Visar inlägg med etikett adhd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett adhd. Visa alla inlägg

måndag 27 augusti 2018

Zink - En livsviktig, underskattad och bortglömd mineral! Gluten-celiaki



Zinkbrist hos unga och äldre. Zink och rollen vid celiaki, glutenintolerans, graviditet, amning, fibromyalgi, ADHD, autism, demens, bensår, stress, tillväxt, kosthållning, näringsupptag, transportör av B12, nödvändighet för D-vitaminupptaget, biotillgänglighet med mera. 

(inlägget uppdaterat 23 april 2020)

En viktig artikel för alla att noga läsa igenom. Dela gärna länken vidare på sociala medier!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
*Ett viktigt tillägg med tanke på virus, Covid-19, lunginflammation och ökad motståndskraft:

Förekomsten av zink i kosten påverkar olika aspekter av cellmedierad immunitet, inklusive funktion hos interleukin-2 och interferon-y.4 (signalmolekyler i immunförsvaret). Interleukin-2 stimulerar generering av naturliga försvarsmekanismer och cytolytiska T-celler som dödar virus, bakterier och tumörceller.

Interferon-y och interleukin-2 aktiverar tillsammans makrofagmonocyter som dödar parasiter. Zink undertrycker också ICAM-1 (biomolekylär process som gör att celler kan binda till varandra och känna av sin omgivning), som fungerar som en receptor för virus, och hämmar proteaset från HIV-typ 1.6.

Vad som är relevant för bakteriell lunginflammation - komplicerad influensa:

En 1-årig studie av 420 vårdhemspatienter som dagligen administrerades dagligt tillskott av vitaminer och mineraler, fann att deltagare med plasmakoncentrationer av zink större än 70 μg / dL hade en signifikant lägre risk för lunginflammation som krävde antibiotika än deltagare med zinknivåer i plasma under 70 μg / dL.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Zink är en underskattad mineral av många och likaledes är okunskapen stor om dess betydelse. Zink är en livsnödvändig mineral som jag skrivit metervis om tidigare här på bloggen. Den ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel A-vitamin. Zink behövs även för immunsystemet. Vid zinkbrist kan man bli mer infektionskänslig och få försämrad sårläkning.

Zinkbrist upptäcktes första gången år 1961 hos en iransk man, och zinkbrist hos människor är nu känt för att vara ett undernäringsproblem världen över. Det är mer vanligt inom områden med hög konsumtion av spannmål. Kosten behöver nödvändigtvis inte vara zinkfattig, men biotillgängligheten spelar en viktig roll vid absorptionen (upptaget i kroppen).

Fytinsyra i spannmål är den mest kända hämmaren av zink. Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler och gör dessa svårtillgängliga för kroppen.

När det exempelvis kommer till obehandlat spannmål finns det djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan är definitivt inte en av dem, då vi saknar fytasenzym.


Obehandlad celiaki, glutenintolerans och stress leder också till utarmning av zink. Zinkbrist kan också leda till sköldkörtelbesvär vilket i sin tur påverkar hjärtat. Zink är ett viktigt spårämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Efter järn är zink det spårämne som är näst mest förekommande i människokroppen. Vuxna människor har ungefär 2-3 gram zink i kroppen där ca 60 % återfinns i musklerna, ca 30 % i skelettet och resterande 10 % finns i levern och andra vävnader.

Zinkbrist hos vegetarianer.
Vegetarianer är en av de grupper som kan ligga i riskzonen att drabbas av zinkbrist om man inte äter balanserad kost. Detta beror till viss del på att vegetarisk mat innehåller en större mängd koppar, en mineral som så att säga konkurrerar ut zink. Det har också sin orsak i att det finns färre vegetariska livsmedel som är rika på zink. Här kan tillskott av zink således vara på sin plats.

Zinkbrist under tillväxtperioder hos unga kan resultera i tillväxtfel och tillväxthämning. Huden, håret, gastrointestinala, centrala nerv-, immun-, skelett- och reproduktionssystem är mest kliniskt drabbade av zinkbrist. Klinisk diagnos av marginal zinkbrist hos människor är fortfarande problematisk. Provtagning för zink är inget läkare normalt brukar föreslå, så har får man själv stå på sig och begära blodprov för kontroll av zink.

Kartläggning via blodprov och översyn av kostintag och tillskott av zink är vägar att gå för att kartlägga zinkbrist och för att hantera underskott och förebygga brist.

Behovet av zink per dag.
Det rekommenderade dagliga behovet av zink varierar med kön och ålder.
Rekommenderat dagligt intag:
Spädbarn  och barn under 2 år     5 milligram
Barn 2-5 år                                   6 milligram
Barn 6-9 år                                   7 milligram
Flickor 10-13 år                           8 milligram
Pojkar 10-13 år                          11 milligram
Flickor 14-17 år                           9 milligram
Pojkar 14-17 år                          12 milligram
Kvinnor                                       7 milligram
Män                                             9 milligram
Gravida                                       9 milligram
Ammande                                  11 milligram
Besök gärna även Livsmedelsverkets sida om näringsinnehåll och sök i sökrutan på näringsämnen som innehåller zink : Näringsinnehåll-Zink (http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall)


Fynden.
Det fynd av anemi (brist), hypogonadism (endokrin sjukdom där könskörtlarna har en bristfällig funktion) och dvärgväxt som hittades år 1961 hos en 21-årig iransk bonde som uteslutande levde på kost som bestod av plattbröd av oraffinerat spannmål (hög halt av fytinsyra), potatis och mjölk, ledde till att man fann liknande besvär hos egyptiska ungdomar.

Dessa hade liknande kosthistorik som iranierna, med kost som huvudsakligen bestod av bröd och bönor. Tillskott av extra zink och förändrade kostvanor förbättrade tillväxten och korrigerade
hypogonadism, medan anemin svarade på oral järnbehandling. Efterföljande studier har visat att problemen härstammade främst från lågt zinkintag via kosten. Sedan upptäckten av zinkbrist som en källa till hälsoproblem på 1960-talet har intresset för de biokemiska och kliniska aspekterna av zink och dess betydelse ökat markant.

Utarmning och förgiftning av odlingsmarken.
Idag är de allra flesta medvetna om att det industriella storjordbruket bedrivs sällan låter odlingsjordar få ligga i träda och återhämta sig,man kan säga att den där halvmetern jord har vänts och vänts på, i generationer utan någon vila (träda). Det industriella jordbruket som använder  konstgödning, kemikalier och bekämpningsmedel, som ytterligare utarmar odlingsjordarna. Allt detta sammantaget ger grödor fattiga på livsviktiga näringsämnen, som till exempel zink. Den allt mer ökade stressen i samhället leder också till brist på zink  då det förbrukas i rask takt vid just stress, men även hos den som bär på en kropp behäftad med sjukdomar.

