onsdag 21 februari 2018

Linfrö i kosten eller inte?


Linfrö är nästan alltid saluförd som en form av supermat. Tekniskt sett är lin inte ett spannmål. Vid första anblicken verkar linfrö vara ett positivt inslag i kosten. 3 matskedar linfrö ger hälsofördelar som får många att överväga att ha med linfrö i sin vardag:
  • Mer omega3 än i lax 
  • 6 g protein per portion 
  • Rik på fiber med 32 % av det dagliga rekommenderade intaget 
  • Måttlig källa till järn 
  • Glutenfritt 
  • Minskar kolesterolabsorptionen 
  • Antiinflammatoriska egenskaper 
  • Kan lindra symtom på klimakteriebesvär
  • Kan minska risken för bröst- och prostatacancer
Ytterligare hälsofrämjande fördelar som påvisats i studier: 
Detta är ett ämne som tvistats flitigt under de senaste 5 åren. Linfrö innehåller ett naturligt växtgift (linamarin) som i kroppen omvandlas till blåsyra (vätecyanid). 

Krossade linfrö 
Använder man krossade linfrön finns det risk att komma upp i för höga nivåer av cyanid i tarmen. I tarmen bryts de cyanogena glykosiderna ner till cyanid. Cyanid är ett känt gift som binder till hemoglobin i blodet och förhindrar syretransport. 

Vid hög konsumtion av cyanidrika livsmedel kan symptom som ökning av hjärtfrekvensen, illamående, yrsel, svaghet, trötthet, andnöd, huvudvärk och neurologiska symptom uppkomma. Hur mycket cyanogena
glykosider som försvinner vid upphettning och tillagning är idag 
inte helt känt. Vill du ha linfrön i din müsli eller på filen ska du välja hela linfrön istället. 

Kan man äta för mycket linfrö? 
Många människor gör just det och om du köper ekologiska livsmedel är chansen att detta frö ingår i många produkter:
  • Vegoburgare, vegokorv med mera.
  • Blandat spannmål som musli kan innehålla linfrö.
  • Många glutenfria livsmedel på marknaden innehåller linfrö.
  • Proteinpulver kan innehålla lin.
  • Tillverkare av vegetariska produkter ökar år efter år tillsats av linfrö i sina produkter.
Varför är då linfrö bra egentligen?
Fytoöstrogener är vad de växtbaserade versionerna av östrogen, de är mindre potenta än det östrogen som finns i mejeri och kött, eftersom det är identiskt med humant (mänskligt) östrogen. Ändå bör de växtbaserade källorna vara ett bekymmer för dem som försöker undvika dem.

En av anledningarna till att linfrö är ohälsosamt är att den är den mest potenta fytostrogenkällan. Om du jämför med andra källor så ser du att linfrön (men inte oljan) är exponentiellt högre än någon annan källa och hamnar på 1:a plats. På plats 2 hamnar - råa sojabönor – som mäter 73 % lägre i halt.

Efter de råa bönorna hamnar tofu, tempeh och texturerat sojaprotein. Deras östrogena aktivitet kommer från isoflavoner, medan lin får det från lignaner.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1472881/ 

Efter 60 års ålder kommer omkring 20 % ​​av männen att utveckla hypogonadism. När de närmar sig 80 år är oddsen för dem med lågt testosteron 50/50.

Man brukar säga att "myntet har 2 sidor" och här är en tänkvärd studie från år 2015 som vill påvisa motsatsen med höga nivåer av testosteron vid prostatacancer:
http://stm.sciencemag.org/content/7/269/269ra2 


Män med lågt testosteron ska undvika att ha dessa östrogenliknande föreningar i sitt blodomlopp. Är man bara ute efter Omega3 så ska man i så fall hålla sig till den raffinerade oljan istället för fröet.

Bröstcancer
Om du regelbundet äter kost som innehåller lignaner minskar risken för att utveckla bröstcancer med upp till 17 procent jämfört med kvinnor som inte äter så mycket lignaner.

Lignaner är fytoöstrogener som enligt en fransk studie med 58 049 kvinnliga deltagare, är en mycket effektiv medspelare när det gäller att förebygga bröstcancer.

I Journal of Clinical Oncology år 2011 fanns en artikel med titeln:  

"linfrö och bröstcancer: ”Vad ska vi berätta för våra patienter?" 

Författaren av studien var försiktig med alla råd till kvinnor om att de skulle äta mer av denna supermat.

