onsdag 8 maj 2019

Stora kosthandboken säljs ut! Passa på!

www.kostvetenskap.se
Under maj 2019 säljs det sista lagret av Stora kosthandboken ut med kraftig rabatt och sedan försvinner denna bok som varit en guldgruva för många att ösa ur som är intresserade av både kost och hälsa, men även för dem som lider av matallergier, intoleranser, överkänsligheter med mera.

Boken "Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter" (med isberget på omslaget) är som bekant redan slutsåld

Så passa på att införskaffa viktig och lärorik kunskap innan boklagret tar slut!


*Du hittar boken här: kostvetenskap



Taggar: #gluten-celiaki, #michaelhakansson, #böcker

onsdag 3 april 2019

Sköldkörtelsjukdom - Hypotyreos - Hypertyreos - betydelsen av vitaminer och mineraler



Brister ger rubbning
Att äta rätt för att få alla nödvändiga vitaminer och mineraler för att upprätthålla god hälsa är som bekant A och O. Brist på vissa vitaminer och mineraler kan orsaka rubbning i sköldkörtelfunktionen. Har du en rubbning i sköldkörtelns funktion kan även vissa vitaminer inte hanteras och omsättas på rätt sätt.

Därför är det viktigt att personer med rubbningar i sköldkörtelfunktionen ser till att få tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler dagligen, genom kosten men även i form av kosttillskott. Detta är särskilt viktig även för dem som äter gluten och mejerifritt, men även för vegetarianer och veganer.


Slarv med maten
Väldigt många människor lever ett stressat liv och har inte tid att äta ordentligt. Många unga kvinnor slopar måltider helt och hållet för att gå ner i vikt utan att inse att detta kan orsaka problem för bland annat sköldkörteln och dess funktion.

Ett dilemma är att om du försöker äta ordentligt, handla bra och näringsrika varor, och försöka laga "riktig" mat varje dag, så har faktiskt många näringsämnen försvunnit ur maten de sista 50 åren p.g.a kommersiellt jordbruk som utarmar odlingsjorden och använder konstgödning (så att säga, man sockrar bara jorden) som i stort bara ger en gröda som ser bra ut fast den är tom på viktiga näringsämnen.

Fynd av sköldkörtelrubbning vid celiaki
Ett flertal studier har funnit att många med rubbning i sköldkörteln också burit på obehandlad celiaki. Oftast har det varit i tillståndet hypertyroida (överfunktion). Det finns också fall där individer med upptäckt celiaki som behandlats med glutenfri kost under flera år, senare i livet drabbats av hypertyreos och då ofta i formen Gravés med påföljande oftalmopati (ögonbesvär).

Be gärna om prover
En vegetarian som lider av sköldkörtelproblem kan exempelvis få mer problem då vegetarisk kost i sig är proteinfattig. Det är därför viktigt att försöka se till att få prover för t.ex. vitamin B12, folat samt zink taget för att säkerställa att dessa ligger inom normala nivåer. Är homocysteinet högt bör man fastställa vilket av vitaminerna B12 och folat det är brist på. Blir tillskott nödvändigt bör komplettering bör göras även med vitamin B6 som har en viktig funktion i samspelet mellan vitaminer.



Nedan en genomgång av vitaminer och mineraler:

A-vitamin (ej karoten)
Karoten är en föregångare till A-vitamin. En underaktiv sköldkörtel kan inte effektivt omvandla karoten till användbart A-vitamin. Det hjälper således inte hur många morötter du än äter. A-vitamin bör kombineras med intag av protein för att göra det tillgängligt för kroppen. Har du ett lågt dagligt intag av protein kan du också lida brist på A-vitamin.


Är dina nivåer av A-vitamin låga så är kroppens förmåga att producera TSH nedsatt.  A-vitamin krävs faktiskt av kroppen för att omvandla T4 till T3. Har du besvär av starkt ljus eller om ditt mörkerseende är nedsatt bör du försöka ta tillskott av A-vitamin i bra form (helst retinol) tillsammans med protein och se om detta kan hjälpa till att förbättra besvären.

Att tänka på: Symtom på överdosering av A-vitamin kan vara Illamående, yrsel, uppkastningar, näsblod, håravfall, nedsatt aptit, irritation, huvudvärk, ömma armar och ben, röda missfärgningar av tandköttet.

​Högt retinolintag är även skelettnedbrytande och anses kunna vara en faktor vid höftfrakturer hos äldre, se benskörhet. Högt retinolintag hos gravida anses kunna leda till fosterskador.

Vitamin B-komplexet
Alla B-vitaminerna är viktiga för en bra sköldkörtelfunktion, men de har också alla olika roll i systemet. B-vitamin dräneras i snabbare takt vid överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) som ger en  ökad ämnesomsättning. Det kan vara bra att veta att B-vitaminer i sig även ökar ämnesomsättningen.

Vitamin B1 (tiamin)
Detta vitamin behövs i större mängd om du har en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos).

Att tänka på: Vitamin B1 kan till viss del tillverkas av tjocktarmens tarmbakterier. Alkohol hämmar upptaget av vitamin B1. Alkoholister, rökare, diabetiker och ammande kvinnor kan ha brist på vitamin B1. Vitamin B1 ingår i ett flertal enzymer, B1 fungerar även svagt vattendrivande i kroppen.

Vissa livsmedel minskar även tiaminupptaget, exempelvis kaffe, té, brysselkål, svarta vinbär, blåbär med flera. Nötter som innehåller kalcium och magnesium kan även försämra tiaminupptaget, detta uppvägs dock om man intar C-vitaminer samtidigt.

Vitamin B2 (riboflavin)
Bristen på vitamin B2 undertrycker sköldkörtelfunktionen genom att sköldkörteln och binjurarna begränsas från att utsöndra sina hormoner.

Att tänka på: Vitamin B2 kan till viss del tillverkas av tjocktarmens bakterier. Havande kvinnor kan behöva ta tillskott. I stora delar av världen finns risk för B2-vitaminbrist. Problem med sköldkörteln eller binjurarna kan försämra omvandlingen av riboflavin till dess aktiva form.

​Vitamin B2 aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras funktioner, bland annat B3 - niacin, B9 - folsyra, B6 samt vitamin K. Vitamin B2 kallas även vitamin G, dess pigment är gult vilket kan synas i urinen om du intar mycket B3.

Samtidigt intag av tillskott eller livsmedel som innehåller koppar, zink och järn anses kunna minska upptaget av vitamin B2.

Vitamin B3 (niacin)
Detta behövs för att säkerställa funktionen hos sköldkörteln (inklusive andra endokrina körtlar) och säkerställa en effektiv arbetsordning mellan dessa.

Att tänka på: Vitamin B3 - Niacin är beroende av andra B-vitaminer. Störst risk att få brist på vitamin B3 finns hos alkoholister och gravida. Allmän brist är mer förekommande i utvecklingsländerna.

​NAD och NADP är de vanligaste formerna av niacin som du får i dig via kosten. Kroppen kan själv producera niacin med hjälp av aminosyran tryptofan och vitamin B6 även om kroppen prioriterar andra funktioner före denna produktion. 1 mg niacin bildas från ca 60 mg tryptofan.

​Niacin är inblandad i produktionen av ett flertal hormoner, bl.a. kortisol, insulin, tyroxin, histamin samt könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron. Brist på Niacin tros kunna bidra till ett flertal sjukdomar som Schizofreni, Parkinson, Alzheimers och demens med flera. Mycket stora doser kan ge skador på ögonen, bukspottskörteln, levern och gallblåsan.

Övrigt: Serotonin är ett av de viktigaste må-bra-ämnena och för låga nivåer kopplas samman med bland annat depression och ångest. För att kroppen ska kunna tillverka serotonin behövs tryptofan. Tryptofan är en aminosyra som finns i vissa livsmedel. Det finns studier som visar att omsättningen av serotonin ökar när man äter mat som är rik på tryptofan.

Att man kan äta sig gladare är faktiskt ingen myt. Tar man en banan, som är rik på tryptofan, ökar nivåerna av serotonin inom några timmar. Nötter kan också hjälpa upp humöret. Det är ett av de mest tryptofanrika livsmedel vi har och oftast räcker det med en näve för att få effekt.

Selen är ett annat ämne i mat som styr vårt humör. Det påverkar frisättningen av signalsubstansen dopamin, som reglerar våra glädjekänslor och skyddar hjärnan i största allmänhet. Forskare har bland annat sett att låg selenhalt hänger ihop med ökad risk för schizofreni. Även kronisk trötthet kan bero på låga selennivåer.

Vitamin B6 (pyridoxin)
Utan detta vitamin kan sköldkörteln inte utnyttja jod effektivt för att producera hormoner. Detta vitamin behövs ännu mer vid en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos). Muskelsvaghet är mycket vanlig tecken hos personer med överaktiv sköldkörtel och hos dem som saknar lider brist på vitamin B6.

Att tänka på: Vitamin B6 kan till viss del tillverkas av tjocktarmens bakterier. B-vitamin är vattenlöslig och har därför mindre depåer i kroppen. Vitamin B6 behövs för att kunna omvandla en aminosyra till en annan i kroppen. Därför ökar behovet av vitamin B6 vid stort intag av proteiner. Alkoholister kan lida av brist, även vid sjukdomstillstånd som drabbar äldre. Vitamin B6 förbättrar upptaget av Magnesium.

Vitamin B12
Människor med en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) eller personer utan sköldkörtel (bortopererad) kan inte absorbera detta vitamin. Även personer med mag/tarmsjukdom och celiaki och störning i den så kallade "inre faktorn", har problem att ta upp och hantera B12.

Att tänka på: Längre brist på vitamin B12 kan leda till svår blodbrist (anemi) och nervskador, även depression, synproblem och minnesstörningar kan förekomma. Bristsymtom kan vara hjärtklappning, hjärt och kärlsjukdomar, trötthet, andfåddhet, blekhet, allmän svaghet och andnöd, inlärningssvårigheter, munsår, irriterad röd tunga, känselbortfall, stickningar i händer och fötter, kramper, yrsel, öronsus, illamående, matleda och diarré.

En allvarlig brist på B12 kan orsaka psykisk sjukdom, olika neurologiska störningar, neuralgi, neurit och bursit. Vissa läkare tror att "normala intervallet" av B12 är för lågt satt och att det normala intervallet bör vara minst 500 - 1100pg /ml.

Vitamin B12 lagras i levern och återanvänds och symtom vid brist kan visa sig först efter 5 år eller mer.

C-vitamin
Sköldkörteln behöver detta vitamin för att hålla sig frisk. Långvarig brist kan orsaka att sköldkörteln utsöndrar för mycket hormon. Människor med överaktiv sköldkörtel behöver extra C-vitamin eftersom detta faktiskt dräneras från vävnaderna i deras kropp.

Att tänka på: Allvarlig brist av C-vitamin ger skörbjugg med blödningar i hud, leder, muskler samt skelettförändringar. Lindrig brist kan ge förkylning, infektioner, trötthet och retlighet, depression, blödande tandkött, tandlossning, försämrad sårläkning, muskelsvaghet, sköldkörtelbesvär och infektioner.

