Utbrändhet - Stress - Binjurar - Addisons

Utbrändhet - Binjurebarksvikt – Addisons

Morbus Addison är en livshotande sjukdom som innebär att binjurebarken sviktar och inte längre producerar det livsviktiga hormonet kortisol och inte heller aldosteron och övriga binjurebarkshormoner. Binjurebarken blir till slut helt förstörd. Addisons sjukdom kan påverka alla i alla åldrar, men är vanligast hos medelålders vuxna.

Eftersom kortisol är ett stresshormon blir sjukdomen allvarligast när kroppen utsätts för både fysisk och psykisk stress, exempelvis vid en infektion som t.ex. en vanlig förkylning. Obehandlad har Addison hög dödlighet. Idag ges substitutionsbehandling med hydrokortison, som liknar kroppens egna kortisol.

Autoimmuna tillstånd är den vanliga orsaken till Addisons sjukdom, där immunsystemet skapar antikroppar som attackerar kroppen, skadar binjurarna och stör produktionen av kortisol och aldosteron.

Diagnostisera Addison

Ett av de vanligaste sätten att diagnostisera Addison är att mäta hormonnivåerna i urinen och blodet före och efter att ACTH getts till patienten. ACTH är ett hormon som finns i hjärnan som vanligtvis ökar nivån av kortisol som produceras av binjurarna när de aktiveras. Genom att mäta nivån av detta hormon kan problem i binjurar eller hjärnan identifieras om det ligger till grund för Addisons sjukdom eller ej.

* (Adrenokortikotropt hormon, ACTH eller kortikotropin är ett peptidhormon som bildas i hypofysens framlob).

ACTH används vid misstanke om överproducerande binjurar, kombineras ofta med kortisol. ACTH analyseras ofta vid en misstanke om en nedsättning i binjurebarkens funktion (Addisons sjukdom) eller en överproduktion av binjurebarkens produktion (Cushings syndrom) samt vid misstanke om ektopisk ACTH-produktion. ACTH mäts i plasma vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera.

Cushings syndrom innebär en överproduktion av kortisol i binjurebarken (hyperkortisolism). Sjukdomens ursprung kan sitta i hjärnans hormonreglerande hypofys eller i binjurebarken.

Addisons sjukdom är en sjukdom innebär att man har brist på de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron beroende av en nedsättning av binjurebarkens produktion av dessa hormon.

Ektopi är ett begrepp inom medicin som används för att beskriva processer eller vävnader som sker på fel plats i kroppen.

Kortisol i saliv reflekterar fritt kortisol (salivkortisoltest)  
Ibland kan ACTH-prov vara missvisande och salivkortisoltest mer tillförlitligt. Detta prov kan föredras eller kombineras med plasmakortisol, speciellt hos kvinnor med högt östrogen (som vid p-pilleranvändning). Synacthentest (testet går till så att man försöker stimulera binjurebarken med ACTH) med salivkortisol kan också göras för att se om den kan producera kortisol normalt. 

Primär binjurebarkinsufficiens = Mb Addison beror på att binjurebarken förstörs, oftast beroende på en autoimmun kronisk inflammation. TBC, metastaser, leukodystrofi eller svåra infektioner kan vara andra orsaker. ACTH är högt vid primär binjurebarkinsufficiens.

Man kan också ha brist på hypofyshormonet ACTH = sekundär binjurebark-insufficiens. Då är binjurarna normala men saknar stimulering från hypofysen. Kortisol är sänkt medan aldosteron oftast är normalt eftersom den produktionen till stor del styrs via renin-angiotensystemet. Behandling med kortison i hög dos kan hämma binjurebarkens kortisolproduktion. 

Fakta: Kortisolbrist
Minst 6 000 personer (grovt uppskattat – sannolikt är mörkertalet stort) i Sverige lider av någon form av binjurebarksvikt. Sjukdomen finns i tre varianter:

* Primär binjurebarksvikt (Addison): binjurebarken kan inte producera tillräckligt av det livsviktiga hormonet kortisol.
* Sekundär binjurebarksvikt: hypofyshormonet ACTH är lågt vilket leder till att binjurebarken skrumpnar.
* Iatrogen binjurebarksvikt: utlöses av hög eller långvarig kortisonbehandling.

