Zinkbrist hos unga och äldre. Zink och rollen vid celiaki, glutenintolerans, graviditet, amning, fibromyalgi, ADHD, autism, demens, bensår, stress, tillväxt, kosthållning, näringsupptag, transportör av B12, nödvändighet för D-vitaminupptaget, biotillgänglighet med mera.
(inlägget uppdaterat 23 april 2020)
En viktig artikel för alla att noga läsa igenom. Dela gärna länken vidare på sociala medier!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
*Ett viktigt tillägg med tanke på virus, Covid-19, lunginflammation och ökad motståndskraft:
Förekomsten av zink i kosten påverkar olika aspekter av cellmedierad immunitet, inklusive funktion hos interleukin-2 och interferon-y.4 (signalmolekyler i immunförsvaret). Interleukin-2 stimulerar generering av naturliga försvarsmekanismer och cytolytiska T-celler som dödar virus, bakterier och tumörceller.
Interferon-y och interleukin-2 aktiverar tillsammans makrofagmonocyter som dödar parasiter. Zink undertrycker också ICAM-1 (biomolekylär process som gör att celler kan binda till varandra och känna av sin omgivning), som fungerar som en receptor för virus, och hämmar proteaset från HIV-typ 1.6.
Vad som är relevant för bakteriell lunginflammation - komplicerad influensa:
En 1-årig studie av 420 vårdhemspatienter som dagligen administrerades dagligt tillskott av vitaminer och mineraler, fann att deltagare med plasmakoncentrationer av zink större än 70 μg / dL hade en signifikant lägre risk för lunginflammation som krävde antibiotika än deltagare med zinknivåer i plasma under 70 μg / dL.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Zink är en underskattad mineral av många och likaledes är okunskapen stor om dess betydelse. Zink är en livsnödvändig mineral som jag skrivit metervis om tidigare här på bloggen. Den ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel A-vitamin. Zink behövs även för immunsystemet. Vid zinkbrist kan man bli mer infektionskänslig och få försämrad sårläkning.
Zinkbrist upptäcktes första gången år 1961 hos en iransk man, och zinkbrist hos människor är nu känt för att vara ett undernäringsproblem världen över. Det är mer vanligt inom områden med hög konsumtion av spannmål. Kosten behöver nödvändigtvis inte vara zinkfattig, men biotillgängligheten spelar en viktig roll vid absorptionen (upptaget i kroppen).
Fytinsyra i spannmål är den mest kända hämmaren av zink. Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler och gör dessa svårtillgängliga för kroppen.
När det exempelvis kommer till obehandlat spannmål finns det djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan är definitivt inte en av dem, då vi saknar fytasenzym.
Obehandlad celiaki, glutenintolerans och stress leder också till utarmning av zink. Zinkbrist kan också leda till sköldkörtelbesvär vilket i sin tur påverkar hjärtat. Zink är ett viktigt spårämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Efter järn är zink det spårämne som är näst mest förekommande i människokroppen. Vuxna människor har ungefär 2-3 gram zink i kroppen där ca 60 % återfinns i musklerna, ca 30 % i skelettet och resterande 10 % finns i levern och andra vävnader.
Zinkbrist hos vegetarianer.
Vegetarianer är en av de grupper som kan ligga i riskzonen att drabbas av zinkbrist om man inte äter balanserad kost. Detta beror till viss del på att vegetarisk mat innehåller en större mängd koppar, en mineral som så att säga konkurrerar ut zink. Det har också sin orsak i att det finns färre vegetariska livsmedel som är rika på zink. Här kan tillskott av zink således vara på sin plats.
Zinkbrist under tillväxtperioder hos unga kan resultera i tillväxtfel och tillväxthämning. Huden, håret, gastrointestinala, centrala nerv-, immun-, skelett- och reproduktionssystem är mest kliniskt drabbade av zinkbrist. Klinisk diagnos av marginal zinkbrist hos människor är fortfarande problematisk. Provtagning för zink är inget läkare normalt brukar föreslå, så har får man själv stå på sig och begära blodprov för kontroll av zink.
