Mejerifri kost kräver ofta tillskott av de viktiga aminosyrorna

Aminosyror är byggstenar för alla proteiner, och varje enskild protein innehåller sin egen specifika sekvens av aminosyramolekyler. Aminosyror är anslutna till varandra genom peptidbindningar. Tjugotvå aminosyror används för att göra proteiner, och de är sammanlänkade i kedjor för att bilda olika proteiner.

Aminosyror är de byggstenar som bygger upp protein i kroppen, till exempel hormoner, muskler och immunförsvarsceller. Det finns 20 olika aminosyror i kroppen och alla har sina egna speciella egenskaper. En specifik aminosyra behövs för att stimulera muskeltillväxt, en annan till underhåll- nybildning av ledbrosk och en tredje ger muskelenergi och minskar tröttheten.

Aminosyror delas upp i två huvudtyper - essentiella aminosyror och icke-essentiella aminosyror. Essentiella aminosyror är de som inte kan tillverkas av kroppen och måste därför tillföras via kosten. Icke-essentiella aminosyror kan syntetiseras av kroppen.

De 9 essentiella aminosyrorna är:
Histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan och valin. Alla dessa kan återfinnas i mjölkproteiner. De 13 icke-essentiella aminosyror är alanin, arginin, asparagin, asparaginsyra, cystein,  cystin, glutaminsyra, glutamin, glycin, hydroxiprolin,  prolin,  serin och tyrosin.

De 8 aminosyror som är essentiella för vuxna är:

Fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, treonin, tryptofan och valin.

För barn är även följande aminosyror essentiella:

Arginin och histidin

De övriga aminosyrorna kan kroppen tillverka själv ur andra aminosyror eller ur mellanprodukter i ämnesomsättningen som inte är aminosyror.

Är man däremot vegan eller vegetarian så är risken stor att man drabbas av bristsjukdomar om man inte tänker noga på vad man äter. Det är då främst de essentiella aminosyrorna lysin och treonin som veganer/vegetarianer brukar få brist på. Därför är det viktigt för vegetarianer att äta av det mesta från växtriket.

Halter av aminosyror i mjölk

Komjölk innehåller följande mängder av aminosyror, uttryckt som mg/per 100 gram mjölk: 219 mg isoleucin, 430 mg leucin, 248 mg lysin, 86 mg metionin, 239 mg fenylalanin, 218 mg tyrosin, 153 mg treonin, 255 mg valin, 88 mg arginin, 118 mg histidin, 140 mg alanin, 233 mg asparaginsyra, 633 mg glutaminsyra, 79 mg glysin, 283 mg prolin och 188 mg serin.

Essentiella aminosyror i ägg

Ägg är en bra källa till protein, eftersom de ger dig alla essentiella aminosyror. Enligt USDA, innehåller ett 70 grams ägg 0,515 g treonin, och 0,419 g isoleucin. Ett ägg innehåller också lysin, leucin, histidin, fenylalanin, tryptofan, valin och metionin. Dessa aminosyror hjälper bildar proteiner för att bygga och upprätthålla en stark och frisk kropp.

Icke-essentiella aminosyror i ägg

Ett ägg innehåller ett rikt utbud av icke-essentiella aminosyror, inklusive tyrosin, hela 0,429 mg per 70 gram ägg. Ägg innehåller även arginin, alanin, glutaminsyra, asparaginsyra, glycin, prolin, och serin.

De olika aminosyrornas funktioner i kroppen:

Alanin : Stärker  immunförsvaret, minskar risken för njursten, stöd för att lindra hypoglykemi.

Arginin : Ökar antalet spermier, påskyndar sårläkning, förbättrar sexuell aktivitet hos män, ökar muskelvävnad.

Asparagin: Främjar balans i det centrala nervsystemet.

Asparaginsyra , grenade aminosyror (leucin, isoleucin, valin. Stärker immunförsvaret, ökar konditionsnivå och uthållighet, rensar ut skadligt ammoniak från kroppen.

