Cancer och beydelsen av mejeriprodukter och gluten. Glutenintolerans - celiaki

De flesta av oss vet ju redan att upp till 80 % av vårt immunsystem finns i tarmen som är där gluten ställer till mest problem och ger även störningar i näringsupptaget. Cancer är också en sjukdom som gynnas av undernäring och försurning av kroppen.

Kost med hög glutenhalt kommer således att hindra ett upptag av näringsämnen från frukt och grönsaker genom skadan gluten ger på tarmens slemhinna och man går miste om viktiga näringsämnen som vår kropp behöver för att hålla hälsan uppe. Har man utvecklat celiaki brukar det också vara förknippat med bakteriell överväxt i tunntarmen, vilket ytterligare kan förvärra malabsorption eller orsaka malabsorption trots följsamhet till behandling.

Glutenkänslighet kan också leda till ökad risk för död i hjärtsjukdom och malignitet. Cancer är bara en av minst ett 60-tal sjukdomar som kan orsakas eller påverkas av gluten. För att ytterligare lägga sten på bördan så riskerar man att drabbas av spannmål/grönsaker som besprutats med RoundUp (glyfosat) som också kan orsaka matsmältningsproblem som påverkar immunsystemet och leda till inflammation.

En studie där 30 000 patienter ingick redovisades i Journal of American Medical Association, att gluten kan orsaka många hälsoproblem och tom döden. Dessa data samlades in från år 1969 till år 2008. Patienterna delades in i  tre grupper, patienter med celiaki, patienter med tarminflammation men dock inte fullt utvecklad celiaki, eller så var man bara känslig för gluten.

Resultaten av studien visade att de individer med fullt utvecklad celiaki hade en 39 % högre risk för död, risken var 72 % för dem med tarminflammation, och 35% för dem med känslighet för gluten. Hjärt-kärlsjukdom och malignitet (cancer) var i studien de främsta dödsorsakerna vid celiaki.

Prostata och äggstockscancer

Hög konsumtion av mejeriprodukter är kopplat till en ökad risk för prostatacancer, särskilt svåra eller dödliga former.Studier har kopplat hög konsumtion av laktos med en ökad risk att drabbas av äggstockscancer.Studier visar nu att en glutenfri kost kan hjälpa till i bekämpning av cancer. Man kan säga att när immunförsvaret är upptaget med en uppgift, lämnas kroppen sårbar för andra sjukdomar.

Bröstcancer - ett talande exempel

Bröstcancer som hade plågat kvinnan sedan år 1987 hade år 1993 blossat upp igen för femte gången. Det kom nu i form av en sekundär tumör - en klump i halsen i storleken som ett halvt kokt ägg. Läkarna berättade att hon hade bara månader kvar att leva.

Kvinnan och maken hade båda tidigare arbetat i Kina i miljöfrågor, och visste att kinesiska kvinnor historiskt sett hade mycket låga tal av bröstcancer. En epidemiologisk studie från sjuttiotalet visade sjukdomen drabbade en av 100 000 kinesiska kvinnor, jämfört med en av tolv i västvärlden.

Kinesiska läkare ser ytterst sällan några fall av bröstcancer, men en del läkare påpekar till exempel att om kinesiska kvinnor skulle äta den kost vi äter i västvärlden  - så skulle de inom en generation öka i bröstcancerstatistiken.

Kvinnans make erinrade sig om att vid fältexpeditioner med sina kinesiska kollegor försåg de honom med mjölkpulver eftersom de inte dricker det själva. Man ska tänka på att kineserna inte har någon mejeriindustri som vi har i väst.

Kvinnan genomgick senare en kemoterapi där hon också anammade en asiatisk koststil och tog även bort alla mejeriprodukter. Tumören reducerades avsevärt för att till slut försvinna helt.

Folkkära artister drabbas av cancer och går ur tiden:

 Läs mer om: Cancer breder ut sig explosionsartat i samhället

Reumatism och Artrit - Glutenintolerans - Celiaki

Artrit är en samling av sjukdomar som främst drabbar lederna.
Det finns många typer av artrit - över 100. Vissa typer är ett resultat av en skada på leden, eller en infektion. En annan typ av orsak till artrit är autoimmun sjukdom. Det är där en glutenfri kost (gärna även också mejerifri) kommer in i bilden.

Reumatoid artrit och autoimmuna sjukdomar
Vissa typer av artrit, särskilt reumatoid artrit, är resultatet av en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper den egna kroppen. Reumatoid artrit orsakar smärta och deformering av lederna. Konventionell kunskap anger att det inte finns någon ”känd” orsak till reumatoid artrit.

I själva verket finns det en mycket betydande andel av personer med reumatoid artrit som bär på en mycket direkt relaterad orsak till sjukdomen, nämligen celiaki. Reumatoid artrit drabbar mer än bara lederna. Den autoimmuna sjukdomen påverkar även andra organ i kroppen. Exempel är minskad produktion av saliv och tårvätska (Sjögrens syndrom), och inflammation runt hjärtat och lungorna (serosit).

Celiaki och reumatoid artrit
För ett stort antal människor som lider med reumatoid artrit, är denna ofta relaterad till den autoimmuna sjukdomen celiaki. En äldre studie visade redan då att 26 % av patienter med reumatoid artrit hade celiaki i botten. Nu idag är det oftast enklare att ställa diagnosen vilket betyder att ännu fler fall skulle kunna hittas med celiaki som utlösande faktor för reumatoid artrit.

Reumatoid artrit med en glutenfri kost
Om du har celiaki och reumatoid artrit, kommer en glutenfri kost sannolikt att kunna bota artriten. Dock kan inte redan befintliga skador på leder påverkas, men det bör förhindra ytterligare skador. Reumatologläkarna har oftast inte kunskap eller väldigt liten kunskap om kostens betydelse angående reumatism. Jag tycker att de bör upplysa patienterna om att det finns en annan väg att gå än starka mediciner.

Hur vet du då om du faktiskt kan ha celiaki?
Det faktum att om du har reumatoid artrit så är det faktiskt en första ledtråd. Du bör testas för celiaki. Detta är en bra idé, även om inte alla tester för celiaki är till 100 % tillförlitliga.
Hos en del med besvär från artrit som inte blir bättre har också märkt att om de tar bort mjölk/mejeri ur kosten utöver gluten så kan de märka ännu ett steg i förbättringen.

