Visar inlägg med etikett majs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett majs. Visa alla inlägg

tisdag 16 augusti 2016

Roundup (Glyfosat) en av vår tids största miljö och hälsobov?



Detta inlägg är viktigt och rör alla, även de som inte lever ett glutenfritt liv. Min förhoppning är att du som läsare orkar ta dig igenom detta omfattande inlägg och inser allvaret och att glyfosat definitivt är något vi alla bör undvika så långt det bara är möjligt!

Man vill ofta framhålla och påskina att rester och spår av glyfosat i livsmedel: "är så låga halter att det är ofarlig" ... när det just är låga halter och upprepad exponering för glyfosat som är ohälsosamt i längden.

Med tanke på att många glutenintoleranta och andra som lägger om sin kost ofta hänvisas till det man kallar ”majsoket” så kan det vara på sin plats med ett inlägg rörande ett av vår tids mest använda gifter – Roundup (glyfosat).

Det som är djupt beklagligt är att glyfosat fick den 29 juni i år fick förlängt tillstånd tom år 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har 98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent.


Just runt rester av glyfosat i grödor och färdiga produkter hör vi inte mycket om och jordbruksindustri har gjort sig beroende av detta gift och integrerat det som en naturlig del för att överhuvudtaget kunna fungera. Jordbrukets vinstmarginalerna är små, så väldigt få jordbrukare är beredda att ge upp detta gift lika lite som man vill ge upp den förkastliga konstgödningen NPK. 


Giftet DDT
I mitten av förra seklet insektsmedlet ansågs insektsgiftet DDT välgörande, viktigt och hyllades. Det var en stor affär för tillverkarna. Men DDT ackumulerades i fettvävnaden hos djur och människor. Det misstänktes vara cancerframkallande. DDT förbjöds efter många år av konflikter i de flesta västländer på 70-talet. Sviterna av giftet DDT och dess utbredda användning kan ses än i dag.


En ny tickande hälsobomb - Roundup
Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, det mest använda ogräsmedlet på planeten, och har en utbredd användning på baslivsmedel som grönsaker och spannmål och uppfattas som ofarlig för människor. Grödor som har ”anpassats” genom genetisk modifiering för att tåla glyfosat är: majs, soja, raps, bomull, alfalfa, och sockerbetor, vilket har gjort det relativt enkelt att bekämpa ogräs utan att döda själva grödan. 

Det ackumuleras i bladen, i spannmålet och frukt som besprutas, och kan inte avlägsnas genom tvättning och dessutom bryts det inte ner genom kokning, vilket innebär att glyfosat alltid kommer att finnas närvarande som en rest i dessa grödor och slutprodukter. Socker och spannmål kan vara en av de största källorna till att få i sig glyfosat för oss människor i väst, med tanke på de vidsträckta användningsområde dessa produkter har.

Källorna till glyfosat är många
Använder vi socker, äter godis, dricker läsk, äter bröd, kakor, dricker mjölk, äter ost, äter gris/nöt/kycklingkött, odlad fisk samt mycket mera så får vi i oss rester av glyfosat, listan kan bli hur lång som helst, tänk efter själv ett slag!


Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym hos växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) hos växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner.


Glyfosat är också neurotoxiskt (nervgift)
Metabolism hos däggdjur ger två produkter: aminometylfosfonsyra (AMPA) och glyoxylat, AMPA är minst lika giftiga som glyfosat. Glyoxylat är ett mycket reaktiv ämne som stör funktionen hos flera proteiner i celler som exponeras.

 

Glykation är direkt inblandad i Parkinsons sjukdom. Glyfosat har upptäckts i hjärnan hos missbildade smågrisar. En rapport visade att över 36 % av 271 incidenter som involverat akut glyfosatförgiftning var inblandade i neurologiska symtom, vilket tyder på att glyfosat är giftigt för hjärnan och nervsystemet.


Tester
Det har varit mycket lite tester av nivåer av glyfosat hos människor eller andra däggdjur. Glyfosat kan relativt enkelt spåras i både urin och avföring. Ny forskning från Europa har visat att glyfosat genomgående förekommer i betydande mängder i urin från kor som utfodras med Roundup-Ready foder, liksom i deras organ och kött. Dessutom har man upptäckt glyfosat i urinen hos människor, och den i allmänhet friska befolkningen hade signifikant lägre nivåer än den sjuka delen av befolkningen. 

>De som konsumerar en huvudsakligen organisk diet hade också signifikanta lägre nivåer av glyfosat i kroppen.Vid ett tyskt universitet analyserades urinprov från stadsbefolkningen som testades för kontaminering med glyfosat. Alla prover uppvisade betydande koncentrationer av aktiv herbicid, som var 5 till 20 gånger över gränsen för dricksvatten.
Man har vid andra analyser i Tyskland hittat glyfosat även i bröstmjölk, urin, bröd, havre, ägg, dricksvatten och till och med i tysk öl vars produktion är noga kontrollerad.

Ogräsmedel i öl: http://www.gp.se/livsstil/konsument/ogr%C3%A4smedel-i-%C3%B6l-1.2855609

Klipp ur ovan artikel:
"Tre av ölen som innehåller glyfosat är dessutom ekologiska. Men enligt reglerna behöver bara 95 procent av ölen vara ekologiskt framställd för att de ska få stå ekologisk på flaskan. Halterna i eko-ölen är så pass låga att detta kan förklara saken." 

Bristande kontroll
Det kan tyckas osannolikt att glyfosat kan vara giftigt för människor, med tanke på att myndigheter är nonchalanta om stadigt ökande gränsvärden, och att halterna i livsmedel och vatten sällan övervakas som de ska, förmodligen på grund av bristande intresse. En uppsats av Antoniou gav en svidande anklagelse mot europeisk regleringsprocess rörande giftigheten hos glyfosat, med fokus på potentiella teratogena effekter.


EU varnar för sjunkande vinster om Monsantos Roundup förbjuds – Agroindustrin bakbunden
Nya fallstudier som genomförts av forskare i Tyskland och Storbritannien förutspår att förbud för glyfosat skulle ha en avsevärd effekt på grödan och produktionskostnaderna och skulle också ha en negativ inverkan på den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker.

Tysklands avkastning av raps till exempel, är helt beroende av glyfosatbaserad ogräsbekämpning. Raps grödor kan drabbas av allvarliga svartgräs (Alopecurus myosuriodes) angrepp och utan glyfosat uppskattas det att produktionen skulle minska med 5 %. För majs skulle minskningen i avkastning vara så hög som 10 %, eftersom det finns få alternativa herbicider som är effektiva mot kvickrot (Elymus repens), vilket är ett vanligt ogräs i Europas majsodlingar.


För de norra och östra delarna av Tyskland, där tre fjärdedelar av all åkermark behandlas med glyfosat, kan odling av vissa grödor inte längre vara lönsamt och odling skulle sannolikt överges. Sockerbetor, till exempel, är mycket benägna att angripas av spillraps och de potentiella förlusterna i avkastning om Roundup förbjuds uppskattas till 30 % - 40 %.