Biokemiska och fysiologiska funktioner.
Även om det bedrivits omfattande studier av hur biokemiska mekanismer är beroende av zink i fysiologiska funktioner, har man än idag inte fullt ut förstått alla processer där zink verkar spela en stor roll och vara  en viktig faktor. Zink är närvarande i celler i motsats till järn, som finns i definierade cellulära komponenter och har definierade fysiologiska roller. Zinkets roll i biologin kan grupperas i tre  allmänna funktionella klasser, nämligen katalytiska, strukturella och  regulatoriska funktioner.

Ämnesomsättning - Absorption (upptag).
Zink absorberas i tunntarmen genom en bärarmedierad mekanism. Under normala fysiologiska förhållanden är transportprocesser av upptag inte mättade. Fraktionen av absorberad zink är svår att bestämma eftersom zink också utsöndras i tarmen. Zink som tillförs i vattenhaltiga lösningar absorberas effektivt (60-70 %), medan absorptionen från fasta dieter är mindre effektiv och varierar beroende på zinkinnehåll och kostsammansättningen.

Generellt har det tidigare ansetts bland forskarna att 33 % som den genomsnittliga zinkabsorptionen (upptaget) hos människor. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den  innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Fytinsyra är som jag skrev tidigare ett ämne som hämmar upptaget och det  finns rikligt av i fullkornscerealier (spannmål) och baljväxter. 

Dessutom kan zinkstatus (kroppens nivå av zink) påverka zinkupptaget. Individer med zinkbrist absorberar detta element med ökad effektivitet, medan individer som har tillräckliga nivåer av zink uppvisar en minskad effektivitet vid upptag.

Kosttillskott.
Intag av kosttillskott innehållande järn kan inverka negativt på upptaget av zink. Studier på råttor har visat att även höga kalciumintag verkar hämmande på zinkupptaget. Zinkbindande föreningar som exempelvis  organiska syror kan däremot underlätta upptaget i tarmen. Vid normalt  zinkintag absorberas 15-40 %, beroende på sammansättningen av kosten eller mera om kosten inte innehåller några ämnen som är hämmande.

Järnbrist och zink.
Järnbrist kan ha koppling till zinkbrist på grund av en exempelvis dålig kosthållning, försämrat näringsupptag eller vid stor konsumtion av komjölk. Studier finns som visat att stort mjölkintag och intag av mjölk  till måltid hämmar järnupptaget. Studier har också visat att  järnupptaget i tarmen kan påverkas negativt om extra zink tillförs i samband med måltid. Om man behandlas för zinkbrist måste man vara  uppmärksam på samtidig järnbrist.

Stora doser av zink.
För vuxna anses det vara säkert med ett intag på upp till 25 mg per dag. Zink är inte toxiskt förutom vid överdrivet stora doser. Intag av hundratals mg på en dag kan dock ge negativa effekter på omsättningen av koppar med kopparbrist och anemi som följd.  

Bindning och transport av zink i kroppen.
Zink frigörs från mat som fria joner under matsmältningen. Dessa frigjorda joner kan sedan binda till molekyler för transporten till enterocyterna i tarmen i tolvfingertarmen eller övre delen av tunntarmen. Särskilda transportproteiner (metallotionein) underlättar sedan överföringen av zink över cellmembranet till portalcirkulationen. Med höga intag absorberas även zink genom en passiv paracellulär väg.

Portalsystemet bär absorberad zink direkt till levern och släpps sedan i systemisk cirkulation för transport till andra vävnader. I blodet är zink bundet till plasmaproteiner, ungefär 80 % till albumin och det  mesta av det återstående till makroglobulin. Zinkkoncentrationen i plasma följer en dygnsrytm och är som högst under senare delen av förmiddagarna.

Många känner nog att de tänker och presterar bättre under förmiddagarna och detta kanske kan ha sin förklaring i att koncentrationen av zink då är som högst. 

Alla tillstånd som förändrar koncentrationen av albumin i serum kan ha  en sekundär effekt på zinknivå i serum. Även om zink i serum  representerar endast 0,1 % av hela zinknivån i kroppen, övergår cirkulerande zink snabbt för att möta upp vävnadsbehovet.

Zinknivån och menstruationscykeln.
Som tillägg till ovan kan nämnas att det finns en studie som visar att koncentrationen av zink i plasma varierar under menstruationscykeln vilket kan vara bra att veta om ifall man begär ett blodprov för att  kontrollera sin zinkstatus. Bäst är nog att kontrollera zink strax innan  menstruationen för att få en klarare och rättvisare bild.

Utsöndring och reglering av zink.
Förlust av zink genom mag-tarmkanalen står för ungefär hälften av all zink som elimineras från kroppen. Betydande mängd zink utsöndras genom  gall- och tarmsekretionerna, men det mesta är reabsorberat (återupptaget). Detta är en viktig process vid reglering av zinkbalans. Andra vägar för utsöndring av zink inkluderar urinutsöndring och förluster genom svettning, hud och hår.

Biotillgängligheten. 
Biotillgänglighet avser den fraktion av intaget som kan absorberas i blodsystemet och används för kroppens fysiologiska funktioner. För zink, hos friska individer, bestäms det av tre faktorer: individens  zinkstatus, kostens totala zinkinnehåll och tillgången på lösligt zink från olika livsmedel i kosten.


Spädbarn och zinkbehov.
Små barn har större risk för zinkbrist på grund av ökade zinkbehov under tillväxten. Bröstmatade spädbarn till mödrar med tillräckligt zinkintag erhåller tillräcklig med zink under de första 5-6 månader av sina liv. Efter denna ålder krävs kompletterande livsmedel som innehåller absorberbart zink för att uppfylla deras behov.

Om dessa livsmedel har lågt innehåll av absorberbar zink (exempelvis spannmål-fytater) tillgodoses inte zinkbehovet. Omvänt kan man säga att  ett tidigt införande av sådana livsmedel under amningsperioden stör absorptionen av zink från bröstmjölken på grund av dess höga innehåll av fytat (organisk fosforförening).