Jag ska här återge en bland de många berättelser om förbättring av tillstånd med ledvärk som en glutenfri kost gett de personer jag träffat eller som skrivit till mig efter att ha följt min blogg eller läst mina böcker.

En man jag träffade på våren år 2010, var runt 50-årsåldern och han hade i många år plågats av ledvärk i fingrar och handled, speciellt under den kalla årstiden. Han var smalt byggd och hade lidit av ”trög mage” med förstoppning under större delen av sitt liv. Han berättade att 1 päron om dagen var standard för att toabesöken skulle fungera smidigt.

Jag gav honom rådet att utesluta gluten helt ur kosten vilket han gjorde, han fick även rådet att lägga till vitaminer och mineraler av bra kvalitet. Året efter träffades vi igen på sommaren och då berättade han att magen börjat fungera tillfredsställande efter utsättningen av gluten, men att han några månader efter att han påbörjat glutenfri kosthållning även beslutade sig för att ta bort mjölk och mejeri också från kosten. Det löste de återstående små magbesvär som fanns kvar förklarade han.

Han berättade att under vintern år 2011 hade han inte känt av ”ett skvatt” av sin ledvärk, han berättade vidare att hans begynnande tunnhårighet också hade blivit avsevärt bättre, med en kraftigare hårväxt.

Ett litet tips att beakta och kanske pröva  sig fram med
Personer med "autoimmuna" sjukdomar som t.ex. ledvärk bör undvika de s.k. nattskuggeväxterna- grönsaker med solanin. Dessa är: vanlig potatis, tomat, aubergine, paprika och chilipeppar. Växterna är släkt med tobak. Kallas på engelska "night shade".

Det bästa råd jag således kan ge även dig som lider av artrit, är att lägga om din kost och se vad som händer. Sidan kommer att uppdateras i mån av tid....

Referenser:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26753207
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21794776

Havre och majs - Hur säkert är det egentligen för glutenintoleranta?

(Inlägget uppdaterat 2018-08-10)

Jag har tidigare påpekat att den ”glutenfria” vetestärkelsen är ett problem för många intoleranta då den fortfarande innehåller gluten, fast i ringa mängd som många känsliga reagerar mot. Utöver rester av gluten har vi även resterna av lektiner att också ta hänsyn till.

Lektiner är naturliga försvarsämnen hos växter, en form av proteiner med sockergrupper (glykoproteiner). Lektiner i vissa fall kan vara en komponent vid autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit, diabetes typ-1 och multipel skleros. En del läkare menar att vårt intag av lektiner gör oss sjuka. Men nu är det dags att belysa 2 andra produkter, havren och majsen.

 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1819454

Antikroppsreaktioner mot majsproteiner inte bara en korsreaktion mot antigliadinantikroppar. Att få diagnosen celiaki eller vara glutenkänslig eller att trendigt leva glutenfritt gör att många söker alternativ till vanligt bröd, pasta och flingor. Många intoleranta mot gluten känner sig dömda att bära det ok av majs och sojabaserade produkter butikerna erbjuder i sina hyllor för intoleranta.

”Majs är glutenfritt och säkert” brukar det heta, men majs innehåller något som kallas majsgluten.
Aveninet i havren skiljer sig från gluten i andra grässlag och anses därför relativt säkert, fast flera nyare studier har visat att personer med glutenkänslighet även reagerar  på havre. Vi ska inte glömma bort att sädesslagen, majs och ris tillhör grässläktet. (läs mer om detta längre ned på sidan).

Zein, prolaminet i majs, samt prolaminet avenin som finns i havre verkar däremot inte uppvisa samma skadliga effekt hos en majoritet av dem med celiaki, men det finns ändå påverkan hos en del.

En anledning till att aveninet i havren inte påverkar i samma utsträckning hos glutenintoleranta kan vara att dess aminosyrastruktur skiljer sig från gliadin, sekalin och hordein, men även att andelen prolaminer i havre är fem gånger så liten som för prolaminer i vete, råg och korn.

Förklaring: Gliadin är ett i gluten förekommande glykoprotein. Gliadin spelar en viktig roll vid sjukdomen celiaki, eftersom det är gliadin som utlöser den antikroppsrektion som orsakar de för celiaki karaktäristiska skadorna på tunntarmens slemhinna. Något oegentligt används gliadin ofta som beteckning även för de motsvarande glykproteinerina sekalin (i råg) och hordein (i korn).

Det finns emellertid en liten andel av individer med celiaki som har T-lymfocyter som reagerar på prolaminet avenin från havre och får inflammation av det. Det är en reaktion som alltså inte kan förklaras av att havren är kontaminerat av gluten. Under skörd, transport, lagring och/eller bearbetning kan havre riskera att kontamineras av vete, korn och råg vilket kan vara problematiskt för individer med celiaki. 

Havre ska inte innehålla mer än 20 mg gluten/kg. En stor kanadensisk studie på havre visade emellertid att 88 procent av 133 havresorter som testats innehöll mer än 20 mg gluten/kg. Det finns dock, som sagt, alltså personer som uppvisar immunmedierade besvär från havre som inte har kontaminerats av gluten vilket tyder på att det inte är gluten utan avenin eller något annat proteinkomplex som ger T-lymfocytreaktionen vid intag av havre.

Ett antal studier har visat att glutenkänsliga individer reagerar även på majs.Vissa av dessa studier visar att det är gluten i majs som är tillräckligt likt gluten i vete och andra sädesslag, och det har visat sig räcka för att framkalla en inflammatorisk reaktion hos dem med celiaki.

Corn Oil Usage Increases Villous Atrophy

Många som går över till en glutenfri diet svarar inte så bra på traditionell glutenfri kost som förväntat eftersom de fortfarande exponeras för gluten.

Majsgluten

Här kan endast den intolerante själv att testa sig fram och inte falla för påståendet att majs skulle vara helt säkert. Ett annat dilemma är att vi inte kan vara säkra på att inte GMO-majs ingår i produkterna. Man ska ha i åtanke att forskningen runt gluten än är i sin linda och att omkring ett 40-tal nya skadliga proteiner upptäcks varje år.

