Nu är e-böckerna klara! Böckerna Hälsoproblem och Stora Kosthandboken

Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Mycket informativ och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna här: Michael Håkanssons böcker som E-böcker

google-site-verification: google93396f873947415d.html

En sjuk tjocktarm! Se filmen!

Se filmen ovan!

De allra flesta sjukdomar börjar som bekant i tarmen och där sitter också större delen av vårt immunförsvar. Följ med på en resa i tjocktarmen (kolon) via endoskopets kamera och se vad felaktig kostföring eller kost man inte tål kan orsaka.

Cancer breder ut sig explosionsartat i samhället!

Det var med stor sorg i hjärtat när jag läste att Jerry Williams (Sven Erik Fernström) gick bort i cancer, Lill-Babs (Barbro Svensson) gick bort i cancer, Johannes Brost, Michael Nyqvist, Gösta Ekman och Janne "Loffe" Carlsson som också tragiskt gick bort i cancer.

Sven Melander meddelar att han opererats för elakartad cancer. Cancer är huvudorsaken vid dödsfall idag, men ingen reagerar utan man tar det för "normalt", vilket det absolut inte är..långt därifrån.

Stora anslag betalas ut till forskare (många med fina titlar) som forskar och forskar och ibland kommer en "liten" sanning men inte mycket mera. Resultaten verkar endast publiceras till förmån för kollegor och läkarskrå, då ofta på ett fikonspråk den vanlige dödlige inte ens kan tyda eller förstå innebörden av vad som skrivs.

Mycket av information och forskningsresultat når säkerligen aldrig läkaren på vårdcentralen som uppbär 700 000-800 000 kr om året i lön, för att inte ens tala om stafettläkares orimliga ersättningsnivåer. Vi behöver inte fråga oss varför inkompetensen inom vården är väldigt stor, så stor att man många gånger kan fråga sig hur vissa överhuvudtaget kunnat få sin legitimation.

Vi kan ringa vart vi än är idag och vi har internet i mobilen, för 30 år sedan stod vi i en telefonkiosk, vi kan resa ut i rymden och till andra planeter, men vi kan inte bota varken förkylning eller cancer...jag tror folk innerst inne förstår att man mörkar forskning och gömmer undan viktiga bitar, då många sjukdomar genererar stora pengar i kassan till läkemedelsbolagen och dess aktieägare.

Vi kommer aldrig någonsin att få reda på cancerns gåta...som handlar om vad vi stoppar i oss..."döden kommer genom munnen" sade en läkare till mig en gång. Sanningen om cancer skulle slå hårt ekonomiskt mot läkemedelsindustri, jordbruk och livsmedelsproduktion...vårdapparaten skulle mista massor av arbetstillfällen, apoteken likaså, bonden och livsmedelsindustrin hade fått ställa om hela produktionen, penningslukande forskning och forskare skulle inte behövas, med mera, med mera...

Att maten och vår kosthållning i det moderna civiliserade samhället som bär skulden får vi således aldrig veta sanningen om. Folk kommer att fortsätta köpa Rosa bandet och donera pengar till cancerforskningen vid olika jippon med mera...till ingen nytta.

Min högsta önskan är att folk läser Stora Kosthandboken och tar till sig ordentligt vad som står i den, speciellt 3:e delen i boken, hur man förebygger och slipper drabbas av cancer. Cancergåtan löstes i stort för över 100 år sedan...men har hållits nedtystat...i boken kan du läsa om det.


*Äntligen är e-böckerna klara, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Övriga länkar:

https://www.expressen.se/noje/jerrys-livsbeslut-innan-han-dog/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerry_Williams

https://www.facebook.com/jerrywilliamsofficial/

https://www.expressen.se/noje/lill-babs-sista-dagar-hon-visste-inte-hur-sjuk-hon-var/ 

https://www.expressen.se/noje/fina-gavan-till-dottrarna-detaljen-i-lill-babs-arv-/ 

http://www.lill-babs.com/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lill-Babs

https://www.allas.se/johannes-brosts-sista-tid-harda-kampen-mot-cancern/ 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Brost

https://www.sydsvenskan.se/story/johannes-brost-1946-2018 

https://www.expressen.se/noje/just-nu-mikael-nyqvist-ar-dod/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Nyqvist

https://www.allas.se/michael-nyqvists-anka-om-sista-tiden-han-var-helt-saker-pa-att-det-skulle-ga-bra/ 

https://www.cafe.se/michael-nyqvist-filmer/ 

https://www.expressen.se/noje/sven-melanders-besked-efter-cancerdiagnosen/

Hälsa och livslängd då och nu - på gott och ont

Vilka har tänkt på att sedan småbrukarsamhället allt mer försvann och den moderna civilisationen tog över så blev folk sjuka och sjukare och något stopp verkar ses inte i utvecklingen? ...trots att vi idag har tillgång till läkemedel som överhuvudtaget inte fanns på t.ex. 1800-talet.

Att vi ändå har många gamla idag som är klara och har nått hög ålder kan vi nog se som att amningen när de var barn fortskred amningen längre än idag, och de hann etablera ett starkare immunförsvar innan fast mat introducerades.

Det åts mer av det jorden gav, mindre av kött och mejeri, bekämpningsmedel fanns knappt, manipulerat kromosommättat spannmål med sina skadeverkningar, var inte påfunna än. Vacciner som sprutades in i blodet hos små barn med outvecklat immunförsvar, fanns inte. Vitt raffinerat socker, fanns inte. Att många blivit äldre idag beror på att vi kan behandla sjukdomar med olika läkemedel som inte fanns förr.

(se ett tillägg sist i detta inlägg vilka sjukdomar som var vanliga och som folk dog av på 1800-talet i Sverige)

Det moderna civiliserade samhället

Idag ser man sjukdomar som något normalt som man ska ha, och att man en gång i framtiden ska gå bort i någon sjukdom är självklart...nej det är inte självklart, men någonstans på vägen in i det civiliserade samhället blev det fel...

Det stora felet är högst troligt att vi gått emot naturen i vårt levnadssätt...men få är medvetna om det och andra vill inte alls lyssna på den teorin, utan slåss med näbbar och klor för den uppfattning de har, som inte kan rubbas vilka bevis som än läggs fram...

Man förlitar sig på vården som man tror ska bota och ta bort allt ont som kommer i vägen, att läkemedelsbolagen ska ta fram någon ny revolutionerande medicin som botar allt...men ack vad man bedrar sig, det är bara lindring eller "plåster på såren" som ges, för att dölja och som tar bort kroppens varningstecken på att något är galet...

Själv undrar jag om mänskligheten i västvärlden någonsin kommer att få en insikt i vad som görs fel i levnadssättet...kanske om 200-300 år eller så...så pass djupt rotad och etablerad är "fellevnaden" ...den fellevnad som är självklar och fullt naturlig för det stora flertalet...tyvärr.

Under tiden kämpar vi andra på med upplysning om hälsa och leverne till den lilla skara som vill lyssna, lära och förstå...de andra lyssnar inte eller kämpar emot och ser helst att "budbäraren skjuts" på plats för att få tyst på ord och tankar som inte "passar in"...