Kortisol är viktigt eftersom det i stressiga situationer frigörs för att hjälpa till att upprätthålla energinivåerna, kardiovaskulära funktioner, blodsockernivån och kolhydratmetaboliken (reglera kolhydrat, protein och fettmetabolism). Aldosteron är till för att upprätthålla balansen mellan salt och vatten i kroppen och för att hjälpa till att kontrollera blodtrycket. Utan rätt nivåer av aldosteron upphör njurarna att fungera, vilket leder till en sänkning av blodtrycket.

Det kortisol som kroppen inte kan producera måste ersättas med kortison som omvandlas till kortisol, annars kommer kroppen till slut att få cirkulationssvikt med hjärtstopp. Vid psykisk och fysisk stress producerar en frisk kropp mycket mer kortisol. Det betyder att vid feber, kräkningar, trauma, influensa, infektion, skada, operation och liknande måste hydrokortison ges intravenöst/intramuskulärt för att tillståndet inte ska bli livshotande.

*Akut binjurebarkssvikt är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling! Akutbehandling görs med hydrokortison.

 

Symtom

Symtomen är individuella och kan komma sporadiskt i början för att sedan öka. Vanligt är:

Trötthet, orkeslöshet, depression, hypoglykemi (lågt blodsocker), yrsel, huvudvärk, illamående, flimmer för ögonen, tunnelseende, värk/smärta i fötter, ben, leder, muskler, nacke och viktnedgång. De flesta får matleda, magont, diarré och ett ökat saltsug.

Vid svår kortisolbrist drabbas man bland annat av: 

Förvirring, sluddrande tal, koordinationssvårigheter, svaghet, svårighet att gå och stå, svår huvudvärk med kräkning, kräkning vid ansträngning, hyperpigmentering, ökad kaliumnivå i blodet, svår magvärk, mycket låg puls och lågt blodtryck och till sist kramper och svimning/medvetslöshet.

Patienter som behandlas med kortison för artrit eller astma och som plötsligt slutar att använda förskrivna kortikosteroider, drabbas ibland av sekundär binjureinsufficiens.

Utredning (i vården)  

• Basprover:
  - Blodstatus (Hb, LPK, TPK, diff)
  - Elstatus (Na, K, Krea)
  - Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin)
  - CRP
  - P-glukos
  - Calcium och albumin
  - Thyreoideastatus (TSH och fritt T4)
  - Urinsticka
  - B12/folsyra
   
• S-kortisol. Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde kl 8.00, där < 140 nmol/L talar för binjurebarksinsufficiens, 140-275 nmol/L suspekt låga värden, medan värden på > 400 nmol/L talar emot kortisolbrist.
   
• P-ACTH. Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde, där förhöjt värde stödjer diagnosen Mb Addison.
   
• Cirkulerande antikroppar mot 21-hydroxylas i binjurebarken.

 
Livsmedel som kan förvärra Addisons sjukdom: 
Alkohol och koffein, läsk, choklad, kaffe, kakao.

Kemikalier som finns i bearbetade och fermenterade livsmedel (färgämnen och konserveringsmedel) vin, vinäger, sojasås, tofu, etc.

En diet som innehåller mycket raffinerat vitt socker och andra kolhydrater (godis, kakor, läsk, bearbetade livsmedel, vitt bröd (stärkelse- gluten), etc.

Användning av antibiotika, smärtstillande (NSAID).    

Animaliska produkter från djur (kött, mjölk) som har fått hormonella och antibiotiska behandlingar.

Onormalt höga intag av mejeriprodukter.  

Kaffe och binjurarna

De som under lång tid konsumerar stora mängder kaffe eller andra koffeinhaltiga livsmedel är benägna att både påverka binjurarna negativt och samtidigt maskera en utmattning av binjurarna och symtom, vilket i längden är skadligt. Koffein piggar ju som bekant upp.

En daglig konsumtion av en eller två koppar kaffe kommer sannolikt inte kommer att orsaka skada, men att ta en paus från kaffe då och då och ge binjurarna tid att vila, är att föredra.