C-vitamin är vattenlöslig och du har därför små depåer av vitaminet i kroppen. C-vitamin oxiderar vid uppvärmning. C-vitamin kan inte produceras av kroppen hos människan, däremot kan de flesta djur producera C-vitamin utav glukos. Eventuellt överskott av C-vitamin försvinner med urinen.

​C-vitamin främjar upptaget av järn. Upptaget av C-vitamin främjas av koppar. Stort intag av zink kan försämra C-vitamin intaget. Rökare kan inte tillgodogöra sig C-vitamin lika bra utan behöver inta ca 3 gånger mer C-vitamin än rekommenderat dagsintag (RDI).

Höga doser av C-vitamin används ibland i behandling av cancer samt skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar, även visat sig motverka plackbildning vid Alzheimers. C-vitamin behövs för frisättningen av dopamin.

​C-vitamin, då i formen av saften av citron används ofta vid avgiftning av gifter ur kroppen.

D-vitamin
Det har visat sig att när personer med överaktiv sköldkörtel tar detta vitamin motverkas den vanligtvis utökade utsöndringen av kalcium och osteoporos (benskörhet) kan undvikas.

Att tänka på: D-vitaminbrist anses vara en smygande sjukdom då det kan ta många år att utveckla en kroppslig sjukdom/symtom från bristen. Mängden D-vitamin i blodet mäts som värdet 25-OHD. Brist anses uppkomma om 25-OHD är lägre än 50 nmol/l. Normala värden är 100 nmol/l.

Det anses svårt att kunna förgifta sig med stora mängder D-vitamin. Vilken övre gräns och exponeringstid som är skadlig är inte entydig. Symptom kan vara illamående, sämre matlust, för mycket kalcium i blodet, förkalkning av vävnader i framförallt lungor, blodkärl och njurar. Njursvikt kan även förekomma.

​Vissa anser dock att man ska undvika regelbundet intag över 55 µg/dag (ca 2200 I.E per dag) i flera månaders tid, men den gränsen kommer nog ökas uppåt vad det lider. Gränsen är 100 µg/dag (ca 4000 I.E per dag) enligt de europeiska riktlinjerna EFSA.

D-vitamin är fettlöslig och lagras i kroppen, framförallt i fettväven. D-vitamin stimulerar upptaget av kalcium.

Äldre har också svårare att omforma/producera eget D-vitamin och bör även ta tillskott för att minska risken för lårbensbrott (benskörhet). Brist på Magnesium anses kunna hämma upptaget av D-vitamin.

E-vitamin
Brist på detta vitamin bidrar till att sköldkörteln avsätter för mycket hormon, och för lite TSH från hypofysen.TSH (tyriodeastimulerande hormon), även kallat tyreotropin, är ett peptidhormon som bildas i hypofysen, vars funktion är att informera sköldkörteln att bilda och frisätta tyreoideahormoner.

Ett högre intag av detta vitamin behövs ofta av personer med överaktiv sköldkörtel för att motverka de stora mängderna av vitamin som utarmas från systemet p.g.a ökad ämnesomsättning.

Att tänka på: Illamående, diarré och sämre koagulationsförmåga hos blodet kan vara symtom på överdosering av E-vitamin. Höga doser anses kunna påverka och minska effekten av vissa läkemedel. Börja med lägre dosering om personen lider av reumatisk feber eller av för högt blodtryck.

​Längre överdosering av vitamin E (ca 0,4-1 gram ) anses mindre skadligt än överdoseringar av A-vitamin.

Kalcium
Många konsumerar för lite kalciumhaltiga matvaror. Detta behövs för att bekämpa benförlust, detta är särskilt viktigt hos överaktiva människor. Det rekommenderas av vissa läkare ett dagligt tillskott på upp till 1000 mg alkaliskt kalcium (kalciumkarbonat) per dag. Dock bör man ta prover och kontrollera blodstatus och njurfunktion innan man tar större mängder av kalciumtillskott.

Att tänka på: Överdosering/högt intag kan ge huvudvärk, törst, illamående, nedstämdhet, muskelsvaghet, trötthet, hjärt- och kärlsjukdomar, förkalkade blodkärl, njursten.

​Riktigt stora kontinuerliga intag av kalcium tillsammans med D-vitamin anses kunna medföra att kroppens vävnader förkalkas. En hypotes är även att allt för mycket kalcium motverkar bildandet av D-vitamin.

​Nyare studier har visat att allt för mycket kalcium troligen kan ge hjärt- och kärlsjukdomar vilket även för lite kalcium anses kunna ge. Finns även internationella studier kring stora kalciumintag som ger ökad risk för prostatacancer. Därtill svenska studier som kopplar detta till höga intag av mjölk.

​För stora mängder kalcium under längre tid kan drar ut magnesium ur kroppen. Det finns en studie som visat att för stora intag av kalcium kan försämra intaget av järn och zink.

​Personer som lider av njurproblem bör inte heller överkonsumera kalcium under långa tider. Ett kalciumintag över 3 000 mg per dag anses kunna leda till njursten.

Ett exempel på kalciumrika matvaror:
Sötmandel, hasselnötter, solrosfrön, katrinplommon, cashewnötter, russin, hallon, ruccolasallad, grönkål, spenat, rödkål, broccoli, brysselkål, morot, blomkål, rödbeta, havredryck (berikad).

Magnesium
Magnesium krävs för omvandling av T4 till T3, så detta mineral bör kompletteras då vi faktiskt alla mer eller mindre har för låga nivåer av magnesium i kroppen. Då vi i moderna tider konsumerar mer vitt raffinerat socker tär detta på våra redan låga magnesiumnivåer och kroppen behöver magnesium för att bryta ner raffinerat socker.

Som bekant innehåller grönsaker mindre mängd magnesium än för 50 år sedan och därför är tillskott i lämplig form önskvärt. Koffein utöver socker och raffinerad mat är också känt för att utarma kroppen på magnesium som försvinner ut med urinen.

*Läs gärna ett tidigare omfattande inlägg om magnesium som jag publicerat, här.

Att tänka på: Magnesium förbrukas vid stress, och magnesiumbrist kan förekomma vid trötthet och depressioner.

​Mediciner, tarmsjukdomar och dålig kost kan ge brist på magnesium. Begär efter choklad kan vara vanlig vid magnesiumbrist. De flesta utom vegetarianer lider ofta brist på magnesium, och gravida, alkoholister och diabetiker behöver ofta ta tillskott.

​Magnesium behövs för optimalt intag av kalcium, faktorn kalcium/magnesium bör vara ca 2:1. Dessvärre är faktorn ofta så hög som 5:1 - 15:1 för den genomsnittliga kosten i dag i Sverige.

​Upptaget av magnesium ökar tillsammans med Vitamin B6. Magnesium reglerar även kalium och salthalten i kroppen.

Selen
Detta är en viktig del av enzymet som omvandlar T4 till T3 i kroppen. Utan det kan T3 inte produceras i rätt mängd, och organen reagerar och fungerar som om de var hypotyroida trots att blodprovsnivåerna är normala.

Zink
Forskning har visat att både hypotyreoidism och hypertyreoidism resulterar i zinkbrist. Omvänt kan brist på zink också vara en utlösande faktor för rubbning i sköldkörtelfunktionen. Zink spelar också en roll i immunsystemets funktion. Låga zinknivåer har hittats hos överviktiga personer. Zink behövs för att omvandla T4 till T3, så detta mineral är ett måste.

Ett tecken på zinkbrist kan vara vita fläckar, streck eller prickar på naglarna. Läs mer om zink i tidigare inlägg, här.

Vegetarianer och veganer och zink
Zinkupptag gynnas av animaliska proteiner medan det hämmas av fytinsyran i fullkornsprodukter som innehåller grovt mjöl och kli. Baljväxter och nötter hämmar också upptaget. Veganer och vegetarianer bör därför kontrollera sitt zinkintag. Vegetarianer bör inta ca 50 % mer zink än rekommenderat intag. Komplettera gärna med ett bra tillskott av zink.

Att tänka på: Zink förbrukas vid stress. Brist på zink uppkommer ofta samtidigt med brist på järn. Dessvärre kan tillskott av järn i motsats till järn från maten även hämma upptaget av zink och koppar. Protein förbättrar upptaget av zink.

Tränar man mycket och ofta, exempelvis fysisk träning kan brist av zink uppstå. Glutenintolerans (celiaki) och andra tarmsjukdomar kan leda till problem för kroppen att ta upp zink i tarmen.

Enkelt zinktest för att kolla om du har brist
Ett zinktest kan göras med vattenlösligt zink som löses i lite vatten och blandningen hålls i munnen någon minut, detta spottas sedan ut. Smakar det mycket "metall" munnen har man tillräckligt med zink i kroppen, smakar det däremot ingenting eller lite svagt syrligt har man brist.


Dagligt intag
För att hålla sig frisk och med väl fungerande organ (män/kvinnor) brukar man rekommendera ett dagligt intag av:

· C-vitamin: 250-1000 mg

· E-vitamin: 8-10 mg

· Betakaroten och blandade karotenoider: 0,8-1,0 mg av A-vitamin.

· Selen: 50 - 100  µg

· Zink: 15 - 20 milligram

· Riboflavin (Vitamin B2): 1,5 milligram

· Niacin: (Vitamin B3): 15 - 20 milligram

· Pyridoxin (Vitamin B6): 25-50 mg

· Folsyra: 240-300 µg

Många läkare runt om i världen rekommenderar också i många fall att hypertyroida bör följa ovan rekommenderade intag även om nivåerna kanske redan är höga. Om man är hypotyroid, kan det vara säkrare att följa ovan rekommendation trots normala eller nära normala nivåer.

En sak man ska tänka på är att om man tar tillskott av järn samtidigt som sköldkörtelhormon (läkemedel), kommer det att binda med något av sköldkörtelhormonet och blockera upptaget av hormonet. Fiber och kalciumkarbonat kan om de tas samtidigt med sköldkörtelhormon, också störa upptag av hormonet.

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan!...

*Vill du läsa mer i ämnet om kost, kosthållning, sjukdomar kopplade till kosten, sköldkörtelbesvär med mera, rekommenderas att du läser mina populära böcker som just nu säljs ut till nedsatta priser.

Just nu säljs böckerna ut till nedsatt pris: kostvetenskap


www.kostvetenskap.se

Referenser (fler kommer):

Malabsorption in thyroid dysfunctions

Antioxidant effects of β-carotene, but not of retinol and vitamin E, in orbital fibroblasts from patients with Graves' orbitopathy

Thyroid and celiac disease in pediatric age: a literature review

Celiac disease in North Italian patients with autoimmune thyroid diseases

 Celiac disease and autoimmune thyroid disease

Taggar: #hypertyreos, #struma, #hypotyreos, #hypo, #sköldkörtel, #sköldkörtelrubbning, #gravés, #hashimoto, #giftstruma

tisdag 4 september 2018

Betydelsen av en hälsosam tarmflora - tarmbakterierna



Tarmfloran-probiotika-bakterier och hälsan.