Läkemedel som inte fanns

Man ska tänka på att de mediciner/läkemedel som t.ex. penicillin, antibiotika, kortison, insulin, febernedsättande läkemedel,luftrörsvidgande medicin,med mera som vi har idag för att upprätthålla livet, fanns inte förr - På 1800-talet var följande sjukdomar ofta förknippade med döden:

Bistick, blodförgiftning, barnsängsfeber, astmatiska besvär, diabetes, difteri, dragsjuka (förgiftning av dåligt spannmål), brännsjuka (feber), tyfus, infektioner, inflammationer, kallbrand, kikhosta, tuberkulos, lunginflammation och annan sot i olika former, mässling (1861-1890 dog 33 000 i Sverige), scharlakansfeber (utbredd och elakartad, under åren 1850-1890 var dödligheten 30 %), smittkoppor (10 % dödlighet), vattensot (ödem), kolera (1834 insjuknade 25 000 varav hälften dog), dysenteri (akut tarminfektion),skärva (magsjukdomar), m.fl.

Kanske inte undra på att medelåldern var bara runt 40 år och många dog av sjukdomar man idag enkelt kan behandla, men jag är övertygad om att "måendet" i sig var bättre då än nu...

En annan anledning till kortare livslängd och svält på 1800-talet

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige den så kallade "skiftesreformen". Jordbruket hade tidigare varit förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformen omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken.

De gamla byarna splittrades och många hus brändes ner för att endast en stor markägare skulle husera och bruka marken, vilken ofta hade sitt hus i utkanten av de nya ägorna. Folket fick flytta in till städerna för att bo och jobba eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp en ny bit mark...

Michael Håkansson/

 

Är vi övergödda fast undernärda?

Ett inlägg som manar till eftertanke
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.

Maten innehåller mindre mängd näringsämnen och mineraler, men framförallt har viktiga mikronäringsämnen försvunnit jämfört med vad de gamla spannmålssorterna gav när vi gick över till de moderna förädlade spannmålssorterna och främst då de nya vetesorterna för 100 år sedan. Halterna fortsätter att sjunka än idag.

Förädlade och snabbväxande grödor med sämre näringsinnehåll, utarmade och livlösa jordar som inte längre kan leverera mineraler och spårämne är en del av förklaringarna till att vi lider av ”näringsbrist” lite till mans. Den mest utbredda bristen bland mineraler är zink och magnesiumbrist.

Det industriella jordbruket har förlorat sin viktigaste uppgift – att ge oss näringsrik och varierad bra mat. Vi har förlorat mångfalden i jordbruket. Växtnäringen har ensidigt varit inriktad på stor avkastning för billigast möjliga investering och arbetsinsats.

För 50 år sedan kunde t.ex. en åkerareal ge 4 ton skörd och 10 ton halm, idag har man förädlat spannmålet så att skörden istället är 10 ton och halmen 4 ton. Vi behöver idag äta den dubbla mängden mjöl av spannmål för att få i oss samma mängd näringsämnen som för 50 år sedan.

Idag är det mer kolhydrater men färre mikronäringsämnen vi får i oss, alltså alla de vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att dirigera alla funktioner i våra celler, och som är helt livsnödvändiga i små kvantiteter dagligen. Kan det vara så att vi idag äter mer på grund av att våra kroppar saknar och lider brist på viktiga ämnen?

Kroppen strävar efter att få i sig näring och ämnen den behöver, och det behovet tillfredsställs inte längre idag. Med andra ord kan man faktiskt vara övergödd men ändå undernärd! Detta är nog ett av de största hälsoproblem vi har i dagens västerländska samhälle. Utöver detta har vi spannmål som kan göra många av oss sjuka genom att framkalla olika allergi och sjukdomar, främst genom intolerans och överkänslighet mot gluten.

Det vi behöver fokusera på med tanke på allt mera utbredda sjukdomar, är också mikronäringsbristen. Genom att mikronäringsämnena är del i så många funktioner i cellerna, så är det svårt och komplext att avläsa vad bristen resulterar i, och det kan ju ge upphov till vilken bristrelaterad sjukdom som helst.

Brödsäd och ris med låg näringstäthet, som vid raffinering (spannmål) och polering (ris) förlorar ännu mer mineraler och mikronäringsämnen. Vi försöker kompensera bortfallet genom att tillsätta och berika med ämnen som järn, zink och koppar i mängder som kanske inte är fysiologiskt försvarbara. 

Berikad barnmat

Nästan all industritillverkad barnmat som välling och gröt är i regel berikat med järn. Av det järn som används vid berikning tar kroppen endast upp ca 20 % och resten kommer ut i tjocktarmen. Järnet förändrar tarmfloran. Många sjukdomar i västvärlden kopplas idag till förändrad tarmflora.

Små förändringar och brister skapar obalans som resulterar i ”dold hunger” och kroniska sjukdomar. Näringsfattiga baslivsmedel kan vara en bidragande orsak. 

 

Bristsjukdomar

Lider vi lite till mans av bristsjukdomar? Borde egentligen inte vår mat innehålla allt vi behöver? Det tragiska i det hela är att livsmedelstillverkarna faktiskt skulle kunna framställa livsmedel som är näringsriktiga och innehålla det kroppen behöver av mineraler och mikronäringsämnen, men man ser hellre till vad som är billigast och man prioriterar helt enkelt inte att framställa den sortens mat.

Vi domineras allt mer av ”skräpmat” och ”förfalskad” mat där riktig näring många gånger ersatts av konstlade substitut, kemikalier och socker som ”lurar” vår kropp till falsk mättnadskänsla.

Industriellt storjordbruk är inte alls bra för ekologin och vi hjälper definitivt inte miljön, utan vi håller bara nere livsmedelspriserna med konstlade metoder. Vart har då denna billiga mat fört oss? Kostnader för sjukvård och läkemedel växer för varje år, fler insjuknar och det kryper allt längre ned i åldrarna.

Allt handlar bara om pengar

Ett problem idag är att livsmedelsproducenterna likställer jordbruk med vilket företag som helst. Detta har t.ex. resulterat i att man hanterar och benämner djur som ”enheter”. Man har tappat och förlorat hela känslan av varför man överhuvudtaget bedriver jordbruk och djurhållning. Allt har rationaliserats till att det bara handlar om pengar och då försvinner ju allt som har att göra med omtanke, omvårdnad, respekt och ödmjukhet.

 

Det handlar idag bara om att producera mer och mer till en lägre kostnad. Totalt fokus förs på ekonomiskt tillväxt som förs fram som ett slags ”heligt” altare. Man säger: ”har vi ingen tillväxt kommer samhället att bryta ihop”…men stämmer det?

FN har gjort en bedömning att om 35 år har vi ökat vår livsmedelskonsumtion med 70 % och det är en stor förändring. Till detta ska vi läggas all åkermark som förstörs när civilisationen breder ut sig, påverkas av klimatförändringar, där mikrolivet i jorden dör genom användning av gifter, kemikalier och pesticider som används i jordbruket och näringsfattig genom en allt mer utbredd användning av konstgödning mot naturlig gödsling och möjlighet att ligga vilande (i träda) för att återhämta sig.

Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Barnens rätt att inte behöva dricka kommersiell mjölk

Detta blir ett annorlunda inlägg med information som säkert är obekant för många, men också nformation som ger en tankeställare vilka historiska vägval som en gång gjorts, och som idag kan ses som facit på rent fatala felbeslut och misstag.

De flesta som läst denna blogg är nog ganska medvetna om att den kommersiella mjölken (förstörd av pastörisering och homogenisering) ligger bakom många besvär och sjukdomar vilket det också finns mängder av bevis och forskning som styrker.