Zinkbehov hos undernärda barn uppskattas vara mellan 2 mg-4 mg/kg kroppsvikt. Dessa behov är mycket högre än hos friska barn, förmodligen  på grund av tidigare zinkutarmning och minskad zinkabsorption på grund  av förändringar i tarmkanalen. Jämfört med vuxna,har således spädbarn, växande barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor ett ökat behov av zink och löper därmed ökad risk för att få brist på zink.

Ungdomar och zinkbehov.
De fysiologiska kraven på tillräckligt höga nivåer av zink är under tonåren och vid pubertetstillväxten, som vanligtvis förekommer hos flickor mellan 10 år och 15 år och hos pojkar mellan 12 och 15 år. Även efter att tillväxtspurten har upphört, kan ungdomar kräva ytterligare zink för att fylla uttömda zinkdepåer i vävnad.

Gravida och ammande kvinnor.
Det ökade näringsbehov under graviditet och amning leder ofta till zinkbrist hos kvinnor. Dessa behov är större under amning, men även om fysiologiska anpassningar av zinkabsorption hjälper till att tillgodose behoven vid laktation (mjölkavsöndring från bröstkörtlarna). Ett antal  studier har visat en negativ inverkan av terapeutiskt tillsats av järn på zinkabsorption under graviditet och laktation.


Lägre nivåer av zink och magnesium hittade hos individer med fibromyalgi.
Forskare fann i en studie år 2008 att zink och magnesiumnivå i serum kan spela en viktig roll i fibromyalgins patofysiologi. En grupp med 32 kvinnor med diagnostiserad fibromyalgi jämfördes mot 32 friska kontrollpersoner. Medelåldern låg runt 42 år. Man skrev i studien att uppmätta nivåer av zink och magnesium i serum var påtagligt lägre hos gruppen med fibromyalgi.

På skalan som användes i studien för att fastställa smärtnivån kunde man konstatera att lägre nivå av zink påverkade smärttillståndet och att låg magnesiumnivå hade betydelse vid kronisk trötthet/utmattning som flera i gruppen hade besvär av.

En annan studie fann att låg magnesiumkoncentration i röda blodkroppar vid kroniska sömnbesvär. Även denna studie fann underskott av magnesium hos vissa individer med kronisk trötthet. De fann också att hos patienter med fibromyalgi reduceras den intracellulära kalciumkoncentrationen signifikant jämfört med friska kontroller, vilket kan vara en förklaring till den muskelhypertoni som ses vid fibromyalgi (onormal ökning av spänningen i skelett- eller glatt muskulatur).

Det har också noterats flera fall av lägre benmineraldensitet hos individer med fibromyalgi, vilket kan vara en indirekt indikation på nedsatt kalciummetabolism. Man har kunnat konstatera att hos kvinnor kan brist på zink också kan påverka upptaget av kalcium och då även påverka mineralkoncentrationer av kalcium, magnesium och fosfor i ben, liksom hormoner relaterade till benreformering, och därför påverkar ett underskott av zink benmetabolismen negativt.



Hypotyreodism, håravfall och zinkbrist.
Hårförlusten som tillskrivs hypotyroidism (underaktiv sköldkörtel) kan inte förbättras med tyroxin om inte zinktillskott läggs till, vilket en  intressant studie från år 2013 visade. Hypotyroidism är en vanlig och välkänd orsak till diffust håravfall. Zink och andra spårämnen, såsom  koppar och selen krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, och brist på  dessa kan leda till nedsatt sköldkörtelfunktion.

Omvänt är sköldkörtelhormoner avgörande för absorptionen av zink, och därför kan hypotyreoidism  resultera i zinkbrist. En dålig kosthållning men även bristande  näringsupptag genom exempelvis celiaki eller annan magtarmsjukdom kan  vara hela den utlösande faktorn från början.


Förhållande mellan ålder, zinkbrist och Huntingtons sjukdom.
Kostundersökningar tyder på att zinkintaget hos äldre personer ofta är otillräckligt även i rika länder. Dessutom finns det bevis som tyder på  att upptaget av zink kan minska med åldern. Degenerativa förändringar i  samband med åldrande kan delvis bero på zinkbrist, vilket ger nedsatt  immunförsvar, fördröjd sårläkning och vissa neurologiska och psykologiska förändringar.I allmänhet varierar kliniska manifestationer av zinkbrist med ålder. Exempelvis är diarré i tidig spädbarnsålder ett framträdande symptom.


Vid zinkbrist hos äldre personer leder det ofta till svårläkta bensår, nedsatt kognitiv funktion, beteendeproblem, nedsatt minne, inlärningssvårigheter och neuronal atrofi (Huntingtons sjukdom), som är en form av demenssjukdom och som betecknas av en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom förr även kallade danssjuka.

Vanligt förekommande vid Huntingtons sjukdom är ofrivilliga rörelser, depression och demens. Andra symtom är nedsatt balans och finmotorik, samt sväljnings- och talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken är vanligen ofrivilliga rörelser, depression, ångest och sömnsvårigheter samt en minskad självinsikt.

I medelfasen upphör arbetsförmågan och det kan behövas hjälpinsatser i hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. I sjukdomens sena fas behövs hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom matintag och  personlig hygien. Ögonens rörelser är nedsatta. Sjukdomen leder till döden efter cirka femton år. Man har tidigare velat ordna in Huntingtons sjukdom i det genetiska facket men forskningen har nu börjat titta på andra möjliga orsaker som zinkbrist och nedsatt näringsupptag.

Zink som transportör av B12 och viktig för omsättningen av D-vitamin.
Zink är inblandad i transport av vitamin B12 samt ökar mottagligheten i hjärnan av detta. Det är en god anledning att även ge tillskott av zink till individer med B12-brist. Vid underskott av zink störs upptaget av D-vitamin. Brist av både vitamin B12 och D-vitamin har noterats vid flera neurologiska sjukdomar som exempelvis Huntingtons sjukdom, Alzheimers, Multipel skleros med flera.


Fler symtom vid zinkbrist hos unga och äldre.
Vanligt hos barn och ungdomar kan vara trötthet och inlärningssvårigheter (utöver brist på zink kan även järnbrist förekomma). Tidiga hudproblem som blir vanligare när barnet blir äldre. Alopeci (håravfall), tillväxthämning och återkommande infektioner (ofta luftvägsinfektioner som förkylningar och bihålebesvär) är vanliga hos barn i skolåldern.

Kroniska och svårläkta hudsår men även återkommande infektioner är vanliga hos äldre. Dessa effekter har observerats i kontrollerade kliniska prövningar som visar positivt svar på kompletterande zinkrik kost och zink som tillskott.