Celiaki – glutenintolerans och Addisons

Studier har visat ett samband mellan celiaki och Addisons. Hos dem med celiaki och dem som drabbats av Addison har ökad risk för att drabbas av båda sjukdomarna. Individer med celiaki riskerar således att ha Addisons sjukdom medan patienter med Addisons sjukdom också riskerar att ha celiaki.

Medicinska experter föreslår att patienter med Addisons screenas för celiaki. När det gäller intolerans mot gluten spelar provsvar för intoleranser en roll då de inte alltid visar rätt och påvisar intolerans.

En del försök visade att många patienter med celiaki/glutenintolerans visat signifikanta förbättringar och lindring när det gäller att bekämpa sjukdomen genom att använda en glutenfri diet. Vissa patienter upplevde även mindre symptom och skov genom att genomgå sådan behandling. Mejerifritt är också något som bör kombineras med glutenfri kost.

Helt klart bör alla med binjurebesvär anta en gluten och mejerifri kost då fördelarna helt klart är positiva.

Lakrits och Addisons

Lakrits är bäst känt som läkemedel mot en sviktande binjurefunktion, mild Addison. Att lakrits har medicinska effekter påpekades redan under antiken. År 1953 beskrev Borst et al positiva effekter av lakrits vid behandling av Addisons sjukdom. Som naturläkemedel tillskrivs lakrits många positiva effekter, och lakritsrot uppges vara ”adaptogen”, vilket betyder att den verkar allmänt ”stärkande”.

Lakrits, framför allt GA (glycyrrhetininsyra den aktiva metaboliten i lakrits), skulle om den hittats i dag säkert ha klassats som ett läkemedel. Lakrits (eller Glycyrrhiza glabra) är liksom jordnötter, en art i familjen ärtväxter. Det innebär att personer med jordnötsallergi kan korsreagera även mot lakrits. Detta är dock individuellt.

Avslutningsvis ska vi också ställa oss frågan utöver kost och livsföring om det är (o)möjligt att bli helt frisk utan te.x. rätt progesteron/östradiolkvot?

 

Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

 

 

Barnens rätt att inte behöva dricka kommersiell mjölk

Detta blir ett annorlunda inlägg med information som säkert är obekant för många, men också nformation som ger en tankeställare vilka historiska vägval som en gång gjorts, och som idag kan ses som facit på rent fatala felbeslut och misstag.

De flesta som läst denna blogg är nog ganska medvetna om att den kommersiella mjölken (förstörd av pastörisering och homogenisering) ligger bakom många besvär och sjukdomar vilket det också finns mängder av bevis och forskning som styrker.

Den kommersiella mjölken ligger långt ifrån den obehandlade mjölk som vissa bönder tillhandahåller direkt till kund. Frågan är varför vi har låtit regeringar och myndigheter ta ifrån oss det fria valet att själva köpa den mjölk vi vill ha?

Man säger att man pastöriserar för att vi inte ska bli sjuka, hur har då generationer och åter generationer som druckit mjölk direkt från kon klarat sig? Själv är jag uppväxt på "bonnamjölk" under 1960-70-talet och likaså alla mina barndomskamrater jag känt, och vi finns ju kvar.

Problemen började när man kom till eget boende

Problemen för många av oss började när vi flyttade hemifrån och började använda kommersiell mjölk, och det är något många av oss diskuterat när vi träffats under åren. Flera som utan problem drack "bonnamjölk" under uppväxten och aldrig hade några besvär under ungdomen, men fick det sedemera av kommersiell mjölk i form av eksem, muskelvärk, ledvärk, astmaliknande besvär med mera.

En del av kamraterna som varit besvärsfria i ungdomen på "bonnamjölk", svarade tom positivt på tester för kasein och laktos efter att ha använt kommersiell mjölk under många år. Detta är ett intressant fenomen som borde lyftas av forskningen...

Intoleranser ökar

Man ska vara väl medveten om att alla tål inte mjölk vare sig den är kommersiell eller om den kommer direkt från kon. Intolerans mot kasein och laktos har ökat i samhället och speciellt hos yngre generationer som enligt vissa studier föds med antikroppar mot kasein och gluten som modern överfört till barnet redan i moderlivet.