Glyfosat ger mineralbrister
Mangan (Mn) är en ofta förbisedd men viktigt näringsämne som krävs i små mängder för flera viktiga funktioner i kroppen. Mangan har fått namnet efter det grekiska ordet för "magisk" och är ett av 14 viktiga spårämnen. Mangan spelar bland annat en viktig roll i antioxidantskyddet, glutaminsyntesen, benutveckling och spermierörlighet. Ett överskott av mangan kan vara neurotoxiskt.

En nyligen genomförd studie på kor matade med genetiskt modifierade foder anpassade för bekämpningsmedlet Roundup avslöjade en allvarlig utarmning av mangan i serum. Glyfosat som är den aktiva ingrediensen i Roundup, har också visat sig utarma mangan hos växter.

Artros är en annan patologi relaterat bl.a.till manganbrist, nedsatt syntes av kondroitinsulfat och försämrad aktivering av D-vitamin. D-vitaminbrist är förknippad med reumatoid artrit. Mangan är nödvändig för syntes av GAG eller mukopolysackarider, som ger smörjning och skydd för lederna.

Reumatoid artrit är associerad med ackumulering av mangan i levern, som är förenligt med nedsatt gallflöde. Glukosaminsulfat har visat sig vara effektiva vid behandling av osteoartrit, och det kan till och med fördröja sjukdomsutvecklingen. En kombinationsterapi med glukosamin, kondroitinsulfat, och manganaskorbat visades vara effektivt vid behandling av knäartros i en placebokontrollerad studie.


Giftighet
Tester har visat att Roundup var 125 gånger giftigare än glyfosat i sig, giftigheten beror på olika adjuvanser i bekämpningsmedlet i kombination med glyfosat. Man skrev: "Trots sitt relativt godartad rykte, var Roundup bland de mest giftiga herbicider och insekticider som testats". Studier visar på giftighet och endokrina störningar av glyfosat. Här är en annan studie som tar upp giftigheten.

Industrin säger att 3 månader är en tillräckligt lång tid för att testa Roundups giftighet på gnagare. Den enda studie som var en realistisk bedömning av de långsiktiga effekterna av GM Roundup, anpassat för majs och sojafoder till däggdjur, var studien av Séralini som undersökte effekterna på råttor utfodrade dessa livsmedel under sin hela livslängd.

Denna studie visade en ökad risk för juvertumörer hos honorna, samt njur- och leverskador hos hanar och en förkortad livslängd hos både honor och hanar.  Dessa effekter konstaterades efter 4 månader.


Dödfödda nötkreatur
En ny studie på danska mjölkkor där man undersökte mineralsammansättning i serum från nötkreatur som matas med foder anpassade för Roundup. Studien identifierade en påtaglig brist av två mineraler: kobolt och mangan i serum. Alla boskap på åtta olika gårdar som undersökts hade svår manganbrist, tillsammans med mätbara mängder av glyfosat i urinen.  

När antalet dödfödda nötkreatur i Australien ökade markant under 2 säsonger efter användning av foder anpassat för Roundup, så kunde man konstatera brist på mangan hos alla döda kalvar. Dessutom konstaterades att hos 63 % av nyfödda kalvar med missbildningar, fanns en manganbrist i botten.

Dansk forskare larmar
En dansk forskare från Århus universitet rapporterar att glyfosat både kan påverka djurens mikroorganismer i mag/tarmsystemet och förändra upptaget av mineraler från fodret. Detta har aldrig tidigare undersökts hos djur.
”Så som det varit känt, så påverkas bakterier av glyfosat på samma sätt som det verkar på en planta, och det har aldrig utretts vilka indirekta verkningar det kan ha på djur som äter grödor med rester av innehållet" säger seniorforskaren Martin Tang Sörensen vid institutet för husdjursvetenskap vid Århus Universitet.

Anmärkningsvärt är att en brist på mangan kan förklara många av de patologier som är förknippade med autism och Alzheimers sjukdom. Förekomsten av Alzheimers och autism har ökat i USA i en alarmerande takt under de senaste två decennierna, i takt med den ökade användningen av glyfosat på grödor om majs och soja.

Glutamat överskott i hjärnan ses ofta i samband med autism, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar och kan förklaras av brist på mangan. Mangan skyddar mitokondrier mot oxidativ skada, och mitokondriell dysfunktion som är en viktig del i förloppet av autism och Alzheimers. Nyligen har det också visats samband mellan ökningen av Parkinsons sjukdom i USA och ökad användning av glyfosat på majs och soja.


Ökningen av autism i första klass i den offentliga skolan korrelerar nästan perfekt i statistik med ökad användning av glyfosat på majs och soja under de senaste 4 åren. En sådan anmärkningsvärd korrelation kräver givetvis ytterligare experimentella undersökningar. Dessa neurologiska störningar är associerade med mitokondriell njurfunktion och med överskott av glutamat och ammoniak i hjärnan som leder till en kronisk låggradig encefalopati. Således har manganbrist har en roll vid dessa sjukdomar.


Glutenintolerans
Celiakipatienter har ofta en förkortad livslängd, främst på grund av en ökad risk för cancer i formen non-Hodgkins lymfom som också har kopplats till glyfosat. Man misstänker att ökningen av glutenintolerans i västvärlden över tid också kan bero på en allt mer utbredd av användning av glyfosat på vetegrödor, dessa vetegrödor är i sin tur genetiskt modifierade (GMO) för att tåla glyfosat. I USA sprutas ofta vetet med glyfosat i mognadsprocessens slutskede för att påskynda färdigmognad.

Aluminium
Glyfosat kelerar också till aluminium, och det gör det lättare för aluminium att passera förbi tarmbarriären genom en direkt analogi med arsenik, som också är en 3+ katjon.
Det har emellertid visats genom experiment att glyfosat föredrar tvåvärda katjoner. Således skulle aluminium ta sig in i blodomloppet via mag-tarmkanalens vener till organ tillsammans med albumin, som är känt för att fästa till och transportera många xenobiotika. 

Det är väl etablerat att citrat binder också aluminium och främjar dess upptag och passage förbi tarmbarriären genom en mekanism som parallellt binder glyfosat till aluminium. Båda är små molekyler som lätt passerar genom en läckande tarm.
Det finns misstankar om att människor som exponeras för glyfosat kan ha en större tendens att ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik i områden med hårt vatten.


Arsenik och njursvikt
Kronisk njursjukdom är tydligt förknippad med flera miljögifter. Det har varit en epidemi av njursvikt de senaste åren bland unga lantarbetare i Centralamerika, Indien och Sri Lanka, särskilt bland de som arbetar inom sockerrörsfält. Ett nyligen släppt dokument drog slutsatsen att glyfosat spelar en avgörande roll i denna epidemi.

Det är en växande praxis att bespruta sockerrör med glyfosat som ger en snabbare mognad och som torkmedel strax före skörd vilket har lett till mycket större exponering för arbetarna i fält. Författarna, som fokuserade sina studier på de berörda arbetstagarna i risfält i Sri Lanka, identifierat en synergistisk effekt av arsenik, som förorenade jorden i de drabbade områdena.