Många som är måna om sin hälsa och kanske äter kost fri från kända allergener, har kanske glömt bort en annan viktig aspekt för hälsan, nämligen att också titta på - tarmbakterier. Det är nog inte många som tänker på tarmen som något av vikt, utan hjärta och hjärna brukar hamna först i tänket. Tarmen är faktiskt det vi ska prioritera först och den del av kroppen som är mest utsatt av faktorer utifrån. Tarmen innehåller ett känsligt ekosystem med livsviktiga funktioner och bakterier.

Vi har 100 000-tals miljarder av bakterier både i oss och på oss, men den största mängden bakterier finns i tjocktarmen med cirka 100 miljoner per gram. I tunntarmen finns också bakterier men de är betydligt färre och inte så mångfaldiga. Bifidobakterier och baktericider är dominanta arter i tjocktarmen. I tunntarmen dominerar lactobaciller och streptokocker. Tarmflora brukar man kalla de naturligt förekommande bakterier och mikroorganismer som finns i tarmen.

Hos en normal tarmflora finns två grupper, en permanent och en temporär. Den permanenta  är oföränderlig, den temporära varierar beroende på vilka bakterier vi utsätts för. Tarmfloran påverkas givetvis av vår ålder, tarmhälsa, vad vi stoppar i oss i födoväg och läkemedel. Floran i tarmen påverkas också av pH-värdet i tarmen. Man kan enkelt säga att är tarmen inte vid god hälsa är inte heller individen det.

Tarmen är viktig och betydelsefull och har betydelse för hela kroppen. Tarmfloran är viktig för nedbrytning av föda, aktivering av immunsystemet, stimulans av tarmrörelser, produktion av vissa vitamin och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Bakteriell  metabolism har även en roll i utsöndring av hormoner i kroppen.

Mikroorganismer i tarmfloran är av betydelse för att se till att vi kan tillgodogöra  oss de livsnödvändiga ämnen i maten vi själva inte kan bryta ner. Deras roll består i att spjälka fibrer, stärkelse, kolhydrater och underlätta upptaget.


Tarmen och hjärnan.
Studier på möss visade att dem som hade en större mängd betaamyloidplack i hjärnan (bildas vid alzheimers), hade en annan bakteriestruktur i tarmen än friska möss. Intressant forskning pågår inom området tarmflora och hjärnan.

Professor Emeran Meyer vid University of California har lyft fram teorier hur hjärnan och tarmen hör ihop. Han menar att när hjärnan upplever en känsla skickas signaler till tarmen som i sin tur reagerar genom att "spegla den känslan".

Mellan tarmen och hjärnan finns en två-vägs kommunikation som sänder signaler när vi är  hungriga, när vi äter eller när vi sover. Denna två-vägs kommunikation kallas på forskarspråk för the gut brain axis (tarm hjärna axeln).

Manipulerad hunger.
Studier har visat att människor faktiskt kan manipuleras av vissa bakterier i tarmen  genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att stoppa i oss och när vi blir sugna på en viss sorts mat som gynnar speciellt dessa tarmbakterier. Tankarna har varit  om just en sådan manipulation kan ha betydelse vid fetma. Försök har visat att när  normalviktiga personer fått donation av bakterieflora från kraftiga personer, så har de  själva drabbats av ökad vikt.


Depression och förändrad tarmflora.
Man har sett att en förändrad tarmflora kan ha betydelse vid depressioner och ångest  och att det hos detta klientel ofta funnits tecken på en annan bakterieflora i tarmen jämfört med friska. Sammantaget kan man se att miljön i tarmen i många avseenden påverkar vilka vi är som människor. Det är av vikt att se bakterierna som en del av mänskligt eko-system, där balans ska råda, finns balansen där mår vi också bra.

Antibiotika och tarmen.
Att bruk av antibiotika påverkar tarmfloran negativt och att balansen rubbas, känner  nog de flesta till. Antibiotika får vi i oss via läkemedel men vi kan faktiskt riskera att få i oss antibiotika via livsmedel, och då exempelvis genom kött från djur som  behandlats med läkemedel och från fiskodlingar, där bland annat antibiotika och penicillin används för att hålla fisken frisk (främst asiatiska fiskodlingar och fisksorten pangasius).

Probiotika och tarmen.
Rätt använt kan kanske probiotika vara en tillgång för vissa, men kan även störa balansen hos den som äter en ensidig kost, då bakteriekulturen från den sortens probiotika kan bli dominant och störa balansen. När det gäller probiotika är det bra att tänka på att läsa innehållsförteckningen över ingående bakteriestammar och helst variera bakterier man  tillsätter i sin tarm.

Det är känt att dessa tillsatta bakterier hela tiden måste underhållas genom kontinuerliga intag, annars tar det runt ett par veckor innan de lämnar tarmen via avföringen. Man ska således ha klart för sig att inga probiotiska preparat koloniserar (varaktigt etablerar sig) i tarmen. Daglig tillförsel kan bli kostsamt i förlängningen.

Försök med probiotika
De senaste 20 åren har atopiskt eksem hos små barn ökat i omfattning i industrialiserade länder. En av många hypoteser bland forskarna har varit att barnen i dessa länder i mind­re grad är exponerade för bakterier. Omfattande studier i många länder, däribland Sverige, inleddes med motsägande resultat. Det föreligger för närvarande inga indikationer för att ge probiotika till små barn för att minska risken för att utveckla allergi.

IBS - Flera studier har utförts med mycket tveksamma resultat till följd. En klar indikation för användande av probiotika vid detta tillstånd – med dess undergrupper – saknas.

Koloniseringen i tarmen
Koloniseringen av alla djur, inklusive människan, som sker efter födelsen och sedan fortgår detta genom hela livet, och utgör en viktig del i uppbyggandet av ett extremt komplext ekosystem, och detta kan svårligen kompletteras med några få utvalda mikroorganismer under epitetet "probiotika". För detta är våra kunskaper om ekosystemet i tarmen fortfarande alltför vaga. Bakterier i tarmen är ofta snarare våra vänner än våra ovänner. Det är dock fortfarande mycket osäkert hur mycket probiotika bidrar till den vänskapen.

Den moderna mikrobfria människan
Koloniseringen av tarmen är mycket viktig och börjar redan vid passagen genom vagina, där det snart nyfödda barnet möter en stor mängd mikroorganismer från bl.a. mammans hud- och tarmflora. Under den vidare koloniseringen och upp till 2 års ålder ska åtskilligt mer än 1 000 arter etableras.

Den huvudsakliga etableringen av floran har under historisk tid skett genom att födan torkades eller fermenterades, det vill säga att maten grävdes ner och den påföljande jäsningen med pH-sänkning medförde ökad hållbarhet. Man kan således på mycket goda grunder anta att maten då innehöll betydligt större mängd bakterier, både till totalt antal och till antalet arter, än den mat vi i dag äter.

När bakterier i modern tid väl kunde identifieras och dessutom kopplas till sjukdom började en mer eller mindre urskillningslös jakt på mikroorganismerna. De främsta vapnen kom att bli antibiotika men också desinfektionsmedel och andra bakteriedödande medel, såsom E-nummer i mat och dryck, disktrasor, munsköljvätskor, tandkräm och så vidare. Den grundläggande idén om att den moderna och "mikrobfria" människan skulle bli fri från sjukdom visade sig dock helt felaktig.
 
Tarmen, rätt kunskap och naturliga mjölksyrabakterier

Det går faktiskt att återställa en rubbad bakterieflora i tarmen genom att tillföra nyttiga bakterier via maten. Man kan exempelvis äta mer fiber och kolhydrater som inte kan  brytas ner fullständigt (prebiotika) som också kan stimulera tillväxt av goda  tarmbakterier. Dessa fungerar som mat för bakterierna och understödjer en varierad tarmflora av goda bakterier. Man kallar en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika) för synbiotika.


 
Naturligt mjölksyrade grönsaker
Hemlagade mjölksyrade grönsaker (se hur du gör i Stora kosthandboken) innehåller naturliga mjölksyrabakterier som bildas under jäsningsprocessen. Genom att inta små mängder dagligen under några veckor kan man snabbare få till stånd en stabil bakterieflora i tarmen. Vill man inte göra egna mjölksyrade grönsaker har fabrikanten Tistelvind utmärkta produkter som är ekologiska, opastöriserade och fria från tillsatser. Man ska tänka på att inta små mängder dagligen för att undvika eventuella reaktioner.

Vitamin B12-naturliga bakterier-renhet och tarmen.
Det behov vi människor har av B12 är väldigt litet, så litet att det mäts i nanogram  (miljarddelar av ett gram). Man ska veta att ett milligram av B12 räcker mer än nog i över 2 år, och vanligen ska kroppen ha ett förråd som räcker i ca 5 år. Jag tror att våra förhistoriska förfäder hade mer direktkontakt med jord och bakterier än vad vi moderna människor har.

Människor som bor i moderna industrialiserade samhällen äter vanligtvis flera kurer av antibiotika under en livstid, och det reducerar eller eliminerar bakterier i tarmen som  producerar B12. Alla våra historiska förfäder var garanterat uppfödda på bröstmjölk och blev förmodligen pussade och kyssta ofta av modern, något som överför en bakterieflora från en generation till en annan, och det fanns heller ingen antibiotika som kunde bryta denna naturliga cykel.

 

Jäsning av livsmedel, särskilt frukt som uppstår spontant i naturen, var säkert en annan väg till B12 för våra förfäder genom att de åt detta och fick i sig B12-producerande laktobaciller. Våra förfäder åt säkert också mat från jordar som gödslats med jäst organiskt avfall, rikt på bakterier som den via den vägen var en källa till B12.

Modern hygien, en livsstil som tillbringas mer inomhus, användning av antibiotika,  kemikalieanvändning i jordbruket istället för bioaktiva gödselmedel, har minskat mängden av B12 från icke-animaliska källor.

Många mikrober har förmågan att producera B-12, bland dem följande släkten: Aerobacter  Agrobacterium, Alcaligenes, Azotobacter, Bacillus, Clostridium, Corynebacterium,  Flavobacterium Micromonospora, Mycobacterium, Norcardia, Propionibacterium, Protaminobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella, Streptomyces, Serratia, rhizobium, Streptococcus och Xanthomonas.

Bacillus megaterium är en jordbakterie som producerar vitamin B-12. Man har även funnit spår av Bacillus megaterium i mänsklig bröstmjölk. Lactobacillus reuturi producerar B12 och är medlem i det gastrointestinala ekosystemet hos människor, fjäderfä, svin, och andra djur och återfinns även i surdegskultur.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder.