Starka ekonomiska intresse och nedmonteringen av småbrukarna och landsbygden

Givetvis är det starka ekonomiska intressen och politik som styr, när man redan en gång såg sin chans att etablera stormejerier när pastöriseringen infördes (längre hållbarhet, lagring och möjlighet till långa transporter). Nedmonteringen av småbrukarsamhället till förmån för storjordbruk och med allt som därav följt, bland annat avfolkningen av landsbygden (urbaniseringen), skolor som lades ner, service försvann och mängder av lokala mejerier lades ner till förmån för stormejerier.

Att döda landsbygden till förmån för industrin och städerna

Många äldre bönder berättar ofta och gärna om hur statsminister Tage Erlander redan år 1947 ville se en  socialisering av odlingsjordarna. Socialisering innebär överföring av enskild egendom till det offentliga, även kallat statligt ägande (förstatligande likt den kommunistiska grundideologin). 

De berättar också med sina ord att det som troligen hindrade utbredd socialisering i Sverige (i kommunistisk idelogisk anda) att ta över,  var att svensk militärmakt var starkare och överlägsen adel och politiska krafter som var influerade av kommunismens grundstruktur med statligt ägande och styrande.

Destruktionen av småbrukarsamhället

Ett beslut som riksdagen fattade i juni 1947 har kallats "jordbrukspolitikens Magna Charta", vilken markerar dess grundläggande betydelse för svenskt jordbruk under det senaste halvseklet. Beslutet innebar ett stort steg bort från trettiotalets socialpolitiskt inriktade småbrukar- och koloniseringspolitik. 

Huvudtanken, uttryckt i inkomstmålet, var att staten skulle hålla uppe jordbrukspriserna för att jordbrukarna skulle få en ekonomisk utveckling likvärdig andra gruppers. Ett familjejordbruk skulle ge en inkomst motsvarande lönen för en industriarbetare på landsbygden.

De andra målet, effektivitetsmålet, innebar att små jordbruk skulle läggas ner eller föras samman till bärkraftigare enheter. En yttre rationalisering förenades med en inre. Den senare avsåg att förbättra gårdarnas produktionsteknik och driftsförhållanden. Den förra syftade till att få fram större sammanhållande gårdar.Staten fick genom detta möjlighet att påverka jordbruksägandet i syfte att få fram effektivare enheter.

Hur detta slutade är nog de flesta medvetna om som sett Bengt Bratts serie "Hem till byn". Idag är Sverige inte längre självförsörjande utan beroende av livsmedelsimporten och några nämnvärda beredskapslager finns inte heller längre.

Det stora dråpslaget mot småbrukarna och bönderna kom tidigt på 1970-talet när småbönder mer eller mindre skulle tvingas in till staden, omskolas för att börja arbeta inom industrin. Deras mindre gård lades under byns störste bonde och där föddes storjordbruken på allvar. Krafter inom LO har en stor skuld i detta skeende.
(För dig som vill veta mera utförligt om urbaniseringsagendan kan göra det längst ned i detta inlägg).

Det så kallade "miljonprogrammet" (1 miljon lägenheter byggdes mellan 1965-1975) var också behövligt när alla dessa människor som tvingades in till städerna och industrin, behövde någonstans att bo. Förmånen småbrukarnas barn hade innan föräldrarna tvingades in till städerna pga politiska (fel) beslut, var att få växa upp på landet med bland annat bra egenodlad mat och ofördärvad mjölk.

Dags för en hälsoreform - börja i skolan

Åter till ämnet...Något jag länge slagit på stora trumman för, är att allergenfri mat borde införas i skolan, eller åtminstone serveras som ett alternativ utan krav på intyg.  Man kanske borde börja så smått med att med att byta ut kommersiell mjölk och mejeriprodukter till hälsosammare alternativ som en start, och samtidigt fundera på att återuppta småbrukarsamhället med inriktning på självförsörjning och ekologisk odling?

Ta gärna en titt på nedanstående videoklipp som kan vara en tankeväckare.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras...

Du kan också se ovan filmklipp direkt på YouTube: https://youtu.be/jU1y7UP5B-c


Urbaniseringsagendan (utförlig förklaring).