Några år senare visade en liten klinisk studie med 24 postmenopausala kvinnor som hade bröstcancer som var av östrogenreceptor positiv, typ (ER +), att östrogen påverkar den typen av bröstcancer.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4077601/ 

Forskarna i studien ville se om det fanns biverkningar eller interaktioner med att kombinera hormonbaserat läkemedel tillsammans med ett tillägg av linfrö. Inga interaktioner observerades. Intressant men kanske irrelevant för den allmänna befolkningen som vill minska risken.

Även om effekterna på risk inte har studerats kliniskt, finns det många andra uppgifter som tyder på att det kan vara till hjälp. MCF7 är den mest studerade bröstcancercellinjen i världen. I labbforskning visade det sig att linfrö-lignaner ökade produktionen av östradiol (östrogen).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20592363 

"Framställning av östradiol ökar i MCF7-celler på ett koncentrationsberoende sätt efter stimulering med isoflavon och lignan-extrakt från Linum usitatissimum (lin)".

De verkade också positivt påverka östrogenreceptorns (ER) i MCF7-cellerna.

Inte all bröstcancer är östrogenreceptorberoende. I både beroende och icke-beroende cellinjer har lignaner visat sig ha en *antiproliferativ effekt (minska tillväxten).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12142076/ 

*(Antiproliferativ. Något som har antiproliferativa egenskaper hämmar celldelning. Läkemedel med antiproliferativ effekt är användbara vid bl.a. cancer, då man vill hämma celldelningen i tumören). 

Problematiken med vissa studier
Man ska vara försiktig med studier som bara mäter risken under ett eller två år, för det är alldeles för kort tid. Efter den initiala cellmutationen som orsakar bröstcancer, tar det 6-8 år innan tumören är tillräckligt stor för att ses på ett mammogram.

http://abcnews.go.com/Health/OnCallPlusOverview/true-breast-cancer-takes-years-develop/story?id=3656163 

Det är en av anledningarna till att det är så svårt att genomföra kliniska studier på kost och denna sjukdom. Med detta sagt visade en kortsiktig studie att lignaner tydligen kan hjälpa till. De testade inte det som en förebyggande åtgärd, utan forskarna mätte de effekter som det hade på tumörerna från tidsdiagnosen till kirurgisk borttagning. Det var i genomsnitt ca 5 veckor.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15897583/ 

19 patienter åt en kaka varje dag som innehöll 25 gram linfrö, och 13 patienter åt en utan linfrö (s.k placebo). Resultaten var positiva:

71 % minskning av c-erbB2

34,2 % minskning av tumörcellsproliferation
 
30,7 % ökning av tumörens apoptos (kontrollerad celldöd) i gruppen som åt muffins med linfrö, men inte i placebogruppen.  

Vad var då forskarnas slutsats?
 
"Linfrö har potential att minska tumörtillväxten hos patienter med bröstcancer"
Det var forskarnas åsikt men teori har inte bevisats.

Bra för kvinnor, dåligt för män?
Man kan inte göra den typen av grov generalisering, för vissa män för mycket testosteron. Fytoöstrogener - som lignaner och isoflavoner - i deras dagliga kost kan då vara positivt.
Men för män i medelåldern och äldre, verkar det som att de skulle vara mindre benägna att få hjälp av lignaner, utan att det istället kan skada dem.

Med för kvinnor förefaller detta mycket mindre sannolikt. Efter klimakteriet minskar östrogenproduktionen.

Det är därför hormonersättningsterapi används så mycket som möjligt för att kompensera det som går förlorat. Om fytoöstrogener fungerar och har en östrogen effekt på människokroppen (som fortfarande diskuteras) skulle den kompletterande effekten troligen vara en fördel för åldrande kvinnor.

På grund av fytoöstrogener i denna växt jämfört med andra källor till fytoöstrogen så måste biverkningar beaktas för båda könen, men speciellt för män.

Biverkningar av linfrö
  • Orolig mage
  • Uppblåsthet/gaser
  • Diarre
  • Lägre blodsocker
  • Lägre diastoliskt blodtryck
  • Minskad blodkoagulering
  • Gynekomasti (manlig bröstvävnad)
  • Minskad libido (sexlust)
  • Minskad muskelmassa
  • Allergisk reaktion
  • Eventuella risker vid graviditet
Är det säkert att äta linfrön under graviditeten?
Med tanke på dess kända förmåga att efterlikna östrogen och påverka produktionen, kan det vara skadligt att äta det i stora mängder eller äta det varje dag. Det kan påverka hormonbalanser.
För att vara tydlig är det bara en hypotetisk hälsorisk eftersom det inte finns forskning som inkluderar gravida kvinnor eller de som ammar. Små mängder är sannolikt inga problem, men frekvent eller daglig konsumtion är nog inte att rekommendera.

