tisdag 4 september 2018

Betydelsen av en hälsosam tarmflora - tarmbakterierna



Tarmfloran-probiotika-bakterier och hälsan.

Många som är måna om sin hälsa och kanske äter kost fri från kända allergener, har kanske glömt bort en annan viktig aspekt för hälsan, nämligen att också titta på - tarmbakterier. Det är nog inte många som tänker på tarmen som något av vikt, utan hjärta och hjärna brukar hamna först i tänket. Tarmen är faktiskt det vi ska prioritera först och den del av kroppen som är mest utsatt av faktorer utifrån. Tarmen innehåller ett känsligt ekosystem med livsviktiga funktioner och bakterier.

Vi har 100 000-tals miljarder av bakterier både i oss och på oss, men den största mängden bakterier finns i tjocktarmen med cirka 100 miljoner per gram. I tunntarmen finns också bakterier men de är betydligt färre och inte så mångfaldiga. Bifidobakterier och baktericider är dominanta arter i tjocktarmen. I tunntarmen dominerar lactobaciller och streptokocker. Tarmflora brukar man kalla de naturligt förekommande bakterier och mikroorganismer som finns i tarmen.

Hos en normal tarmflora finns två grupper, en permanent och en temporär. Den permanenta  är oföränderlig, den temporära varierar beroende på vilka bakterier vi utsätts för. Tarmfloran påverkas givetvis av vår ålder, tarmhälsa, vad vi stoppar i oss i födoväg och läkemedel. Floran i tarmen påverkas också av pH-värdet i tarmen. Man kan enkelt säga att är tarmen inte vid god hälsa är inte heller individen det.

Tarmen är viktig och betydelsefull och har betydelse för hela kroppen. Tarmfloran är viktig för nedbrytning av föda, aktivering av immunsystemet, stimulans av tarmrörelser, produktion av vissa vitamin och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Bakteriell  metabolism har även en roll i utsöndring av hormoner i kroppen.

Mikroorganismer i tarmfloran är av betydelse för att se till att vi kan tillgodogöra  oss de livsnödvändiga ämnen i maten vi själva inte kan bryta ner. Deras roll består i att spjälka fibrer, stärkelse, kolhydrater och underlätta upptaget.


Tarmen och hjärnan.
Studier på möss visade att dem som hade en större mängd betaamyloidplack i hjärnan (bildas vid alzheimers), hade en annan bakteriestruktur i tarmen än friska möss. Intressant forskning pågår inom området tarmflora och hjärnan.

Professor Emeran Meyer vid University of California har lyft fram teorier hur hjärnan och tarmen hör ihop. Han menar att när hjärnan upplever en känsla skickas signaler till tarmen som i sin tur reagerar genom att "spegla den känslan".

Mellan tarmen och hjärnan finns en två-vägs kommunikation som sänder signaler när vi är  hungriga, när vi äter eller när vi sover. Denna två-vägs kommunikation kallas på forskarspråk för the gut brain axis (tarm hjärna axeln).

Manipulerad hunger.
Studier har visat att människor faktiskt kan manipuleras av vissa bakterier i tarmen  genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att stoppa i oss och när vi blir sugna på en viss sorts mat som gynnar speciellt dessa tarmbakterier. Tankarna har varit  om just en sådan manipulation kan ha betydelse vid fetma. Försök har visat att när  normalviktiga personer fått donation av bakterieflora från kraftiga personer, så har de  själva drabbats av ökad vikt.


Depression och förändrad tarmflora.
Man har sett att en förändrad tarmflora kan ha betydelse vid depressioner och ångest  och att det hos detta klientel ofta funnits tecken på en annan bakterieflora i tarmen jämfört med friska. Sammantaget kan man se att miljön i tarmen i många avseenden påverkar vilka vi är som människor. Det är av vikt att se bakterierna som en del av mänskligt eko-system, där balans ska råda, finns balansen där mår vi också bra.

Antibiotika och tarmen.
Att bruk av antibiotika påverkar tarmfloran negativt och att balansen rubbas, känner  nog de flesta till. Antibiotika får vi i oss via läkemedel men vi kan faktiskt riskera att få i oss antibiotika via livsmedel, och då exempelvis genom kött från djur som  behandlats med läkemedel och från fiskodlingar, där bland annat antibiotika och penicillin används för att hålla fisken frisk (främst asiatiska fiskodlingar och fisksorten pangasius).