Kartläggning via blodprov och översyn av kostintag och tillskott av zink är vägar att gå för att kartlägga zinkbrist och för att hantera underskott och förebygga brist.
Behovet av zink per dag.
Det rekommenderade dagliga behovet av zink varierar med kön och ålder.
Rekommenderat dagligt intag:
Spädbarn och barn under 2 år 5 milligram
Barn 2-5 år 6 milligram
Barn 6-9 år 7 milligram
Flickor 10-13 år 8 milligram
Pojkar 10-13 år 11 milligram
Flickor 14-17 år 9 milligram
Pojkar 14-17 år 12 milligram
Kvinnor 7 milligram
Män 9 milligram
Gravida 9 milligram
Ammande 11 milligram
Besök gärna även Livsmedelsverkets sida om näringsinnehåll och sök i sökrutan på näringsämnen som innehåller zink : Näringsinnehåll-Zink (http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall)
Fynden.
Det fynd av anemi (brist), hypogonadism (endokrin sjukdom där könskörtlarna har en bristfällig funktion) och dvärgväxt som hittades år 1961 hos en 21-årig iransk bonde som uteslutande levde på kost som bestod av plattbröd av oraffinerat spannmål (hög halt av fytinsyra), potatis och mjölk, ledde till att man fann liknande besvär hos egyptiska ungdomar.
Dessa hade liknande kosthistorik som iranierna, med kost som huvudsakligen bestod av bröd och bönor. Tillskott av extra zink och förändrade kostvanor förbättrade tillväxten och korrigerade
hypogonadism, medan anemin svarade på oral järnbehandling. Efterföljande studier har visat att problemen härstammade främst från lågt zinkintag via kosten. Sedan upptäckten av zinkbrist som en källa till hälsoproblem på 1960-talet har intresset för de biokemiska och kliniska aspekterna av zink och dess betydelse ökat markant.
Utarmning och förgiftning av odlingsmarken.
Idag är de allra flesta medvetna om att det industriella storjordbruket bedrivs sällan låter odlingsjordar få ligga i träda och återhämta sig,man kan säga att den där halvmetern jord har vänts och vänts på, i generationer utan någon vila (träda). Det industriella jordbruket som använder konstgödning, kemikalier och bekämpningsmedel, som ytterligare utarmar odlingsjordarna. Allt detta sammantaget ger grödor fattiga på livsviktiga näringsämnen, som till exempel zink. Den allt mer ökade stressen i samhället leder också till brist på zink då det förbrukas i rask takt vid just stress, men även hos den som bär på en kropp behäftad med sjukdomar.
Biokemiska och fysiologiska funktioner.
Även om det bedrivits omfattande studier av hur biokemiska mekanismer är beroende av zink i fysiologiska funktioner, har man än idag inte fullt ut förstått alla processer där zink verkar spela en stor roll och vara en viktig faktor. Zink är närvarande i celler i motsats till järn, som finns i definierade cellulära komponenter och har definierade fysiologiska roller. Zinkets roll i biologin kan grupperas i tre allmänna funktionella klasser, nämligen katalytiska, strukturella och regulatoriska funktioner.
Ämnesomsättning - Absorption (upptag).
Zink absorberas i tunntarmen genom en bärarmedierad mekanism. Under normala fysiologiska förhållanden är transportprocesser av upptag inte mättade. Fraktionen av absorberad zink är svår att bestämma eftersom zink också utsöndras i tarmen. Zink som tillförs i vattenhaltiga lösningar absorberas effektivt (60-70 %), medan absorptionen från fasta dieter är mindre effektiv och varierar beroende på zinkinnehåll och kostsammansättningen.
Generellt har det tidigare ansetts bland forskarna att 33 % som den genomsnittliga zinkabsorptionen (upptaget) hos människor. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Fytinsyra är som jag skrev tidigare ett ämne som hämmar upptaget och det finns rikligt av i fullkornscerealier (spannmål) och baljväxter.
Dessutom kan zinkstatus (kroppens nivå av zink) påverka zinkupptaget. Individer med zinkbrist absorberar detta element med ökad effektivitet, medan individer som har tillräckliga nivåer av zink uppvisar en minskad effektivitet vid upptag.