IBS och kost med hög fiberhalt
De som har IBS med förstoppning eller annan mag/tarmsjukdom som orsakar intestinala besvär måste vara försiktiga när de äter linfrö, liksom chiafrön.

Blodtryck och linfrö
Även om det inte bevisats, har det funnits mer än en studie som har observerat att ett lågt blodtrycket blir lägre vid konsumtion av linfrö. För de flesta skulle det vara bra, men för den minoritet av befolkningen som har lågt blodtryck kan denna biverkning vara farlig. Likaså för dem som går på medicinering för avvikande blodtryck.

Lägre blodsocker
Normalt skulle linfrö vara till hjälp för dem med diabetes, men det kan också skapa en läkemedelsinteraktion genom att nivån blir för låg.

Andra biverkningar
Gynekomasti, minskad libido (minskad sexlust) och minskad muskelmassa är saker som män måste se upp för.
Raffinerad linolja bör vara säker för män, eftersom den inte innehåller specifika lignaner, men se upp för varumärken som annonseras som ”olja med hög lignanhalt”, det beror på att de tillsätter extra linfrön efter att oljan raffinerats.


Kan man vara allergisk mot linfrön?
Eftersom det är växtproteiner som vi är allergiska mot, så är raffinerad linolja sannolikt inte ett problem, eftersom endast miljondelar av protein kommer att finnas i slutprodukten. Men linfröet obehandlat i sig, kan man således ha känslighet mot, om du får smärtrelaterade problem, huvudvärk, kliande ögon eller andra vanliga symptom på en allergisk reaktion.  Men allergi mot linfrö är sällsynt.

En studie som inkluderade pricktest fann positiva reaktioner mot lin hos 5,8 % av deltagarna, men det var nästan allt på grund av korsreaktioner. Ytterligare tester visade att endast 0,15 % av 1 317 undersökta personer hade en allergi mot lin. Det handlade alltså om 1 av 700 personer. 
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20648772 

Mycket få fallstudier har skrivits om lin-specifika immunoglobulin E (IgE) reaktioner. I Japan återfinns dock en dokumentation från år 2014 när en 29-årig kvinna åt bröd som innehöll linfrö. Hon upplevde anafylaktisk chock.
 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25163581 

Förutom en handfull fallstudier med anafylaktisk chock så har kontaktdermatit också rapporterats efter intag. 
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26367209 

Slutsats:

Trots att de antiproliferativa (egenskaper som hämmar celldelning) och menopausala fördelarna inte är fullt klarlagda, tyder dock allt på att denna mat troligen är bra för kvinnor i genomsnitt.

Om du är man, så överväg istället något annat än linfrö i din kost...

OBS! Inlägget kommer att uppdateras ytterligare i mån av tid så bokmärk gärna sidan.







 
 

 

tisdag 6 februari 2018

Är vi övergödda fast undernärda?


Ett inlägg som manar till eftertanke
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.

Maten innehåller mindre mängd näringsämnen och mineraler, men framförallt har viktiga mikronäringsämnen försvunnit jämfört med vad de gamla spannmålssorterna gav när vi gick över till de moderna förädlade spannmålssorterna och främst då de nya vetesorterna för 100 år sedan. Halterna fortsätter att sjunka än idag.


Förädlade och snabbväxande grödor med sämre näringsinnehåll, utarmade och livlösa jordar som inte längre kan leverera mineraler och spårämne är en del av förklaringarna till att vi lider av ”näringsbrist” lite till mans. Den mest utbredda bristen bland mineraler är zink och magnesiumbrist.

Det industriella jordbruket har förlorat sin viktigaste uppgift – att ge oss näringsrik och varierad bra mat. Vi har förlorat mångfalden i jordbruket. Växtnäringen har ensidigt varit inriktad på stor avkastning för billigast möjliga investering och arbetsinsats.