Transglutaminase Treatment of Wheat and Maize Prolamins of Bread Increases the Serum IgA Reactivity of Celiac Disease Patients

År 1978 fann en studie antikroppar mot majs hos vissa patienter som led av celiaki, chrons och ulcerös kolit. Vid summering av studien trodde forskarna att reaktionen mot majs troligen har att göra med utvecklingen av en läckande tarm hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Antibodies to maize in patients with Crohn's disease, ulcerative colitis and coeliac disease

Många hävdar att majsgluten är annorlunda än det gluten som finns i vete, korn och råg. Grunden för detta argument tjänar till att föreviga en massiv majskonsumtion hos de som diagnostiserats med celiaki. Som framgår av studien så reagerade nästan hälften av dem med celiaki på majs om de var insatta på en traditionellt definierad "glutenfri" diet eller inte.

Värt att notera är: studien visade även att patienter med crohns sjukdom och ulcerös kolit har också en högre antikroppsreaktion mot majs jämfört med kontrollerna. Detta tar upp några mycket viktiga frågor:

Bidrar då majsgluten till dessa sjukdomar?

Bidrar dessa sjukdomar till en fortsatt läckande tarm och skapar en sekundär reaktion mot majs? Om det är så, hindar då konsumtion av majs patienterna från att bli bättre?

Gut mucosal granulocyte activation precedes nitric oxide production: studies in coeliac patients challenged with gluten and corn 

Majs används som ett alternativ till vete att framställa livsmedel för glutenintoleranta som måste anta en glutenfri diet. Men vissa prolaminer i majs innehåller aminosyrasekvenser (immundominanta peptider) som liknar dem hos gluten i vete vilket bör väcka varningsklockor för att vi bör fundera över majsens roll i livsmedel för individer som lider av celiaki och glutenintolerans.

Sedan år 1978 har det utförts ytterligare många studier som undersöker huruvida majsgluten är ett problem för patienter med glutenkänslighet. Det generella rådet som oftast ges till dem med celiaki och glutenintolerans är att majsen är säker. Den stora frågan är varför detta råd ges när det finns flera studier som visar tvärtom? Industrin för glutenfria livsmedel har exploderat de sista 5 åren och är idag en apparat som omsätter åtskilliga miljarder och den industrins viktigaste bas är övervägande just majsen.

Man bör fundera över följande:

*Mycket av den bearbetade glutenfria ”skräpmaten” härrör från genetiskt modifierad majs.

*Det är en stor ökning av patienter med refraktär celiaki (dessa människor svarar inte på en traditionell glutenfri diet).

*Flera studier har visat att patienter som brukar traditionella glutenfria dieter inte läkt ut från sjukdomen (celiaki) även efter många år på dieten.

*Majs används även vid framställning av sötningsmedel, schampon, tvålar, plaster, bränsle, med mera. Potentialen för korskontaminering är farligt hög.

*Majsgluten används allt oftare som en ingrediens i mat till våra husdjur, flera har uppmärksammat att även djur reagerar negativt på spannmål i maten, och om det är GMO-majs som används till djurfoder går inte att utröna för tillfället.Vi ska inte glömma att våra husdjur drabbas allt mer av sjukdomar som även drabbat människan.

(Läs mina tidigare inlägg om spannmålet och våra husdjur:http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/06/husdjur-och-manniskor-drabbas-bada-av.html

*Det finns fler studier som visar att majsgluten är ett problem än det finns studier som visar att det inte är så.

Man bör beakta med det underlag som nu finns att majsgluten är en faktor som bidrar till gluten relaterade sjukdomar. Det stora genomsnittet av individer med celiaki och glutenintolerans känner sig bättre när vete utesluts ur kosten, men ett klientel känner sig aldrig riktigt bra eller återhämtar sig som önskat.

Statistiken visar att de med glutenkänslighet och framför allt dem som bär på obehandlad celiaki, kommer att fortsätta att utveckla flera autoimmuna sjukdomar under sin livstid. Dessa sjukdomar utvecklas inte hos dem som följer en traditionell glutenfri diet. Problemet är att många inte ser ett samband mellan gluten och dessa andra sjukdomar. De fokuserar på celiaki som om det är den enda manifestation av att konsumera gluten.

Gluten - gliadin i bröstmjölken

Ett annat dilemma som konstaterats vid en studie år 1987 är att glutenprotein, gliadin, passerar över i bröstmjölken hos ammande mödrar. Ammande mödrar fick inta 20 gram gluten. Deras prover analyserades därefter med avseende på närvaron av gluten. Maximala nivåer av gliadin i bröstmjölken konstaterades 2-4 timmar efter intaget av gluten. Hur är det då med majs?

En annan sak runt majsen ur hälsosynpunkt är den allt mer odlade genetiskt modifierade (GMO) majsen med "inbyggt" insektsgift. Amerikanerna är ledande på marknaden när det gäller GMO majsen. En fråga som dyker upp är, hur säkra kan vi vara att inte våra matvaror "kontraminerats" med GMO majs, vem kontrollerar livsmedelsproducenters bruk av GMO majs i mat, tillsatser, mm? Vi har en allt mer global handel med livsmedel så riskerna kan faktiskt vara stora.

(Bild nedan ett utdrag från DuPont-Pioneers information till odlare om olika majssorter och deras inbyggda insektsgifter, vilket sker genom genetisk modifiering.)
Direktlänk till sidan: https://www.pioneer.com/home/site/us/products/corn/seed-traits-technologies/oam/

Våra politiker verkar nu allt mer luta åt att GMO odlas i en allt större skala även i Sverige.

Kostdemokrati.se tar upp ämnet:

Forskare säger i ett pressmeddelande att allmänheten vilseleds

Pressmeddelande, Earth Open Source, Måndag 21 Oktober 2013
http://www.earthopensource.org/index.php/news/150
Det finns ingen vetenskaplig konsensus om att genetiskt modifierade livsmedel och grödor är säkra, enligt ett uttalande som släpptes idag av en internationell grupp av över 85 forskare, akademiker och läkare.
Uttalandet är ett svar på de senaste kraven från GMO-industrin och vissa forskare och debattörer att det finns ett ”vetenskapligt konsensus” om att genmodifierade livsmedel och grödor är säkra för människors och djurs hälsa och för miljön. Uttalandet menar att sådana påståenden är ”vilseledande” och säger att ”hävdad konsensus om GMO säkerhet inte existerar”.
Läs mer: No consensus on GMO safety – scientists release statement
Googleöversatt: Över 85 Forskare Release uttalar sig: Det finns ingen konsensus om GMO säkerhet!