Den kommersiella mjölken ligger långt ifrån den obehandlade mjölk som vissa bönder tillhandahåller direkt till kund. Frågan är varför vi har låtit regeringar och myndigheter ta ifrån oss det fria valet att själva köpa den mjölk vi vill ha?

Man säger att man pastöriserar för att vi inte ska bli sjuka, hur har då generationer och åter generationer som druckit mjölk direkt från kon klarat sig? Själv är jag uppväxt på "bonnamjölk" under 1960-70-talet och likaså alla mina barndomskamrater jag känt, och vi finns ju kvar.

Problemen började när man kom till eget boende

Problemen för många av oss började när vi flyttade hemifrån och började använda kommersiell mjölk, och det är något många av oss diskuterat när vi träffats under åren. Flera som utan problem drack "bonnamjölk" under uppväxten och aldrig hade några besvär under ungdomen, men fick det sedemera av kommersiell mjölk i form av eksem, muskelvärk, ledvärk, astmaliknande besvär med mera.

En del av kamraterna som varit besvärsfria i ungdomen på "bonnamjölk", svarade tom positivt på tester för kasein och laktos efter att ha använt kommersiell mjölk under många år. Detta är ett intressant fenomen som borde lyftas av forskningen...

Intoleranser ökar

Man ska vara väl medveten om att alla tål inte mjölk vare sig den är kommersiell eller om den kommer direkt från kon. Intolerans mot kasein och laktos har ökat i samhället och speciellt hos yngre generationer som enligt vissa studier föds med antikroppar mot kasein och gluten som modern överfört till barnet redan i moderlivet.

Starka ekonomiska intresse och nedmonteringen av småbrukarna och landsbygden

Givetvis är det starka ekonomiska intressen och politik som styr, när man redan en gång såg sin chans att etablera stormejerier när pastöriseringen infördes (längre hållbarhet, lagring och möjlighet till långa transporter). Nedmonteringen av småbrukarsamhället till förmån för storjordbruk och med allt som därav följt, bland annat avfolkningen av landsbygden (urbaniseringen), skolor som lades ner, service försvann och mängder av lokala mejerier lades ner till förmån för stormejerier.

Att döda landsbygden till förmån för industrin och städerna

Många äldre bönder berättar ofta och gärna om hur statsminister Tage Erlander redan år 1947 ville se en  socialisering av odlingsjordarna. Socialisering innebär överföring av enskild egendom till det offentliga, även kallat statligt ägande (förstatligande likt den kommunistiska grundideologin). 

De berättar också med sina ord att det som troligen hindrade utbredd socialisering i Sverige (i kommunistisk idelogisk anda) att ta över,  var att svensk militärmakt var starkare och överlägsen adel och politiska krafter som var influerade av kommunismens grundstruktur med statligt ägande och styrande.

Destruktionen av småbrukarsamhället

Ett beslut som riksdagen fattade i juni 1947 har kallats "jordbrukspolitikens Magna Charta", vilken markerar dess grundläggande betydelse för svenskt jordbruk under det senaste halvseklet. Beslutet innebar ett stort steg bort från trettiotalets socialpolitiskt inriktade småbrukar- och koloniseringspolitik. 

Huvudtanken, uttryckt i inkomstmålet, var att staten skulle hålla uppe jordbrukspriserna för att jordbrukarna skulle få en ekonomisk utveckling likvärdig andra gruppers. Ett familjejordbruk skulle ge en inkomst motsvarande lönen för en industriarbetare på landsbygden.

De andra målet, effektivitetsmålet, innebar att små jordbruk skulle läggas ner eller föras samman till bärkraftigare enheter. En yttre rationalisering förenades med en inre. Den senare avsåg att förbättra gårdarnas produktionsteknik och driftsförhållanden. Den förra syftade till att få fram större sammanhållande gårdar.Staten fick genom detta möjlighet att påverka jordbruksägandet i syfte att få fram effektivare enheter.

Hur detta slutade är nog de flesta medvetna om som sett Bengt Bratts serie "Hem till byn". Idag är Sverige inte längre självförsörjande utan beroende av livsmedelsimporten och några nämnvärda beredskapslager finns inte heller längre.

Det stora dråpslaget mot småbrukarna och bönderna kom tidigt på 1970-talet när småbönder mer eller mindre skulle tvingas in till staden, omskolas för att börja arbeta inom industrin. Deras mindre gård lades under byns störste bonde och där föddes storjordbruken på allvar. Krafter inom LO har en stor skuld i detta skeende.
(För dig som vill veta mera utförligt om urbaniseringsagendan kan göra det längst ned i detta inlägg).

Det så kallade "miljonprogrammet" (1 miljon lägenheter byggdes mellan 1965-1975) var också behövligt när alla dessa människor som tvingades in till städerna och industrin, behövde någonstans att bo. Förmånen småbrukarnas barn hade innan föräldrarna tvingades in till städerna pga politiska (fel) beslut, var att få växa upp på landet med bland annat bra egenodlad mat och ofördärvad mjölk.

Dags för en hälsoreform - börja i skolan

Åter till ämnet...Något jag länge slagit på stora trumman för, är att allergenfri mat borde införas i skolan, eller åtminstone serveras som ett alternativ utan krav på intyg.  Man kanske borde börja så smått med att med att byta ut kommersiell mjölk och mejeriprodukter till hälsosammare alternativ som en start, och samtidigt fundera på att återuppta småbrukarsamhället med inriktning på självförsörjning och ekologisk odling?

Ta gärna en titt på nedanstående videoklipp som kan vara en tankeväckare.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras...

Du kan också se ovan filmklipp direkt på YouTube: https://youtu.be/jU1y7UP5B-c


Urbaniseringsagendan (utförlig förklaring).

Bondeförbundets koalition med socialdemokraterna under 1940-50-talet skulle bli en smärre katastrof. Bondeförbundet gick gång på gång med på alla de regleringar och reformer som omvandlade Sverige under 50-talet från en utpräglad landsbygdsnation till en urbaniserad stadsnation. Bondeförbundet lyckades alltså målmedvetet minska sin egna kärnväljargrupp, rent demografiskt!

Rehn-Meidner-modellen var den ekonomiska modellen som skulle bli början till den svenska landsbygdens död. Två keynesianska LO-ekonomer, Gösta Rehn och Rudolf Meidner introducerade år 1951 denna modell. Precis som när man valde att lämna guldmyntfoten, så kom LO och SAF (dåtidens Svenskt Näringsliv) mycket bra överens. Förutom utökat omfördelningspolitik och en mer progressiv skattesystem, så innebar modellen även införandet av den så kallade ”solidariska lönepolitiken”.

På ett slag gjorde man LO mäktigare än någonsin, då man med den nya modellen införde en reglering där småföretag ute på landet skulle bli tvungna att betala löner på samma nivå som i storstäderna. Alltså blev löneavtalen numera landsomfattande och kollektivavtalen centraliserade. Återigen gick fackföreningarna och storföretagen samman för att krossa småföretagen. I synnerhet företagandet ute på landsbygden.

Plötsligt skulle arbetslösheten växa sig stort ute på landet. Jobben, dom fanns numera inuti storstäderna. Med hjälp av AMS (då Arbetsmarknadsstyrelsen, ytterliggare en kostsam byråkrati med start år 1948) så skulle man se till att folk ute på landet kunde hitta jobb inne i städerna. Självklart skulle en bostadskris växa fram ganska fort.