Infektionssjukdomar och undernäring är de främsta orsakerna till sjuklighet i barndom och sjuklighet globalt sett. Att tillhandahålla tillräcklig med zink är kanske en av de effektiva förebyggande åtgärderna för att minska sjukdomsgraden och sjukligheten hos barn i utvecklingsländerna när det inte finns brist på A-vitamin eller järn.



Övervikt och insulinresistens hos barn.
Barndomsövervikt med kopplad insulinresistens och metaboliskt syndrom (samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar) blir ett stort hälsoproblem. Zinktillskott kan vara  användbart vid kontroll av några av dessa metaboliska aspekter.
Dessutom konstateras att zinknivå i serum är lägre hos barn till föräldrar med för tidig ateroskleros, och detta kan vara ett bevis för zinkens skyddsroll vid inflammation och ateroskleros (också kallat åderförkalkning eller åderförfettning).


ADHD, hyperaktivitet och zinkbrist.
Flera studier har påvisat ett klart samband mellan brist på zink och brist på uppmärksamhet/ hyperaktivitetsstörning (ADHD). I studierna har barnen och ungdomarna varit insatta sedan tidigare på läkemedel som metylfenidat. I studierna kunde man konstatera att majoriteten av barnen och ungdomarna hade zinkbrist. Man gav under en 8-veckors period tillskott av zinksulfat som har en hög biotillgänglighet.

Det man kunde konstatera var att tillskottet av zink hade påtagligt märkbara effekter på både beteende och uppmärksamhet. Man gav mellan 15-30 mg zinksulfat per dag. Det man kunde se var att man kunde trappa ner på användningen av metylfenidat. Man menar också avslutningsvis att om tillskott av zink verkligen kan dämpa symtomen, så behövs fler studier för att nå fram till vilken dos av zinktillskott som är bäst och att den lösningen i  såfall, kunde vara billigast, enklaste metoden och tillgängligt för alla.


Autism och zinkbrist
Zink är förknippad med GABA och glutamatreglering. Många riskfaktorer ingår i autismens etiologi. Zink är ett viktigt spårämne, vilket är av stor betydelse vid syntesen av nukleinsyra/protein, replikation av celler och tillväxt och reparation av vävnader. Det finns några  studier som visar GABA: s roll vid autism.

GABA (gamma-aminobutyric acid) är en neurotransmittor som är reducerad hos autistiska individer. När denna aminosyra är reducerad leder det till bland annat rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet och anfall. Zink är förknippat med GABA- och glutamatreglering.

En undersökning av grupp autistiska barn fann höga kopparnivåer. Det är känt att när zinknivån sjunker så ökar kopparnivån, likaså undertrycker dessa båda varandra inbördes vid obalanserat intag under längre tid. I undersökningen inledde man en terapi där man gav tillskott av zink och vitamin B6. Det man kunde man konstatera under terapin var bland annat ökad medvetenhet, ökad mottaglighet för tilltal, ökad fokus och uppmärksamhet, ökad ögonkontakt och minskad ljudkänslighet.

Forskarna i denna undersökning föreslog att man mer borde undersöka koppar och zinknivåerna för att utvärdera fler patienter med autism och utvärdera GABA och noradrenalinivåer, eftersom de är associerade med koppar och zinknivån i kroppen.

Orsaker till zinkbrist.
De generella orsakerna till zinkbrist inkluderar: otillräckligt intag, ökad förbrukning och förlust av zink, dåligt näringsupptag genom  tarmsjukdom som exempelvis celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fekal utsöndring av zink ökar både vid akut och vid långvarig diarré. Kost med tillräckliga  mängder av absorberbar zink (biotillgänglig och obunden) är den främsta orsaken till zinkbrist i de flesta fall.

Tätt återkommande infektioner och zinkbrist.
Vid infektion blir kroppens förmåga att ta upp zink nedsatt eftersom  minskad cirkulation av zink i kroppen minskar tillgängligheten av zink i vävnaderna. Detta kan bli en ond cirkel. Infektionskänsliga barn eller  vuxna med en redan låg zinkstatus får lätt tätt återkommande infektioner (infektionskänslighet), vilka leder till att zinkstatus ytterligare  försämras. Här är det viktigt att se till att äta zinkrik mat och kanske komplettera med ett tillskott av zink för att bryta denna onda cirkel.


Ilningar i tänderna, blödande tandkött och zinkbrist.
Dem som upptäckt att de haft brist på zink och samtidigt lidit av ilningar i tänderna har i många fall upplevt en markant förbättring av zinktillskott. Samma gäller även för dem som har besvär av blödande tandkött. Till exempel är A-vitamin beroende av zink för att kunna transporteras runt i kroppen, som bland annat att dämpa inflammation som kan uppstå vid blödande tandkött.

Zinkstatus i blodplasma och serum.
Koncentrationen av zink i blodplasma eller serum är för närvarande den bästa tillgängliga biomarkören för konstaterande av zinkbrist.Vissa forskare bedömer att minst 20 % av befolkningen faktiskt kan lida av zinkbrist. Men man ska också veta att låga koncentrationer av zink i serum kan förekomma i närvaro av flera tillstånd, vilket representerar ett normalt  fysiologiskt svar och inte nödvändigtvis indikativt för låg zinkstatus.

Koncentrationer av zink i serum reduceras vid akuta infektioner och inflammationer, vilket sannolikt beror på omfördelningen av zink från plasma till levern. Cytokiner som släppts under akutfasrespons vid infammation aktiverar hepatisk MT-syntes, ett metallbindande protein  vilket tycks förändra upptaget av zink.

Förhöjda koncentrationer av C-reaktivt protein eller andra markörer av akutfasresponsen kan användas för att indikera förekomst av infektion och bör beaktas vid tolkning av resultat. Stress och hjärtinfarkt minskar även zinknivån i serum. Eftersom zink transporteras i plasma bunden till albumin, orsakar sjukdomar som exempelvis levercirros och protein-energiundernäring, hypoalbuminemi, som ger lägre zinkkoncentrationer.



Avslutningsvis.
Alltså håll koll på din zinkstatus och be gärna din doktor om ett  blodprov för zinkstatus, be gärna med ett blodprov även för järn samtidigt. Men glöm inte bort att äta zinkrik kost så ofta du kan.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan...

NYHET! Nu finns mina populäraste böcker om kostrelaterade sjukdomar är tyvärr slutsålda som pappersböcker men de finns nu släppta som e-böcker och ljudbok. Du hittar dem här:

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714




Läs gärna även mina tidigare inlägg relaterade till zink:

Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki

Tips på bra saker att känna till!