Steril miljö
Indiska veganer som flyttat till Storbritannien har börjat uppvisa bristsymptom och det är troligt att anta att den mer sterila miljön i Storbritannien ändrat dessa personers tarmflora så att de förlorat sin självförsörjning av vitaminet. Mikroorganismer i det yttersta jordlagret ser även till att berika ytskiktet hos växter med B12. Växter som odlats i jord rik på B12 och inte sköljts så noga, kan faktiskt tjäna som källa.

Studier på iranska veganer som odlat sina egna grönsaker och gödslat dem med gödsel  från sitt utedass, har visat att de fått i sig tillräckligt av B12. För veganer som  lever i ett sterilt och industrialiserat samhälle som Sverige och inte odlar gödslade  vegetabilier själva, måste dock, tills mer forskning kring ämnet gjorts, allmänt rekommenderas att B12 tillförs som kosttillskott eller genom berikade produkter.

Vår moderna livsstil och leverne har gjort dessa icke-animaliska källor till B12,  otillgängliga för moderna människor. Kort sagt, så är tillskott av B12 den mest  tillförlitliga källan i vår moderna miljö.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter  som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder. Det är ett intressant ämne att studera och det börjar komma seriös forskning på området  nu när allt fler går över till vegetarisk kost.

Till sist vill jag åter framhålla att tarmen är en del av oss människor och vårt liv, en viktig del  vi inte kan bortse ifrån. Den påverkar oss hela tiden, genom hela livet. Oavsett hur  man äter eller mår behöver vi lära oss mer om vårt tarm. Utgå från dig själv och hur du  mår och hur du kan förbättra hälsan. En väl fungerande tarm vid god hälsa ger dig helt enkelt ett gott liv med en stabil hälsa - det finns inga som helst tvivel om det.


Var inte rädd för lite smuts på händerna och under naglarna när du grävt  trädgårdslandet, skaka bara av moroten du drar upp, ät den som den är med lite jord på, plocka upp fallfrukten som fallit till marken och ät den som den är utan att skölja av den först, låt ungarna leka och gräva i jorden och bli smutsiga...för dessa bakterier från jorden hamnar till sist i din tarm...det är dessa nödvändiga bakterier vi kommit bort ifrån i vår alltför rena och sterila moderna civilisation...


Jag tar upp detta ämne och mycket annat intressant i Stora Kosthandboken (2018).

Bokmärk gärna sidan då den kommer att uppdateras i mån av tid...

Denna artikel av mig publicerades nyligen i tidskrift för Homeopati Nr 2/2018. Årgång 97.

Michael Håkansson


www.kostvetenskap.se

www.kostvetenskap.se

fredag 31 augusti 2018

Ett mail med några intressanta tankar från Anneli till mig. Gluten-Celiaki

Publicerar här nedan ett mail jag fick i min inkorg för några månader sedan efter att ha fått ett okej från Anneli som skrev mailet.

"Hej Micke!

Jag heter Anneli och skriver några rader till dig med mina egna tankar. Har precis läst klart  din senaste bok och den har fått tankarna att spira iväg åt olika håll.

Min 46-åriga livshistoria började i Bollnäs. Som liten hade jag jämt utslag på kinderna, min  mamma berättade att det började redan när jag var ett. Jag var ofta hemma från skolan,  speciellt i låg och mellanstadiet, tyckte jag jämt var förkyld eller hade ont i öronen. Orkade inte läsa vidare efter grundskolan då jag tyckte att jag jämt var trött men också trött på skolan.

Jag fick ett jobb som städerska på en fabrik när jag var 18. Tyckte att jag nästan  alltid hade lite ont i magen när jag ätit. Jag brukade skämmas för min mage som levde buller  och bång, kurrade alltid när jag ätit. Lös i magen har jag varit så länge jag minns. Mamma  berättade att jag nästan alltid var förstoppad som liten, speciellt efter att jag släppt  bröstet och fick välling.

När jag var runt 20 läste jag in en del ämnen och hamnade som vårdbiträde på ett äldreboende,  det var tungt och ibland kände man att man tappade orken. Har varit sjukskriven till och från  för värk och förlamande trötthet. Fått 2 missfall och slutligen fick jag en son som lyser upp  min tillvaro. Har en förstående sambo som orkat med situation och det är jag glad för.

Inte en enda doktor jag träffat har frågat vad jag äter utan det har blivit piller och ibland  remisser till sjukgymnast. En del mediciner har jag blivit ännu sämre av.

Nu till mina tankar jag vill skriva om. Vi människor är så känsliga att det faktiskt kan räcka att vi sticker oss på en nål så kan vi faktiskt dö, av infektion eller blodförgiftning då. Då  borde vi ju faktiskt vara känsliga för det vi stoppar i oss också.

Det jag tänkt på sen jag läst din bok har varit att det har inte varit MITT FEL att jag varit  sjuk! Jag har ätit det min mamma gett mig hemma och det skolan gett mig sen barnsben, sen har  jag i vuxen ålder bara tagit del av utbudet våra två affärer Konsum och Ica haft att erbjuda  som jag trott ska vara rätt och lämpligt. Inte en människa har sagt mig att det kanske beror  på maten att jag mått som jag mått, varken mina föräldrar, kompisar eller nån doktor. Istället  har jag periodvis fått gå och lida för mig själv och bita ihop, må skit rent ut och förgifta  mig själv med den ena pillersorten efter den andra.

Ibland undrar jag om det började när mamma gav mig bröstet, för jag förstår ju idag att det  kan gå ut i bröstmjölken vad mamman äter. När mamma och jag pratar om detta idag sen jag  blivit vaksam på vad jag äter, brukar hon säga, "det var bättre förr innan livsmedelsverket  började lägga sig i vad vi skulle äta".

Jag skrattade gott åt en bild du lade på din blogg hur livsmedelsverket kampanjade för att vi skulle äta mer bröd, det var ju inte klokt  egentligen! Men det gynnade nog handlarna kan jag tro som sålde mer giftigt bröd.

Sista veckan har jag tänkt på hur gammal jag ska bli, ska jag hamna i standardgruppen som går  bort vid 75-80 år, sjuk och livsuppehållen med piller, eller finns det en chans att jag får bli äldre?

Nu ska jag avrunda mina tankar och säga tack Micke för att du har upplyst mig till ett bättre  liv, och jag hoppas du inte tröttnar på att göra detta du gör med bloggandet och att skriva  böcker.
Du behövs :)

Kram Anneli"


www.kostvetenskap.se 


måndag 27 augusti 2018

Zink - En livsviktig, underskattad och bortglömd mineral! Gluten-celiaki



Zinkbrist hos unga och äldre. Zink och rollen vid celiaki, glutenintolerans, graviditet, amning, fibromyalgi, ADHD, autism, demens, bensår, stress, tillväxt, kosthållning, näringsupptag, transportör av B12, nödvändighet för D-vitaminupptaget, biotillgänglighet med mera. 

(inlägget uppdaterat 10 maj 2019)

En viktig artikel för alla att noga läsa igenom. Dela gärna länken vidare på sociala medier!

Zink är en underskattad mineral av många och likaledes är okunskapen stor om dess betydelse. Zink är en livsnödvändig mineral som jag skrivit metervis om tidigare här på bloggen. Den ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel A-vitamin. Zink behövs även för immunsystemet. Vid zinkbrist kan man bli mer infektionskänslig och få försämrad sårläkning.

Zinkbrist upptäcktes första gången år 1961 hos en iransk man, och zinkbrist hos människor är nu känt för att vara ett undernäringsproblem världen över. Det är mer vanligt inom områden med hög konsumtion av spannmål. Kosten behöver nödvändigtvis inte vara zinkfattig, men biotillgängligheten spelar en viktig roll vid absorptionen (upptaget i kroppen).

Fytinsyra i spannmål är den mest kända hämmaren av zink. Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler och gör dessa svårtillgängliga för kroppen.

När det exempelvis kommer till obehandlat spannmål finns det djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan är definitivt inte en av dem, då vi saknar fytasenzym.


Obehandlad celiaki, glutenintolerans och stress leder också till utarmning av zink. Zinkbrist kan också leda till sköldkörtelbesvär vilket i sin tur påverkar hjärtat. Zink är ett viktigt spårämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Efter järn är zink det spårämne som är näst mest förekommande i människokroppen. Vuxna människor har ungefär 2-3 gram zink i kroppen där ca 60 % återfinns i musklerna, ca 30 % i skelettet och resterande 10 % finns i levern och andra vävnader.

Zinkbrist hos vegetarianer.
Vegetarianer är en av de grupper som kan ligga i riskzonen att drabbas av zinkbrist om man inte äter balanserad kost. Detta beror till viss del på att vegetarisk mat innehåller en större mängd koppar, en mineral som så att säga konkurrerar ut zink. Det har också sin orsak i att det finns färre vegetariska livsmedel som är rika på zink. Här kan tillskott av zink således vara på sin plats.

Zinkbrist under tillväxtperioder hos unga kan resultera i tillväxtfel och tillväxthämning. Huden, håret, gastrointestinala, centrala nerv-, immun-, skelett- och reproduktionssystem är mest kliniskt drabbade av zinkbrist. Klinisk diagnos av marginal zinkbrist hos människor är fortfarande problematisk. Provtagning för zink är inget läkare normalt brukar föreslå, så har får man själv stå på sig och begära blodprov för kontroll av zink.

Kartläggning via blodprov och översyn av kostintag och tillskott av zink är vägar att gå för att kartlägga zinkbrist och för att hantera underskott och förebygga brist.

Behovet av zink per dag.
Det rekommenderade dagliga behovet av zink varierar med kön och ålder.
Rekommenderat dagligt intag:
Spädbarn  och barn under 2 år     5 milligram
Barn 2-5 år                                   6 milligram
Barn 6-9 år                                   7 milligram
Flickor 10-13 år                           8 milligram
Pojkar 10-13 år                          11 milligram
Flickor 14-17 år                           9 milligram
Pojkar 14-17 år                          12 milligram
Kvinnor                                       7 milligram
Män                                             9 milligram
Gravida                                       9 milligram
Ammande                                  11 milligram
Besök gärna även Livsmedelsverkets sida om näringsinnehåll och sök i sökrutan på näringsämnen som innehåller zink : Näringsinnehåll-Zink (http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall)


Fynden.
Det fynd av anemi (brist), hypogonadism (endokrin sjukdom där könskörtlarna har en bristfällig funktion) och dvärgväxt som hittades år 1961 hos en 21-årig iransk bonde som uteslutande levde på kost som bestod av plattbröd av oraffinerat spannmål (hög halt av fytinsyra), potatis och mjölk, ledde till att man fann liknande besvär hos egyptiska ungdomar.

Dessa hade liknande kosthistorik som iranierna, med kost som huvudsakligen bestod av bröd och bönor. Tillskott av extra zink och förändrade kostvanor förbättrade tillväxten och korrigerade
hypogonadism, medan anemin svarade på oral järnbehandling. Efterföljande studier har visat att problemen härstammade främst från lågt zinkintag via kosten. Sedan upptäckten av zinkbrist som en källa till hälsoproblem på 1960-talet har intresset för de biokemiska och kliniska aspekterna av zink och dess betydelse ökat markant.