Parallellt med detta svek mot produktiviteten ute i glesbygden, arbetade socialdemokraterna ihärdigt från och med år 1952 med att slå ihop alla sockenkommuner ihop till storkommuner. Med Kommunreformen år 1952 menade sossarna att det var ett problem att makten var så pass nära människor.

 Bild: Skåne före och efter kommunsammanslagningarna år 1952

Det gav människor i små socknar oproportionerligt mycket makt och inflytande över besluten i sin kommun. De uttryckte inte sig sådär rakt ut. Men att centralisera makten, innebär just detta. Makten i storkommunerna kom per automatik längre bort ifrån individerna på orten. Precis som vårt medlemskap i EU inneburit exakt samma sak.

Denna kraftiga centralisering, skulle innebära att landsbygden i stort sätt glömdes bort. Storkommunerna satsade naturligtvis på centralorten, och plötsligt så stannade inte längre tåget när den passerade det gamla socknarna. Även detta skulle bidra till ytterliggare mer urbanisering, då man även var tvungen att flytta till storstäderna för att kunna åtnjuta någon service alls.

Mellan 1950-1970-talen skulle Sverige omvandlas radikalt från en utpräglad landsbygdsnation till en mer modernistisk och progressiv storstadsnation. Kanske bland de mäktigaste drag som den svenska eliten gjort vad gäller social ingenjörskonst. Genom att omvandla svenskens miljö, lyckades man även omvandla svensken själv, kanske till och med till något som en svensk från förr i tiden inte ens skulle kunna känna igen. Men kom ihåg att detta endast var en liten bråkdel i sossarnas stora projekt.

I valet år 1956 skulle endast Högerpartiet och Sveriges kommunistiska parti (SKP) gå framåt. Folkpartiet och de båda regeringspartierna backade. Men redan vid det här valet hade bostadskrisen börjat segla upp som en viktig fråga. Trots kritiken, och trots att de backade var sossarna mycket starka i storstäderna. Med 44,6 % av rösterna skulle Tage Erlander göra sitt sämsta val. Sossarna hade nu cementerat sin maktställning. Koalitionen med Bondeförbundet skulle få fortsätta. Men nu började man märka av lite friktioner.

Bondeförbundet hade backat i flera val i rad. Man frågade sig mycket varför. Och man kom fram till olika förklaringar. De som ökade mest på Bondeförbundets bekostnad var dåtidens Högerpartiet. Den demografiska omvandlingen och urbaniseringen togs även upp. Men istället för att försöka försvara bönderna och representera landsbygden valde Bondeförbundet att söka nya väljare i storstäderna. De valde då att byta namn till Centerpartiet.

Roundup (Glyfosat) en av vår tids största miljö och hälsobov?

Detta inlägg är viktigt och rör alla, även de som inte lever ett glutenfritt liv. Min förhoppning är att du som läsare orkar ta dig igenom detta omfattande inlägg och inser allvaret och att glyfosat definitivt är något vi alla bör undvika så långt det bara är möjligt!

Man vill ofta framhålla och påskina att rester och spår av glyfosat i livsmedel: "är så låga halter att det är ofarlig" ... när det just är låga halter och upprepad exponering för glyfosat som är ohälsosamt i längden.

Med tanke på att många glutenintoleranta och andra som lägger om sin kost ofta hänvisas till det man kallar ”majsoket” så kan det vara på sin plats med ett inlägg rörande ett av vår tids mest använda gifter – Roundup (glyfosat).

Det som är djupt beklagligt är att glyfosat fick den 29 juni i år fick förlängt tillstånd tom år 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har 98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent.

Just runt rester av glyfosat i grödor och färdiga produkter hör vi inte mycket om och jordbruksindustri har gjort sig beroende av detta gift och integrerat det som en naturlig del för att överhuvudtaget kunna fungera. Jordbrukets vinstmarginalerna är små, så väldigt få jordbrukare är beredda att ge upp detta gift lika lite som man vill ge upp den förkastliga konstgödningen NPK. 

Giftet DDT

I mitten av förra seklet insektsmedlet ansågs insektsgiftet DDT välgörande, viktigt och hyllades. Det var en stor affär för tillverkarna. Men DDT ackumulerades i fettvävnaden hos djur och människor. Det misstänktes vara cancerframkallande. DDT förbjöds efter många år av konflikter i de flesta västländer på 70-talet. Sviterna av giftet DDT och dess utbredda användning kan ses än i dag.

http://etttomtblad.blogg.se/2015/september/

En ny tickande hälsobomb - Roundup

Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, det mest använda ogräsmedlet på planeten, och har en utbredd användning på baslivsmedel som grönsaker och spannmål och uppfattas som ofarlig för människor. Grödor som har ”anpassats” genom genetisk modifiering för att tåla glyfosat är: majs, soja, raps, bomull, alfalfa, och sockerbetor, vilket har gjort det relativt enkelt att bekämpa ogräs utan att döda själva grödan. 

Det ackumuleras i bladen, i spannmålet och frukt som besprutas, och kan inte avlägsnas genom tvättning och dessutom bryts det inte ner genom kokning, vilket innebär att glyfosat alltid kommer att finnas närvarande som en rest i dessa grödor och slutprodukter. Socker och spannmål kan vara en av de största källorna till att få i sig glyfosat för oss människor i väst, med tanke på de vidsträckta användningsområde dessa produkter har.

Källorna till glyfosat är många
Använder vi socker, äter godis, dricker läsk, äter bröd, kakor, dricker mjölk, äter ost, äter gris/nöt/kycklingkött, odlad fisk samt mycket mera så får vi i oss rester av glyfosat, listan kan bli hur lång som helst, tänk efter själv ett slag!

Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym hos växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) hos växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner.

Glyfosat är också neurotoxiskt (nervgift)

Metabolism hos däggdjur ger två produkter: aminometylfosfonsyra (AMPA) och glyoxylat, AMPA är minst lika giftiga som glyfosat. Glyoxylat är ett mycket reaktiv ämne som stör funktionen hos flera proteiner i celler som exponeras.

 

Glykation är direkt inblandad i Parkinsons sjukdom. Glyfosat har upptäckts i hjärnan hos missbildade smågrisar. En rapport visade att över 36 % av 271 incidenter som involverat akut glyfosatförgiftning var inblandade i neurologiska symtom, vilket tyder på att glyfosat är giftigt för hjärnan och nervsystemet.

Tester

Det har varit mycket lite tester av nivåer av glyfosat hos människor eller andra däggdjur. Glyfosat kan relativt enkelt spåras i både urin och avföring. Ny forskning från Europa har visat att glyfosat genomgående förekommer i betydande mängder i urin från kor som utfodras med Roundup-Ready foder, liksom i deras organ och kött. Dessutom har man upptäckt glyfosat i urinen hos människor, och den i allmänhet friska befolkningen hade signifikant lägre nivåer än den sjuka delen av befolkningen. 

>De som konsumerar en huvudsakligen organisk diet hade också signifikanta lägre nivåer av glyfosat i kroppen.Vid ett tyskt universitet analyserades urinprov från stadsbefolkningen som testades för kontaminering med glyfosat. Alla prover uppvisade betydande koncentrationer av aktiv herbicid, som var 5 till 20 gånger över gränsen för dricksvatten.