Rune Lanestrand skrev en varnade artikel om GMO våren 2013:

GMO-fri mjölk, ägg och kyckling är hotad

GMO-fria produkter i Sverige är ett minne blott om LRF-ungdomarna får som de vill. Blev uppmärksammad på deras årsmöte/stämma genom en notis om att man valt in en ny ledamot i styrelsen. Och det är ju ingen konstigt. Men så fick jag se att den nyvalda ledamoten Sara Helgstrand arbetade för DuPont, världens största kemiföretag med säte i USA.

Kemiföretaget DuPont är en gigant på GMO och var redan år 1999 det största utsädesföretaget med 60 procent av marknaden för genmanipulerat utsäde av majs och soja. Större än Monsanto, Syngenta, BASF och Bayer. DuPont har patent på en rad utsädessorter som odlarna dyrt får betala för att få köpa.

När jag läste om Sara Helgstrand och henne anknytning till DuPont blev jag intresserad av vad stämman behandlade för frågor. Upptäckte till min förskräckelse att LRF-ungdomarna på Gotland motionerade om att den branschöverenskommelse som finns i dag mot import av GMO-foder skulle tas bort. Man yrkade på att deras riksstyrelse ”med kraft ska jobba för att kraven på GMO-fritt foder snarast stryks i branschöverenskommelsen.”

LRF-ungdomens riksstyrelse tillstyrker motionen och att den även ska gå vidare till LRF:s riksstämma. LRF är i grunden positiv till GMO, liksom jordbruksminister Eskil Erlandsson och en majoritet av riksdagen. Så nu är det upp till alla som vill kunna äta GMO-fritt i framtiden att agera och ta kontakt med makthavare i olika läger. Därför har jag skrivit dessa rader. För att visa hur allvarligt läget är när de unga jordbrukarna låter som försäljare för giftindustrin. Verkligen allvarligt och ledsamt minst sagt.

Häromåret gjorde några medlemmar i LRF Ungdom en studieresa till USA. På deras hemsida rapporterar dåvarande ordföranden John Enander:

”Under 4 intensiva dagar i lika många delstater träffade vi odlare, odlarorganisationer, och företag (ja, Monsanto var ett av dem) som säljer och driver utvecklingen av grödor med genmodifierade egenskaper. Saligheten över teknikens möjligheter var, kan man säga av en stigande skala i den ordning jag ovan nämnde de olika aktörerna. Av dem vi mötte var det ingen som ifrågasatte en enda del av tekniken.”

Samma år motionerade John Enander till LRF-stämman om ökade försöksodlingar av GMO-grödor i Sverige. Nu undrar jag om detta var en mutresa som Monsanto bjöd på? Nuvarande ordföranden Kristina Yngwe vill öppna upp för full import av GMO-foder.
Det positiva ställningstagandet från LRF-ungdomens styrelse har dessvärre väckt branschorganisationerna till liv som nu tydligen vill gå ifrån branschöverenskommelsen och öppna upp för GMO-foder till mjölkkor, grisar, kyckling och höns.

Det största hotet med GMO-grödor förutom alla hälsorisker är den inbyggda gen där växten tillverkar sitt eget insektsgift som dödar humlor och bin. Utan deras pollinering blir det inte bara som Rakel Carson skrev, Tyst vår utan också en tyst sommar. I USA där GMO-grödor har odlats några decennier på samma arealer är bi och humlor, insekter och fåglar nästan helt utrotade. De flesta GMO-grödor bidrar dessutom till ökad resistens mot antibiotika då de innehåller en antibiotikagen (NptII).

Rune Lanestrand

http://www.kostdemokrati.se/midi/2013/10/21/moderaterna-foresprakar-gmo/

Viktig kunskap om sädesslagen och deras protein

(klicka på ovan bild för att förstora)

Bilden ovan visar hur olika medlemmar av Poaceae (gräsfamiljen) är besläktade och de prolaminer som är verksamma i var och ett. Vete, råg och korn tillhör samma stam (triticeae), havre tillhör samma underfamilj som de tre triticeaeerna, nämligen Pooideae. Dessa är på olika vis problematiska för dem som är glutenkänsliga medan till exempel ris, majs, durra (sorghum) och teff räknas som ”glutenfria”.

Redan när man började uppmärksamma celiaki och problematiken med gluten för runt 60 år sedan, så fanns en enighet om att endast prolaminerna i vete, råg, korn och havre samt deras korsningsarter skulle kallas gluten och andra typer av prolaminer skulle endast kallas för prolamin.

Sädesslag (ceralier) är olika slags gräs som har frön som används som föda. Fröna kallas säd eller spannmål och innehåller främst kolhydrater. Cerealier är ett sammanfattande namn på frön av alla sädesslag. Cerealier härleds från latinets cerealis som betyder "som hör till säden", egentligen sädesgudinnan Ceres, vars insignier är en skära och en vetekärve.

Spannmål är ett samlingsnamn för de mogna frukter som kommer från olika sädesslag (även kallade cerealier). Sveriges vanligaste sädesslag är: vete, korn, havre och råg. Dessa sädesslag utgör olika släkten inom den övergripande familjen gräs och under varje släkte återfinns ett flertal arter (dinkel är till exempel en sorts vete).

I andra delar av världen odlas andra sädesslag, framför allt majs, ris, hirs och durra. Det kan vara lätt att tro att det finns ännu fler spannmålssorter, men det gör det inte. Majssläktet (Zea) är en släkte gräs med 5-7 arter. Hit hör bland andra majs. Arterna förekommer naturligt i Mexiko, Guatemala och Nicaragua, men majs odlas över hela världen.

Släktets arter kallas ibland teosinter. Majs är näst efter vete och ris det viktigaste och mest spridda sädesslaget i världen.

Rissläktet (Oryza) är släkte inom familjen gräs som omfattar omkring 20 arter.