Utarmning och förgiftning av odlingsmarken.
Idag är de allra flesta medvetna om att det industriella storjordbruket bedrivs sällan låter odlingsjordar få ligga i träda och återhämta sig,man kan säga att den där halvmetern jord har vänts och vänts på, i generationer utan någon vila (träda). Det industriella jordbruket som använder  konstgödning, kemikalier och bekämpningsmedel, som ytterligare utarmar odlingsjordarna. Allt detta sammantaget ger grödor fattiga på livsviktiga näringsämnen, som till exempel zink. Den allt mer ökade stressen i samhället leder också till brist på zink  då det förbrukas i rask takt vid just stress, men även hos den som bär på en kropp behäftad med sjukdomar.

Biokemiska och fysiologiska funktioner.
Även om det bedrivits omfattande studier av hur biokemiska mekanismer är beroende av zink i fysiologiska funktioner, har man än idag inte fullt ut förstått alla processer där zink verkar spela en stor roll och vara  en viktig faktor. Zink är närvarande i celler i motsats till järn, som finns i definierade cellulära komponenter och har definierade fysiologiska roller. Zinkets roll i biologin kan grupperas i tre  allmänna funktionella klasser, nämligen katalytiska, strukturella och  regulatoriska funktioner.

Ämnesomsättning - Absorption (upptag).
Zink absorberas i tunntarmen genom en bärarmedierad mekanism. Under normala fysiologiska förhållanden är transportprocesser av upptag inte mättade. Fraktionen av absorberad zink är svår att bestämma eftersom zink också utsöndras i tarmen. Zink som tillförs i vattenhaltiga lösningar absorberas effektivt (60-70 %), medan absorptionen från fasta dieter är mindre effektiv och varierar beroende på zinkinnehåll och kostsammansättningen.

Generellt har det tidigare ansetts bland forskarna att 33 % som den genomsnittliga zinkabsorptionen (upptaget) hos människor. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den  innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Fytinsyra är som jag skrev tidigare ett ämne som hämmar upptaget och det  finns rikligt av i fullkornscerealier (spannmål) och baljväxter. 

Dessutom kan zinkstatus (kroppens nivå av zink) påverka zinkupptaget. Individer med zinkbrist absorberar detta element med ökad effektivitet, medan individer som har tillräckliga nivåer av zink uppvisar en minskad effektivitet vid upptag.

Kosttillskott.
Intag av kosttillskott innehållande järn kan inverka negativt på upptaget av zink. Studier på råttor har visat att även höga kalciumintag verkar hämmande på zinkupptaget. Zinkbindande föreningar som exempelvis  organiska syror kan däremot underlätta upptaget i tarmen. Vid normalt  zinkintag absorberas 15-40 %, beroende på sammansättningen av kosten eller mera om kosten inte innehåller några ämnen som är hämmande.

Järnbrist och zink.
Järnbrist kan ha koppling till zinkbrist på grund av en exempelvis dålig kosthållning, försämrat näringsupptag eller vid stor konsumtion av komjölk. Studier finns som visat att stort mjölkintag och intag av mjölk  till måltid hämmar järnupptaget. Studier har också visat att  järnupptaget i tarmen kan påverkas negativt om extra zink tillförs i samband med måltid. Om man behandlas för zinkbrist måste man vara  uppmärksam på samtidig järnbrist.

Stora doser av zink.
För vuxna anses det vara säkert med ett intag på upp till 25 mg per dag. Zink är inte toxiskt förutom vid överdrivet stora doser. Intag av hundratals mg på en dag kan dock ge negativa effekter på omsättningen av koppar med kopparbrist och anemi som följd.  

Bindning och transport av zink i kroppen.
Zink frigörs från mat som fria joner under matsmältningen. Dessa frigjorda joner kan sedan binda till molekyler för transporten till enterocyterna i tarmen i tolvfingertarmen eller övre delen av tunntarmen. Särskilda transportproteiner (metallotionein) underlättar sedan överföringen av zink över cellmembranet till portalcirkulationen. Med höga intag absorberas även zink genom en passiv paracellulär väg.

Portalsystemet bär absorberad zink direkt till levern och släpps sedan i systemisk cirkulation för transport till andra vävnader. I blodet är zink bundet till plasmaproteiner, ungefär 80 % till albumin och det  mesta av det återstående till makroglobulin. Zinkkoncentrationen i plasma följer en dygnsrytm och är som högst under senare delen av förmiddagarna.

Många känner nog att de tänker och presterar bättre under förmiddagarna och detta kanske kan ha sin förklaring i att koncentrationen av zink då är som högst. 

Alla tillstånd som förändrar koncentrationen av albumin i serum kan ha  en sekundär effekt på zinknivå i serum. Även om zink i serum  representerar endast 0,1 % av hela zinknivån i kroppen, övergår cirkulerande zink snabbt för att möta upp vävnadsbehovet.

Zinknivån och menstruationscykeln.
Som tillägg till ovan kan nämnas att det finns en studie som visar att koncentrationen av zink i plasma varierar under menstruationscykeln vilket kan vara bra att veta om ifall man begär ett blodprov för att  kontrollera sin zinkstatus. Bäst är nog att kontrollera zink strax innan  menstruationen för att få en klarare och rättvisare bild.

Utsöndring och reglering av zink.
Förlust av zink genom mag-tarmkanalen står för ungefär hälften av all zink som elimineras från kroppen. Betydande mängd zink utsöndras genom  gall- och tarmsekretionerna, men det mesta är reabsorberat (återupptaget). Detta är en viktig process vid reglering av zinkbalans. Andra vägar för utsöndring av zink inkluderar urinutsöndring och förluster genom svettning, hud och hår.

Biotillgängligheten. 
Biotillgänglighet avser den fraktion av intaget som kan absorberas i blodsystemet och används för kroppens fysiologiska funktioner. För zink, hos friska individer, bestäms det av tre faktorer: individens  zinkstatus, kostens totala zinkinnehåll och tillgången på lösligt zink från olika livsmedel i kosten.


Spädbarn och zinkbehov.
Små barn har större risk för zinkbrist på grund av ökade zinkbehov under tillväxten. Bröstmatade spädbarn till mödrar med tillräckligt zinkintag erhåller tillräcklig med zink under de första 5-6 månader av sina liv. Efter denna ålder krävs kompletterande livsmedel som innehåller absorberbart zink för att uppfylla deras behov.

Om dessa livsmedel har lågt innehåll av absorberbar zink (exempelvis spannmål-fytater) tillgodoses inte zinkbehovet. Omvänt kan man säga att  ett tidigt införande av sådana livsmedel under amningsperioden stör absorptionen av zink från bröstmjölken på grund av dess höga innehåll av fytat (organisk fosforförening).

Zinkbehov hos undernärda barn uppskattas vara mellan 2 mg-4 mg/kg kroppsvikt. Dessa behov är mycket högre än hos friska barn, förmodligen  på grund av tidigare zinkutarmning och minskad zinkabsorption på grund  av förändringar i tarmkanalen. Jämfört med vuxna,har således spädbarn, växande barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor ett ökat behov av zink och löper därmed ökad risk för att få brist på zink.

Ungdomar och zinkbehov.
De fysiologiska kraven på tillräckligt höga nivåer av zink är under tonåren och vid pubertetstillväxten, som vanligtvis förekommer hos flickor mellan 10 år och 15 år och hos pojkar mellan 12 och 15 år. Även efter att tillväxtspurten har upphört, kan ungdomar kräva ytterligare zink för att fylla uttömda zinkdepåer i vävnad.

Gravida och ammande kvinnor.
Det ökade näringsbehov under graviditet och amning leder ofta till zinkbrist hos kvinnor. Dessa behov är större under amning, men även om fysiologiska anpassningar av zinkabsorption hjälper till att tillgodose behoven vid laktation (mjölkavsöndring från bröstkörtlarna). Ett antal  studier har visat en negativ inverkan av terapeutiskt tillsats av järn på zinkabsorption under graviditet och laktation.


Lägre nivåer av zink och magnesium hittade hos individer med fibromyalgi.
Forskare fann i en studie år 2008 att zink och magnesiumnivå i serum kan spela en viktig roll i fibromyalgins patofysiologi. En grupp med 32 kvinnor med diagnostiserad fibromyalgi jämfördes mot 32 friska kontrollpersoner. Medelåldern låg runt 42 år. Man skrev i studien att uppmätta nivåer av zink och magnesium i serum var påtagligt lägre hos gruppen med fibromyalgi.

På skalan som användes i studien för att fastställa smärtnivån kunde man konstatera att lägre nivå av zink påverkade smärttillståndet och att låg magnesiumnivå hade betydelse vid kronisk trötthet/utmattning som flera i gruppen hade besvär av.

En annan studie fann att låg magnesiumkoncentration i röda blodkroppar vid kroniska sömnbesvär. Även denna studie fann underskott av magnesium hos vissa individer med kronisk trötthet. De fann också att hos patienter med fibromyalgi reduceras den intracellulära kalciumkoncentrationen signifikant jämfört med friska kontroller, vilket kan vara en förklaring till den muskelhypertoni som ses vid fibromyalgi (onormal ökning av spänningen i skelett- eller glatt muskulatur).

Det har också noterats flera fall av lägre benmineraldensitet hos individer med fibromyalgi, vilket kan vara en indirekt indikation på nedsatt kalciummetabolism. Man har kunnat konstatera att hos kvinnor kan brist på zink också kan påverka upptaget av kalcium och då även påverka mineralkoncentrationer av kalcium, magnesium och fosfor i ben, liksom hormoner relaterade till benreformering, och därför påverkar ett underskott av zink benmetabolismen negativt.



Hypotyreodism, håravfall och zinkbrist.
Hårförlusten som tillskrivs hypotyroidism (underaktiv sköldkörtel) kan inte förbättras med tyroxin om inte zinktillskott läggs till, vilket en  intressant studie från år 2013 visade. Hypotyroidism är en vanlig och välkänd orsak till diffust håravfall. Zink och andra spårämnen, såsom  koppar och selen krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, och brist på  dessa kan leda till nedsatt sköldkörtelfunktion.

Omvänt är sköldkörtelhormoner avgörande för absorptionen av zink, och därför kan hypotyreoidism  resultera i zinkbrist. En dålig kosthållning men även bristande  näringsupptag genom exempelvis celiaki eller annan magtarmsjukdom kan  vara hela den utlösande faktorn från början.


Förhållande mellan ålder, zinkbrist och Huntingtons sjukdom.
Kostundersökningar tyder på att zinkintaget hos äldre personer ofta är otillräckligt även i rika länder. Dessutom finns det bevis som tyder på  att upptaget av zink kan minska med åldern. Degenerativa förändringar i  samband med åldrande kan delvis bero på zinkbrist, vilket ger nedsatt  immunförsvar, fördröjd sårläkning och vissa neurologiska och psykologiska förändringar.I allmänhet varierar kliniska manifestationer av zinkbrist med ålder. Exempelvis är diarré i tidig spädbarnsålder ett framträdande symptom.