Kosttillskott.
Intag av kosttillskott innehållande järn kan inverka negativt på upptaget av zink. Studier på råttor har visat att även höga kalciumintag verkar hämmande på zinkupptaget. Zinkbindande föreningar som exempelvis organiska syror kan däremot underlätta upptaget i tarmen. Vid normalt zinkintag absorberas 15-40 %, beroende på sammansättningen av kosten eller mera om kosten inte innehåller några ämnen som är hämmande.
Järnbrist och zink.
Järnbrist kan ha koppling till zinkbrist på grund av en exempelvis dålig kosthållning, försämrat näringsupptag eller vid stor konsumtion av komjölk. Studier finns som visat att stort mjölkintag och intag av mjölk till måltid hämmar järnupptaget. Studier har också visat att järnupptaget i tarmen kan påverkas negativt om extra zink tillförs i samband med måltid. Om man behandlas för zinkbrist måste man vara uppmärksam på samtidig järnbrist.
Stora doser av zink.
För vuxna anses det vara säkert med ett intag på upp till 25 mg per dag. Zink är inte toxiskt förutom vid överdrivet stora doser. Intag av hundratals mg på en dag kan dock ge negativa effekter på omsättningen av koppar med kopparbrist och anemi som följd.
Bindning och transport av zink i kroppen.
Zink frigörs från mat som fria joner under matsmältningen. Dessa frigjorda joner kan sedan binda till molekyler för transporten till enterocyterna i tarmen i tolvfingertarmen eller övre delen av tunntarmen. Särskilda transportproteiner (metallotionein) underlättar sedan överföringen av zink över cellmembranet till portalcirkulationen. Med höga intag absorberas även zink genom en passiv paracellulär väg.
Portalsystemet bär absorberad zink direkt till levern och släpps sedan i systemisk cirkulation för transport till andra vävnader. I blodet är zink bundet till plasmaproteiner, ungefär 80 % till albumin och det mesta av det återstående till makroglobulin. Zinkkoncentrationen i plasma följer en dygnsrytm och är som högst under senare delen av förmiddagarna.
Många känner nog att de tänker och presterar bättre under förmiddagarna och detta kanske kan ha sin förklaring i att koncentrationen av zink då är som högst.
Alla tillstånd som förändrar koncentrationen av albumin i serum kan ha en sekundär effekt på zinknivå i serum. Även om zink i serum representerar endast 0,1 % av hela zinknivån i kroppen, övergår cirkulerande zink snabbt för att möta upp vävnadsbehovet.
Zinknivån och menstruationscykeln.
Som tillägg till ovan kan nämnas att det finns en studie som visar att koncentrationen av zink i plasma varierar under menstruationscykeln vilket kan vara bra att veta om ifall man begär ett blodprov för att kontrollera sin zinkstatus. Bäst är nog att kontrollera zink strax innan menstruationen för att få en klarare och rättvisare bild.
Förlust av zink genom mag-tarmkanalen står för ungefär hälften av all zink som elimineras från kroppen. Betydande mängd zink utsöndras genom gall- och tarmsekretionerna, men det mesta är reabsorberat (återupptaget). Detta är en viktig process vid reglering av zinkbalans. Andra vägar för utsöndring av zink inkluderar urinutsöndring och förluster genom svettning, hud och hår.
Biotillgängligheten.
Biotillgänglighet avser den fraktion av intaget som kan absorberas i blodsystemet och används för kroppens fysiologiska funktioner. För zink, hos friska individer, bestäms det av tre faktorer: individens zinkstatus, kostens totala zinkinnehåll och tillgången på lösligt zink från olika livsmedel i kosten.
Spädbarn och zinkbehov.
Små barn har större risk för zinkbrist på grund av ökade zinkbehov under tillväxten. Bröstmatade spädbarn till mödrar med tillräckligt zinkintag erhåller tillräcklig med zink under de första 5-6 månader av sina liv. Efter denna ålder krävs kompletterande livsmedel som innehåller absorberbart zink för att uppfylla deras behov.