Vita fläckar på naglarna och zinkbrist 

Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Referenser:

http://www.ecosmagazine.com/?act=view_file&file_id=EC40p14.pdf

Clinical response of alopecia, trichorrhexis nodosa, and dry, scaly skin  to zinc supplementation

Zinc deficiency associated with hypothyroidism: an overlooked cause of  severe alopecia

ZINC INTAKE AND RESISTANCE TO H1N1 INFLUENZA

Livingstone C. Zinc: physiology, deficiency, and parenteral nutrition.
Nutr Clin Pract. 2015;30(3):371–82.

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 2012. 672-673 p.

Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, Tietz NW E. Tietz textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics. Philadelphia: Saunders; 2012. 960-965 p.

Krebs NF. Overview of zinc absorption and excretion in the human gastrointestinal tract. J Nutr. maj 2000;130(5S Suppl):1374S –7S.

Wang K, Zhou B, Kuo Y-M, Zemansky J, Gitschier J. A Novel Member of a Zinc Transporter Family Is Defective in Acrodermatitis Enteropathica. United States: The American Society of Human Genetics. 2002. s. 66–73.

Donangelo CM, Woodhouse LR, King SM, Viteri FE KJ. Supplemental Zinc Lowers Measures of Iron Status in Young Women with Low Iron Reserves. Hum Nutr Metab.
2002;132:1860–4.

Miichos C, Kalfakakou V, Karkabounas S, Kiortsis D, Evangelou A. Changes in copper and zinc plasma concentrations during the normal menstrual cycle in women. Gynecological Endocrinology. 2010. s. p250–5.

Prasad AS. Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease. Adv Nutr. 2013;4(2):176–90.

El-Shazly AN, Ibrahim SAE-H, El-Mashad GM, Sabry JH, Sherbini NS. Effect of zinc supplementation on body mass index and serum levels of zinc and leptin in pediatric hemodialysis patients. Int J Nephrol Renovasc Dis. Dove Press; 2015;8:159–63.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20034331

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037197/

Zink. www.livsmedelsverket.se/livsmedel/zink

BD Receives CE Mark for Next Generation Blood Separation Technology | BD 

Zinc: indications in brain disorders

Vitamin D Deficiency in Institutionalised HD Patients

Trace metal regulation of neuronal apoptosis: From genes to behavior

Zinc and gastrointestinal disease

Zinc and platelet membrane microviscosity in Alzheimer's disease: The in vivo effect of zinc on platelet membranes and cognition

Zinc and Alzheimer's disease: is there a direct link?

Roles of zinc and metallothionein-3 in oxidative stress-induced lysosomal dysfunction, cell death, and autophagy in neurons and astrocytes

Zinc Deficiency and Cerebellar Disease 

https://www.drstevenlin.com/signs-zinc-deficiency/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17305872?log$=activity








onsdag 25 maj 2016

Socker och hälsan - sjukdomar och sockerberoende


Socker och hjärtat
Större sockerintag kan vara skadligt för hjärtat.  En studie från år 2013 visade starka bevis för att socker faktiskt kan påverka pumpmekanismen i hjärtat och kan öka risken för hjärtsvikt. Resultaten pekade specifikt på en molekyl av socker (liksom från stärkelse) metaboliten glukos-6-fosfat (G6P) som skyldig till förändringar i muskelproteinet i hjärtat. Dessa förändringar kan på sikt leda till hjärtsvikt. Ungefär hälften av de människor som får diagnosen hjärtsvikt dör inom fem år.

Socker och magnesiumbrist
En stor del av befolkningen lider av magnesiumbrist och detta är en vanlig orsak till allergier, depressioner, PMS, njursten, migrän, epilepsi, karpaltunnelsyndrom, hjärtproblem och blodtrycksbesvär. 

Vid stress förbrukas stora mängder magnesium likaså vid stora intag av socker.
För att bryta ner socker går det år B-vitaminer och bl.a magnesium. Man säger att kroppen behöver 56 magnesiummolekyler för att kunna bryta ner 1 sockermolekyl. Kroppen förbrukar således av sina magnesiumdepåer för att bryta ner sockret.


Socker och fettbildning
Fetman i USA har tredubblats under de senaste 30 åren och barnfetma har fördubblats. Varför? En orsak kan vara ökningen av fruktoshaltiga drycker. En studie från år 2010 på barn fann att överskott av fruktos intag (men inte intag av glukos) faktiskt orsakar att viscerala fettceller mognar – således grunden för en stor mage och ännu större framtida risk för hjärtsjukdomar och diabetes.

Socker och ökad hunger
En studie från år 2008 fann att överkonsumtion fruktos var kopplad till en ökning av ett tillstånd som kallas leptinmotstånd. Leptin är ett hormon som talar om när du har ätit tillräckligt med mat.

Problemet är att vi ofta ignorerar signalen vår hjärna sänder till oss. Hos vissa människor fungerar inte denna signalöverföring och lämnar ingen signal alls att kroppen har tillräckligt med mat för att fungera. Detta i sin tur kan leda till överkonsumtion av mat och därmed fetma. Om du har gått upp i vikt under det senaste året och kan inte riktigt räkna ut varför, kanske bör du titta på hur mycket fruktos du får i dig.

Cancer och överlevnad
Det är svårt att tala om socker utan att nämna insulin. Socker och insulin är väl dokumenterat i litteraturen bl.a vid insulinresistens och cancer. En studie från år 2013 fann att socker i tarmen utlöste bildandet av ett hormon som kallas GIP (styrs av ett protein som kallas β-catenin som är helt beroende av sockernivåer), som i sin tur ökar insulinfrisättningen.

Forskarna fann att β-catenin i själva verket kan påverka cellernas mottaglighet så att cancer kan bildas. Ytterligare studier har visat negativa associationer mellan högt socker och stärkelseintag och överlevnad hos både bröstcancerpatienter och patienter med tjocktarmscancer.

Genetiskt betingar sockerbehov
En nyligen genomförd studie där 579 personer ingick, visade att de som hade genetiska förändringar i ett hormon som kallas ghrelin också faktiskt konsumerade mer socker (och alkohol) än de som inte hade denna  genvariation. Ghrelin är ett hormon som talar om för hjärnan att du är hungrig.