Cystein : Hjälper till att förhindra håravfall, lindrar psoriasis, förbättrar förutsättningarna för hårväxt, hud och naglar, främjar fettförbränning och muskeluppbyggnad. (omvandlas i kroppen till cystin om det behövs)

Cystin : Stöd för att förebygga biverkningar av cellgiftsbehandling och strålbehandling, minskar ackumuleringen av åldersfläckar. (omvandlas i kroppen till cystein om det behövs)

Glutaminsyra : Hjälper till att förbättra hjärnans funktioner, stöd i metabolismen från socker och fett, användbart vid behandling av barn med beteendestörningar, epilepsi och muskeldystrofi. (omvandlas till glutamin)

Glutamin : Hjälper till att förbättra hjärnans funktion, lindra trötthet, förbättrar sårläkning, bygger och underhåller muskler, förbättrar humöret, minskar suget efter socker och alkohol. (omvandlas till glutaminsyra i hjärnan).

Glycin : Nödvändigt för centrala nervsystemet, hjälper till vid läkning, hjälper till att reglera magsäckens syranivåer, förhindrar anfall (glycin är en hämmande neurotransmittor i det centrala nervsystemet). (kan konverteras till serin i kroppen när det behövs).

Histidin : Hjälper till att lindra ledgångsreumatism, lindrar stress, stöd för att förbättra libido.

Lysin : Hjälper till att förbättra koncentrationsförmågan, förbättrar fertiliteten.

Metionin : Hjälper till att sänka kolesterolet, hjälper i behandling av schizofreni och Parkinsons sjukdom, kan skydda mot tumörer.

Ornitin : Fungerar som ett muskelbyggande hormon, ökar styrkan av arginin.

Fenylalanin : Fungerar som ett antidepressivt medel, hjälper till att undertrycka aptit, kan fungera i vissa former som ett naturligt smärtstillande medel.

Prolin : Hjälper till vid sårläkning, bidrar till att öka inlärningsförmågan.

Serin: Hjälper att lindra smärta, kan ha en viss anti-psykotisk effekt.

Taurin : Stärker hjärtverksamheten, kan förhindra makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken), stöd vid nedbrytning av fetter och absorption av fettlösliga vitaminer.

Treonin : Nödvändigt för tillgodogörandet av protein i kosten, kan ge symtomatisk förbättring hos vissa patienter med Lou Gehrig's sjukdom (ALS).

Tryptofan : Hjälper att minska ångest, stödjer en bättre sömn, kan hjälpa till att lindra sug efter alkohol (alkoholism).

Tyrosin : Ökar sexlusten, hjälper till att lindra stress, kan fungera för att minska aptiten och höja humöret.

*Bra källor för kalcium då man inte brukar mjölk eller mejerivaror:
Kalcium per 100 g av angivet livsmedel:

Sesamfrön (oskalade) - 1160 mg

Nässlor - 490 g

Dill - 343 mg

Persilja - 340 mg

Torkade nypon - 310 mg

Sötmandel - 265 mg

Lutfisk (kokt) - 210 mg

Hasselnötter - 188 mg

Vitlök - 181 mg

Paranötter - 176 mg

Sardiner - 175 mg

Spenat (fryst) 175 mg

Sniglar - 170 mg

Rucolasallad - 160 mg

Grönkål (färsk) - 157 mg

Fikon (torkade) - 144 mg

Vita bönor (torkade) - 144 mg

Rabarber - 140 mg

Grönkål (fryst) - 136 mg

Pistagemandel - 135 mg

Bruna bönor (torkade) - 135 mg

Papaya (torkad) - 135 mg

Sesamfrö (skalade) - 131

Tofu - 128 mg

Krabba (konserverad) - 120 mg

Solroskärnor - 116 mg

Räkor (kokta, skalade) - 115 mg

Abborre - 110 mg

Svarta vinbär - 94 mg

Valnötter - 94 mg

Spenat (färsk) - 93 mg

Siklöja - 89 mg

Jordnötter - 86 mg

Palsternacka - 74 mg

Sojabönor (kokta) - 73 mg

Musslor - 71 mg

Lax - 69 mg

Fänkål - 64 mg

Sill - 63 mg

Sockerärtor - 62 mg

Oliver - 61 mg

Havskräfta - 60 mg

Havregryn - 56 mg

Kaktusfikon - 56 mg

Rotpersilja - 55 mg

Gös - 54 mg

Svartrot - 53 mg

Friséesallad - 52 mg

Ägg - 52 mg

Kronärtskocka - 51 mg

Mangold - 51 mg

Vitkål - 50 mg

Russin - 50 mg

Rättika - 50 mg

Strömming - 50 mg

Vitling - 50 mg

Kikärtor (kokta) - 49 mg

Apelsin - 46 mg

Cashewnötter - 45 mg

Aprikoser (torkade) - 45 mg

Vaxbönor - 45 mg

Gröna bönor - 44 mg

Kumquat - 44 mg

Vitt vin - 44 mg

Röda vinbär - 43 mg

Stenbitsrom - 43 mg

Ål - 43 mg

Surkål - 42 mg

Broccoli - 41 mg

Rädisor - 41 mg

Flundra - 41 mg

Kummel - 41 mg

Glutenhalt i öl - kan jag med glutenintolerans/celiaki dricka öl?

Väldigt många har hört av sig och vill ha svar på öl och när det gäller glutenhalt, med mera.

Nedan är ett utdrag som visar på halter av gluten i respektive sort och vilka sorter som har låg glutenhalt. Hur mycket gluten man tål varierar men ett sammantaget intag av gluten över dagen, bör inte överstiga 50 mg.

Diabetes typ 1 - typ 2 - kost - paleo - medelhavsdiet - Celiaki

Diabetes typ 1 & 2 och celiaki/glutenintolerans

Den enda behandlingen för celiaki är en glutenfri kost något annat botemedel finns inte. Gluten är ett protein som finns i de flesta spannmål, däribland vete, korn och råg. Att inta en glutenfri kost lindrar symptomen hos personer med celiaki och hos de som är känsliga för gluten, men en studie publicerad i Diabetologia Journal rapporterar att även diabetiker bör överväga en glutenfri kost.

Studien studerade personer med typ 2-diabetes insatta på paleodiet versus medelhavskost. (paleodieten innehåller inget spannmål, mjölk, eller salt). I paleokosten ingår frukt, grönsaker, nötter, skaldjur och magert kött. Kosten är baserad på hur man åt förr. Medelhavsdieten innehåller också frukt, grönsaker, skaldjur och magert kött. Den största skillnaden är att medelhavsdieten rekommenderar oraffinerade spannmål, såsom fullkornsprodukter. Lite mejeri ingår också i denna kost.

Resultaten av denna studie visade att människor på medelhavskosten hade en mycket liten, om någon alls, förbättring av diabetessymptomen. Den grupp som däremot följde paleodieten utan spannmål och mjölk upplevde förbättringar i sina diabetes symptom, detta påvisar ett klart samband mellan en glutenfri kost och diabetes.

Gruppen som intog medelhavskosten upplevde en 7 procent lägre ökning av glukos som svar på kolhydratintaget, medan gruppen som intog paleodieten fick 26 procent minskning. Den grupp som åt den gluten och mjölkfria paleodieten hade normala glukosnivåer i slutet av studien.

Kost och diabetes
För bara ett decennium sedan var förekomsten av typ 2 -diabetes bland barn i åldern 12 till 19 liten. Nu växer den i en allt snabbare och alarmerande takt. Dessutom har experter konstaterat att diabetes utvecklas snabbare hos barn än vuxna, plus att det är svårare att behandla.

Att inta en diabeteskost utan spannmål eller mejeriprodukter kan hjälpa många av de barn och vuxna som är i riskzonen för att utveckla diabetes. Det skulle också gynna människor med celiaki, där många inte har en aning om att de har sjukdomen. Experter uppskattar att bara i USA har cirka 15 procent av befolkningen någon form av överkänslighet för gluten.