Probiotika och tarmen.
Rätt använt kan kanske probiotika vara en tillgång för vissa, men kan även störa balansen hos den som äter en ensidig kost, då bakteriekulturen från den sortens probiotika kan bli dominant och störa balansen. När det gäller probiotika är det bra att tänka på att läsa innehållsförteckningen över ingående bakteriestammar och helst variera bakterier man  tillsätter i sin tarm.

Det är känt att dessa tillsatta bakterier hela tiden måste underhållas genom kontinuerliga intag, annars tar det runt ett par veckor innan de lämnar tarmen via avföringen. Man ska således ha klart för sig att inga probiotiska preparat koloniserar (varaktigt etablerar sig) i tarmen. Daglig tillförsel kan bli kostsamt i förlängningen.

Försök med probiotika
De senaste 20 åren har atopiskt eksem hos små barn ökat i omfattning i industrialiserade länder. En av många hypoteser bland forskarna har varit att barnen i dessa länder i mind­re grad är exponerade för bakterier. Omfattande studier i många länder, däribland Sverige, inleddes med motsägande resultat. Det föreligger för närvarande inga indikationer för att ge probiotika till små barn för att minska risken för att utveckla allergi.

IBS - Flera studier har utförts med mycket tveksamma resultat till följd. En klar indikation för användande av probiotika vid detta tillstånd – med dess undergrupper – saknas.

Koloniseringen i tarmen
Koloniseringen av alla djur, inklusive människan, som sker efter födelsen och sedan fortgår detta genom hela livet, och utgör en viktig del i uppbyggandet av ett extremt komplext ekosystem, och detta kan svårligen kompletteras med några få utvalda mikroorganismer under epitetet "probiotika". För detta är våra kunskaper om ekosystemet i tarmen fortfarande alltför vaga. Bakterier i tarmen är ofta snarare våra vänner än våra ovänner. Det är dock fortfarande mycket osäkert hur mycket probiotika bidrar till den vänskapen.

Den moderna mikrobfria människan
Koloniseringen av tarmen är mycket viktig och börjar redan vid passagen genom vagina, där det snart nyfödda barnet möter en stor mängd mikroorganismer från bl.a. mammans hud- och tarmflora. Under den vidare koloniseringen och upp till 2 års ålder ska åtskilligt mer än 1 000 arter etableras.

Den huvudsakliga etableringen av floran har under historisk tid skett genom att födan torkades eller fermenterades, det vill säga att maten grävdes ner och den påföljande jäsningen med pH-sänkning medförde ökad hållbarhet. Man kan således på mycket goda grunder anta att maten då innehöll betydligt större mängd bakterier, både till totalt antal och till antalet arter, än den mat vi i dag äter.

När bakterier i modern tid väl kunde identifieras och dessutom kopplas till sjukdom började en mer eller mindre urskillningslös jakt på mikroorganismerna. De främsta vapnen kom att bli antibiotika men också desinfektionsmedel och andra bakteriedödande medel, såsom E-nummer i mat och dryck, disktrasor, munsköljvätskor, tandkräm och så vidare. Den grundläggande idén om att den moderna och "mikrobfria" människan skulle bli fri från sjukdom visade sig dock helt felaktig.
 
Tarmen, rätt kunskap och naturliga mjölksyrabakterier

Det går faktiskt att återställa en rubbad bakterieflora i tarmen genom att tillföra nyttiga bakterier via maten. Man kan exempelvis äta mer fiber och kolhydrater som inte kan  brytas ner fullständigt (prebiotika) som också kan stimulera tillväxt av goda  tarmbakterier. Dessa fungerar som mat för bakterierna och understödjer en varierad tarmflora av goda bakterier. Man kallar en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika) för synbiotika.


 
Naturligt mjölksyrade grönsaker
Hemlagade mjölksyrade grönsaker innehåller naturliga mjölksyrabakterier som bildas under jäsningsprocessen. Genom att inta små mängder dagligen under några veckor kan man snabbare få till stånd en stabil bakterieflora i tarmen. Vill man inte göra egna mjölksyrade grönsaker har fabrikanten Tistelvind utmärkta produkter som är ekologiska, opastöriserade och fria från tillsatser. Man ska tänka på att inta små mängder dagligen för att undvika eventuella reaktioner.

Vitamin B12-naturliga bakterier-renhet och tarmen.
Det behov vi människor har av B12 är väldigt litet, så litet att det mäts i nanogram  (miljarddelar av ett gram). Man ska veta att ett milligram av B12 räcker mer än nog i över 2 år, och vanligen ska kroppen ha ett förråd som räcker i ca 5 år. Jag tror att våra förhistoriska förfäder hade mer direktkontakt med jord och bakterier än vad vi moderna människor har.