Man har vid andra analyser i Tyskland hittat glyfosat även i bröstmjölk, urin, bröd, havre, ägg, dricksvatten och till och med i tysk öl vars produktion är noga kontrollerad.

Ogräsmedel i öl: http://www.gp.se/livsstil/konsument/ogr%C3%A4smedel-i-%C3%B6l-1.2855609

Klipp ur ovan artikel:
"Tre av ölen som innehåller glyfosat är dessutom ekologiska. Men enligt reglerna behöver bara 95 procent av ölen vara ekologiskt framställd för att de ska få stå ekologisk på flaskan. Halterna i eko-ölen är så pass låga att detta kan förklara saken." 

Bristande kontroll

Det kan tyckas osannolikt att glyfosat kan vara giftigt för människor, med tanke på att myndigheter är nonchalanta om stadigt ökande gränsvärden, och att halterna i livsmedel och vatten sällan övervakas som de ska, förmodligen på grund av bristande intresse. En uppsats av Antoniou gav en svidande anklagelse mot europeisk regleringsprocess rörande giftigheten hos glyfosat, med fokus på potentiella teratogena effekter.

EU varnar för sjunkande vinster om Monsantos Roundup förbjuds – Agroindustrin bakbunden

Nya fallstudier som genomförts av forskare i Tyskland och Storbritannien förutspår att förbud för glyfosat skulle ha en avsevärd effekt på grödan och produktionskostnaderna och skulle också ha en negativ inverkan på den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker.

Tysklands avkastning av raps till exempel, är helt beroende av glyfosatbaserad ogräsbekämpning. Raps grödor kan drabbas av allvarliga svartgräs (Alopecurus myosuriodes) angrepp och utan glyfosat uppskattas det att produktionen skulle minska med 5 %. För majs skulle minskningen i avkastning vara så hög som 10 %, eftersom det finns få alternativa herbicider som är effektiva mot kvickrot (Elymus repens), vilket är ett vanligt ogräs i Europas majsodlingar.

För de norra och östra delarna av Tyskland, där tre fjärdedelar av all åkermark behandlas med glyfosat, kan odling av vissa grödor inte längre vara lönsamt och odling skulle sannolikt överges. Sockerbetor, till exempel, är mycket benägna att angripas av spillraps och de potentiella förlusterna i avkastning om Roundup förbjuds uppskattas till 30 % - 40 %.

Glyfosat ger mineralbrister

Mangan (Mn) är en ofta förbisedd men viktigt näringsämne som krävs i små mängder för flera viktiga funktioner i kroppen. Mangan har fått namnet efter det grekiska ordet för "magisk" och är ett av 14 viktiga spårämnen. Mangan spelar bland annat en viktig roll i antioxidantskyddet, glutaminsyntesen, benutveckling och spermierörlighet. Ett överskott av mangan kan vara neurotoxiskt.

En nyligen genomförd studie på kor matade med genetiskt modifierade foder anpassade för bekämpningsmedlet Roundup avslöjade en allvarlig utarmning av mangan i serum. Glyfosat som är den aktiva ingrediensen i Roundup, har också visat sig utarma mangan hos växter.

Artros är en annan patologi relaterat bl.a.till manganbrist, nedsatt syntes av kondroitinsulfat och försämrad aktivering av D-vitamin. D-vitaminbrist är förknippad med reumatoid artrit. Mangan är nödvändig för syntes av GAG eller mukopolysackarider, som ger smörjning och skydd för lederna.

Reumatoid artrit är associerad med ackumulering av mangan i levern, som är förenligt med nedsatt gallflöde. Glukosaminsulfat har visat sig vara effektiva vid behandling av osteoartrit, och det kan till och med fördröja sjukdomsutvecklingen. En kombinationsterapi med glukosamin, kondroitinsulfat, och manganaskorbat visades vara effektivt vid behandling av knäartros i en placebokontrollerad studie.

Giftighet

Tester har visat att Roundup var 125 gånger giftigare än glyfosat i sig, giftigheten beror på olika adjuvanser i bekämpningsmedlet i kombination med glyfosat. Man skrev: "Trots sitt relativt godartad rykte, var Roundup bland de mest giftiga herbicider och insekticider som testats". Studier visar på giftighet och endokrina störningar av glyfosat. Här är en annan studie som tar upp giftigheten.

Industrin säger att 3 månader är en tillräckligt lång tid för att testa Roundups giftighet på gnagare. Den enda studie som var en realistisk bedömning av de långsiktiga effekterna av GM Roundup, anpassat för majs och sojafoder till däggdjur, var studien av Séralini som undersökte effekterna på råttor utfodrade dessa livsmedel under sin hela livslängd.

Denna studie visade en ökad risk för juvertumörer hos honorna, samt njur- och leverskador hos hanar och en förkortad livslängd hos både honor och hanar.  Dessa effekter konstaterades efter 4 månader.

Dödfödda nötkreatur

En ny studie på danska mjölkkor där man undersökte mineralsammansättning i serum från nötkreatur som matas med foder anpassade för Roundup. Studien identifierade en påtaglig brist av två mineraler: kobolt och mangan i serum. Alla boskap på åtta olika gårdar som undersökts hade svår manganbrist, tillsammans med mätbara mängder av glyfosat i urinen.  

http://www.gmoevidence.com/dr-kruger-glyphosate-is-toxic-to-dairy-cows/

När antalet dödfödda nötkreatur i Australien ökade markant under 2 säsonger efter användning av foder anpassat för Roundup, så kunde man konstatera brist på mangan hos alla döda kalvar. Dessutom konstaterades att hos 63 % av nyfödda kalvar med missbildningar, fanns en manganbrist i botten.

Dansk forskare larmar

En dansk forskare från Århus universitet rapporterar att glyfosat både kan påverka djurens mikroorganismer i mag/tarmsystemet och förändra upptaget av mineraler från fodret. Detta har aldrig tidigare undersökts hos djur.

”Så som det varit känt, så påverkas bakterier av glyfosat på samma sätt som det verkar på en planta, och det har aldrig utretts vilka indirekta verkningar det kan ha på djur som äter grödor med rester av innehållet" säger seniorforskaren Martin Tang Sörensen vid institutet för husdjursvetenskap vid Århus Universitet.

https://ing.dk/artikel/aarhus-forskere-i-unik-advarsel-verdens-mest-solgte-sproejtemiddel-kan-goere-dyr-syge-167272

Anmärkningsvärt är att en brist på mangan kan förklara många av de patologier som är förknippade med autism och Alzheimers sjukdom. Förekomsten av Alzheimers och autism har ökat i USA i en alarmerande takt under de senaste två decennierna, i takt med den ökade användningen av glyfosat på grödor om majs och soja.

Glutamat överskott i hjärnan ses ofta i samband med autism, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar och kan förklaras av brist på mangan. Mangan skyddar mitokondrier mot oxidativ skada, och mitokondriell dysfunktion som är en viktig del i förloppet av autism och Alzheimers. Nyligen har det också visats samband mellan ökningen av Parkinsons sjukdom i USA och ökad användning av glyfosat på majs och soja.