Detta dokument är mycket betydelsefullt, eftersom det visar en mekanism hos glyfosat som kraftigt ökar toxiciteten av arsenik genom kelatbildning, som främjar upptag i tarmen. Glyfosat utarmar även glutation (GSH) och glutation S transferas (GST) som är ett nödvändigt enzym för avgiftning av arsenik via levern. Som en följd av arseniköverskottet i njurarna, orsakar det akut njursvikt, då utan tecken på andra symtom såsom diabetes som vanligtvis föregår njursvikt. 
År 2015 förbjöd Sri Lanka glyfosat i landet.

Arsenik renas normalt av levern via gallan. Hos råttor som exponerats för arsenik, dök stora mängder av GSH upp i gallan samtidigt som arsenik utsöndrades från gallan. Det var den första hypotesen (som senare bekräftades), att arsenik transporteras via gallsyror i form av instabila GSH komplex (monomethylarsonous syra), som frisätter GSH vid nedbrytning.

Eftersom glyfosat stör CYP-enzymer som är nödvändig för gallsyrabildningen, samt nedbrytande för GSH så kan det förväntas att glyfosat skulle störa processen med utsöndring av arsenik via gallan, vilket tvingade arsenik ska dirigeras mot urinutsöndring, vilket slutligen leder till njursvikt.

Sköldkörteln
Glyfosat har visat sig även ha en roll vid sköldkörtelrubbningar och nedsatt tyroid funktion, men även vid sköldkörtelcancer. En ökning av benfrakturer hos barn och äldre kan också förklaras av en brist på mangan, då mangan är avgörande vid benbildning. Osteoporos är ett annat allvarligt problem bland de äldre i dag, och högst sannolikt främjas detta av brist på mangan.

Bukspottkörteln
Cancer i bukspottskörteln (adenokarcinom) är en av de cancerformer vars förekomst går upp raskt i takt med att användningen av glyfosat ökar. Råttor som matats med en manganfattig kost hade betydligt minskade koncentrationerna av mangan i lever, njure, hjärta och bukspottkörtel, jämfört med kontrollgruppen. Dessutom påverkades också bukspottskörteln och insulinhalten var endast 63 %, och insulinfrisättning efter glukosadministrering reducerades också.

Brist på mangan försämrar inte bara insulinutsöndringen utan det orsakar också minskat glukosupptag i fettvävnad, så manganbrist kan bidra till nedsatt glukosmetabolism vid både typ 1- och typ 2-diabetes, som är ett växande problem över hela världen.

Typ 1-diabetes hos barn är associerat med en minskning av Lactobacillus och Bifidobacterium, och en ökning av Clostridium i tarmen. Samma patologier finns också hos tarmbakterier från fjäderfä som matas foder anpassat för Roundup. Den ökade förekomsten av diabetes i USA är starkt förknippad med användning av glyfosat på majs och soja, vilka används som bas till en uppsjö av livsmedel.


Bröstcancer/cancer
De identifierade flera viktiga faktorer som leder till en tendens att bortse från eventuella toxiska effekter. Dessa inkluderar användning av djurstudier som är för korta eller har för få djur involverade för att uppnå statistisk signifikans, bortsett från in vitro-studier eller studier med exponeringar som är högre än vad som förväntas vara realistiskt i livsmedel, och förkasta studier som undersöker effekterna av glyfosat. 

Tillsynsmyndigheter verkade också omedvetna om att kemikalier som fungerar som hormonstörande som t.ex. glyfosat har ofta ett inverterat dos/responsförhållande, där mycket låga doser kan ge mer akuta effekter än högre doser. Teratogena effekter har påvisats i humana cellinjer. En in vitro-studie visade att glyfosat i miljarddelar kan stimulera tillväxt av bröstcancerceller, särskilt de celler som är hormonberoende och styrs av glyfosatens förmåga att fungera som ett östrogenmedel.


Många olika typer av cancer, sköldkörtel, lever, urinblåsa, bukspottkörtel, njure, och myeloisk leukemi har ökat kraftigt bland befolkningen i västvärlden parallellt med ökad exponering för glyfosat i livsmedelsförsörjningen. Dess användning sedan mitten av 1990-talet har skjutit i höjden på tre olika sätt. Glyfosat misstänks också främja utvecklingen av hudtumörer som skjutit i höjden.

Med USA som grundexempel har det skett på följande tre sätt:

1. Introduktionen av genetiskt modifierad (GM) Roundup Ready majs, soja och raps i livsmedelsförsörjningen innebar att amerikanerna började äta stora mängder av ogräsmedel som inte tidigare använts direkt till konventionella grödor.
2. Den kraftiga ökningen av glyfosat på genmodifierade grödor orsakade att ogräs slår tillbaka mot herbiciden och utvecklas till "superogräs", som sedan kräver ännu mer Roundup för att hantera situationen.
3. Bönder började systematiskt använda glyfosat som tork och mognadsmedel strax före skörd av vete, sockerbetor, sockerrör, ärtor, bönor, linser och många andra grödor.

Djur som fick doserna av glyfosat vid försök hade ett mycket större antal lymfnodceller och cancerösa tumörer i sköldkörteln än kontrollerna. Resultaten var klart statistiskt signifikanta.

MTHFR (Metyl-TetraHydroFolat Reduktas) och G6PD

En studie visar att glyfosat gör inverkan på G6PD och enzymregleringen. Det uppskattas att 400 miljoner människor har brist på G6PD och vet inte ens det. MTHFR kräver NADPH (Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat) som görs av G6PD.

Glukos-6-fosfat-dehydrogenasbrist står för förkortningen G6PD, som är ett enzym som hjälper till med omsättningen av socker i de röda blodkropparna. Saknar man G6PD så finns det risk att blodkropparna går sönder (hemolytisk anemi) när man använder vissa läkemedel eller äter viss slags mat. Glyfosat som finns i Roundup Ready grödor har visat sig ha negativa effekter på G6PD.

Antibiotikaresistens
Studier har visat att en ökad mutationshastighet på grund av kronisk låg exponering för ett antibiotikum faktiskt kan inducera en accelererad utveckling av resistens mot olika andra antibiotika. Glyfosat är patenterad som ett antimikrobiellt medel. Det noteras ökande mängder rester av glyfosat i spannmål som genetiskt anpassats för Roundup såsom majs och soja, och som båda är billiga och populära baser till djurfoder för utfodring av kor, grisar, höns, odlade räkor och fisk, och det är således allestädes närvarande i dieten hos människan i västvärlden och exponeringen ökar för varje år.

Jordbakterien Pseudomonas aeruginosa kan använda glyfosat som enda fosforkälla, och det är en av ett litet antal resistenta bakteriearter med förmåga att metabolisera glyfosat. Emellertid sker DNA-mutationer på grund av exponering som ökar tolerans mot glyfosat och andra antibiotika, som kanske kan förklara den pågående epidemin av flera antibiotikaresistenta P. aeruginosa infektioner som har en dödlighet på 20%. Antibiotikaresistensa sekvenser manipulerade hos GM-grödor kan också spela en roll i den nuvarande krisen som rör antibiotikaresistenta patogener.