Vid zinkbrist hos äldre personer leder det ofta till svårläkta bensår, nedsatt kognitiv funktion, beteendeproblem, nedsatt minne, inlärningssvårigheter och neuronal atrofi (Huntingtons sjukdom), som är en form av demenssjukdom och som betecknas av en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom förr även kallade danssjuka.

Vanligt förekommande vid Huntingtons sjukdom är ofrivilliga rörelser, depression och demens. Andra symtom är nedsatt balans och finmotorik, samt sväljnings- och talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken är vanligen ofrivilliga rörelser, depression, ångest och sömnsvårigheter samt en minskad självinsikt.

I medelfasen upphör arbetsförmågan och det kan behövas hjälpinsatser i hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. I sjukdomens sena fas behövs hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom matintag och  personlig hygien. Ögonens rörelser är nedsatta. Sjukdomen leder till döden efter cirka femton år. Man har tidigare velat ordna in Huntingtons sjukdom i det genetiska facket men forskningen har nu börjat titta på andra möjliga orsaker som zinkbrist och nedsatt näringsupptag.

Zink som transportör av B12 och viktig för omsättningen av D-vitamin.
Zink är inblandad i transport av vitamin B12 samt ökar mottagligheten i hjärnan av detta. Det är en god anledning att även ge tillskott av zink till individer med B12-brist. Vid underskott av zink störs upptaget av D-vitamin. Brist av både vitamin B12 och D-vitamin har noterats vid flera neurologiska sjukdomar som exempelvis Huntingtons sjukdom, Alzheimers, Multipel skleros med flera.


Fler symtom vid zinkbrist hos unga och äldre.
Vanligt hos barn och ungdomar kan vara trötthet och inlärningssvårigheter (utöver brist på zink kan även järnbrist förekomma). Tidiga hudproblem som blir vanligare när barnet blir äldre. Alopeci (håravfall), tillväxthämning och återkommande infektioner (ofta luftvägsinfektioner som förkylningar och bihålebesvär) är vanliga hos barn i skolåldern.

Kroniska och svårläkta hudsår men även återkommande infektioner är vanliga hos äldre. Dessa effekter har observerats i kontrollerade kliniska prövningar som visar positivt svar på kompletterande zinkrik kost och zink som tillskott.

Infektionssjukdomar och undernäring är de främsta orsakerna till sjuklighet i barndom och sjuklighet globalt sett. Att tillhandahålla tillräcklig med zink är kanske en av de effektiva förebyggande åtgärderna för att minska sjukdomsgraden och sjukligheten hos barn i utvecklingsländerna när det inte finns brist på A-vitamin eller järn.



Övervikt och insulinresistens hos barn.
Barndomsövervikt med kopplad insulinresistens och metaboliskt syndrom (samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar) blir ett stort hälsoproblem. Zinktillskott kan vara  användbart vid kontroll av några av dessa metaboliska aspekter.
Dessutom konstateras att zinknivå i serum är lägre hos barn till föräldrar med för tidig ateroskleros, och detta kan vara ett bevis för zinkens skyddsroll vid inflammation och ateroskleros (också kallat åderförkalkning eller åderförfettning).


ADHD, hyperaktivitet och zinkbrist.
Flera studier har påvisat ett klart samband mellan brist på zink och brist på uppmärksamhet/ hyperaktivitetsstörning (ADHD). I studierna har barnen och ungdomarna varit insatta sedan tidigare på läkemedel som metylfenidat. I studierna kunde man konstatera att majoriteten av barnen och ungdomarna hade zinkbrist. Man gav under en 8-veckors period tillskott av zinksulfat som har en hög biotillgänglighet.

Det man kunde konstatera var att tillskottet av zink hade påtagligt märkbara effekter på både beteende och uppmärksamhet. Man gav mellan 15-30 mg zinksulfat per dag. Det man kunde se var att man kunde trappa ner på användningen av metylfenidat. Man menar också avslutningsvis att om tillskott av zink verkligen kan dämpa symtomen, så behövs fler studier för att nå fram till vilken dos av zinktillskott som är bäst och att den lösningen i  såfall, kunde vara billigast, enklaste metoden och tillgängligt för alla.


Autism och zinkbrist
Zink är förknippad med GABA och glutamatreglering. Många riskfaktorer ingår i autismens etiologi. Zink är ett viktigt spårämne, vilket är av stor betydelse vid syntesen av nukleinsyra/protein, replikation av celler och tillväxt och reparation av vävnader. Det finns några  studier som visar GABA: s roll vid autism.

GABA (gamma-aminobutyric acid) är en neurotransmittor som är reducerad hos autistiska individer. När denna aminosyra är reducerad leder det till bland annat rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet och anfall. Zink är förknippat med GABA- och glutamatreglering.

En undersökning av grupp autistiska barn fann höga kopparnivåer. Det är känt att när zinknivån sjunker så ökar kopparnivån, likaså undertrycker dessa båda varandra inbördes vid obalanserat intag under längre tid. I undersökningen inledde man en terapi där man gav tillskott av zink och vitamin B6. Det man kunde man konstatera under terapin var bland annat ökad medvetenhet, ökad mottaglighet för tilltal, ökad fokus och uppmärksamhet, ökad ögonkontakt och minskad ljudkänslighet.

Forskarna i denna undersökning föreslog att man mer borde undersöka koppar och zinknivåerna för att utvärdera fler patienter med autism och utvärdera GABA och noradrenalinivåer, eftersom de är associerade med koppar och zinknivån i kroppen.

Orsaker till zinkbrist.
De generella orsakerna till zinkbrist inkluderar: otillräckligt intag, ökad förbrukning och förlust av zink, dåligt näringsupptag genom  tarmsjukdom som exempelvis celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fekal utsöndring av zink ökar både vid akut och vid långvarig diarré. Kost med tillräckliga  mängder av absorberbar zink (biotillgänglig och obunden) är den främsta orsaken till zinkbrist i de flesta fall.

Tätt återkommande infektioner och zinkbrist.
Vid infektion blir kroppens förmåga att ta upp zink nedsatt eftersom  minskad cirkulation av zink i kroppen minskar tillgängligheten av zink i vävnaderna. Detta kan bli en ond cirkel. Infektionskänsliga barn eller  vuxna med en redan låg zinkstatus får lätt tätt återkommande infektioner (infektionskänslighet), vilka leder till att zinkstatus ytterligare  försämras. Här är det viktigt att se till att äta zinkrik mat och kanske komplettera med ett tillskott av zink för att bryta denna onda cirkel.


Ilningar i tänderna, blödande tandkött och zinkbrist.
Dem som upptäckt att de haft brist på zink och samtidigt lidit av ilningar i tänderna har i många fall upplevt en markant förbättring av zinktillskott. Samma gäller även för dem som har besvär av blödande tandkött. Till exempel är A-vitamin beroende av zink för att kunna transporteras runt i kroppen, som bland annat att dämpa inflammation som kan uppstå vid blödande tandkött.

Zinkstatus i blodplasma och serum.
Koncentrationen av zink i blodplasma eller serum är för närvarande den bästa tillgängliga biomarkören för konstaterande av zinkbrist.Vissa forskare bedömer att minst 20 % av befolkningen faktiskt kan lida av zinkbrist. Men man ska också veta att låga koncentrationer av zink i serum kan förekomma i närvaro av flera tillstånd, vilket representerar ett normalt  fysiologiskt svar och inte nödvändigtvis indikativt för låg zinkstatus.

Koncentrationer av zink i serum reduceras vid akuta infektioner och inflammationer, vilket sannolikt beror på omfördelningen av zink från plasma till levern. Cytokiner som släppts under akutfasrespons vid infammation aktiverar hepatisk MT-syntes, ett metallbindande protein  vilket tycks förändra upptaget av zink.

Förhöjda koncentrationer av C-reaktivt protein eller andra markörer av akutfasresponsen kan användas för att indikera förekomst av infektion och bör beaktas vid tolkning av resultat. Stress och hjärtinfarkt minskar även zinknivån i serum. Eftersom zink transporteras i plasma bunden till albumin, orsakar sjukdomar som exempelvis levercirros och protein-energiundernäring, hypoalbuminemi, som ger lägre zinkkoncentrationer.



Avslutningsvis.
Alltså håll koll på din zinkstatus och be gärna din doktor om ett  blodprov för zinkstatus, be gärna med ett blodprov även för järn samtidigt. Men glöm inte bort att äta zinkrik kost så ofta du kan.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan...


*Vill du läsa och lära mer om bristsjukdomar, näringsbrister, följdsjukdomar, autoimmuna sjukdomar med mera och hur det oftast är kostrelaterat. Vill du lära dig ännu mera om hur kroppen fungerar och hur maten vi stoppar i oss kan ställa till det på olika vis, vilken näring som är den ultimata och hur du ska ta tillbaka full hälsa, då ska du också läsa mina böcker som du hittar hos:

kostvetenskap

www.kostvetenskap.se



Läs gärna även mina tidigare inlägg relaterade till zink:

Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki

Tips på bra saker att känna till!

Vita fläckar på naglarna och zinkbrist 

Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Referenser:

http://www.ecosmagazine.com/?act=view_file&file_id=EC40p14.pdf

Clinical response of alopecia, trichorrhexis nodosa, and dry, scaly skin  to zinc supplementation

Zinc deficiency associated with hypothyroidism: an overlooked cause of  severe alopecia

Livingstone C. Zinc: physiology, deficiency, and parenteral nutrition.
Nutr Clin Pract. 2015;30(3):371–82.

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 2012. 672-673 p.

Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, Tietz NW E. Tietz textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics. Philadelphia: Saunders; 2012. 960-965 p.

Krebs NF. Overview of zinc absorption and excretion in the human gastrointestinal tract. J Nutr. maj 2000;130(5S Suppl):1374S –7S.

Wang K, Zhou B, Kuo Y-M, Zemansky J, Gitschier J. A Novel Member of a Zinc Transporter Family Is Defective in Acrodermatitis Enteropathica. United States: The American Society of Human Genetics. 2002. s. 66–73.

Donangelo CM, Woodhouse LR, King SM, Viteri FE KJ. Supplemental Zinc Lowers Measures of Iron Status in Young Women with Low Iron Reserves. Hum Nutr Metab.
2002;132:1860–4.

Miichos C, Kalfakakou V, Karkabounas S, Kiortsis D, Evangelou A. Changes in copper and zinc plasma concentrations during the normal menstrual cycle in women. Gynecological Endocrinology. 2010. s. p250–5.

Prasad AS. Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease. Adv Nutr. 2013;4(2):176–90.