Bekämpningsmedel

För att öka storleken på risskördarna nyttjar man bekämpningsmedel för att hålla skadeinsekter borta. Men i takt med att bekämpningsmedelsanvändandet ökat har vattnet runt omkring förorenats och skadeinsekterna har utvecklat ett motstånd mot det och därmed har det blivit mindre effektivt och dyrare.

Växtförädling

I Filippinerna har man forskat och tagit fram olika sätt för att genmodifiera risplantorna så att de tål mer eller blir större. Detta kallas växtförädling. Den vanligaste framtagna rissorten heter IR-8. Problemet är att de nya rissorterna konkurrerar ut alla de andra sorterna. Det betyder att det kanske bara finns ett fåtal rissorter kvar om ett tag om vi har otur. Det har finansierats av Rockefeller Foundation och FAO (Food and Agriculture organization).

Bovete är egentligen en ört som är nära besläktad med rabarber. Det räknas ibland till sädesslagen på grund av att det delar många väsentliga egenskaper med dem.

Precis som spannmålen ger bovete mjöl, men det innehåller inte något gluten. Även quinoa, som kan användas i stället för exempelvis ris och hirs, är frö från en ört. Eftersom quinoa innehåller mer protein än de flesta grödor (dock inte riktigt lika mycket som soja), är denna spenatsläkting också en viktig del i många vegetarianers och veganers kosthållning.

Pseudosädesslag

Pseudosädesslag kallas de icke-gräsväxter som används på samma sätt som sädesslag (riktiga sädesslag är gräsväxter). Två exempel är bovete och quinoa som inte är sädesslag utan örter av andra växtfamiljer. Bovete är släkt med rabarber men dess frön används som vete.  

Dock innehåller bovete inte gluten, fast det förekommer att känsliga personer med känslighet och intolerans mot gluten reagerar på bovete. Bovete är huvudingrediens i blinier (ryska plättar). Mjölmålla är en målla, det vill säga den tillhör samma släkte som till exempel svinmålla. Även vissa amaranter kan räknas till pseudosädesslagen.

 **Jag kommer framöver att uppdatera denna sida med mera info i mån av tid….

 

Celiaki och Glutenintolerans.Vad man egentligen vet.Forskning i framkant

Glutenintolerans, celiaki och forskning

En av mina vänner och tillika läkarkontakter sedan många år tipsade mig om denna föreläsning av svenska forskare och han tycker att den bör ses av den breda allmänheten för information om vad man vet om glutenintolerans och celiaki. Så vad vet egentligen de svenska forskarna och universitets-sjukhusen om detta problem som växer sig allt större? Okunskaperna och inkompetensen om celiaki, glutenintolerans, glutenöverkänslighet och glutenpåverkan är ju och har varit omfattande under väldigt många år på sjukhus och vårdcentraler. I denna film får du se och höra forskarna berätta hur långt fram man kommit i kunskaperna runt ämnet.

Första frågan som tveklöst dyker upp när man sett föreläsningen och förstår hur mycket egentligen svensk forskning känner till, är varför utbildningsmaterialet för blivande läkare är magert på denna punkten och alltid varit magert sedan många många år tillbaks i tiden?

Varför utbildas/uppdateras inte befintlig läkarkår kontinuerligt och studiematerial för att slippa ett onödigt lidande för vissa patienter som uppenbart lider av att utsättas för gluten?

Många går sjuka år ut och år in, söker tröstlöst hjälp och svar från vården, många äter kortison för värk, andra tar sprutor mot sin diabetes, andra använder dagligen medicin för psykiska besvär...andra tar förebyggande och luftrörsvidgande för luftvägarna...andra tar värktabletter dagligen för att härda ut...många kämpar med trög mage eller med lös....att spannmålet ger besvär vet svenska forskare inom medicin...men tydligen inte läkarna. Vården behandlar bara biverkan, man går inte till botten med vad som ligger till grund för besvären. Se bilden nedan från svenska medicinforskares föreläsning...vad man vet!

Se filmen nedan och förundras över kunskaperna! Det ska dock tilläggas att det fortfarande finns vissa luckor i informationen som presenteras vid föreläsningen men den är absolut sevärd!

För bäst bildkvalitet följ länken och se filmen direkt på YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=JBX_-0dwZEM&feature=youtu.be

Bipolär sjukdom och gluten - gliadin

Bipolär sjukdom och gluten

Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som orsakar människor att uppleva extrema humörsvängningar – allt från mani till depression. Sjukdomen kan behandlas genom medicinering.

Det är inte ovanligt att läsa på forum för personer med bipolär sjukdom, där de berättar att deras symptom förbättrats eller avtagit helt vid införandet av en glutenfri kost. Dessutom finns två studier i den medicinska litteraturen som visar att personer med antingen celiaki eller glutenkänslighet lättare kan drabbas av någon bipolär sjukdom än för den allmänna befolkningen.

När det gäller sambandet mellan glutenintag och psykiska förhållanden, så är det mycket mer forskning och kartläggning som behövs innan det blir allmänt vedertaget att följa en glutenfri kost vid diagnostisering och att detta helt klart kan hjälpa vissa individer med bipolär sjukdom.

Antikroppar finns hos personer med bipolär sjukdom

Endast tre medicinska studier har utförts för att undersöka om personer med bipolär sjukdom har förhöjda mängder av anti-gluten antikroppar i blodet.

I den mest omfattande studien, publicerad 2011, testade forskarna 102 personer med bipolär sjukdom och 173 personer utan en psykisk störning. De mätte nivåer av antikropparna AGA-IgG och AGA-IgA , som båda inte är specifika för celiaki men som kan vara användbara som tester för glutenkänslighet . De mätte också antikroppar mot tTG-IgA och tTG-IgG, som är mycket känsliga tester för celiaki .

Studien visade att personer med bipolär sjukdom hade en mycket högre risk att få ökade nivåer av IgG-antikroppar mot gluten jämfört med dem utan bipolär. Även personer med bipolär sjukdom hade också en högre förekomst av andra laboratoriefynd som är associerade med celiaki.

Nivåerna av antikroppar hos personer med bipolär sjukdom korrelerar inte med deras sammanlagda symtom (mätt på flera olika sätt), medicinsk historia, eller om de hade några gastrointestinala symtom, eller med deras användning av specifika psykiatriska mediciner.