Människor som bor i moderna industrialiserade samhällen äter vanligtvis flera kurer av antibiotika under en livstid, och det reducerar eller eliminerar bakterier i tarmen som  producerar B12. Alla våra historiska förfäder var garanterat uppfödda på bröstmjölk och blev förmodligen pussade och kyssta ofta av modern, något som överför en bakterieflora från en generation till en annan, och det fanns heller ingen antibiotika som kunde bryta denna naturliga cykel.

 

Jäsning av livsmedel, särskilt frukt som uppstår spontant i naturen, var säkert en annan väg till B12 för våra förfäder genom att de åt detta och fick i sig B12-producerande laktobaciller. Våra förfäder åt säkert också mat från jordar som gödslats med jäst organiskt avfall, rikt på bakterier som den via den vägen var en källa till B12.

Modern hygien, en livsstil som tillbringas mer inomhus, användning av antibiotika,  kemikalieanvändning i jordbruket istället för bioaktiva gödselmedel, har minskat mängden av B12 från icke-animaliska källor.

Många mikrober har förmågan att producera B-12, bland dem följande släkten: Aerobacter  Agrobacterium, Alcaligenes, Azotobacter, Bacillus, Clostridium, Corynebacterium,  Flavobacterium Micromonospora, Mycobacterium, Norcardia, Propionibacterium, Protaminobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella, Streptomyces, Serratia, rhizobium, Streptococcus och Xanthomonas.

Bacillus megaterium är en jordbakterie som producerar vitamin B-12. Man har även funnit spår av Bacillus megaterium i mänsklig bröstmjölk. Lactobacillus reuturi producerar B12 och är medlem i det gastrointestinala ekosystemet hos människor, fjäderfä, svin, och andra djur och återfinns även i surdegskultur.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder.

Steril miljö
Indiska veganer som flyttat till Storbritannien har börjat uppvisa bristsymptom och det är troligt att anta att den mer sterila miljön i Storbritannien ändrat dessa personers tarmflora så att de förlorat sin självförsörjning av vitaminet. Mikroorganismer i det yttersta jordlagret ser även till att berika ytskiktet hos växter med B12. Växter som odlats i jord rik på B12 och inte sköljts så noga, kan faktiskt tjäna som källa.

Studier på iranska veganer som odlat sina egna grönsaker och gödslat dem med gödsel  från sitt utedass, har visat att de fått i sig tillräckligt av B12. För veganer som  lever i ett sterilt och industrialiserat samhälle som Sverige och inte odlar gödslade  vegetabilier själva, måste dock, tills mer forskning kring ämnet gjorts, allmänt rekommenderas att B12 tillförs som kosttillskott eller genom berikade produkter.

Vår moderna livsstil och leverne har gjort dessa icke-animaliska källor till B12,  otillgängliga för moderna människor. Kort sagt, så är tillskott av B12 den mest  tillförlitliga källan i vår moderna miljö.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter  som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder. Det är ett intressant ämne att studera och det börjar komma seriös forskning på området  nu när allt fler går över till vegetarisk kost.

Till sist vill jag åter framhålla att tarmen är en del av oss människor och vårt liv, en viktig del  vi inte kan bortse ifrån. Den påverkar oss hela tiden, genom hela livet. Oavsett hur  man äter eller mår behöver vi lära oss mer om vårt tarm. Utgå från dig själv och hur du  mår och hur du kan förbättra hälsan. En väl fungerande tarm vid god hälsa ger dig helt enkelt ett gott liv med en stabil hälsa - det finns inga som helst tvivel om det.


Var inte rädd för lite smuts på händerna och under naglarna när du grävt  trädgårdslandet, skaka bara av moroten du drar upp, ät den som den är med lite jord på, plocka upp fallfrukten som fallit till marken och ät den som den är utan att skölja av den först, låt ungarna leka och gräva i jorden och bli smutsiga...för dessa bakterier från jorden hamnar till sist i din tarm...det är dessa nödvändiga bakterier vi kommit bort ifrån i vår alltför rena och sterila moderna civilisation...



Bokmärk gärna sidan då den kommer att uppdateras i mån av tid...

Michael Håkansson

*Äntligen är e-böckerna klara!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna här: Michael Håkanssons böcker som E-böcker


www.kostinformation.se