt utvecklad celiaki hade en 39 % högre risk för död, risken var 72 % för dem med tarminflammation, och 35% för dem med känslighet för gluten. Hjärt-kärlsjukdom och malignitet (cancer) var i studien de främsta dödsorsakerna vid celiaki.


Prostata och äggstockscancer

Hög konsumtion av mejeriprodukter är kopplat till en ökad risk för prostatacancer, särskilt svåra eller dödliga former.Studier har kopplat hög konsumtion av laktos med en ökad risk att drabbas av äggstockscancer.Studier visar nu att en glutenfri kost kan hjälpa till i bekämpning av cancer. Man kan säga att när immunförsvaret är upptaget med en uppgift, lämnas kroppen sårbar för andra sjukdomar.

Bröstcancer - ett talande exempel

Bröstcancer som hade plågat kvinnan sedan år 1987 hade år 1993 blossat upp igen för femte gången. Det kom nu i form av en sekundär tumör - en klump i halsen i storleken som ett halvt kokt ägg. Läkarna berättade att hon hade bara månader kvar att leva.

Kvinnan och maken hade båda tidigare arbetat i Kina i miljöfrågor, och visste att kinesiska kvinnor historiskt sett hade mycket låga tal av bröstcancer. En epidemiologisk studie från sjuttiotalet visade sjukdomen drabbade en av 100 000 kinesiska kvinnor, jämfört med en av tolv i västvärlden.

Kinesiska läkare ser ytterst sällan några fall av bröstcancer, men en del läkare påpekar till exempel att om kinesiska kvinnor skulle äta den kost vi äter i västvärlden  - så skulle de inom en generation öka i bröstcancerstatistiken.

Kvinnans make erinrade sig om att vid fältexpeditioner med sina kinesiska kollegor försåg de honom med mjölkpulver eftersom de inte dricker det själva. Man ska tänka på att kineserna inte har någon mejeriindustri som vi har i väst.

Kvinnan genomgick senare en kemoterapi där hon också anammade en asiatisk koststil och tog även bort alla mejeriprodukter. Tumören reducerades avsevärt för att till slut försvinna helt.

Folkkära artister drabbas av cancer och går ur tiden:

 Läs mer om: Cancer breder ut sig explosionsartat i samhället







måndag 4 april 2016

Nu kan du köpa äkta stenugnsbakat glutenfritt bröd!

 Ann-Kristin i sin gårdsbutik
Av en ren slump hittade jag något som värmde mitt hjärta och som saknas i vårt land - nämligen stenugnsbakat glutenfritt bröd! Just stenugnsbakat tycker jag är något alldeles extra som smakar och doftar himmelskt gott.

Under mars månad tog jag så kontakt med Ann-Kristin som driver Kullagårdens stenugnsbageri och vi hade ett givande samtal där hon berättade att hon själv fått diagnosen celiaki några år tidigare och det framkom också att hon också läst mina böcker vilket gladde mig. Jag har nu haft förmånen att få prova en del av dessa stenugnsbakade naturligt glutenfria bröd och de smakade alla fantastiskt gott, för just stenugnsbakat sätter en speciell prägel på bröden som inte går att få vid vanlig bakning.

 Bild ovan från Kullagårdens glutenfria stenugnsbageri
Ann-Kristin berättade att hon jobbar halvtid på sitt ordinarie arbete och resten av tiden i sitt bageri, men rörelsen växer och att hon kanske framöver får satsa heltid på bakandet då hennes bröd är väldigt omtyckta och uppskattade vilket gör att kundkretsen växer.

Kullagårdens glutenfria solrosbröd

Ann-Kristin skriver själv den 26 februari på Facebook:

"I morgon är det 1 år sedan jag öppnade mitt lilla bageri. Länge hade jag drömt om detta och planerat och funderat på hur det skulle gå. Skulle det komma någon alls. Men det gjorde det.
Alla vet nog inte hur det startade.

Jag flyttade till Kullagård hösten 2010 och blev eld och lågor när jag upptäckte att det fanns en stenugn i källaren. Jag har alltid älskat att baka men hade aldrig bakat i en stenugn. Ugnen var hel men inte skorstenen så den behövde lagas innan man kunde baka. Och jag gick på kurs och lärde mig hur man eldade och bakade i ugnen. 

Tanken var att jag skulle starta ett "vanligt" stenugnsbageri men så fick jag celiaki och blev tvungen att tänka om samt lära mig baka på nytt. Att gå över till glutenfri bakning var inte lätt. När jag fick min diagnos celiaki i Januari 2014, upptäckte jag att det saknades ett utbud av färskt glutenfritt bröd.

Det blev många provbak och bröd som inte såg ut som bröd. Hönsen blev glada men jag gav mig inte. Det måste ju gå att få till fina bröd tänkte jag. Så ungefär 1 år efter min diagnos kände jag att nu är det dags. Nu vågade jag att baka och sälja till andra.

Året som har gått har varit roligt och lärorikt på alla vis och så har jag träffat er. Det är ni som gör att det är värt att stå i bageriet och elda tidigt och sent. Att baka i min gamla vedeldade ugn kräver planering och tid. Först eldar jag i 3 timmar och sedan rakar jag ut glöden. Förr i tiden slängde man mjöl in i ugnen för att se till att det var rätt temperatur i ugnen. Jag är lite mera modern och använder laser. Sen när temperaturen är rätt börjar jag grädda bröden. Allt bakas på fallande värme."

 Kullagårdens glutenfria majsbröd
Hon berättar vid vårt samtal att det används ekologiska ingredienser och att bovete i utsträckning används i flera av bakverken. Just bovete tåls inte av en mindre skara glutenintoleranta (här får man prova sig fram), men att hon nu experimenterar med andra ingredienser i de bröd som innehåller bovete. Vetestärkelse som många bagerier använder för att framställa glutenfria bakverk använder inte Ann-Kristin alls, vilket hon ska ha en stor eloge för!

Ett tips till er som köper bröden och har för avsikt att frysa in dem, är att skiva upp dem innan infrysning så kan man bara ta upp det man behöver för stunden ur frysen.

 Interiörbild Kullagårdens gårdsbutik
De butiker som i dagsläget säljer Ann-Kristins bröd är: Ica Kvantum och Coop forum i Varberg. Ica Maxi i Göteborg, Delikatesskorgen i Kinna, Helt Naturligt i Veddige och givetvis har Ann-Kristin en liten gårdsbutik i anslutning till sitt stenugnsbageri.

 Interiörbild Kullagårdens gårdsbutik

Jag säger grattis och lycka till Ann-Kristin! Ett fantastiskt initiativ som ger många glutenintoleranta möjligheten att kunna njuta av härligt goda och naturligt bakade glutenfria bröd fritt från vetestärkelse.

Här hittar du info om Kullagårdens glutenfria stenugnsbageri:
http://www.kullagardens.se/

På Facebook hittar du också Ann-Kristin: Kullagårdens

Kullagårdens på: Instagram

Rankning hos: Gårdsbutiktoppen