Nästan hälften av dem med bipolär sjukdom bar celiakigener (dvs, de gener som predisponerar för celiaki), men de med dessa generna var inte mer eller mindre benägna att ha ökade nivåer av antikroppar mot gluten.

En annan studie undersöker mani vid bipolär sjukdom och gluten-antikroppar.

Samma forskargrupp publicerade en studie i mars 2012 som tittar på markörer av glutenkänslighet och celiaki vid akut mani, ett symtom med kännetecken på bipolär sjukdom. De fann att människor uppsökt sjukhus för mani, hade markant ökade nivåer av IgG-antikroppar mot gluten, men hade inte förhöjda nivåer av andra typer av celiaki-specifika antikroppar.

Intressant var att mätningar sex månader efter sjukhusvistelsen, visade på att hos de flesta av de bipolära patienternas genomsnittliga nivåer av IgG-antikroppar sjunkit, och skilde sig inte signifikant från de hos kontrollpersonerna. Dock var de bipolära patienter som fortfarande hade förhöjda nivåer av IgG efter sex månader varit mer benägna att ha återvänt till sjukhus för ny mani inom denna tidsram.

"Övervakning och kontroll av glutenkänslighet kan ha betydande effekter på behandling av patienter på sjukhus med akut mani" det var slutsatsen forskarna drog av detta.

Den tredje studien, publicerad år 2008, tittade inte specifikt på bipolär sjukdom och gluten, utan såg det på ett brett spektrum av psykiatriska tillstånd, inklusive bipolär sjukdom, och om de var mer sannolikt hos barn med celiaki eller med positiva blodprover för celiaki. Studien fann neurologiska eller psykiatriska problem hos nästan 2 % av de barn med celiaki eller glutenkänslighet, en något högre nivå än hos de 1,1 % som finns bland kontrollpersoner.

Gluten inblandat i andra psykiska sjukdomar

Det råder ingen tvekan om att personer med celiaki och glutenkänslighet oftare lider av ångest och depression i högre grad än friska.

Gluten och depression är kopplade till en mängd olika studier, inklusive forskning som behandlar celiaki och forskning om icke-celiaki och glutenkänslighet. Gluten och ångest verkar kopplat till vartannat. Fortfarande är det inte klart om gluten i sig kan bidra till symtom på depression och ångest, eller om andra mekanismer såsom näringsbrist som orsakas av gluteninducerad-intestinal skada (malabsorption) som kan leda till att de psykiatriska symtomen.

Dock har vissa studier funnit att följs en strikt glutenfri kost så verkar detta hjälpa vid några symptom på både depression och ångest hos personer med celiaki och glutenkänslighet.

Psykiatriker har också spekulerat om ett möjligt samband finns mellan gluten och schizofreni, och några fallrapporter indikerar helt klart att det finns människor med schizofreni som kan förbättras på en glutenfri diet.

Kan gluten ha en roll vid bipolär sjukdom?

Forskarna i den första studien som tittade speciellt på anti-gluten antikroppar hos personer med bipolär sjukdom noterade att vissa antikroppsnivåer - men inte alla av dem - var betydligt högre hos personer med bipolär sjukdom.

"Det är troligt att personer med bipolär sjukdom som har ökat antikroppar mot gliadin delar några patobiologiska funktioner som vid celiaki, som onormal absorption av intagen föda, ett konstaterande som också är förenligt med ökade nivåer av antikroppar mot kasein som också har påträffats vid bipolär sjukdom samt hos nyinsjuknade i psykos och schizofreni. Emellertid, är mekanismen för det ökade antikroppssvaret mot gluten sannolikt att vara olika vid bipolär sjukdom i jämförelse med celiaki", sade forskarna i sin analys.

Forskarna drog slutsatsen: "Vid denna punkt, återstår nu att avgöra om glutenproteiner eller det observerade förhöjda immunsvaret mot dem har någon roll i den patogena mekanismen för bipolär sjukdom eller om har potential att fungera som biomarkörer för diagnos eller aktivitet. Framtida studier bör omfatta glutenfri kost vid bipolär sjukdom hos de patienter med förhöjda antigluten antikroppar".

Affektiva störningar: Humörstörningar kopplade till gluten känslighet och celiaki inkluderar

• ADD/ADHD
• Autism
• Depression och bipolär sjukdom
• Näringsbrist: Eftersom gluten känslighet och celiaki påverkar tunntarmen, kan näringsbrist resultera från en dålig matsmältning. Förutom särskilda vitamin-och mineralbrister, kanske du har blodbrist eller benskörhet, osteopeni eller osteomalaci.

Neurologiska tillstånd:

• Neurologiska symtom relaterade till glutenkänslighet och celiaki inkluderar: Epilepsi och cerebrala förkalkningar. Hjärna och ryggmärg: Ryggmärgsbråck (hos nyfödda till mödrar med celiaki som äter gluten)
• Neurologiska problem såsom ataxi, neuropati, stickningar, kramper, och optisk myopati

      Flera andra symtom som ofta är förknippad med celiaki:

• Cancer (särskilt intestinala lymfom)
• Downs syndrom
• Interna blödningar
• Organstörningar (gallblåsan, levern, mjälten, eller bukspottkörtel)
• Defekter i tandemalj
• Cystisk fibros

Typ 1-diabetes och celiaki går ofta hand i hand. Cirka 6 procent av personer med typ 1-diabetes har celiaki, men många vet inte om det. Personer med celiaki och typ 1-diabetes hanterar ofta blodsockernivån mycket lättare på glutenfri kost.  

Vårt dagliga gift - det förrädiska vetet! Gluten-celiaki

Glutenintolerans

Vanliga symtom är uppblåsthet, gas och/eller buksmärtor, diarré eller förstoppning, colon irritabile, skrymmande avföring, uppblåsthet efter måltid, kliande hudutslag eller eksem, missfärgade tänder eller förlust av emalj, värkande leder, trötthet, humörsvängningar, ångest, depression, dålig aptit, viktminskning eller viktökning, sköldkörtelrubbningar, ringningar i öronen, huvudvärk eller migrän, muskelsvaghet, avsaknad av sexlust, dålig koncentration och/eller minnesproblem, infertilitet och/eller oregelbunden menstruation. 

Långsiktiga och mer allvarliga konsekvenser av glutenexponering hos känsliga individer kan vara degenerativa organskador, autoimmuna sjukdomar, benskörhet och cancer.