Glyfosat fungerar som en katalysator för utvecklingen av antibiotikaresistenta gener hos patogener. Eftersom både fjäderfä och kogödsel används som naturliga gödselmedel till grödor, kan det förväntas att en vektor för mikrobiell resistens mot flera läkemedel sker genom förorening av gödslade frukter och grönsaker. I själva verket har flera resistensgener identifierats i kogödsel, inklusive Proteobacteria, Firmicutes, Bacteroidetes och aktinobakterier.




När ska man testa våra sockerbetor som genetiskt modifierats under mitten av 1990-talet för att tåla Roundup? 
 
Hur höga halter av glyfosat finns i slutprodukter som vitt socker och sirap?...En annan fråga…man har hittat spårbara mängder av glyfosat i mjölk…när är det dags att göra större utredningar om dolda glyfosatkällor och vår allt mer vacklande hälsa i västvärlden?

När ska vi ta tag i övergödning och förstöring av åkermark med konstgödning (NPK) och Roundup? 





**Vill du läsa mer om detta, tillsatser i mat, mat du ska undvika, om kostrelaterade sjukdomar och kopplade besvär med mera, då ska du läsa mina böcker du hittar här: 
 




Referenser:
 


Bull, L. and C. Sandretto, 1995. The economics of agricultural tillage systems. Pp. 35-37 in White Paper “Farming for a better environment”. Soil and Water Conservation Society, Ankeny, Iowa, USA, 67p.

Cook SK, S Wynn, Clarke JH (2010). How valuable is glyphosate to UK agriculture and the environment? Outlook on Pest Management. DOI: 10.1564/21dec08

Jones A., et al. (2012). The State of Soil in Europe. JRC Reference Reports. Report 25186: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/downloads/jrc_reference_report_2012_02_soil.pdf

O’Keeffe M G, 1980. The control of Agropyron repens and broad-leaved weeds pre-harvest of wheat and barley with the isopropylamine salt of glyphosate. Proceedings of British Crop Protection Conference – Weeds, 1, 53-60.

O’Keeffe M G, 1981. The control of perennial grasses by pre-harvest applications of glyphosate. Proceedings of the Conference on Grass Weeds in Cereals in the United Kingdom. Association of Applied Biologists, Warwick, UK, pp. 137-144.

Schmitz PM, Ahmed MN, Garvert H, Hesse W (2012). Agro-Economic Analysis of the use of Glyphosate in Germany. Inst. für Agribusiness, Gießen, Germany. www.agribusiness.de

Causes and circumstances of accidents in the EU (2008). European Commission Directorate-General for Employment, Social Affairs and Equal Opportunities, F4 unit. epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/health/documents/phase_3_causes_circumstances.pdf

Schmitz, P.M., P. Mal und J.W. Hesse (2014). The Importance of Conservation Tillage as a Contribution to Sustainable Agriculture: A Special Case of Soil Erosion. Instit. für Agribusiness, Agribusiness-Forschung Nr. 32, Giessen. www.agribusiness.de

Abdel-Megeed A, Sadik MW, Al-Shahrani HO, Ali HM. Phyto-microbial degradation of glyphosate in Riyadh area. Int J Microbiol Res. 2013;5:458.

Adams JB, Audhya T, McDonough-Means S, Rubin RA, Quig D, Geis E, et al. Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metab. 2011;8:34.

Afzal-Ahmed I, Mann GE, Shennan AH, Poston L, Naftalin RJ. Preeclampsia inactivates glucose-6-phosphate dehydrogenase and impairs the redox status of erythrocytes and fetal endothelial cells. Free Radic Biol Med. 2007;42:1781–90.

Environment supports superoxide dismutase activity in a Lyme disease pathogen, Borrelia burgdorferi. J Biol Chem. 2013;288:8468–78.

Akoume MY, Perwaiz S, Yousef IM, Plaa GL. Synergistic role of 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase and cholesterol 7α-hydroxylase in the pathogenesis of manganese-bilirubininduced cholestasis in rats. Toxicol Sci. 2003;73:378–85.

Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980;283:781–2.

Allocati N, Federici L, Masulli M, Di Ilio C. Glutathione transferases in bacteria. FEBS J. 2009;276:58–75.

Ali MM, Newsom DL, González JF, Sabag-Daigle A, Stahl C, Steidley B, et al. Fructose-asparagine is a primary nutrient during growth of Salmonella in the inflamed intestine. PLOS Pathogens. 2014;10:e1004209.

Álvarez-Ordóñez A, Begley M, Prieto M, Messens W, López M, Bernardo A, et al. Salmonella spp. survival strategies within the host gastrointestinal tract. Microbiology. 2011;157:3268–81.

Amin SB, Smith T, Wang H. Is neonatal jaundice associated with autism spectrum disorders: A systematic review. J Autism Dev Disord. 2011;41:1455–63.

Ananthanarayanan M, Balasubramanian N, Makishima M, Mangelsdorf DJ, Suchy FJ. Human bile salt export pump promoter is transactivated by the farnesoid X receptor/bile acid receptor. J Biol Chem. 2001;276:28857–65.

Antoniou M, Habib ME, Howard CV, Jennings RC, Leifert C, Nodari RO, et al. Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence. J Environ Anal Toxicol. 2012;S4:006.

Archibald FS, Duong MN. Manganese acquisition by Lactobacillus plantarum. J Bacteriol. 1984;158:1–8.

Archibald FS, Fridovich I. Manganese, superoxide dismutase, and oxygen tolerance in some lactic acid bacteria. J Bacteriol. 1981;146:928–36.

Attili AF, Angelico M, Cantafora A, Alvaro D, Capocaccia L. Bile acid- induced liver toxicity: Relation to the hydrophobic-hydrophilic balance of bile acids. Med Hypotheses. 1986;19:57–69.

Avery D, Winokur G. The efficacy of electroconvulsive therapy and antidepressants in depression. Biol Psychiatry. 1977;12:507–23.

Ballatori N, Miles E, Clarkson TW. Homeostatic control of manganese excretion in the neonatal rat. Am J Physiol. 1987;252:R842–7.

Baly DL, Curry DL, Keen CL, Hurley LS. Effect of manganese deficiency on insulin secretion and carbohydrate homeostasis in rats. J Nutr. 1984;114:1438–46.

Baly DL, Schneiderman JS, Garcia-Welsh AL. Effect of manganese deficiency on insulin binding, glucose transport and metabolism in rat adipocytes. J Nutr. 1990;120:1075–9.

Barbosa ER, Leiros da Costa MD, Bacheschi LA, Scaff M, Leite CC. Parkinsonism after glycine-derivate exposure. Mov Disord. 2001;16:565–8.

Barrett KA, McBride MB. Oxidative degradation of glyphosate and aminomethyl-phosphonate by manganese oxide. Environ Sci Technol. 2005;39:9223–8.

Battaglin WA, Meyer MT, Kuivila KM, Dietze JE. Glyphosate and its degradation product AMPA occur frequently and widely in U.S. soils, surface water, groundwater, and precipitation. J Am Water Resour Assoc. 2014;50:275–90.

Bayliss EA, Hambidge KM, Sokol RJ, Stewart B, Lilly JR. Hepatic concentrations of zinc, copper and manganese in infants with extrahepatic biliary atresia. J Trace Elem Med Biol. 1995;9:40–3.