Ökningen av autism i första klass i den offentliga skolan korrelerar nästan perfekt i statistik med ökad användning av glyfosat på majs och soja under de senaste 4 åren. En sådan anmärkningsvärd korrelation kräver givetvis ytterligare experimentella undersökningar. Dessa neurologiska störningar är associerade med mitokondriell njurfunktion och med överskott av glutamat och ammoniak i hjärnan som leder till en kronisk låggradig encefalopati. Således har manganbrist har en roll vid dessa sjukdomar.

Glutenintolerans

Celiakipatienter har ofta en förkortad livslängd, främst på grund av en ökad risk för cancer i formen non-Hodgkins lymfom som också har kopplats till glyfosat. Man misstänker att ökningen av glutenintolerans i västvärlden över tid också kan bero på en allt mer utbredd av användning av glyfosat på vetegrödor, dessa vetegrödor är i sin tur genetiskt modifierade (GMO) för att tåla glyfosat. I USA sprutas ofta vetet med glyfosat i mognadsprocessens slutskede för att påskynda färdigmognad.

Aluminium

Glyfosat kelerar också till aluminium, och det gör det lättare för aluminium att passera förbi tarmbarriären genom en direkt analogi med arsenik, som också är en 3+ katjon.

Det har emellertid visats genom experiment att glyfosat föredrar tvåvärda katjoner. Således skulle aluminium ta sig in i blodomloppet via mag-tarmkanalens vener till organ tillsammans med albumin, som är känt för att fästa till och transportera många xenobiotika. 

Det är väl etablerat att citrat binder också aluminium och främjar dess upptag och passage förbi tarmbarriären genom en mekanism som parallellt binder glyfosat till aluminium. Båda är små molekyler som lätt passerar genom en läckande tarm.

Det finns misstankar om att människor som exponeras för glyfosat kan ha en större tendens att ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik i områden med hårt vatten.

Arsenik och njursvikt

Kronisk njursjukdom är tydligt förknippad med flera miljögifter. Det har varit en epidemi av njursvikt de senaste åren bland unga lantarbetare i Centralamerika, Indien och Sri Lanka, särskilt bland de som arbetar inom sockerrörsfält. Ett nyligen släppt dokument drog slutsatsen att glyfosat spelar en avgörande roll i denna epidemi.

Det är en växande praxis att bespruta sockerrör med glyfosat som ger en snabbare mognad och som torkmedel strax före skörd vilket har lett till mycket större exponering för arbetarna i fält. Författarna, som fokuserade sina studier på de berörda arbetstagarna i risfält i Sri Lanka, identifierat en synergistisk effekt av arsenik, som förorenade jorden i de drabbade områdena.

Detta dokument är mycket betydelsefullt, eftersom det visar en mekanism hos glyfosat som kraftigt ökar toxiciteten av arsenik genom kelatbildning, som främjar upptag i tarmen. Glyfosat utarmar även glutation (GSH) och glutation S transferas (GST) som är ett nödvändigt enzym för avgiftning av arsenik via levern. Som en följd av arseniköverskottet i njurarna, orsakar det akut njursvikt, då utan tecken på andra symtom såsom diabetes som vanligtvis föregår njursvikt. 

År 2015 förbjöd Sri Lanka glyfosat i landet.

Arsenik renas normalt av levern via gallan. Hos råttor som exponerats för arsenik, dök stora mängder av GSH upp i gallan samtidigt som arsenik utsöndrades från gallan. Det var den första hypotesen (som senare bekräftades), att arsenik transporteras via gallsyror i form av instabila GSH komplex (monomethylarsonous syra), som frisätter GSH vid nedbrytning.

Eftersom glyfosat stör CYP-enzymer som är nödvändig för gallsyrabildningen, samt nedbrytande för GSH så kan det förväntas att glyfosat skulle störa processen med utsöndring av arsenik via gallan, vilket tvingade arsenik ska dirigeras mot urinutsöndring, vilket slutligen leder till njursvikt.

Sköldkörteln

Glyfosat har visat sig även ha en roll vid sköldkörtelrubbningar och nedsatt tyroid funktion, men även vid sköldkörtelcancer. En ökning av benfrakturer hos barn och äldre kan också förklaras av en brist på mangan, då mangan är avgörande vid benbildning. Osteoporos är ett annat allvarligt problem bland de äldre i dag, och högst sannolikt främjas detta av brist på mangan.

Bukspottkörteln

Cancer i bukspottskörteln (adenokarcinom) är en av de cancerformer vars förekomst går upp raskt i takt med att användningen av glyfosat ökar. Råttor som matats med en manganfattig kost hade betydligt minskade koncentrationerna av mangan i lever, njure, hjärta och bukspottkörtel, jämfört med kontrollgruppen. Dessutom påverkades också bukspottskörteln och insulinhalten var endast 63 %, och insulinfrisättning efter glukosadministrering reducerades också.

Brist på mangan försämrar inte bara insulinutsöndringen utan det orsakar också minskat glukosupptag i fettvävnad, så manganbrist kan bidra till nedsatt glukosmetabolism vid både typ 1- och typ 2-diabetes, som är ett växande problem över hela världen.

Typ 1-diabetes hos barn är associerat med en minskning av Lactobacillus och Bifidobacterium, och en ökning av Clostridium i tarmen. Samma patologier finns också hos tarmbakterier från fjäderfä som matas foder anpassat för Roundup. Den ökade förekomsten av diabetes i USA är starkt förknippad med användning av glyfosat på majs och soja, vilka används som bas till en uppsjö av livsmedel.

Bröstcancer/cancer

De identifierade flera viktiga faktorer som leder till en tendens att bortse från eventuella toxiska effekter. Dessa inkluderar användning av djurstudier som är för korta eller har för få djur involverade för att uppnå statistisk signifikans, bortsett från in vitro-studier eller studier med exponeringar som är högre än vad som förväntas vara realistiskt i livsmedel, och förkasta studier som undersöker effekterna av glyfosat. 

Tillsynsmyndigheter verkade också omedvetna om att kemikalier som fungerar som hormonstörande som t.ex. glyfosat har ofta ett inverterat dos/responsförhållande, där mycket låga doser kan ge mer akuta effekter än högre doser. Teratogena effekter har påvisats i humana cellinjer. En in vitro-studie visade att glyfosat i miljarddelar kan stimulera tillväxt av bröstcancerceller, särskilt de celler som är hormonberoende och styrs av glyfosatens förmåga att fungera som ett östrogenmedel.

https://www.theguardian.com/environment/2015/mar/21/roundup-cancer-who-glyphosate-

Många olika typer av cancer, sköldkörtel, lever, urinblåsa, bukspottkörtel, njure, och myeloisk leukemi har ökat kraftigt bland befolkningen i västvärlden parallellt med ökad exponering för glyfosat i livsmedelsförsörjningen. Dess användning sedan mitten av 1990-talet har skjutit i höjden på tre olika sätt. Glyfosat misstänks också främja utvecklingen av hudtumörer som skjutit i höjden.

Med USA som grundexempel har det skett på följande tre sätt:

1. Introduktionen av genetiskt modifierad (GM) Roundup Ready majs, soja och raps i livsmedelsförsörjningen innebar att amerikanerna började äta stora mängder av ogräsmedel som inte tidigare använts direkt till konventionella grödor.

2. Den kraftiga ökningen av glyfosat på genmodifierade grödor orsakade att ogräs slår tillbaka mot herbiciden och utvecklas till "superogräs", som sedan kräver ännu mer Roundup för att hantera situationen.