Om dessa livsmedel har lågt innehåll av absorberbar zink (exempelvis spannmål-fytater) tillgodoses inte zinkbehovet. Omvänt kan man säga att ett tidigt införande av sådana livsmedel under amningsperioden stör absorptionen av zink från bröstmjölken på grund av dess höga innehåll av fytat (organisk fosforförening).
Zinkbehov hos undernärda barn uppskattas vara mellan 2 mg-4 mg/kg kroppsvikt. Dessa behov är mycket högre än hos friska barn, förmodligen på grund av tidigare zinkutarmning och minskad zinkabsorption på grund av förändringar i tarmkanalen. Jämfört med vuxna,har således spädbarn, växande barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor ett ökat behov av zink och löper därmed ökad risk för att få brist på zink.
Ungdomar och zinkbehov.
De fysiologiska kraven på tillräckligt höga nivåer av zink är under tonåren och vid pubertetstillväxten, som vanligtvis förekommer hos flickor mellan 10 år och 15 år och hos pojkar mellan 12 och 15 år. Även efter att tillväxtspurten har upphört, kan ungdomar kräva ytterligare zink för att fylla uttömda zinkdepåer i vävnad.
Gravida och ammande kvinnor.
Det ökade näringsbehov under graviditet och amning leder ofta till zinkbrist hos kvinnor. Dessa behov är större under amning, men även om fysiologiska anpassningar av zinkabsorption hjälper till att tillgodose behoven vid laktation (mjölkavsöndring från bröstkörtlarna). Ett antal studier har visat en negativ inverkan av terapeutiskt tillsats av järn på zinkabsorption under graviditet och laktation.
Lägre nivåer av zink och magnesium hittade hos individer med fibromyalgi.
Forskare fann i en studie år 2008 att zink och magnesiumnivå i serum kan spela en viktig roll i fibromyalgins patofysiologi. En grupp med 32 kvinnor med diagnostiserad fibromyalgi jämfördes mot 32 friska kontrollpersoner. Medelåldern låg runt 42 år. Man skrev i studien att uppmätta nivåer av zink och magnesium i serum var påtagligt lägre hos gruppen med fibromyalgi.
På skalan som användes i studien för att fastställa smärtnivån kunde man konstatera att lägre nivå av zink påverkade smärttillståndet och att låg magnesiumnivå hade betydelse vid kronisk trötthet/utmattning som flera i gruppen hade besvär av.
En annan studie fann att låg magnesiumkoncentration i röda blodkroppar vid kroniska sömnbesvär. Även denna studie fann underskott av magnesium hos vissa individer med kronisk trötthet. De fann också att hos patienter med fibromyalgi reduceras den intracellulära kalciumkoncentrationen signifikant jämfört med friska kontroller, vilket kan vara en förklaring till den muskelhypertoni som ses vid fibromyalgi (onormal ökning av spänningen i skelett- eller glatt muskulatur).
Det har också noterats flera fall av lägre benmineraldensitet hos individer med fibromyalgi, vilket kan vara en indirekt indikation på nedsatt kalciummetabolism. Man har kunnat konstatera att hos kvinnor kan brist på zink också kan påverka upptaget av kalcium och då även påverka mineralkoncentrationer av kalcium, magnesium och fosfor i ben, liksom hormoner relaterade till benreformering, och därför påverkar ett underskott av zink benmetabolismen negativt.
Hypotyreodism, håravfall och zinkbrist.
Hårförlusten som tillskrivs hypotyroidism (underaktiv sköldkörtel) kan inte förbättras med tyroxin om inte zinktillskott läggs till, vilket en intressant studie från år 2013 visade. Hypotyroidism är en vanlig och välkänd orsak till diffust håravfall. Zink och andra spårämnen, såsom koppar och selen krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, och brist på dessa kan leda till nedsatt sköldkörtelfunktion.
Omvänt är sköldkörtelhormoner avgörande för absorptionen av zink, och därför kan hypotyreoidism resultera i zinkbrist. En dålig kosthållning men även bristande näringsupptag genom exempelvis celiaki eller annan magtarmsjukdom kan vara hela den utlösande faktorn från början.
Förhållande mellan ålder, zinkbrist och Huntingtons sjukdom.