Becker KG, Schultz ST. Similarities in features of autism and asthma and a possible link to acetaminophen use. Med Hypotheses. 2010;74:7–11.

Becker KG. Autism, asthma, inflammation, and the hygiene hypothesis. Medl Hypotheses. 2007;69:731–40.

Benbrook CM. Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years. Environ Sci Europe. 2012;24:24.

Bentley R, Meganathan R. Biosynthesis of Vitamin K (Menaquinone) in Bacteria. Microbiol Rev. 1982;46:241–80.

Berk PD, Javitt NB. Hyperbilirubinemia and cholestasis. Am J Med. 1978;64:311–26.

Bernards ML, Thelen KD, Penner D, Muthukumaran RB, McCracken JL. Glyphosate interaction with manganese in tank mixtures and its effect on glyphosate absorption and translocation. Weed Sci. 2005;53:787–94.

Berthoud HR, Kressel M, Neuhuber WL. An anterograde tracing study of the vagal innervation of rat liver, portal vein and biliary system. Anat Embryol. 1992;186:431–42.

Bertolotti M, Concari M, Loria P, Abate N, Pinetti A, Guicciardi ME, et al. Effects of different phenotypes of hyperlipoproteinemia and of treatment with fibric acid derivative on the rates of cholesterol 7alpha-hydroxylation in humans. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1995;15:1064–9.

Blaylock RL, Strunecka A. Immune-glutamatergic dysfunction as a central mechanism of the autism spectrum disorders. Curr Med Chem. 2009;16:157–70.

Bock NA, Paiva FF, Nascimento GC, Newman JD, Silva AC. Cerebrospinal fluid to brain transport of manganese in a non-human primate revealed by MRI. Brain Res. 2008;1198:160–70.

Bodnar LM, Klebanoff MA, Gernand AD, Platt RW, Parks WT, Catov JM, et al. Maternal Vitamin D status and spontaneous preterm birth by placental histology in the US Collaborative Perinatal Project. Am J Epidemiol. 2014;179:168–76.

Bøhn T, Cuhra M, Traavik T, Sanden M, Fagan J, Primicerio R. Compositional differences in soybeans on the market: Glyphosate accumulates in Roundup Ready GM soybeans. Food Chem. 2014;153:207–15.

Bolze MS, Reeves RD, Lindbeck FE, Kemp SF, Elders MJ. Influence of manganese on growth, somatomedin and glycosaminoglycan metabolism. J Nutr. 1985;115:352–8

Bosoi CR, Rose CF. Identifying the direct effects of ammonia on the brain. Metab Brain Dis. 2009;24:95–102.

Braak H, Del Tredici K, Rb U, De Vos RA, Ernst NH, Steur J, et al. Staging of brain pathology related to sporadic Parkinsons disease. Neurobiol Aging. 2003;24:197–211.

Braun T, Dods RF. Development of a Mn 2+ -sensitive, “soluble” adenylate cyclase in rat testis. Proc Nat Acad Sci USA. 1975;72:1097–101.

Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108:16050–5.

Brewster DW, Warren J, Hopkins WE. Metabolism of glyphosate in SpragueDawley rats: Tissue distribution, identification, and quantitation of glyphosate-derived materials following a single oral dose. Fundam Appl Toxicol. 1991;17:43–51.

Briellmann RS, Syngeniotis A, Fleming S, Kalnins RM, Abbott DF, Jackson GD. Increased anterior temporal lobe T2 times in cases of hippocampal sclerosis: A multi-echo T2 relaxometry study at 3 T. AJNR Am J Neuroradiol. 2004;25:389–94.

Brock AA, Chapman SA, Ulman EA, Wu G. Dietary manganese deficiency decreases rat hepatic arginase activity. J Nutr. 1994;124:340–4.

Brown BE, Bythell JC. Perspectives on mucus secretion in reef corals. Mar Ecol Prog Ser. 2005;296:291–309.

Brown DR, Hafiz F, Glasssmith LL, Wong BS, Jones IM, Clive C, et al. Consequences of manganese replacement of copper for prion protein function and proteinase resistance. EMBO J. 2000;19:1180–6.

Brown DR, Qin K, Herms JW, Madlung A, Manson J, Strome R, et al. The cellular prion protein binds copper in vivo. Nature. 1997;390:684–7.

Browne T, Holmes G. Epilepsy. N Engl J Med. 2001;344:1145–51.

Bruno-Bárcena JM, Andrus JM, Libby SL, Klaenhammer TR, Hassan HM. Expression of a heterologous manganese superoxide dismutase gene in intestinal lactobacilli provides protection against hydrogen peroxide toxicity. Appl Environ Microbiol. 2004;70:4702–10.

Cagnon L, Braissant O. Hyperammonemia-induced toxicity for the developing central nervous system. Brain Res Rev. 2007;56:183–97.

Cakmak I, Yazici A, Tutus Y, Ozturk L. Glyphosate reduced seed and leaf concentrations of calcium, manganese, magnesium, and iron in non-glyphosate resistant soybean. Eur J Agron. 2009;31:114–9.

 






  




fredag 4 april 2014

Blandrashunden Viktor och hans besvär




Hösten 2013 fick jag ett mail från en kvinna som heter Eva och som bor i Tranås. Eva berättar om sin kära hund Viktor som hon och maken köpte 2009 och de besvär Viktor haft.



"Hejsan!



Jag känner mig tvungen att skriva några rader till dig och berätta om vår älskade hund Viktor. 2009 köpte min man och jag Viktor utav bekanta som hade fått valpar. Viktor är en blandning och det finns lite av varje i han, vad jag vet ska det finnas fågelhund och stövare i blandningen.



2011 började jag följa din blogg då jag sökte på internet efter nåt svar på min bråkiga mage och min mans mångåriga besvär med krångliga luftvägarna. Jag vart en trogen besökare av din blogg och när du skrev att du gett ut en bok så köpte vi den. Vintern 2012 bestämde mannen och jag att vi nu minsann göra ett tappert försök att bara äta glutenfritt. Vi rensade ur skåp och kyl på allt vi kunde se som innehöll något av det du räknat upp att man ska akta sig för.



I hälsokostbutiken köpte vi både vitaminer och mineraler. Vi satte ett datum i almanackan när vi skulle börja och prova detta för oss nya under 3 månader. Under dessa 3 månader märkte jag själv att min bråkiga mage nu var lugn och fin vilket sporrade mig väldigt att fortsätta. Min man märkte att han behövde inte använda mer än hälften av den luftrörsvidgande medicin doktorn skrivit på recept. Väl om detta, vi bestämde oss att fortsätta och nu har nästan ett år gått och jag mår tippentoppen, och min man säger att nu orkar han minsann mer än han gjort innan och att det är sällsynt att han behöver sin medicin nu.



Nu ska jag komma till saken varför jag skriver det gäller vår Viktor. Nåt år efter att vi köpt Viktor märkte vi att han hade bekymmer med bajseriet, ibland rann det ur ändan på honom. Vi fick söka veterinär när det blossat upp konstiga utslag på huden som han rev sönder. Veterinären sa också att ögonen rann ovanligt mycket på honom. Vi fick en tub salva förskriven som vi skulle smörja Viktors utslag med, men det var ett öde att hålla honom från att klia och slicka där vi smörjt.