3. Bönder började systematiskt använda glyfosat som tork och mognadsmedel strax före skörd av vete, sockerbetor, sockerrör, ärtor, bönor, linser och många andra grödor.

Djur som fick doserna av glyfosat vid försök hade ett mycket större antal lymfnodceller och cancerösa tumörer i sköldkörteln än kontrollerna. Resultaten var klart statistiskt signifikanta.

MTHFR (Metyl-TetraHydroFolat Reduktas) och G6PD

En studie visar att glyfosat gör inverkan på G6PD och enzymregleringen. Det uppskattas att 400 miljoner människor har brist på G6PD och vet inte ens det. MTHFR kräver NADPH (Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat) som görs av G6PD.

Glukos-6-fosfat-dehydrogenasbrist står för förkortningen G6PD, som är ett enzym som hjälper till med omsättningen av socker i de röda blodkropparna. Saknar man G6PD så finns det risk att blodkropparna går sönder (hemolytisk anemi) när man använder vissa läkemedel eller äter viss slags mat. Glyfosat som finns i Roundup Ready grödor har visat sig ha negativa effekter på G6PD.

Antibiotikaresistens

Studier har visat att en ökad mutationshastighet på grund av kronisk låg exponering för ett antibiotikum faktiskt kan inducera en accelererad utveckling av resistens mot olika andra antibiotika. Glyfosat är patenterad som ett antimikrobiellt medel. Det noteras ökande mängder rester av glyfosat i spannmål som genetiskt anpassats för Roundup såsom majs och soja, och som båda är billiga och populära baser till djurfoder för utfodring av kor, grisar, höns, odlade räkor och fisk, och det är således allestädes närvarande i dieten hos människan i västvärlden och exponeringen ökar för varje år.

Jordbakterien Pseudomonas aeruginosa kan använda glyfosat som enda fosforkälla, och det är en av ett litet antal resistenta bakteriearter med förmåga att metabolisera glyfosat. Emellertid sker DNA-mutationer på grund av exponering som ökar tolerans mot glyfosat och andra antibiotika, som kanske kan förklara den pågående epidemin av flera antibiotikaresistenta P. aeruginosa infektioner som har en dödlighet på 20%. Antibiotikaresistensa sekvenser manipulerade hos GM-grödor kan också spela en roll i den nuvarande krisen som rör antibiotikaresistenta patogener.

Glyfosat fungerar som en katalysator för utvecklingen av antibiotikaresistenta gener hos patogener. Eftersom både fjäderfä och kogödsel används som naturliga gödselmedel till grödor, kan det förväntas att en vektor för mikrobiell resistens mot flera läkemedel sker genom förorening av gödslade frukter och grönsaker. I själva verket har flera resistensgener identifierats i kogödsel, inklusive Proteobacteria, Firmicutes, Bacteroidetes och aktinobakterier.

När ska man testa våra sockerbetor som genetiskt modifierats under mitten av 1990-talet för att tåla Roundup? 
 

Hur höga halter av glyfosat finns i slutprodukter som vitt socker och sirap?...En annan fråga…man har hittat spårbara mängder av glyfosat i mjölk…när är det dags att göra större utredningar om dolda glyfosatkällor och vår allt mer vacklande hälsa i västvärlden?

När ska vi ta tag i övergödning och förstöring av åkermark med konstgödning (NPK) och Roundup? 

**Vill du läsa mer om detta, tillsatser i mat, mat du ska undvika, om kostrelaterade sjukdomar och kopplade besvär med mera, då ska du läsa mina böcker du hittar här: 

 

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

 

https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/glyphosate

http://www.ithaka-journal.net/herbizide-im-urin

Bull, L. and C. Sandretto, 1995. The economics of agricultural tillage systems. Pp. 35-37 in White Paper “Farming for a better environment”. Soil and Water Conservation Society, Ankeny, Iowa, USA, 67p.

Cook SK, S Wynn, Clarke JH (2010). How valuable is glyphosate to UK agriculture and the environment? Outlook on Pest Management. DOI: 10.1564/21dec08

Jones A., et al. (2012). The State of Soil in Europe. JRC Reference Reports. Report 25186: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/downloads/jrc_reference_report_2012_02_soil.pdf

O’Keeffe M G, 1980. The control of Agropyron repens and broad-leaved weeds pre-harvest of wheat and barley with the isopropylamine salt of glyphosate. Proceedings of British Crop Protection Conference – Weeds, 1, 53-60.

O’Keeffe M G, 1981. The control of perennial grasses by pre-harvest applications of glyphosate. Proceedings of the Conference on Grass Weeds in Cereals in the United Kingdom. Association of Applied Biologists, Warwick, UK, pp. 137-144.

Schmitz PM, Ahmed MN, Garvert H, Hesse W (2012). Agro-Economic Analysis of the use of Glyphosate in Germany. Inst. für Agribusiness, Gießen, Germany. www.agribusiness.de

Causes and circumstances of accidents in the EU (2008). European Commission Directorate-General for Employment, Social Affairs and Equal Opportunities, F4 unit. epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/health/documents/phase_3_causes_circumstances.pdf

Schmitz, P.M., P. Mal und J.W. Hesse (2014). The Importance of Conservation Tillage as a Contribution to Sustainable Agriculture: A Special Case of Soil Erosion. Instit. für Agribusiness, Agribusiness-Forschung Nr. 32, Giessen. www.agribusiness.de

Abdel-Megeed A, Sadik MW, Al-Shahrani HO, Ali HM. Phyto-microbial degradation of glyphosate in Riyadh area. Int J Microbiol Res. 2013;5:458.

Adams JB, Audhya T, McDonough-Means S, Rubin RA, Quig D, Geis E, et al. Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metab. 2011;8:34.

Afzal-Ahmed I, Mann GE, Shennan AH, Poston L, Naftalin RJ. Preeclampsia inactivates glucose-6-phosphate dehydrogenase and impairs the redox status of erythrocytes and fetal endothelial cells. Free Radic Biol Med. 2007;42:1781–90.

Environment supports superoxide dismutase activity in a Lyme disease pathogen, Borrelia burgdorferi. J Biol Chem. 2013;288:8468–78.

Akoume MY, Perwaiz S, Yousef IM, Plaa GL. Synergistic role of 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase and cholesterol 7α-hydroxylase in the pathogenesis of manganese-bilirubininduced cholestasis in rats. Toxicol Sci. 2003;73:378–85.

Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980;283:781–2.

Allocati N, Federici L, Masulli M, Di Ilio C. Glutathione transferases in bacteria. FEBS J. 2009;276:58–75.

Ali MM, Newsom DL, González JF, Sabag-Daigle A, Stahl C, Steidley B, et al. Fructose-asparagine is a primary nutrient during growth of Salmonella in the inflamed intestine. PLOS Pathogens. 2014;10:e1004209.

Álvarez-Ordóñez A, Begley M, Prieto M, Messens W, López M, Bernardo A, et al. Salmonella spp. survival strategies within the host gastrointestinal tract. Microbiology. 2011;157:3268–81.

Amin SB, Smith T, Wang H. Is neonatal jaundice associated with autism spectrum disorders: A systematic review. J Autism Dev Disord. 2011;41:1455–63.

Ananthanarayanan M, Balasubramanian N, Makishima M, Mangelsdorf DJ, Suchy FJ. Human bile salt export pump promoter is transactivated by the farnesoid X receptor/bile acid receptor. J Biol Chem. 2001;276:28857–65.