Förslag på varningstext
År 2012 tog tidskriften Nature, upp en idé om att begränsningar och varningar bör placeras på socker och sockerhaltiga produkter. Författarna visade upp bevis för att fruktos och glukos i överskott kan ha en toxisk effekt på levern som vid metabolismen av etanol - alkoholen i alkoholdrycker hade likheter med de metaboliska vägar som fruktos tog.

Vidare ökade socker också risken för att drabbas av kroniska sjukdomar som alkohol kan utlösa. En intressant studie från år 2013 fann att leverskador faktiskt kan uppkomma utan stora intag av kalorier eller vid viktökning.

Socker och hjärnan
Socker kan faktiskt påskynda åldrandet. År 2009 fann en studie ett samband mellan glukoskonsumtion och åldrande celler. 2012 publicerades en studie som fann att överdriven konsumtion av socker var kopplat till brister i minnet och övergripande kognitiv hälsa. En studie på råttor från 2009 visade liknande resultat.

Många koststudier har genomgående visat att hyperaktiva barn äter mer raffinerat socker än andra barn. 

En studie med 265 hyperaktiva barn visade att mer än 75 % av dem visade onormal glukostolerans. Detta innebär att deras kroppar var mindre känsliga för sockerintag och därför inte kunde upprätthålla ett balanserat blodsocker.


Spikar” av förhöjt blodsocker och av insulinnivåer utlöser skadliga fria radikaler, oxidativ stress och inflammation. Förhöjt blodsocker kan också interagera med proteiner, kanske även med exorfina peptider och producera glykerade molekyler som skadar blodkärl och nerver, inklusive hjärnceller.

Dessutom när ett barn regelbundet tillåts att småäta av källor till raffinerade kolhydrater, såsom godis, choklad, läsk och juice, riskerar de ökade blodsocker och insulinnivåer. Dessa nivåer av glukos i blodet ger oberäkneliga utlösande oförutsägbara svängningar i koncentration, fokus, hunger, begär, aktivitet och beteende. Dessa faktorer är inte till stor hjälp för ett barn med autism eller ADHD.


Större sockerkonsumtion bland barnen
Förr i tiden gällde t.ex en litennormal” godispåse till barnen när lördagen kom, nu idag är det stora vida påsar som rymmer kilo med godis och många föräldrar kompletterar ofta dessa ”kilospåsar” med en läsk eller Coca-Cola till sina barn...socker, socker och mer socker. 

Sockergömmor 
Många eftersträvar att försöka undvika de “normala” sockerhaltiga syndarna som godis, kakor, tårta, läsk med mera, men de känner sig ofta lite lurade när de faktiskt upptäcker att livsmedel de betraktar som ”nyttiga” faktiskt innehåller massor av socker. Sockret har brett ut sig enormt de sista 30 åren och vi hittar idag socker och mer socker överallt runt oss i produkter….Läs gärna Stora Kosthandboken där jag ingående tar upp hur man gick tillväga för att så att säga "lurades" för att få folk att frångå det bruna sockret (hälsosammare) och istället välja vitt raffinerat socker.

(ovan ett tidningsklipp från år 1982 i serien "för 60 år sedan" som handlade om 1920-talets Sverige)

Sockerfilmen - En tankeväckare!
Avslutningsvis vill jag be dig att avsätta lite tid och titta på den fantastiska "Sockerfilmen" som fått allt fler att både förfasas och vakna upp för vad det är som pågår... 


Här är en direktlänk till YouTube där du kan se filmen med bättre bild och format:  
 
 

 


Referenser till ovan artikel:

National Institutes of Health, National Heart, Lung, and Blood Institute. Disease and Conditions Index: What Are Overweight and Obesity? Bethesda, MD: National Institutes of Health; 2010.

Krebs NF, Himes JH, Jacobson D, Nicklas TA, Guilday P, Styne D. Assessment of child and adolescent overweight and obesity. Pediatrics 2007;120:S193–S228.

Daniels SR, Arnett DK, Eckel RH, et al. Overweight in children and adolescents: pathophysiology, consequences, prevention, and treatment. Circulation 2005;111;1999–2002.

Office of the Surgeon General. The Surgeon General's Vision for a Healthy and Fit Nation.[PDF - 840 KB]. Rockville, MD, U.S. Department of Health and Human Services; 2010.

Freedman DS, Zuguo M, Srinivasan SR, Berenson GS, Dietz WH. Cardiovascular risk factors and excess adiposity among overweight children and adolescents: the Bogalusa Heart Study. Journal of Pediatrics 2007;150(1):12–1.






fredag 23 januari 2015

Histamin - Hudbesvär - Klåda - Luftvägsbesvär - Migrän - ADHD - Celiaki


Står du i en återvändsgränd där dina prover för allergier och intoleranser inte visar något? Du vet att något är fel, du känner dig sjuk och har symtom på att något är fel, men enligt din läkare är du frisk. Då ska du noga läsa detta inlägg!

Histamin eller imidazoletylamin (C5H9N3), är ett hormon och en signalsubstans, som framför allt är verksam i immunförsvaret. Kemiskt sett är det en biogen monoamin och imidazol. Det är också verksamt vid allergier. Histaminet upptäcktes av Henry Dale 1910.

Histamin bryts antingen ner av DAO-enzymet (Diaminoxidas) i tarmen, eller av HNMT-enzymet (histamin-N-metyltransferas) direkt i cellen. Diagnosen histaminintolerans ställs vanligtvis genom att en nedsatt DAO-aktiviet fastställs via ett blodprov. Vad man i Sverige mer eller mindre aldrig tar hänsyn till är att även ett påverkat HNMT-enzym kan leda till histaminintolerans.

Vid celiaki, ulcerös kolit, IBD och tom vid fibromyalgi har man märkt en ökad intolerans mot histamin. Hos många som diagnostiserats för celiaki och som börjat leva ett liv med glutenfri kost, har emellertid upplevt att de tål allt mindre av sådant de kunnat äta tidigare.

Förklaringen kan ligga i att när tarmen läkt på en glutenfri kost så kan produktionen av enzymet diaminoxidas i tarmen störts så att mindre av detta enzym produceras (läs mer lägre på sidan om diaminoxidas DAO).

Samma fenomen med rubbningar i matsmältningsapparaten vid läkning från gluten kanske berör många som haft celiaki, som gått över till glutenfri kost men som helt plötsligt kan uppvisa brist på vitamin B12. För att kroppen ska kunna uppta vitaminet måste det först bindas till ett enzym som heter intrinsic factor (på svenska ibland kallat inre faktor).