Kostundersökningar tyder på att zinkintaget hos äldre personer ofta är otillräckligt även i rika länder. Dessutom finns det bevis som tyder på att upptaget av zink kan minska med åldern. Degenerativa förändringar i samband med åldrande kan delvis bero på zinkbrist, vilket ger nedsatt immunförsvar, fördröjd sårläkning och vissa neurologiska och psykologiska förändringar.I allmänhet varierar kliniska manifestationer av zinkbrist med ålder. Exempelvis är diarré i tidig spädbarnsålder ett framträdande symptom.
Vid zinkbrist hos äldre personer leder det ofta till svårläkta bensår, nedsatt kognitiv funktion, beteendeproblem, nedsatt minne, inlärningssvårigheter och neuronal atrofi (Huntingtons sjukdom), som är en form av demenssjukdom och som betecknas av en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom förr även kallade danssjuka.
Vanligt förekommande vid Huntingtons sjukdom är ofrivilliga rörelser, depression och demens. Andra symtom är nedsatt balans och finmotorik, samt sväljnings- och talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken är vanligen ofrivilliga rörelser, depression, ångest och sömnsvårigheter samt en minskad självinsikt.
I medelfasen upphör arbetsförmågan och det kan behövas hjälpinsatser i hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. I sjukdomens sena fas behövs hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom matintag och personlig hygien. Ögonens rörelser är nedsatta. Sjukdomen leder till döden efter cirka femton år. Man har tidigare velat ordna in Huntingtons sjukdom i det genetiska facket men forskningen har nu börjat titta på andra möjliga orsaker som zinkbrist och nedsatt näringsupptag.
Zink som transportör av B12 och viktig för omsättningen av D-vitamin.
Zink är inblandad i transport av vitamin B12 samt ökar mottagligheten i hjärnan av detta. Det är en god anledning att även ge tillskott av zink till individer med B12-brist. Vid underskott av zink störs upptaget av D-vitamin. Brist av både vitamin B12 och D-vitamin har noterats vid flera neurologiska sjukdomar som exempelvis Huntingtons sjukdom, Alzheimers, Multipel skleros med flera.
Fler symtom vid zinkbrist hos unga och äldre.
Vanligt hos barn och ungdomar kan vara trötthet och inlärningssvårigheter (utöver brist på zink kan även järnbrist förekomma). Tidiga hudproblem som blir vanligare när barnet blir äldre. Alopeci (håravfall), tillväxthämning och återkommande infektioner (ofta luftvägsinfektioner som förkylningar och bihålebesvär) är vanliga hos barn i skolåldern.
Kroniska och svårläkta hudsår men även återkommande infektioner är vanliga hos äldre. Dessa effekter har observerats i kontrollerade kliniska prövningar som visar positivt svar på kompletterande zinkrik kost och zink som tillskott.
Infektionssjukdomar och undernäring är de främsta orsakerna till sjuklighet i barndom och sjuklighet globalt sett. Att tillhandahålla tillräcklig med zink är kanske en av de effektiva förebyggande åtgärderna för att minska sjukdomsgraden och sjukligheten hos barn i utvecklingsländerna när det inte finns brist på A-vitamin eller järn.
Övervikt och insulinresistens hos barn.
Barndomsövervikt med kopplad insulinresistens och metaboliskt syndrom (samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar) blir ett stort hälsoproblem. Zinktillskott kan vara användbart vid kontroll av några av dessa metaboliska aspekter.
Dessutom konstateras att zinknivå i serum är lägre hos barn till föräldrar med för tidig ateroskleros, och detta kan vara ett bevis för zinkens skyddsroll vid inflammation och ateroskleros (också kallat åderförkalkning eller åderförfettning).
ADHD, hyperaktivitet och zinkbrist.
Flera studier har påvisat ett klart samband mellan brist på zink och brist på uppmärksamhet/ hyperaktivitetsstörning (ADHD). I studierna har barnen och ungdomarna varit insatta sedan tidigare på läkemedel som metylfenidat. I studierna kunde man konstatera att majoriteten av barnen och ungdomarna hade zinkbrist. Man gav under en 8-veckors period tillskott av zinksulfat som har en hög biotillgänglighet.