El-Shazly AN, Ibrahim SAE-H, El-Mashad GM, Sabry JH, Sherbini NS. Effect of zinc supplementation on body mass index and serum levels of zinc and leptin in pediatric hemodialysis patients. Int J Nephrol Renovasc Dis. Dove Press; 2015;8:159–63.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20034331

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037197/

Zink. www.livsmedelsverket.se/livsmedel/zink

BD Receives CE Mark for Next Generation Blood Separation Technology | BD 

Zinc: indications in brain disorders

Vitamin D Deficiency in Institutionalised HD Patients

Trace metal regulation of neuronal apoptosis: From genes to behavior

Zinc and gastrointestinal disease

Zinc and platelet membrane microviscosity in Alzheimer's disease: The in vivo effect of zinc on platelet membranes and cognition

Zinc and Alzheimer's disease: is there a direct link?

Roles of zinc and metallothionein-3 in oxidative stress-induced lysosomal dysfunction, cell death, and autophagy in neurons and astrocytes

Zinc Deficiency and Cerebellar Disease 

https://www.drstevenlin.com/signs-zinc-deficiency/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17305872?log$=activity








onsdag 22 augusti 2018

Den bästa ekologiska surkål du kan köpa just nu! Tistelvind

Surkål är känt i alla tider för sina hälsobringande effekter. Bland annat innehåller den nyttiga mjölksyrabakterier som är av godo för matsmältningsystemet och hälsan. En del gör egen surkål men andra vill kanske inte göra jobbet, så här är en riktigt bra surkål som är ekologisk. Tistelvinds surkål är naturlig och fri från tillsatser som andra fabrikanter gärna tillsätter som citronsyra (E330), sulfider och annat elände. Det bästa av allt är att Tistelvinds surkål är opastöriserad! Denna hittade jag hos COOP.


En notering jag gör att dem som är känsliga för histamin ska vara försiktiga med surkål och prova sig fram lite försiktigt i början om de tål den eller inte.

Besök Tistelvind här: ekologisk surkål

söndag 19 augusti 2018

Fibromyalgi oftast kopplat till kosthållning!


Fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter. Fibromyalgi är ett tillstånd där den drabbade bland annat lider av besvärande muskel och vävnadssmärta samt trötthet.


Fibromyalgi är som oftast kopplat till vad du äter och inte tål. I detta inlägg ska vi djuplodande ta upp fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter, animaliska produkter och andra livsmedel.

Men vad är då fibromyalgi? Allt mer forskning och vittnesmål tyder nu helt klart på att vi har att göra med en kostrelaterad åkomma


 Inlägget uppdaterat 1 april 2019.



"Vi ha icke med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skola försvinna av sig själva". 
Citat av hälsopionjären Are Waerland år 1943.

Visst är det helt rätt, livsföringsfelen vi idkar måste vi lära oss att förstå och ta oss ur dessa genom att införskaffa kunskap, och då framförallt rätt kunskap. Fibromyalgi är en sjukdom som går bakåt i tiden även innan år 1900, fast då var fibromyalgi väldig ovanlig mot vad det är idag.

Att fibromyalgi  ökat lavinartat de sista 100 åren i västvärlden har sin orsak i det som många blundar hårt för, nämligen att det handlar om maten vi äter, vi äter helt enkelt fel och överkonsumerar idag produkter vi förr åt betydligt mindre av. Detta tar jag djupgående upp i Stora kosthandboken.

Ohållbara forskningsrön och uttalanden
En del forskare och även läkare har försökt förklara fibromyalgi som något psykosomatiskt eller att det helt enkelt sitter i "huvudet". Detta kan nog bara förklaras som inkompetens eller kanske grav brist på kunskap för att slippa fördjupa sig i problemet man inte kan något om.

Åldersperspektiv
Ålder är också en faktor. Trots att det anses vara en sjukdom som mest påverkar postmenopausala kvinnor, så kan faktiskt fibromyalgi diagnostiseras redan vid 20 års ålder. Vanligast ligger dock åldern för diagnos runt 50 år även om symtom vanligen utvecklas flera år tidigare. Barn kan också ha fibromyalgi.

Medicinsk behandling av fibromyalgi
Från vårdens sida fokuserar man på att använda kraftfulla läkemedel där man försöker uppreglera GABA-produktionen och dämpa irriterade nerver. Emellertid har dessa läkemedel en hel del biverkningar.

Feldiagnos är vanligt
Diagnosen fibromyalgi kan ibland vara en feldiagnos. Genom att förstå reaktion mot vissa livsmedel så kan man komma fram till underliggande problem och att muskelvärken kan ha en koppling till något annat, som t.ex. histaminintolerans vilket är något som allt mer börjar komma i dagen.

Den som lägger om sin kost fri från gluten (vete, korn och råg, i vissa fall även havre och ris) samt mejeriprodukter och känner att besvären kvarstår, ska fundera över sin känslighet för histamin och därmed försöka reducera källor till histamin i kosten. Enklaste vägen är att göra upp en dagbok vad man stoppar i sig under dagen och sedan kartlägga detta. Histamin kan utöver att orsaka mängder av olika besvär även utlösa muskelvärk i kroppen. Enkla saker kan vara fortsatt utlösande, som exempelvis banan och kaffe, vilka båda är källor till histaminbelastning i olika nivåer.

Histamin och proinflammatorisk effekt
Det är konstaterat i djupgående studier att histamin har en proinflammatorisk effekt. När mastceller släpper ut höga halter av histamin i bland annat hjärnan, påverkar det hypotalamus som leder till vakenhet, störd sömn eller sömnlöshet. Frisättningen av histamin antas också leda till sömnbesvär som kan ses vid fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.

Mastceller förekommer också rikligt i vår hud, varför histaminfrisättning i huden skapar klåda. Studier visar att individer med fibromyalgi har upp till 14 gånger mer histamin i huden än andra. Mastceller i huden ger ett immunförsvar i huden mot yttre patogener. Avgiftning eller nedbrytning av histamin använder metyleringsvägar i kroppen.

Näringsämnen som behövs för denna process inkluderar vitaminer som B1, B2, B3, B6, och mineraler som kalcium, magnesium, koppar, zink och svavel. Många med fibromyalgi har brist på både magnesium och D-vitamin och därför är tillskott något att föredra.

Tyramin är en annan källa till besvär för dem med fibromyalgi.Tyramin finns i följande livsmedel och kan ge vissa reaktioner, men framför allt hos vissa känsliga: apelsin, avocado, banan, hallon, kakao, makrill (rökt), plommon (röda), sardeller (konserv), sardiner (konserv) och surkål.

Födoämnesintolerans kan också bidra till bildning av histamin eftersom när man utsätts för ämnen man är känslig för så utlöser detta frisättning av kroppseget histamin från mastceller i tarmen. Vissa individer har också en känslighet genom större förekomst av mastceller och då måste man följa en låghistaminkost resten av livet. Men dessa individer är få. Så problematiken är för dem med fibromyalgi är en snårskog.

Vinnaren är läkemedelsindustrin
Fibromyalgi är en sjukdom som genererar avsevärda pengar i kassan till läkemedelsbolag och dess ägare / aktieägare och intresset att lösa sjukdomens grundproblematik verkar man faktiskt inte alls vara intresserade av. Inkomsterna är stora från mängder av värktabletter, sömntabletter, depressions- och ångestdämpande läkemedel (lyckopiller) med mera, med mera som skrivs ut.

Lite i mängden av läkemedel som skrivs ut runt fibromyalgi och kopplade besvär är bland annat: Tramadol, Tradolan, Diklofenak, Amitryptilin, Duloxetin, Pregabalin, Tryptizol, Cymbalta, Prednisolon, Betapred med mera...

Man beräknar att minst 250 000 personer bara i Sverige som lider av fibromyalgi så det blir betydande mängder läkemedel för stora belopp som säljs.

Lika lite som man verkar vara intresserad av att finna cancergåtans lösning, då även det är ytterligare en betydande kassako för läkemedelsindustrin, förstår nog många att lösningen på "gåtan" rörande fibromyalgi och dess uppkomst är mer än avlägset. Bevakning och screening av nätet och sociala medier pågår kontinuerligt från dem med ekonomiska intresse i sjukdomarna för att stoppa röster som blir för stora och hörda, uppenbart för att förhindra att alternativa lösningar blir kända.

Kortisonbehandling ger förlust av mineraler och vitaminer
Men man ska inte glömma (eller förneka) att utöver annan medicinering också samtidigt kan blir aktuellt med tilläggsmedicinering, som t.ex. kortison och eller sköldkörtelhormon. En individer del med fibromyalgi brukar ofta vara insatta på/ eller begärt kortison själva då de upplever att deras besvär lindras, upprinnelsen kan vara att något annat besvär behandlats med kortison och effekten har varit att även symtom på fibromyalgi (muskelvärk/smärta) dämpats.

Att kostison stävjar smärta, inflammation i muskler och muskelfäste samt lugnar en irriterad mage och påverkad tarmslemhinna känner nog en del redan till. Men något man här ska vara väl medveten om och som faktiskt inte många läkare ens reflekterar över eller känner till, är att kroppen dräneras på vitaminer och mineraler vid kortisonbehandling. Studier har visat entydigt på att B-vitaminerna folsyra, B6 och B12 har en ökad förlust från kroppen i närvaro av kortison.

Kortison orsakar även en minskning av kroppens förmåga att aktivera D-vitamin, vilket resulterar i ökad risk för benförlust och katarakt. Förutom vitaminer kan kortison även utarma viktiga mineraler i kroppen. Så tänk på att selen, natrium och zink kan tömmas ut under tiden du behandlas med kortison. Kortison påverkar också vår tarmflora och gör så att exempelvis candida lättare får fäste. Därför är det extra viktigt att tillföra probiotika i någon form när man äter kortison.

Nåväl vi går vidare...

Fibromyalgi är också en sjukdom/tillstånd som direkt kan knytas till glutenintolerans/celiaki men även mejeriprodukter. Allt fler som lider av detta tillstånd och som väljer en kostomläggning märker radikala förändringar på kort tid. Studier har också uppmärksammat att känslighet för gluten (NCGS) utan tecken på celiaki spelar en roll och att en glutenfri kost har positiva effekter.

Fibromyalgi, är ett syndrom som idag klassas in i kategorin moderna sjukdomar som under dom sista 50 åren ökat markant i västvärlden och fibromyalgi är ett överrepresenterat sjukdomstillstånd bland kvinnor. Att fibromyalgi är större hos kvinnor kan kanske delvis beror på att kvinnan har ett såkallat adaptivt immunförsvar, vilket innebär att hennes immunförsvar ska kunna ställa om sig då hon blir gravid för att acceptera tillväxt av nya celler i sin kropp.
Se även: Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia

Fibromyalgi var delvis känt redan under biblisk tid och i modern tid omskrevs tillståndet åren 1904-1914 som fibrositis. Först i början av 1980-talet blev tillståndet benämnt fibromyalgi och det förknippades med ömma punkter, dominerande trötthet och sömnbesvär, Colon Irritable (IBS) och RLS (restless legs syndrom).