För 50 år sedan kunde t.ex. en åkerareal ge 4 ton skörd och 10 ton halm, idag har man förädlat spannmålet så att skörden istället är 10 ton och halmen 4 ton. Vi behöver idag äta den dubbla mängden mjöl av spannmål för att få i oss samma mängd näringsämnen som för 50 år sedan.

Idag är det mer kolhydrater men färre mikronäringsämnen vi får i oss, alltså alla de vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att dirigera alla funktioner i våra celler, och som är helt livsnödvändiga i små kvantiteter dagligen. Kan det vara så att vi idag äter mer på grund av att våra kroppar saknar och lider brist på viktiga ämnen?

Kroppen strävar efter att få i sig näring och ämnen den behöver, och det behovet tillfredsställs inte längre idag. Med andra ord kan man faktiskt vara övergödd men ändå undernärd! Detta är nog ett av de största hälsoproblem vi har i dagens västerländska samhälle. Utöver detta har vi spannmål som kan göra många av oss sjuka genom att framkalla olika allergi och sjukdomar, främst genom intolerans och överkänslighet mot gluten.

Det vi behöver fokusera på med tanke på allt mera utbredda sjukdomar, är också mikronäringsbristen. Genom att mikronäringsämnena är del i så många funktioner i cellerna, så är det svårt och komplext att avläsa vad bristen resulterar i, och det kan ju ge upphov till vilken bristrelaterad sjukdom som helst.


Brödsäd och ris med låg näringstäthet, som vid raffinering (spannmål) och polering (ris) förlorar ännu mer mineraler och mikronäringsämnen. Vi försöker kompensera bortfallet genom att tillsätta och berika med ämnen som järn, zink och koppar i mängder som kanske inte är fysiologiskt försvarbara. 


Berikad barnmat
Nästan all industritillverkad barnmat som välling och gröt är i regel berikat med järn. Av det järn som används vid berikning tar kroppen endast upp ca 20 % och resten kommer ut i tjocktarmen. Järnet förändrar tarmfloran. Många sjukdomar i västvärlden kopplas idag till förändrad tarmflora.
Små förändringar och brister skapar obalans som resulterar i ”dold hunger” och kroniska sjukdomar. Näringsfattiga baslivsmedel kan vara en bidragande orsak. 
 
Bristsjukdomar
Lider vi lite till mans av bristsjukdomar? Borde egentligen inte vår mat innehålla allt vi behöver? Det tragiska i det hela är att livsmedelstillverkarna faktiskt skulle kunna framställa livsmedel som är näringsriktiga och innehålla det kroppen behöver av mineraler och mikronäringsämnen, men man ser hellre till vad som är billigast och man prioriterar helt enkelt inte att framställa den sortens mat.


Vi domineras allt mer av ”skräpmat” och ”förfalskad” mat där riktig näring många gånger ersatts av konstlade substitut, kemikalier och socker som ”lurar” vår kropp till falsk mättnadskänsla.

Industriellt storjordbruk är inte alls bra för ekologin och vi hjälper definitivt inte miljön, utan vi håller bara nere livsmedelspriserna med konstlade metoder. Vart har då denna billiga mat fört oss? Kostnader för sjukvård och läkemedel växer för varje år, fler insjuknar och det kryper allt längre ned i åldrarna.


Allt handlar bara om pengar
Ett problem idag är att livsmedelsproducenterna likställer jordbruk med vilket företag som helst. Detta har t.ex. resulterat i att man hanterar och benämner djur som ”enheter”. Man har tappat och förlorat hela känslan av varför man överhuvudtaget bedriver jordbruk och djurhållning. Allt har rationaliserats till att det bara handlar om pengar och då försvinner ju allt som har att göra med omtanke, omvårdnad, respekt och ödmjukhet.

 
Det handlar idag bara om att producera mer och mer till en lägre kostnad. Totalt fokus förs på ekonomiskt tillväxt som förs fram som ett slags ”heligt” altare. Man säger: ”har vi ingen tillväxt kommer samhället att bryta ihop”…men stämmer det?



FN har gjort en bedömning att om 35 år har vi ökat vår livsmedelskonsumtion med 70 % och det är en stor förändring. Till detta ska vi läggas all åkermark som förstörs när civilisationen breder ut sig, påverkas av klimatförändringar, där mikrolivet i jorden dör genom användning av gifter, kemikalier och pesticider som används i jordbruket och näringsfattig genom en allt mer utbredd användning av konstgödning mot naturlig gödsling och möjlighet att ligga vilande (i träda) för att återhämta sig.