Sommaren 2011 blev både mannen min och jag förskräckta när vi hittade vår Viktor i vardagsrummet flåsande på golvet i vad vi tyckte var som kramp och det rann vitt skum ur munnen. Efter en halvtimme piggnade han till och kunde stå upp men verkade medtagen.  Några månader senare hände det igen fast denna gången i vårt kök och på morgonkvisten, det var faktiskt precis efter att Viktor ätit sin mat. Han lade sig på sidan och man hörde hur han flåsade som ett lokomotiv, benen ryckte som i kramp och det rann samma vita skum ur munnen som förra gången han vart dålig, han kräktes också upp mat han precis ätit.


Vi ringde veterinären direkt och vi for iväg snabbt dit. Veterinären sa att det var ett epilepsianfall Viktor fått och att det är inte alls är ovanligt att hundar kan få det, men vi skulle inte vara oroliga. Jag frågade om det fanns nåt vi kunde göra men veterinären skakade på huvudet. Innan vi åkte köpte vi en påse foder av
veterinären när vi ändå vart där. I vanliga fall brukar vi köpa på Willys i storpack.



Mannen min kom en kväll senare med din bok uppslagen som han läst och sa ” du titta här” och visade mig ett avsnitt jag inte tänkt på innan när jag läst. Det handlade om gluten och våra djur.


Mannen och jag satte oss vid köksbordet och läste igenom kapitlet högt du skrivit säkert både 2 och 3 gånger. Jag sa till min man att kan det vara detta som gjort Viktor stackarn dålig?


Vi hämtade en av de gamla foderpåsarna och började läsa på innehåll vilket man knappt gör. Där stod det spannmål – vete och korn! Vi tog vår nyinköpta påse vi blivit vid när vi vart hos veterinären, där läste vi högt tillsammans – vete, korn och ris! Inte nog med vete o korn men ris!, men du det kan väl inte vara naturligt för en hunds mage? sade min man.



Vi bestämde att från och med nu skulle Viktor äta som vi, glutenfri mat och därmed basta!



Nu studerade vi påsarna noga i affären så att det inte var nått spannmål iblandat men det var svårt att hitta utan väldans mycket letande. Viktor får också äta av vår mat för jag lagar alltid extra. Nu mår vår Viktor bra och vi är så glada för detta. Inga kladdiga ögon eller fula utslag har vi sett sen Viktor äter som mannen och jag, och inte ett enda anfall av epilepsi har vi sett till. Vi ringde veterinären och fråga om det kan ha varit maten han vart sjuk av men veterinären sa att det trodde han inte på.



Vi skickar ett tack till dig från oss tre som mår bra nu efter att ha läst både bloggen och böckerna dina, vi köpte nyss en bok till du gett ut och bägge har en hedersplats i kökshyllan.



Kram Eva"



onsdag 23 oktober 2013

Havre och majs - Hur säkert är det egentligen för glutenintoleranta?

(Inlägget uppdaterat 2018-08-10)

Jag har tidigare påpekat att den ”glutenfria” vetestärkelsen är ett problem för många intoleranta då den fortfarande innehåller gluten, fast i ringa mängd som många känsliga reagerar mot. Utöver rester av gluten har vi även resterna av lektiner att också ta hänsyn till.

Lektiner är naturliga försvarsämnen hos växter, en form av proteiner med sockergrupper (glykoproteiner). Lektiner i vissa fall kan vara en komponent vid autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit, diabetes typ-1 och multipel skleros. En del läkare menar att vårt intag av lektiner gör oss sjuka. Men nu är det dags att belysa 2 andra produkter, havren och majsen.


Antikroppsreaktioner mot majsproteiner inte bara en korsreaktion mot antigliadinantikroppar. Att få diagnosen celiaki eller vara glutenkänslig eller att trendigt leva glutenfritt gör att många söker alternativ till vanligt bröd, pasta och flingor. Många intoleranta mot gluten känner sig dömda att bära det ok av majs och sojabaserade produkter butikerna erbjuder i sina hyllor för intoleranta.


”Majs är glutenfritt och säkert” brukar det heta, men majs innehåller något som kallas majsgluten.
Aveninet i havren skiljer sig från gluten i andra grässlag och anses därför relativt säkert, fast flera nyare studier har visat att personer med glutenkänslighet även reagerar  på havre. Vi ska inte glömma bort att sädesslagen, majs och ris tillhör grässläktet. (läs mer om detta längre ned på sidan).

Zein, prolaminet i majs, samt prolaminet avenin som finns i havre verkar däremot inte uppvisa samma skadliga effekt hos en majoritet av dem med celiaki, men det finns ändå påverkan hos en del.

En anledning till att aveninet i havren inte påverkar i samma utsträckning hos glutenintoleranta kan vara att dess aminosyrastruktur skiljer sig från gliadin, sekalin och hordein, men även att andelen prolaminer i havre är fem gånger så liten som för prolaminer i vete, råg och korn.

Förklaring: Gliadin är ett i gluten förekommande glykoprotein. Gliadin spelar en viktig roll vid sjukdomen celiaki, eftersom det är gliadin som utlöser den antikroppsrektion som orsakar de för celiaki karaktäristiska skadorna på tunntarmens slemhinna. Något oegentligt används gliadin ofta som beteckning även för de motsvarande glykproteinerina sekalin (i råg) och hordein (i korn).

Det finns emellertid en liten andel av individer med celiaki som har T-lymfocyter som reagerar på prolaminet avenin från havre och får inflammation av det. Det är en reaktion som alltså inte kan förklaras av att havren är kontaminerat av gluten. Under skörd, transport, lagring och/eller bearbetning kan havre riskera att kontamineras av vete, korn och råg vilket kan vara problematiskt för individer med celiaki. 

Havre ska inte innehålla mer än 20 mg gluten/kg. En stor kanadensisk studie på havre visade emellertid att 88 procent av 133 havresorter som testats innehöll mer än 20 mg gluten/kg. Det finns dock, som sagt, alltså personer som uppvisar immunmedierade besvär från havre som inte har kontaminerats av gluten vilket tyder på att det inte är gluten utan avenin eller något annat proteinkomplex som ger T-lymfocytreaktionen vid intag av havre.

Ett antal studier har visat att glutenkänsliga individer reagerar även på majs.Vissa av dessa studier visar att det är gluten i majs som är tillräckligt likt gluten i vete och andra sädesslag, och det har visat sig räcka för att framkalla en inflammatorisk reaktion hos dem med celiaki.

Många som går över till en glutenfri diet svarar inte så bra på traditionell glutenfri kost som förväntat eftersom de fortfarande exponeras för gluten.

Majsgluten

Här kan endast den intolerante själv att testa sig fram och inte falla för påståendet att majs skulle vara helt säkert. Ett annat dilemma är att vi inte kan vara säkra på att inte GMO-majs ingår i produkterna. Man ska ha i åtanke att forskningen runt gluten än är i sin linda och att omkring ett 40-tal nya skadliga proteiner upptäcks varje år.