Intrinsic factor produceras av de så kallade parietalcellerna i magsäckens slemhinna. Efter att B12-vitaminet har bundits till intrinsic factor transporteras det till tunntarmens sista del, där det upptas i kroppen. Om magsäckens slemhinna har atrofierat (förtvinat) produceras ingen intrinsic factor och B12-vitaminet kan därför inte tas upp av tunntarmen utan åker ut med avföringen.

Det samma gäller en skadad slemhinna i tunntarmen som inte kan absorbera B12. Det händer att tarmslemhinnor inte läker fullt ut på en glutenfri kost.Histaminet utsöndras kontinuerligt, men extra mycket vid vissa tillstånd, och endast i vaket tillstånd. Det agerar på många plan i kroppen och nervsystemet.

Det påverkar immunförsvaret, mag-tarmsystemet, glatt muskulatur, glykoneogenes och som frisättare av signalsubstanser. I centrala nervsystemet påverkar histaminet vakenhet och nyfikenhet, samt inlärning, minne och dygnsrytmen.

Glatt muskulatur påverkas av histamin bland annat i form av kontraktion i andningsorganen. När H1 aktiveras orsakar histaminet svullnad av till exempel slemhinnor. Svullnaden ökar genomsläppligheten, varigenom vita blodkroppar lättare kan tränga in i vävnaden. Detta sker alltid och reglerar blodgenomströmningen, men i extra hög grad vid infektioner där det förhöjda histaminet ger upphov till flera av symtomen för inflammation.

Vid allergier utsöndras histamin från mastcellerna, när mastcellerna reagerar på antigener. I det sammanhanget orsakar histamin rinnsnuva, hudutslag, svullnader, andnöd, med mera. Biogena aminer förekommer i en rad livsmedel som är kända att orsaka symtom hos känsliga individer.


En möjlig orsak till detta är att tarmens normala skydd mot biogena aminer är defekt eller hämmat. För att biogena aminer skall kunna bildas måste livsmedlet innehålla fria aminosyror. Livsmedlet kan antingen i sig innehålla fria aminosyror, som till exempel tonfisk, eller så kan dessa bildas, på grund av bakteriell nedbrytningen av livsmedlet.

Histamin
Histamin är det amin som är mest känt som orsak till överkänslighets och förgiftningssymtom via livsmedel. När histamin från livsmedel absorberas från tarmen uppstår en kraftig kapillärvidgning, vilket kan leda till en blodtryckssänkning och hjärtklappning. Ett intag av 500 mg histamin kan vara toxiskt för en normal vuxen människa, medan symtom kan uppstå vid 25-100 mg hos känsliga individer. Tyramin från livsmedel kan ge högt blodtryck, feber, svettningar och kräkningar, och misstänks också kunna utlösa migrän.


Serotonin har kärlsammandragande effekt. Flera studier antyder att serotoninhalten i blodcirkulationen har en avgörande betydelse vid migrän.

Putrescin och kadaverin finns i livsmedel som befinner sig i stark nedbrytning, och som då också oftast smakar dåligt. Putrescin och kadaverin kan accentuera effekter av andra aminer, då dessa har en starkare affinitet till aminernas inaktiveringsenzymer På så sätt blockerar de nedbrytningen av övriga biogena aminer.


Biogena aminer i olika livsmedel

Ost
I ost frigörs aminosyrorna histidin och tyrosin vid den normala nedbrytningen av ostens protein under mognaden. Några av bakteriestammarna som finns i opastöriserad mjölk kan bilda biogena aminer. Därför innehåller ost tillverkad av opastöriserad mjölk normalt histamin och tyramin.

I ost av pastöriserad mjölk kan aminerna förekomma på grund av kontamination av bakterier med förmåga att bilda biogena aminer. I flertalet ostsorter har smaken samband med innehållet av biogena aminer. Alla lagrade ostar har ett innehåll av biogena aminer.



Fisk
Scombroidfiskar, till exempel tonfisk och makrill, innehåller stora mängder histidin i fri form, vilket gör att histamin lätt bildas om fisken hanteras olämpligt. I vissa beredda fiskvaror kan histamin och andra biogena aminer bildas under mognadsprocessen. Dessa aminer bidrar ofta till önskad smak på produkterna.

Vin
I vin är det främst histamin som orsakar symtom. Även om halterna av histamin i vin är förhållandevis låga kan reaktionerna bli kraftiga, eftersom alkohol ökar tarmpermeabiliteten, samt hämmar katabolismen av histamin. Putrescin och kadaverin kan också förekomma i vin, framför allt i röda viner, vilket eventuellt också kan förstärka histaminets effekt.


Ett glas vin kan hos känsliga personer vara tillräckligt för att orsaka migrän eller andra symtom typiska för biogena aminer. Tarmens normala skyddsmekanism mot biogena aminer omfattar enterocyter, mukoproteiner samt den enzymatiska aktiviteten i tarmen. De biogena aminerna bryts främst ner i tarmen av de specifika enzymsystemen monoaminoxidas, MAO, och diaminoxidas, DAO.

Dessa mekanismer är oftast tillräckliga för att oskadliggöra intag av biogena aminer från kosten. Nedbrytningsprodukterna utsöndras, och biogena aminer i födan orsakar därför normalt inga problem.

De som har brist på enzymet diaminoxidas (DAO) som bryter ner histamin eller de som är känsliga för histamin av annan anledning bör förutom de biogena aminer som innehåller histamin även akta sig för födoämnen som är histaminfrisättande. Har man brist på dessa enzym så kan man därför få allergi liknande symtom när man äter föda som innehåller dessa ämnen.


Exempel på symtom är blodtryckssänkning, hjärtklappning, huvudvärk, röda ögon, rinnande näsa, illamående, kräkningar, buksmärtor, astmaliknande besvär, yrsel, mun- och svalgsymtom och hudutslag. Symtomen kommer ofta med fördröjning, ibland kan det tom dröja upp till någon dag efter att man fått i sig ämnena.


Mer än 95 procent av kroppens totala DAO-aktivitet finns i tarmepitelet. DAO-aktiviteten ökar successivt från duodenum till ileum, men är låg i kolon. Lokaliseringen av MAO är däremot högst i duodenum och kolon. Detta innebär att där DAO-aktiviteten i tarmen är låg eller obefintlig är MAO-aktiviteten hög, vilket ger hela tarmen ett skydd mot biologiskt aktiva aminer.

DAO-aktiviteten i tarmen tycks vara den begränsande faktorn i histaminnedbrytningen, vilket avgör inaktiveringshastigheten av histamin från kost eller från frisatt histamin i tarmen.