Eftersom det lätt kan förväxlas med närbesläktade problem som polymaglia reumatica (PMR), inflammatorisk artrit (RA), Spondylit artrit, autoimmuna bindvävssjukdomar, Sjögrens syndrom, Ehlers-Danlos (EDS), Systemisk lupus erythematosus (SLE), myalgi med mera, så bör man utredas noga om man drabbats. (mer om detta längre ned i artikeln).

ACR-90 klassificering.

ACR-90 klassificeringen av fibromyalgi, det vill säga ett kriterium för att ställa och uppfylla diagnosen kom år 1990.

(ACR-90 kortfattat)

*Kroniskt utbredd smärta i muskulaturen i kroppens 4 kvadranter.(vänster-höger-över-under)

*Minst 3-6 månaders varaktighet.

*Minst 11 av 18 aktiva "tenderpoints" som ger obehag/smärta vid beröring/tryck.


Dom som diagnostiserats för fibromyalgi och på ordination eller eget bevåg gått över till glutenfri kost, i många fall även helt mejerifri kost, har tydligt märkt av att besvären avklingar och efter en längre tid av gluten och mejerifri kost försvinner besvären ofta nästintill helt. När det gäller mjölk och då särskilt kommersiellt processad mjölk, har länge varit känt för att driva på symptomen på fibromyalgi. Sedan ska man känna till att laktos (mjölksocker) kan hindra upptag av t.ex. magnesium. Dom som efter en besvärsfri tid åter valt att prova glutenhaltig kost (även mejeri i en del fall) märker att besvären faktisk återvänder tämligen snabbt igen.

Vissa fibromyalgipatienter som förbättrats genom strikt kost kan märka tecken på en liten försämring (sällsynta fall) vid större konsumtion av socker eller frekvent användande av livsmedel innehållande sötningsmedlet Aspartam (light-produkter). Histaminfrisättning vid fibromyalgi och specifikt den hjärndimma (brainfog) och påtagliga trötthet som drabbar många bör man givetvis som drabbad titta närmare på och undvika livsmedel som triggar histamin.

En stående regel nummer ett för alla med fibromyalgi bör vara: för att få en fullgod återhämtning ska allt mejeri givetvis tas bort utöver alla källor till gluten, och det bör ses som en självklarhet vid fibromyalgi.

Med gluten menas: vete, korn och råg i alla former ska bort, helst även vetestärkelse om det är möjligt. Havre tåls av vissa men här får man prova sig fram.

Med mejeri menas: komjölk (alla former), smör, ost, grädde, yoghurt, kefir, kvarg (vassle), fil.


Konstgjorda sötningsmedel
En studie som publicerades i Annals of Pharmacotherapy år 2001, visade att patienter med fibromyalgi som undviker aspartam liksom smakförstärkare MSG, kände sig bättre överlag.Andra konstgjorda sötningsmedel som sackarin och stevia verkar inte ha samma effekt som aspartam. Vitt raffinerat socker ska givetvis helt tas bort ur kosten, likaså kaffe som är histamintriggande.

*Skadorna på tarmen genom påverkan av gluten (perforering-läckande tarm) brukar också ge upphov till "multiallergier", detta är viktigt att tänka på  även sedan man gått över på en strikt kost och att man då även  "sorterar" bort andra livsmedel som man misstänker att man inte tål för att återhämtningen ska bli tillfredsställande.

Minst 2-3 % (siffran är troligen mycket högre) av befolkningen i landet beräknas lida av syndromet fibromyalgi varav ca 90 % är kvinnor.Bland kvinnor med fibromyalgi hittas ofta de glutenrelaterade skadorna Colon Irritable och IBS i botten.

Rött kött och griskött är histamintriggande
Röster runt om i västvärlden höjs av allt fler att patienter med fibromyalgi bör grundligt utredas för glutenintolerans/celiaki och vissa anser att patienterna direkt ska ställas in på en glutenfri och helt komjölksfri kost (i vissa fall även slopande av rött kött men även också griskött som kan framkalla histaminrelaterade reaktioner) för att den vägen utröna ev underliggande sjukdom som t.ex glutenintolerans/celiaki som inte alltid kan påvisas i blodprover.

Personer med syndromet fibromyalgi har oftast i botten någon av följande sjukdomar utöver redan ovan nämnda, som ofta sätts i samband med glutenintolerans/celiaki:

*Celiaki

*Fertilitetsproblem

*IBS

*Osteoporos

*Endometrios

*Sjögrens syndrom

*Kroniskt trötthetssyndrom

*Multipel Skleros

*Raynauds fenomen

*Hypoglykemi

*Interstitiell cystit

*Chrons sjukdom

*Anemier, med mera

Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS-Non-celiac gluten sensitivity) och fibromyalgi.
(NCGS betyder att en person som inte har celiaki d.v.s. glutenintolerans men som ändå får en reaktion när de äter gluten).

I en intressant studie som publicerades i mars 2015 skriver forskarna bland annat:

"Celiaki är en autoimmun sjukdom med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer, vilket bör beaktas av reumatologer. Incidensen av NCGS är troligen högre än den för celiaki, med liknande symptom men det är svårt att diagnostisera på grund av bristen av specifika diagnostiska tester".

I den här artikeln, uttrycker man hypotesen som bygger på rimliga argument och kliniska observationer att NCGS förknippas med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer som inkluderar fibromyalgi, spondylartrit och systemiska autoimmuna sjukdomar.

"Erfarenhet visar att viktiga kliniska data tyder på att förekomst av NCGS är en svår asteni av okänd etiologi, kliniska data bör särskilt beaktas när en patient med en systemisk sjukdom har associerade symptom på fibromyalgi, oral afte (blåsor i munnen), tillhörande gastrointestinala symtom, järnbristanemi och att det ofta finns en släkting med celiaki.

Den uppenbara nämnaren (förbättring) som observerades efter införandet av en glutenfri diet, observerades vid manifestation av fibromyalgiliknande symtom, vid artrit och sakroiliit, leder oss att tro att glutenkänslighet kan spela en etiologisk och patogen roll som fungerar som en utlösare hos vissa patienter med systemiska autoimmuna sjukdomar".

Fibromyalgi versus Spondylartrit?
Kronisk ryggsmärta är något som många med fibromyalgi ofta påtalar och som kan vara en del i en generaliserad smärta, men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit.

Spondylartrit är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t.ex. ankyloserande spondylit (AS) tidigare även kallad för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom, odifferentierad spondylartrit, reaktiv artrit och juvenil idiopatisk artrit.

Spondylartrit är en typ av artrit som angriper ryggraden och hos vissa människor även lederna i armar och ben, men det kan också ingripa huden, tarmen och ögon. Det vanligaste symptomet hos flesta patienter är ländryggssmärta.

Det man kan tänka på är följande:
•    Morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
•    Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
•    Vaknar på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
•    Smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon, senor?
•    Problem med psoriasis eller annan hudsjukdom?
•    Finns det reumatisk ryggsjukdom i släkten?
•    Någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Återhämtning - tillfrisknande
Fler fallbeskrivningar av fibromyalgi visar som sagt på god återhämtning på en glutenfri diet vid symtom på kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Själv har jag stor erfarenhet av just detta då jag hjälpt väldigt många att bli både fria från besvären och fått besvären rejält lindrade genom att noga följa en gluten och mejerifri kost, och där man i mesta möjliga mån undviker rödvin, kaffe, raffinerat socker, starka kryddor och röda grönsaker (histaminkällor) som tomat, röd paprika, röd chili med mera. Se gärna mer om kosthållningen i Stora Kosthandboken.

Positiv studie av antiinflammatorisk kost och inflammationsmarkör
En studie av mer än 600 personer fann att dem som åt en vegansk diet (vilket innebar att de inte hade några animaliska produkter alls) hade lägre nivåer av en inflammationsmarkör som kallas C-reaktivt protein efter endast 3 veckor.

C-reaktivt protein är ett protein i familjen pentraxiner och ökar i koncentration vid inflammation och inflammatoriska processer.

Vegetarisk kost ger lindring
En mindre studie som publicerades i Complementary and Alternative Medicine år 2001 visade att patienter som åt en vegetarisk kost märkte en radikal lindring av symtom på fibromyalgi.

Att äta en vegetarisk måltid (givetvis glutenfri) betyder att du inte äter du kött, fjäderfä eller fisk, men det ingår ägg eller mejeri. Om det är en vegansk måltid (också glutenfri), hoppar du över allt som kommer från djur, inklusive mjölk, ost och ägg (histaminkällor). En vegansk koststil är således att föredra då den innehåller färre källor till histamin.

Genom att få bort belastning från mättade fetter och kolesterol och samtidigt förse kroppen med fiberrik icke ruttnande föda (vegansk kost) ger bevisat lindring. De som provat detta alternativet har börjat lite lätt, och kanske inte satsat veckans alla 7 dagar att leva vegetariskt. Många har märkt lindring genom att kanske bara äta helvegetariskt eller veganskt 2-3 dagar i veckan.

Givetvis ska veckans alla 7 dagar vara fria från gluten och man undviker således vete, korn och råg i alla former. Vetestärkelse som ingår i många glutenfria produkter reagerar en del emot och då får man även ta bort detta. (vetestärkelse är något jag insisterar på att man ska försöka undvika).




Bild ovan: "tenderpoints" för fibromyalgi

En annan sak jag ska återkomma till i mån av tid och ta upp är att även vissa mediciner kan förvärra fibromyalgi eller rent av ge upphov till fibromyalgiliknande besvär.

OBS! Ämnet är högintressant och inlägget kommer att uppdateras i mån av tid, så glöm inte att bokmärka sidan!

*Vill du läsa mer i ämnet samt hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter så kan du göra det i mina böcker som du hittar hos: kostvetenskap


www.kostvetenskap.se


www.kostvetenskap.se



Referenser:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26838498
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26808363
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25786053
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25485857
C. Isasi,I. Colmenero,F. Casco,E. Tejerina,N. Fernández,J.I. Serrano-Vela
Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia
Rheumatol Int, (2014)
Ovan länkinnehåll kan laddas hem som pdf-fil: Här
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24728027
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25119831
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11708429
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26990286
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26122473
Should We Look for Celiac Disease in Fibromyalgia/IBS Patients?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24283458
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24209578 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15361320
http://www.nature.com/ajg/journal/v98/n11/full/ajg2003599a.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26190965
http://www.reumatologiaclinica.org/en/non-celiac-gluten-sensitivity-rheumatic-diseases/articulo/S2173574315001112/
http://www.reumatologiaclinica.org/en/chronic-fatigue-syndrome-non-celiac-gluten/articulo/S2173574314001762/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4209093/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24533607
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25245857
Gluten-free diet in the management of patients with irritable bowel syndrome, fibromyalgia and lymphocytic enteritis
Functional bowel symptoms,fibromyalgia and fatigue:A food-induced triad?
Clinical impact of a gluten-free diet on health-related quality of life in seven fibromyalgiasyndrome patients with associated celiac disease
Modulation of human dermal microvascular endothelial cells by Sarcoptes scabiei in combination with proinflammatory cytokines, histamine, and lipid-derived biologic mediators