År 1978 fann en studie antikroppar mot majs hos vissa patienter som led av celiaki, chrons och ulcerös kolit. Vid summering av studien trodde forskarna att reaktionen mot majs troligen har att göra med utvecklingen av en läckande tarm hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.


Många hävdar att majsgluten är annorlunda än det gluten som finns i vete, korn och råg. Grunden för detta argument tjänar till att föreviga en massiv majskonsumtion hos de som diagnostiserats med celiaki. Som framgår av studien så reagerade nästan hälften av dem med celiaki på majs om de var insatta på en traditionellt definierad "glutenfri" diet eller inte.

Värt att notera är: studien visade även att patienter med crohns sjukdom och ulcerös kolit har också en högre antikroppsreaktion mot majs jämfört med kontrollerna. Detta tar upp några mycket viktiga frågor:

Bidrar då majsgluten till dessa sjukdomar?
Bidrar dessa sjukdomar till en fortsatt läckande tarm och skapar en sekundär reaktion mot majs? Om det är så, hindar då konsumtion av majs patienterna från att bli bättre?

Majs används som ett alternativ till vete att framställa livsmedel för glutenintoleranta som måste anta en glutenfri diet. Men vissa prolaminer i majs innehåller aminosyrasekvenser (immundominanta peptider) som liknar dem hos gluten i vete vilket bör väcka varningsklockor för att vi bör fundera över majsens roll i livsmedel för individer som lider av celiaki och glutenintolerans.

Sedan år 1978 har det utförts ytterligare många studier som undersöker huruvida majsgluten är ett problem för patienter med glutenkänslighet. Det generella rådet som oftast ges till dem med celiaki och glutenintolerans är att majsen är säker. Den stora frågan är varför detta råd ges när det finns flera studier som visar tvärtom? Industrin för glutenfria livsmedel har exploderat de sista 5 åren och är idag en apparat som omsätter åtskilliga miljarder och den industrins viktigaste bas är övervägande just majsen.

Man bör fundera över följande:
*Mycket av den bearbetade glutenfria ”skräpmaten” härrör från genetiskt modifierad majs.

*Det är en stor ökning av patienter med refraktär celiaki (dessa människor svarar inte på en traditionell glutenfri diet).

*Flera studier har visat att patienter som brukar traditionella glutenfria dieter inte läkt ut från sjukdomen (celiaki) även efter många år på dieten.

*Majs används även vid framställning av sötningsmedel, schampon, tvålar, plaster, bränsle, med mera. Potentialen för korskontaminering är farligt hög.

*Majsgluten används allt oftare som en ingrediens i mat till våra husdjur, flera har uppmärksammat att även djur reagerar negativt på spannmål i maten, och om det är GMO-majs som används till djurfoder går inte att utröna för tillfället.Vi ska inte glömma att våra husdjur drabbas allt mer av sjukdomar som även drabbat människan.


(Läs mina tidigare inlägg om spannmålet och våra husdjur:http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/06/husdjur-och-manniskor-drabbas-bada-av.html


*Det finns fler studier som visar att majsgluten är ett problem än det finns studier som visar att det inte är så.

Man bör beakta med det underlag som nu finns att majsgluten är en faktor som bidrar till gluten relaterade sjukdomar. Det stora genomsnittet av individer med celiaki och glutenintolerans känner sig bättre när vete utesluts ur kosten, men ett klientel känner sig aldrig riktigt bra eller återhämtar sig som önskat.

Statistiken visar att de med glutenkänslighet och framför allt dem som bär på obehandlad celiaki, kommer att fortsätta att utveckla flera autoimmuna sjukdomar under sin livstid. Dessa sjukdomar utvecklas inte hos dem som följer en traditionell glutenfri diet. Problemet är att många inte ser ett samband mellan gluten och dessa andra sjukdomar. De fokuserar på celiaki som om det är den enda manifestation av att konsumera gluten.

Gluten - gliadin i bröstmjölken

Ett annat dilemma som konstaterats vid en studie år 1987 är att glutenprotein, gliadin, passerar över i bröstmjölken hos ammande mödrar. Ammande mödrar fick inta 20 gram gluten. Deras prover analyserades därefter med avseende på närvaron av gluten. Maximala nivåer av gliadin i bröstmjölken konstaterades 2-4 timmar efter intaget av gluten. Hur är det då med majs?

En annan sak runt majsen ur hälsosynpunkt är den allt mer odlade genetiskt modifierade (GMO) majsen med "inbyggt" insektsgift. Amerikanerna är ledande på marknaden när det gäller GMO majsen. En fråga som dyker upp är, hur säkra kan vi vara att inte våra matvaror "kontraminerats" med GMO majs, vem kontrollerar livsmedelsproducenters bruk av GMO majs i mat, tillsatser, mm? Vi har en allt mer global handel med livsmedel så riskerna kan faktiskt vara stora.

(Bild nedan ett utdrag från DuPont-Pioneers information till odlare om olika majssorter och deras inbyggda insektsgifter, vilket sker genom genetisk modifiering.)
Direktlänk till sidan: https://www.pioneer.com/home/site/us/products/corn/seed-traits-technologies/oam/


Våra politiker verkar nu allt mer luta åt att GMO odlas i en allt större skala även i Sverige.

Kostdemokrati.se tar upp ämnet:

Forskare säger i ett pressmeddelande att allmänheten vilseleds

Pressmeddelande, Earth Open Source, Måndag 21 Oktober 2013
http://www.earthopensource.org/index.php/news/150
Det finns ingen vetenskaplig konsensus om att genetiskt modifierade livsmedel och grödor är säkra, enligt ett uttalande som släpptes idag av en internationell grupp av över 85 forskare, akademiker och läkare.
Uttalandet är ett svar på de senaste kraven från GMO-industrin och vissa forskare och debattörer att det finns ett ”vetenskapligt konsensus” om att genmodifierade livsmedel och grödor är säkra för människors och djurs hälsa och för miljön. Uttalandet menar att sådana påståenden är ”vilseledande” och säger att ”hävdad konsensus om GMO säkerhet inte existerar”.
Läs mer: No consensus on GMO safety – scientists release statement
Googleöversatt: Över 85 Forskare Release uttalar sig: Det finns ingen konsensus om GMO säkerhet!


Rune Lanestrand skrev en varnade artikel om GMO våren 2013:

GMO-fri mjölk, ägg och kyckling är hotad


GMO-fria produkter i Sverige är ett minne blott om LRF-ungdomarna får som de vill. Blev uppmärksammad på deras årsmöte/stämma genom en notis om att man valt in en ny ledamot i styrelsen. Och det är ju ingen konstigt. Men så fick jag se att den nyvalda ledamoten Sara Helgstrand arbetade för DuPont, världens största kemiföretag med säte i USA.

Kemiföretaget DuPont är en gigant på GMO och var redan år 1999 det största utsädesföretaget med 60 procent av marknaden för genmanipulerat utsäde av majs och soja. Större än Monsanto, Syngenta, BASF och Bayer. DuPont har patent på en rad utsädessorter som odlarna dyrt får betala för att få köpa.