Bondeförbundets koalition med socialdemokraterna under 1940-50-talet skulle bli en smärre katastrof. Bondeförbundet gick gång på gång med på alla de regleringar och reformer som omvandlade Sverige under 50-talet från en utpräglad landsbygdsnation till en urbaniserad stadsnation. Bondeförbundet lyckades alltså målmedvetet minska sin egna kärnväljargrupp, rent demografiskt!

Rehn-Meidner-modellen var den ekonomiska modellen som skulle bli början till den svenska landsbygdens död. Två keynesianska LO-ekonomer, Gösta Rehn och Rudolf Meidner introducerade år 1951 denna modell. Precis som när man valde att lämna guldmyntfoten, så kom LO och SAF (dåtidens Svenskt Näringsliv) mycket bra överens. Förutom utökat omfördelningspolitik och en mer progressiv skattesystem, så innebar modellen även införandet av den så kallade ”solidariska lönepolitiken”.

På ett slag gjorde man LO mäktigare än någonsin, då man med den nya modellen införde en reglering där småföretag ute på landet skulle bli tvungna att betala löner på samma nivå som i storstäderna. Alltså blev löneavtalen numera landsomfattande och kollektivavtalen centraliserade. Återigen gick fackföreningarna och storföretagen samman för att krossa småföretagen. I synnerhet företagandet ute på landsbygden.

Plötsligt skulle arbetslösheten växa sig stort ute på landet. Jobben, dom fanns numera inuti storstäderna. Med hjälp av AMS (då Arbetsmarknadsstyrelsen, ytterliggare en kostsam byråkrati med start år 1948) så skulle man se till att folk ute på landet kunde hitta jobb inne i städerna. Självklart skulle en bostadskris växa fram ganska fort.

Parallellt med detta svek mot produktiviteten ute i glesbygden, arbetade socialdemokraterna ihärdigt från och med år 1952 med att slå ihop alla sockenkommuner ihop till storkommuner. Med Kommunreformen år 1952 menade sossarna att det var ett problem att makten var så pass nära människor.

 Bild: Skåne före och efter kommunsammanslagningarna år 1952

Det gav människor i små socknar oproportionerligt mycket makt och inflytande över besluten i sin kommun. De uttryckte inte sig sådär rakt ut. Men att centralisera makten, innebär just detta. Makten i storkommunerna kom per automatik längre bort ifrån individerna på orten. Precis som vårt medlemskap i EU inneburit exakt samma sak.

Denna kraftiga centralisering, skulle innebära att landsbygden i stort sätt glömdes bort. Storkommunerna satsade naturligtvis på centralorten, och plötsligt så stannade inte längre tåget när den passerade det gamla socknarna. Även detta skulle bidra till ytterliggare mer urbanisering, då man även var tvungen att flytta till storstäderna för att kunna åtnjuta någon service alls.

Mellan 1950-1970-talen skulle Sverige omvandlas radikalt från en utpräglad landsbygdsnation till en mer modernistisk och progressiv storstadsnation. Kanske bland de mäktigaste drag som den svenska eliten gjort vad gäller social ingenjörskonst. Genom att omvandla svenskens miljö, lyckades man även omvandla svensken själv, kanske till och med till något som en svensk från förr i tiden inte ens skulle kunna känna igen. Men kom ihåg att detta endast var en liten bråkdel i sossarnas stora projekt.

I valet år 1956 skulle endast Högerpartiet och Sveriges kommunistiska parti (SKP) gå framåt. Folkpartiet och de båda regeringspartierna backade. Men redan vid det här valet hade bostadskrisen börjat segla upp som en viktig fråga. Trots kritiken, och trots att de backade var sossarna mycket starka i storstäderna. Med 44,6 % av rösterna skulle Tage Erlander göra sitt sämsta val. Sossarna hade nu cementerat sin maktställning. Koalitionen med Bondeförbundet skulle få fortsätta. Men nu började man märka av lite friktioner.

Bondeförbundet hade backat i flera val i rad. Man frågade sig mycket varför. Och man kom fram till olika förklaringar. De som ökade mest på Bondeförbundets bekostnad var dåtidens Högerpartiet. Den demografiska omvandlingen och urbaniseringen togs även upp. Men istället för att försöka försvara bönderna och representera landsbygden valde Bondeförbundet att söka nya väljare i storstäderna. De valde då att byta namn till Centerpartiet.