Det man kunde konstatera var att tillskottet av zink hade påtagligt märkbara effekter på både beteende och uppmärksamhet. Man gav mellan 15-30 mg zinksulfat per dag. Det man kunde se var att man kunde trappa ner på användningen av metylfenidat. Man menar också avslutningsvis att om tillskott av zink verkligen kan dämpa symtomen, så behövs fler studier för att nå fram till vilken dos av zinktillskott som är bäst och att den lösningen i såfall, kunde vara billigast, enklaste metoden och tillgängligt för alla.
Autism och zinkbrist
Zink är förknippad med GABA och glutamatreglering. Många riskfaktorer ingår i autismens etiologi. Zink är ett viktigt spårämne, vilket är av stor betydelse vid syntesen av nukleinsyra/protein, replikation av celler och tillväxt och reparation av vävnader. Det finns några studier som visar GABA: s roll vid autism.
GABA (gamma-aminobutyric acid) är en neurotransmittor som är reducerad hos autistiska individer. När denna aminosyra är reducerad leder det till bland annat rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet och anfall. Zink är förknippat med GABA- och glutamatreglering.
En undersökning av grupp autistiska barn fann höga kopparnivåer. Det är känt att när zinknivån sjunker så ökar kopparnivån, likaså undertrycker dessa båda varandra inbördes vid obalanserat intag under längre tid. I undersökningen inledde man en terapi där man gav tillskott av zink och vitamin B6. Det man kunde man konstatera under terapin var bland annat ökad medvetenhet, ökad mottaglighet för tilltal, ökad fokus och uppmärksamhet, ökad ögonkontakt och minskad ljudkänslighet.
Forskarna i denna undersökning föreslog att man mer borde undersöka koppar och zinknivåerna för att utvärdera fler patienter med autism och utvärdera GABA och noradrenalinivåer, eftersom de är associerade med koppar och zinknivån i kroppen.
Orsaker till zinkbrist.
De generella orsakerna till zinkbrist inkluderar: otillräckligt intag, ökad förbrukning och förlust av zink, dåligt näringsupptag genom tarmsjukdom som exempelvis celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fekal utsöndring av zink ökar både vid akut och vid långvarig diarré. Kost med tillräckliga mängder av absorberbar zink (biotillgänglig och obunden) är den främsta orsaken till zinkbrist i de flesta fall.
Tätt återkommande infektioner och zinkbrist.
Vid infektion blir kroppens förmåga att ta upp zink nedsatt eftersom minskad cirkulation av zink i kroppen minskar tillgängligheten av zink i vävnaderna. Detta kan bli en ond cirkel. Infektionskänsliga barn eller vuxna med en redan låg zinkstatus får lätt tätt återkommande infektioner (infektionskänslighet), vilka leder till att zinkstatus ytterligare försämras. Här är det viktigt att se till att äta zinkrik mat och kanske komplettera med ett tillskott av zink för att bryta denna onda cirkel.
Ilningar i tänderna, blödande tandkött och zinkbrist.
Dem som upptäckt att de haft brist på zink och samtidigt lidit av ilningar i tänderna har i många fall upplevt en markant förbättring av zinktillskott. Samma gäller även för dem som har besvär av blödande tandkött. Till exempel är A-vitamin beroende av zink för att kunna transporteras runt i kroppen, som bland annat att dämpa inflammation som kan uppstå vid blödande tandkött.
Zinkstatus i blodplasma och serum.
Koncentrationen av zink i blodplasma eller serum är för närvarande den bästa tillgängliga biomarkören för konstaterande av zinkbrist.Vissa forskare bedömer att minst 20 % av befolkningen faktiskt kan lida av zinkbrist. Men man ska också veta att låga koncentrationer av zink i serum kan förekomma i närvaro av flera tillstånd, vilket representerar ett normalt fysiologiskt svar och inte nödvändigtvis indikativt för låg zinkstatus.