Vete, korn och råg innehåller giftiga kemikalier i sig som produceras av växten självt. Dessa gifter (lektiner) har vetet utvecklat för att hjälpa växten med sin egen reproduktion av detta, både för motståndskraft och överlevnad, på bekostnad av människor och djur som äter av spannmålet.

Genetisk manipulation av arvsmassan

Man ska vara medveten om de stora ingrepp som gjordes i vetet med start år 1901 i Sverige. Med hjälp av stark röntgenbestrålning och gifter försökte man manipulera vetets arvsmassa för att få högre avkastning. Denna manipulation av vetes arvsmassa (DNA-strängar) ledde till ett starkt ökat kromosomtal som våra kroppar inte kan hantera. Förädlingen har sedan dess kontinuerligt pågått och idag görs fullt medvetet genetiska manipulationer (GMO) för att anpassa vetet till maskinparken och bagerierna. Svenskarna har spridit genetisk förändrade stammar av vetet  sedan år 1901 och till minst 50 länder världen över. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi och odlade mest råg och havre.

Bland annat var svenska vetenskapsmän och växtförädlare i Egypten år 1920 för att hjälpa dem med veteförädling. År 2012 bad Egyptens hälsoministerium omvärlden om hjälp med skenande ohälsa och sjuktal i i form av bland annat diabetes, astma och övervikt.

Tecken för intolerans mot gluten kan utebli

Många drabbade är asymtomatiska, vilket innebär att de inte har tydliga symptom på celiaki eller att prover visar något. Det häpnadsväckande och oroande faktum är att ungefär 80 % av människor som lever i västvärlden, reagerar på gluten, med påvisbar produktion av IgM- och IgG-antikroppar i vad som kallas "medfödda immunförsvaret".

Det medfödda immunförsvaret är äldre, evolutionsbetingat, det antikroppsproducerande "adaptiva immunsystemet" och som ospecifikt försvarar mot patogener.

Gliadin är nu erkänt som en giftig glykoprotein i vetet, som används av växten självt för att göra gluten. En grupp forskare ställde sig då frågan: "Är gliadinet verkligen säkert för personer som inte uppvisar symptom på celiaki?".

För att testa hypotesen att ett medfött immunsvar mot gliadin är vanligt hos patienter med celiaki och hos personer som inte uppvisat några tecken på celiaki, så utfördes tarmbiopsi på båda grupperna som exponerats för bl.a ”rågliadin” i testsyfte, en syntetisk 19 aminosyror lång gliadinpeptid. Resultaten visade att alla patienter med eller utan celiaki producerade en interleukin-15-medierad respons vid exponeringen.

Forskarna drog således slutsatsen: "De data som erhållits i denna pilotstudie stöder hypotesen att gluten framkallar skadliga effekter, med reaktioner från det ”medfödda” immunsvaret hos alla individerna".

Det kan bara finnas en anledning till att ett ämne utlöser reaktioner hos vårt immunsvar. När immunförsvaret reagerar på ett ämne genom att producera antikroppar, är detta ett allvarligt tecken på att just detta ämne högst sannolikt är dåligt för kroppen.

Den som äter bröd är högst omedveten om att alla är glutenintoleranta på ett eller annat sätt - även när det inte finns några märkbara tecken och att gluten misstänks spela en viktig nyckelroll vid uppkomsten av vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers (demens).

Ordet "gluten" kommer från det latinska ordet "lim" och härstammar från samma latinska rot. Gluten betyder alltså direkt översatt "lim". Det som ger gluten dess svårsmälta egenskaper är de höga disulfidbindningar det innehåller. Samma svavelbrygga återfinns i hår, naglar och vulkaniserat gummi.

Den första tredjedelen av tunntarmen är där vitaminer och mineraler absorberas av miljontals små utväxter som kallas villi. Villi gör att upptagningsytan ökas rejält i tarmen så att näringsämnen kan absorberas på bara en liten sträcka i vår tarmkanal. Skadas dessa villi kan inte kroppen få tillgång till de vattenlösliga vitaminer och mineraler tarmen normalt ska absorbera.

Nattvarden och glutenfria oblater

I värsta fall blir villi (näringsupptagande tarmludd) inflammerade och kan därmed försvinna helt. När det gäller toleransnivåer för gluten är denna helt individuell från person till person och t.ex. kan mindre än 0,1 gram av gluten orsaka allvarliga besvär för en celiakipatient. En sådan enkel sak som nattvard med oblat (ofta glutenhaltig) kan ge problem för många. Idag finns glutenfria oblater att köpa.

En person som är intolerant (även ovetande) och äter bröd eller pasta på daglig basis har sin tunntarm ständigt belagd med detta slemmiga, inflammatoriska glutenlim, och med allvarliga vitamin- och mineralbrister som resultat. Dessa brister brukar ta många årtionden att uttrycka sig såsom benskörhet, diabetes och vissa former av cancer.

Samhällen som Japan med traditionellt glutenfri kost har mycket lägre förekomster av en mängd olika sjukdomar, trots det faktum att dessa människor brukar äta mycket fisk, då förorenat med allt från PCB till tungmetaller.

Det visar sig att celiaki inte alls är en sjukdom, men ett väl fungerande system för tidig varning. Förutom det medfödda immunsvaret mot vete som vi alla har, är celiaki en genetiskt bestämd, adaptiv respons. Personer som inte har celiaki kan konsumera vete och sedan utveckla cancer, MS och en mängd andra mycket allvarliga sjukdomar.

Personer med celiaki undviker helt enkelt gluten och håller sig friska.

Det är inte bara gluten som är dåligt, vete är också ett veritabelt biologiskt vapen. Kemisk krigföring i vetets namn. Giftiga oxalater, lektiner och fytater, lömska trypsin och alfa-amalyashämmare,(Alfa-amylas är ett enzym som delar längre kedjor av stärkelse till kortare segment) och endokrinstörande ämnen såsom östrogener. 

Vete är faktiskt riktigt ordentligt osunt och ohälsosamt att bruka till föda. Inte ens korna kan smälta det utan risk för allvarliga tarmproblem och leverbesvär.