Reaktion på biogena aminer kan alltså ske då kroppens normala omhändertagande av biogena aminer är hämmat eller på något sätt defekt, eller om biogena aminer intas i extremt stora mängder.


Stress och diarré
När det gäller plötsliga magsmärta och diarré i samband med akut stress, så är det en hormon som ligger bakom den plötsliga oredan i tarmen. Stressen gör att hormonet, som kallas CRH, utlöses i en del av hjärnan, hypotalamus. CRH påverkar cellerna i tarmen. En typ av celler, mastcellerna innehåller bland annat histamin. Mastcellerna är känsliga för CRH och när de utsätts för det förlorar de sin skyddsbarriär och det histamin de innehåller läcker ut i tarmen.

Vissa födoämnen har förmåga att stimulera kroppen till att själv frisätta histamin utan att det handlar om en immunologisk reaktion. De födoämnen som har den här förmågan är ananas, citrusfrukter, choklad, fisk, fläskkött, jordgubbar, papaya, skaldjur, spenat, tomater och äggvita.

Diminoxidas (DAOSIN)
Österrikiska forskare har utvecklat en intressant patenterad produkt som innehåller enzymet DAO (diaminoxidas). Produkten finns i form av kapslar (Daosin) och bör tas regelbundet före måltid eller vid behov. En ny vetenskaplig studie stödjer att tillförsel av diaminoxidas leder till statistisk signifikant minskning av symtombördan vid histaminintolerans.

Tidigare studier talar för att vissa diagnoser är intressanta ut DAO-synpunkt. Både vid nässelutslag (urtikaria) och atopiskt eksem har man funnit låga nivåer av DAO i blod.

Histamin kan oskadliggöras via flera metabola vägar. Enzymet diaminoxidas (DAO) som normalt produceras i tunntarmen är kroppens viktigaste vapen för att bryta ner histamin och andra biogena aminer i maten. Bristande förmåga att producera enzymet DAO i tarmen tycks vara den begränsande faktorn för att kunna bryta ner histamin. Detta faktum avgör hur snabbt histamin från kost eller från frisatt histamin i tarmen inaktiveras.

Aktiviteten av DAO kan vara reducerad i tarmen hos vuxna med födoämnesallergier och kroniska diarréer. Vad gäller lokal förekomst av DAO i tarmen och ytterligare studier med väl karakteriserade patienter är viktiga. Histaminos och histaminintolerans är benämningar som föreslagits på de symtom som större mängder histamin orsakar hos känsliga individer.

Faktorer som medverkar till att reaktioner uppstår vid intag av histaminhaltig föda:
  • •Intag av livsmedel med så höga halter biogena aminer att nedbrytningen (katabolismen) inte är tillräckligt snabb.
  • •Ökad genomsläpplighet av aminer genom tarmslemhinnan på grund en läckande tarm, av alkohol eller andra tarmirriterande födoämnen.
  • •Förändrad eller skadad produktion av diaminoxidas i tarmslemhinnan.
  • •Alkohol och föda som innehåller biogena aminer kan hämma kroppens egen produktion av enzymet DAO (diaminoxidas).

Sjukhistorik/diagnos (anamnesen) vid histaminintolerans är mer eller mindre typisk men liknar oftast den klassiska allergin.


Allergitester mot det misstänkta födoämnet är negativt. En viss skillnad är att biogena aminer utlöser symtom vid mycket olika doser. ”Jag tål ibland och ibland inte, jag förstår inte varför?

Festmåltider med goda ostar, salami och rött vin förekommer ofta i patientens berättelse, för att inte tala om en pizza med ”allt på” (ost, salami, tonfisk) kompletterat med rött vin.Möjligen kan man i svårbedömda fall få en viss vägledning med hjälp av analys av DAO i blodprov (serum).


Vid histaminförgiftning får man akuta och mera uttalade symtom. Exempel på histaminförgiftning är när en patient söker akut vård efter att ha ätit en tonfiskpizza och samtidigt druckit rödvin.

En stund efter måltiden får patienten symtom som rodnad i ansikte och, på bröstet, nässelutslag, magknip, diarréer och dessutom diffus andnöd. Tonfisk, som är en makrillfisk innehåller stora mängder histidin i fri form, vilket gör att histamin lätt bildas om fisken hanteras olämpligt. Burken med tonfisk har kanske förvarats med öppet lock några dagar så att tillväxten av vissa bakterier har gynnats.

Vid mildare symtom talar man om histaminos eller histaminintolerans. En kanske bättre benämning är att vissa har ökad känslighet för biogena aminer eftersom inte bara histamin är orsaken till symtomen. Symtom som kan utlösas vid överkänslighet vid histaminintolerans:

Mag-tarmbesvär (illamående, kräkningar, buksmärtor, gaser, ballongmage och diarré), hudbesvär (eksem, nässelfeber, flush, klåda, rodnad), huvudvärk och migrän, astmaliknande besvär, nästäppa, nysningar, rinnande näsa, muskelvärk, hjärtklappning hjärtarytmier, blodtrycksfall, brännande känsla i mun och svalg, yrsel, andra allergiliknande symtom.



Något som ofta drabbas är bronkernas slemhinnor eftersom histamin spelar en stor roll där och HNMT är den huvudsakliga nedbrytningsvägen. Detta kan leda till ett permanent behov att hosta och mycket jobbig och torr rethosta. Beroende på histaminbelastning kan detta hålla i sig i flera veckor, tom i månader.

Även i stressituationer kan det leda till upprepad hosta, ett behov att harkla sig. Även bronkit och bihåleinflammation gynnas. Histamin vidgar blodets kapillärer och gör dem genomsläppligare. Detta kan gå så långt att även plasma och t.o.m. blod kan utsöndras. I extrema fall kommer rätt mycket blod när man snyter sig.


Forskning tittar nu på vissa barn med ADHD och exponeringen för livsmedelsfärger där man sett att det kan frigöras histamin vid exponering, kanske inte till en grad att det utlöser en allergisk reaktion med t.ex nässelutslag, utan där det istället eventuellt skulle kunna påverka beteende eller impulsivitet.

Väldigt många som lider av glutenintolerans, celiaki eller intolerans mot mjölk - mejeri brukar ofta ha problem med histamin i någon form, som röda kliande utslag eller klåda på kroppen.

DAO-provet ändå viktigt att försöka övertala sin läkare att få ta, det kan vara en god vägledning för många där inga andra intoleranser /överkänsligheter går att påvisa i prover...


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker. Det är det stora uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.


Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714





www.kostinformation.se