Kanske kan de personer med diabetes typ 1 också faktiskt få störst hjälp av en glutenfri kost. Experter uppskattar att cirka 10 procent av personer med diabetes typ 1 faktiskt också har celiaki. Men uppskattningen tar inte hänsyn till hur många diabetiker som faktiskt också i botten kan ha en viss intolerans/reaktion mot gluten.

Sköldkörtel - prover - T3 - T4 - TSH - Uppföljning - Celiaki - Glutenintolerans

Efter att sjukvården ställt diagnosen celiaki och när sedan en strikt glutenfri kost införts, är det av yttersta vikt att sköldkörteln och dess funktioner nu följs upp med jämna mellanrum för att kontrollera värden och eventuella avvikelser!

Många läkare tar lite för lätt på uppföljningsbiten och därför är det viktigt att framföra sina önskemål om provtagningar.

Inte heller har alla läkare kunskaperna att "tolka" nivåerna i "normalområdet" för proverna rätt utan litar till "referensvärdet" och stirrar sig blinda på detta. En duktig och kunnig läkare kan utläsa var i normalområdet provet hamnar - högt eller lågt, och hur TSH, T3 och T4 enskilt och tillsammans utvärderas.

Det finns fall där hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) också upptäckts vid diagnosen celiaki, och efter diagnosen och när en glutenfri kost införts, så har tillståndet gått över till hypotyreos (underaktiv sköldkörtel), det finns även fall på en omvänd ordning.

En forskargrupp, som leds av Dr Peter Elfström vid Universitetssjukhuset Örebro, gav omdömen på svenska nationella patientjournaler för perioden år1963 till år 2003. Teamet jämförde andelen sköldkörtelsjukdomar för 14000 personer med celiaki mot 68000 kontrollpersoner som ej diagnostiserats för celiaki.

Resultaten visade att personer med celiaki diagnostiseras med hypotyreos mer än fyra gånger så ofta som icke-glutenallergiker, med hypertyreos mer än tre gånger så ofta som icke-glutenallergiker och med giftstruma mer än 3,6 gånger så ofta som icke-glutenallergiker. Dessutom fungerar relationen åt båda hållen: personer med etablerad hypotyreos, hypertyreos och tyreoidit uppvisar ofta celiaki.

Dessa resultat stod sig även efter uppgifterna justerades för potentiella förväxlingar, inklusive förekomsten av diabetes mellitus. Forskarna teoretisera att sambandet mellan celiaki och sköldkörtelsjukdom kan bero på olika  genetiska eller immunologiska egenskaper.

Detta är bara den senaste i en rad studier som driver på vikten av tidig testning av misstänkta celiaki fall, eftersom tidig upptäckt och behandling med en glutenfri kost kraftigt minskar associerade komplikationer vid celiaki.

Eftersom autoimmuna sjukdomar kan gå hand i hand, och det finns en andel av Hashimotospatienter som också har celiaki och omvänt, de med celiaki löper en högre risk att få hypotyreos (förutom diabetes eller reumatoid artrit). Uppskattningar är att 10-14 % av med hypotyreos har celiaki, men siffran/mörkertalet kan vara högre. Det föreslås nu att göra kontroller för celiaki och upptäcka sjukdomen i tid och undvika gluten för att stoppa en autoimmun sjukdom att drabba sköldkörteln eller förhindra i tid att det utvecklas.

En annan viktig anledning att nämna celiaki i förhållande till sköldkörtelsjukdomar är: när du är underbehandlad på grund av att den insatta tyroxinmedicinen exempelvis Levaxin, etc, eller om du är odiagnostiserade på grund av läkarens övertro på TSH, kan detta faktiskt leda till att ditt immunförsvar äventyras, och som även kan leda till just de förhållanden som kan utlösa autoimmuna reaktioner, däribland muntorsk, vaginala infektioner eller candidiasis (svampöverväxt i tarmen). Dessa tre kan också utvecklas på grund av en binjureinsufficiens.

*Candida är också grunden till candida septicemia, som kan vara en livshotande systemisk infektion och är allvarlig variant av candidiasis. Kartläggning av candida kan ske med hjälp av avföring, saliv, blod eller urin.