När jag läste om Sara Helgstrand och henne anknytning till DuPont blev jag intresserad av vad stämman behandlade för frågor. Upptäckte till min förskräckelse att LRF-ungdomarna på Gotland motionerade om att den branschöverenskommelse som finns i dag mot import av GMO-foder skulle tas bort. Man yrkade på att deras riksstyrelse ”med kraft ska jobba för att kraven på GMO-fritt foder snarast stryks i branschöverenskommelsen.”

LRF-ungdomens riksstyrelse tillstyrker motionen och att den även ska gå vidare till LRF:s riksstämma. LRF är i grunden positiv till GMO, liksom jordbruksminister Eskil Erlandsson och en majoritet av riksdagen. Så nu är det upp till alla som vill kunna äta GMO-fritt i framtiden att agera och ta kontakt med makthavare i olika läger. Därför har jag skrivit dessa rader. För att visa hur allvarligt läget är när de unga jordbrukarna låter som försäljare för giftindustrin. Verkligen allvarligt och ledsamt minst sagt.

Häromåret gjorde några medlemmar i LRF Ungdom en studieresa till USA. På deras hemsida rapporterar dåvarande ordföranden John Enander:

”Under 4 intensiva dagar i lika många delstater träffade vi odlare, odlarorganisationer, och företag (ja, Monsanto var ett av dem) som säljer och driver utvecklingen av grödor med genmodifierade egenskaper. Saligheten över teknikens möjligheter var, kan man säga av en stigande skala i den ordning jag ovan nämnde de olika aktörerna. Av dem vi mötte var det ingen som ifrågasatte en enda del av tekniken.”

Samma år motionerade John Enander till LRF-stämman om ökade försöksodlingar av GMO-grödor i Sverige. Nu undrar jag om detta var en mutresa som Monsanto bjöd på? Nuvarande ordföranden Kristina Yngwe vill öppna upp för full import av GMO-foder.
Det positiva ställningstagandet från LRF-ungdomens styrelse har dessvärre väckt branschorganisationerna till liv som nu tydligen vill gå ifrån branschöverenskommelsen och öppna upp för GMO-foder till mjölkkor, grisar, kyckling och höns.

Det största hotet med GMO-grödor förutom alla hälsorisker är den inbyggda gen där växten tillverkar sitt eget insektsgift som dödar humlor och bin. Utan deras pollinering blir det inte bara som Rakel Carson skrev, Tyst vår utan också en tyst sommar. I USA där GMO-grödor har odlats några decennier på samma arealer är bi och humlor, insekter och fåglar nästan helt utrotade. De flesta GMO-grödor bidrar dessutom till ökad resistens mot antibiotika då de innehåller en antibiotikagen (NptII).

Rune Lanestrand

http://www.kostdemokrati.se/midi/2013/10/21/moderaterna-foresprakar-gmo/

Viktig kunskap om sädesslagen och deras protein

(klicka på ovan bild för att förstora)

Bilden ovan visar hur olika medlemmar av Poaceae (gräsfamiljen) är besläktade och de prolaminer som är verksamma i var och ett. Vete, råg och korn tillhör samma stam (triticeae), havre tillhör samma underfamilj som de tre triticeaeerna, nämligen Pooideae. Dessa är på olika vis problematiska för dem som är glutenkänsliga medan till exempel ris, majs, durra (sorghum) och teff räknas som ”glutenfria”.

Redan när man började uppmärksamma celiaki och problematiken med gluten för runt 60 år sedan, så fanns en enighet om att endast prolaminerna i vete, råg, korn och havre samt deras korsningsarter skulle kallas gluten och andra typer av prolaminer skulle endast kallas för prolamin.

Sädesslag (ceralier) är olika slags gräs som har frön som används som föda. Fröna kallas säd eller spannmål och innehåller främst kolhydrater. Cerealier är ett sammanfattande namn på frön av alla sädesslag. Cerealier härleds från latinets cerealis som betyder "som hör till säden", egentligen sädesgudinnan Ceres, vars insignier är en skära och en vetekärve.

Spannmål är ett samlingsnamn för de mogna frukter som kommer från olika sädesslag (även kallade cerealier). Sveriges vanligaste sädesslag är: vete, korn, havre och råg. Dessa sädesslag utgör olika släkten inom den övergripande familjen gräs och under varje släkte återfinns ett flertal arter (dinkel är till exempel en sorts vete).

I andra delar av världen odlas andra sädesslag, framför allt majs, ris, hirs och durra. Det kan vara lätt att tro att det finns ännu fler spannmålssorter, men det gör det inte. Majssläktet (Zea) är en släkte gräs med 5-7 arter. Hit hör bland andra majs. Arterna förekommer naturligt i Mexiko, Guatemala och Nicaragua, men majs odlas över hela världen.

Släktets arter kallas ibland teosinter. Majs är näst efter vete och ris det viktigaste och mest spridda sädesslaget i världen.

Rissläktet (Oryza) är släkte inom familjen gräs som omfattar omkring 20 arter.

Bekämpningsmedel

För att öka storleken på risskördarna nyttjar man bekämpningsmedel för att hålla skadeinsekter borta. Men i takt med att bekämpningsmedelsanvändandet ökat har vattnet runt omkring förorenats och skadeinsekterna har utvecklat ett motstånd mot det och därmed har det blivit mindre effektivt och dyrare.

Växtförädling

I Filippinerna har man forskat och tagit fram olika sätt för att genmodifiera risplantorna så att de tål mer eller blir större. Detta kallas växtförädling. Den vanligaste framtagna rissorten heter IR-8. Problemet är att de nya rissorterna konkurrerar ut alla de andra sorterna. Det betyder att det kanske bara finns ett fåtal rissorter kvar om ett tag om vi har otur. Det har finansierats av Rockefeller Foundation och FAO (Food and Agriculture organization).

Bovete är egentligen en ört som är nära besläktad med rabarber. Det räknas ibland till sädesslagen på grund av att det delar många väsentliga egenskaper med dem.

Precis som spannmålen ger bovete mjöl, men det innehåller inte något gluten. Även quinoa, som kan användas i stället för exempelvis ris och hirs, är frö från en ört. Eftersom quinoa innehåller mer protein än de flesta grödor (dock inte riktigt lika mycket som soja), är denna spenatsläkting också en viktig del i många vegetarianers och veganers kosthållning.

Pseudosädesslag

Pseudosädesslag kallas de icke-gräsväxter som används på samma sätt som sädesslag (riktiga sädesslag är gräsväxter). Två exempel är bovete och quinoa som inte är sädesslag utan örter av andra växtfamiljer. Bovete är släkt med rabarber men dess frön används som vete.  

Dock innehåller bovete inte gluten, fast det förekommer att känsliga personer med känslighet och intolerans mot gluten reagerar på bovete. Bovete är huvudingrediens i blinier (ryska plättar). Mjölmålla är en målla, det vill säga den tillhör samma släkte som till exempel svinmålla. Även vissa amaranter kan räknas till pseudosädesslagen.

 **Jag kommer framöver att uppdatera denna sida med mera info i mån av tid….