Antoniou M, Habib ME, Howard CV, Jennings RC, Leifert C, Nodari RO, et al. Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence. J Environ Anal Toxicol. 2012;S4:006.

Archibald FS, Duong MN. Manganese acquisition by Lactobacillus plantarum. J Bacteriol. 1984;158:1–8.

Archibald FS, Fridovich I. Manganese, superoxide dismutase, and oxygen tolerance in some lactic acid bacteria. J Bacteriol. 1981;146:928–36.

Attili AF, Angelico M, Cantafora A, Alvaro D, Capocaccia L. Bile acid- induced liver toxicity: Relation to the hydrophobic-hydrophilic balance of bile acids. Med Hypotheses. 1986;19:57–69.

Avery D, Winokur G. The efficacy of electroconvulsive therapy and antidepressants in depression. Biol Psychiatry. 1977;12:507–23.

Ballatori N, Miles E, Clarkson TW. Homeostatic control of manganese excretion in the neonatal rat. Am J Physiol. 1987;252:R842–7.

Baly DL, Curry DL, Keen CL, Hurley LS. Effect of manganese deficiency on insulin secretion and carbohydrate homeostasis in rats. J Nutr. 1984;114:1438–46.

Baly DL, Schneiderman JS, Garcia-Welsh AL. Effect of manganese deficiency on insulin binding, glucose transport and metabolism in rat adipocytes. J Nutr. 1990;120:1075–9.

Barbosa ER, Leiros da Costa MD, Bacheschi LA, Scaff M, Leite CC. Parkinsonism after glycine-derivate exposure. Mov Disord. 2001;16:565–8.

Barrett KA, McBride MB. Oxidative degradation of glyphosate and aminomethyl-phosphonate by manganese oxide. Environ Sci Technol. 2005;39:9223–8.

Battaglin WA, Meyer MT, Kuivila KM, Dietze JE. Glyphosate and its degradation product AMPA occur frequently and widely in U.S. soils, surface water, groundwater, and precipitation. J Am Water Resour Assoc. 2014;50:275–90.

Bayliss EA, Hambidge KM, Sokol RJ, Stewart B, Lilly JR. Hepatic concentrations of zinc, copper and manganese in infants with extrahepatic biliary atresia. J Trace Elem Med Biol. 1995;9:40–3.

Becker KG, Schultz ST. Similarities in features of autism and asthma and a possible link to acetaminophen use. Med Hypotheses. 2010;74:7–11.

Becker KG. Autism, asthma, inflammation, and the hygiene hypothesis. Medl Hypotheses. 2007;69:731–40.

Benbrook CM. Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years. Environ Sci Europe. 2012;24:24.

Bentley R, Meganathan R. Biosynthesis of Vitamin K (Menaquinone) in Bacteria. Microbiol Rev. 1982;46:241–80.

Berk PD, Javitt NB. Hyperbilirubinemia and cholestasis. Am J Med. 1978;64:311–26.

Bernards ML, Thelen KD, Penner D, Muthukumaran RB, McCracken JL. Glyphosate interaction with manganese in tank mixtures and its effect on glyphosate absorption and translocation. Weed Sci. 2005;53:787–94.

Berthoud HR, Kressel M, Neuhuber WL. An anterograde tracing study of the vagal innervation of rat liver, portal vein and biliary system. Anat Embryol. 1992;186:431–42.

Bertolotti M, Concari M, Loria P, Abate N, Pinetti A, Guicciardi ME, et al. Effects of different phenotypes of hyperlipoproteinemia and of treatment with fibric acid derivative on the rates of cholesterol 7alpha-hydroxylation in humans. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1995;15:1064–9.

Blaylock RL, Strunecka A. Immune-glutamatergic dysfunction as a central mechanism of the autism spectrum disorders. Curr Med Chem. 2009;16:157–70.

Bock NA, Paiva FF, Nascimento GC, Newman JD, Silva AC. Cerebrospinal fluid to brain transport of manganese in a non-human primate revealed by MRI. Brain Res. 2008;1198:160–70.

Bodnar LM, Klebanoff MA, Gernand AD, Platt RW, Parks WT, Catov JM, et al. Maternal Vitamin D status and spontaneous preterm birth by placental histology in the US Collaborative Perinatal Project. Am J Epidemiol. 2014;179:168–76.

Bøhn T, Cuhra M, Traavik T, Sanden M, Fagan J, Primicerio R. Compositional differences in soybeans on the market: Glyphosate accumulates in Roundup Ready GM soybeans. Food Chem. 2014;153:207–15.

Bolze MS, Reeves RD, Lindbeck FE, Kemp SF, Elders MJ. Influence of manganese on growth, somatomedin and glycosaminoglycan metabolism. J Nutr. 1985;115:352–8

Bosoi CR, Rose CF. Identifying the direct effects of ammonia on the brain. Metab Brain Dis. 2009;24:95–102.

Braak H, Del Tredici K, Rb U, De Vos RA, Ernst NH, Steur J, et al. Staging of brain pathology related to sporadic Parkinsons disease. Neurobiol Aging. 2003;24:197–211.

Braun T, Dods RF. Development of a Mn 2+ -sensitive, “soluble” adenylate cyclase in rat testis. Proc Nat Acad Sci USA. 1975;72:1097–101.

Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108:16050–5.

Brewster DW, Warren J, Hopkins WE. Metabolism of glyphosate in SpragueDawley rats: Tissue distribution, identification, and quantitation of glyphosate-derived materials following a single oral dose. Fundam Appl Toxicol. 1991;17:43–51.

Briellmann RS, Syngeniotis A, Fleming S, Kalnins RM, Abbott DF, Jackson GD. Increased anterior temporal lobe T2 times in cases of hippocampal sclerosis: A multi-echo T2 relaxometry study at 3 T. AJNR Am J Neuroradiol. 2004;25:389–94.

Brock AA, Chapman SA, Ulman EA, Wu G. Dietary manganese deficiency decreases rat hepatic arginase activity. J Nutr. 1994;124:340–4.

Brown BE, Bythell JC. Perspectives on mucus secretion in reef corals. Mar Ecol Prog Ser. 2005;296:291–309.

Brown DR, Hafiz F, Glasssmith LL, Wong BS, Jones IM, Clive C, et al. Consequences of manganese replacement of copper for prion protein function and proteinase resistance. EMBO J. 2000;19:1180–6.

Brown DR, Qin K, Herms JW, Madlung A, Manson J, Strome R, et al. The cellular prion protein binds copper in vivo. Nature. 1997;390:684–7.

Browne T, Holmes G. Epilepsy. N Engl J Med. 2001;344:1145–51.

Bruno-Bárcena JM, Andrus JM, Libby SL, Klaenhammer TR, Hassan HM. Expression of a heterologous manganese superoxide dismutase gene in intestinal lactobacilli provides protection against hydrogen peroxide toxicity. Appl Environ Microbiol. 2004;70:4702–10.

Cagnon L, Braissant O. Hyperammonemia-induced toxicity for the developing central nervous system. Brain Res Rev. 2007;56:183–97.

Cakmak I, Yazici A, Tutus Y, Ozturk L. Glyphosate reduced seed and leaf concentrations of calcium, manganese, magnesium, and iron in non-glyphosate resistant soybean. Eur J Agron. 2009;31:114–9.