Du får kanske någon gång höra: "Men mänskligheten har ätit bröd sedan urminnes tider!" Från arkeologiska fynd och bevis vet vi att brödet uppfanns för högst 14 tusen år sedan. De flesta uppskattningar säger dock mellan 10 000 och 12 000 år. Och i de flesta västerländska samhällen infördes bröd först många årtusenden senare. Det är med andra ord ett ögonblick i evolutionära termer. Människor har varit genetiskt oförändrade under de senaste 200 000 åren.

Vi är genetiskt fortfarande huvudsakligen jägare och samlare där smörgåsar och spaghetti inte är en del av en sådan diet. Bröd är en produkt av jordbruket under tidens gång, som sedan direkt gett upphov till den industriella revolutionen. Människor har inte tid att anpassa sig till de långsamt verkande gifterna i vetet, och speciellt inte till det nya genetiskt manipulerade vetet som såg dagens ljus för över 100 år sedan när svenskarna tog fram ett helt nytt vete, en mutant och hybrid som tidigare inte sett dagens ljus. 

Vete är en monokotyledon (en-bladigt) gräs, något som däggdjur aldrig ätit i hela sin evolutionära historia. Inte så konstigt att de har något försvar mot dess fytosanitära kemiska gifter.

Den verkliga boven i dramat är naturligtvis vetet, inte alls några "underlägsna gener". Eftersom vete inte egentligen är lämpat som mat för människor. Det är giftigt på en mängd olika sätt, och egentligen endast lämpligt att användas för framställning av industriella lim.

Faktum är att vi idag inte ens har identifierat hälften av alla dåliga saker vetet innehåller. Många år av selektiv avel har ökat vetets arvsmassa till mer än 5 gånger större genetisk storlek, än det mänskliga genomet! I vanligt brödvete (Triticum aestivum), till exempel, har hittills nästan 24000 proteiner katalogiseras. 

Ett enda "dåligt" protein kan utlösa problem överallt i kroppen, under årens lopp.

Lantbruks/agroindustrin liksom tobaksindustrin, är naturligtvis redan fullt medvetna om de hälsoproblem deras produkter orsakar och arbetar febrilt med att slutföra sina projekt runt ”vetegenomet”, för att kunna identifiera de viktigaste sjukdomsframkallande delarna genom att kartlägga vetets-DNA så att de eventuellt kan få bort dessa.

Som vi vet så orsakar vete skador på tarmen. Vete orsakar intestinal permeabilitet (genomsläpplighet i tarmen). Vete har farmakologiskt aktiva egenskaper såsom östrogener som är skadliga för hälsan. Det moderna högförädlade och genetisk förändrade vetet skadar många organ i kroppen, inklusive hjärnan. Vete innehåller höga koncentrationer av excitotoxiner såsom aspartater och glutamater.

*Sidan uppdateras kontinuerligt i mån av tid, så bokmärk gärna sidan!

http://www.atl.nu/lantbruk/nattvarden-far-inte-vara-glutenfri/

http://www.gp.se/livsstil/h%C3%A4lsa/%C3%B6strogen-p%C3%A5verkar-hela-kroppen-1.198467

En framtida lösning för glutenintolerans? Zonulin

Människan har levt i ett jordbrukssamhälle i 1000-tals år och innan dess som jägare och samlare. Det spannmål vi idag äter är helt olikt det som brukades på te.x. Jesu tid. Den moderna modifieringen av spannmålet för högre avkastning och förändringen av dess kromosomtal till ett högre har i botten gjort vetet allt mer olämpligt som föda.

En receptor i tunntarmen är ”vägen in” i kroppen för gluten och som kan sätta igång ett antal sjukliga reaktioner i vårt immunförsvaret. 

Den kemiska bakgrunden till hur gliadinets kontakt med slemhinnan i tunntarmen, i sin tur leder till skador på "barriären" i tunntarmsväggen är genom receptorn som kallas CXCR3.

Denna port för passage genom tarmslemhinnan är inte bara av betydelse för forskningen runt autoimmuna sjukdomar utan också för hur man kan utveckla behandlingar i framtiden.

Vid celiaki finns tre huvudfaktorer

1. Den genetiska faktorn,  man har redan identifierat ett antal gener som förefaller vanliga hos celiakipatienter men inga av dessa gener finns dock hos alla patienterna.

2. Den andra faktorn är att det finns något i miljön som leder till den autoimmuna reaktionen. Vad i miljön som utlöser en reaktion är ofta okänt vid autoimmuna sjukdomar, men i fråga om celiaki är gluten ett väletablerat faktum.

3. Den tredje faktorn är en ”läckande tarm” där barriären i tunntarmens slemhinna blir genomsläpplig och tillåter antigener att passera igenom och i fallet runt celiaki är det gluten.

Gliadin är den komponent i gluten som orsakar problemen och binder till CXCR3 receptorn. Då CXCR3 och gliadin träffar på varandra, frisätts ett äggviteämne som ”öppnar upp” tunntarmsbarriären och gör den mera genomsläpplig. 

Detta protein kallas zonulin. Misstankar finns att samma process kanske förekommer hos personer med diabetes typ 1 och vid MS. En process i vilken tunntarmen är ”porten” genom vilken de sjukdomsframkallande antigenerna kommer in i kroppen.

En framtida nyckel är kanske att kunna hindra frigörandet och aktiveringen av zonulin och därmed autoimmuna förlopp.

Multiallergi - Glutenintolerans - Celiaki

Glutenintolerans/celiaki


Ämnesomsättningsstörning, där tunntarmens slemhinna irriteras av proteinet gliadin, som är en del av proteinkomplexet gluten. Vid glutenpåverkan/celiaki förändras tarmslemhinnan när den kommer i kontakt med gliadin, och tarmväggen blir slät, så att de utväxter (tarmvilli) som normalt finns på tarmslemhinnan försvinner. Det sänker eller förstör tarmens förmåga att uppta matens näringsämnen. 


Celiaki kan bl.a. medföra läckande tarm, födoämnesallergier, vitamin- och mineralbrist, infektioner, benskörhet, leversjukdom samt ett försvagat immunsystem, samt mängder av andra följdsjukdomar, varav flertalet dödliga. Perforeringar (läckande tarmbarriärer) kan dessutom medföra multiallergi genom att molekyler från mat kan ta sig ut i blodomloppet och orsaka immuna reaktioner.