Koncentrationer av zink i serum reduceras vid akuta infektioner och inflammationer, vilket sannolikt beror på omfördelningen av zink från plasma till levern. Cytokiner som släppts under akutfasrespons vid infammation aktiverar hepatisk MT-syntes, ett metallbindande protein vilket tycks förändra upptaget av zink.
Förhöjda koncentrationer av C-reaktivt protein eller andra markörer av akutfasresponsen kan användas för att indikera förekomst av infektion och bör beaktas vid tolkning av resultat. Stress och hjärtinfarkt minskar även zinknivån i serum. Eftersom zink transporteras i plasma bunden till albumin, orsakar sjukdomar som exempelvis levercirros och protein-energiundernäring, hypoalbuminemi, som ger lägre zinkkoncentrationer.
Avslutningsvis.
Alltså håll koll på din zinkstatus och be gärna din doktor om ett blodprov för zinkstatus, be gärna med ett blodprov även för järn samtidigt. Men glöm inte bort att äta zinkrik kost så ofta du kan.
Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan...
NYHET! Nu finns mina populäraste böcker om kostrelaterade sjukdomar är tyvärr slutsålda som pappersböcker men de finns nu släppta som e-böcker och ljudbok. Du hittar dem här:
Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:
https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/
https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/
https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707
https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714
Läs gärna även mina tidigare inlägg relaterade till zink:
Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki
Tips på bra saker att känna till!
Vita fläckar på naglarna och zinkbrist
Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki
Referenser:
http://www.ecosmagazine.com/?act=view_file&file_id=EC40p14.pdf
Clinical response of alopecia, trichorrhexis nodosa, and dry, scaly skin to zinc supplementation
Zinc deficiency associated with hypothyroidism: an overlooked cause of severe alopecia
ZINC INTAKE AND RESISTANCE TO H1N1 INFLUENZA
Livingstone C. Zinc: physiology, deficiency, and parenteral nutrition.
Nutr Clin Pract. 2015;30(3):371–82.
Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 2012. 672-673 p.
Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, Tietz NW E. Tietz textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics. Philadelphia: Saunders; 2012. 960-965 p.
Krebs NF. Overview of zinc absorption and excretion in the human gastrointestinal tract. J Nutr. maj 2000;130(5S Suppl):1374S –7S.
Wang K, Zhou B, Kuo Y-M, Zemansky J, Gitschier J. A Novel Member of a Zinc Transporter Family Is Defective in Acrodermatitis Enteropathica. United States: The American Society of Human Genetics. 2002. s. 66–73.
Donangelo CM, Woodhouse LR, King SM, Viteri FE KJ. Supplemental Zinc Lowers Measures of Iron Status in Young Women with Low Iron Reserves. Hum Nutr Metab.
2002;132:1860–4.
Miichos C, Kalfakakou V, Karkabounas S, Kiortsis D, Evangelou A. Changes in copper and zinc plasma concentrations during the normal menstrual cycle in women. Gynecological Endocrinology. 2010. s. p250–5.
Prasad AS. Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease. Adv Nutr. 2013;4(2):176–90.
El-Shazly AN, Ibrahim SAE-H, El-Mashad GM, Sabry JH, Sherbini NS. Effect of zinc supplementation on body mass index and serum levels of zinc and leptin in pediatric hemodialysis patients. Int J Nephrol Renovasc Dis. Dove Press; 2015;8:159–63.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20034331
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037197/
Zink. www.livsmedelsverket.se/livsmedel/zink
BD Receives CE Mark for Next Generation Blood Separation Technology | BD
Zinc: indications in brain disorders
Vitamin D Deficiency in Institutionalised HD Patients
Trace metal regulation of neuronal apoptosis: From genes to behavior
Zinc and gastrointestinal disease
Zinc and platelet membrane microviscosity in Alzheimer's disease: The in vivo effect of zinc on platelet membranes and cognition
Zinc and Alzheimer's disease: is there a direct link?
Roles of zinc and metallothionein-3 in oxidative stress-induced lysosomal dysfunction, cell death, and autophagy in neurons and astrocytes
Zinc Deficiency and Cerebellar Disease
https://www.drstevenlin.com/signs-zinc-deficiency/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17305872?log$=activity
