Betydelsen av en hälsosam tarmflora - tarmbakterierna

Tarmfloran-probiotika-bakterier och hälsan.

Många som är måna om sin hälsa och kanske äter kost fri från kända allergener, har kanske glömt bort en annan viktig aspekt för hälsan, nämligen att också titta på - tarmbakterier. Det är nog inte många som tänker på tarmen som något av vikt, utan hjärta och hjärna brukar hamna först i tänket. Tarmen är faktiskt det vi ska prioritera först och den del av kroppen som är mest utsatt av faktorer utifrån. Tarmen innehåller ett känsligt ekosystem med livsviktiga funktioner och bakterier.

Vi har 100 000-tals miljarder av bakterier både i oss och på oss, men den största mängden bakterier finns i tjocktarmen med cirka 100 miljoner per gram. I tunntarmen finns också bakterier men de är betydligt färre och inte så mångfaldiga. Bifidobakterier och baktericider är dominanta arter i tjocktarmen. I tunntarmen dominerar lactobaciller och streptokocker. Tarmflora brukar man kalla de naturligt förekommande bakterier och mikroorganismer som finns i tarmen.

Hos en normal tarmflora finns två grupper, en permanent och en temporär. Den permanenta  är oföränderlig, den temporära varierar beroende på vilka bakterier vi utsätts för. Tarmfloran påverkas givetvis av vår ålder, tarmhälsa, vad vi stoppar i oss i födoväg och läkemedel. Floran i tarmen påverkas också av pH-värdet i tarmen. Man kan enkelt säga att är tarmen inte vid god hälsa är inte heller individen det.

Tarmen är viktig och betydelsefull och har betydelse för hela kroppen. Tarmfloran är viktig för nedbrytning av föda, aktivering av immunsystemet, stimulans av tarmrörelser, produktion av vissa vitamin och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Bakteriell  metabolism har även en roll i utsöndring av hormoner i kroppen.

Mikroorganismer i tarmfloran är av betydelse för att se till att vi kan tillgodogöra  oss de livsnödvändiga ämnen i maten vi själva inte kan bryta ner. Deras roll består i att spjälka fibrer, stärkelse, kolhydrater och underlätta upptaget.

Tarmen och hjärnan.
Studier på möss visade att dem som hade en större mängd betaamyloidplack i hjärnan (bildas vid alzheimers), hade en annan bakteriestruktur i tarmen än friska möss. Intressant forskning pågår inom området tarmflora och hjärnan.

Professor Emeran Meyer vid University of California har lyft fram teorier hur hjärnan och tarmen hör ihop. Han menar att när hjärnan upplever en känsla skickas signaler till tarmen som i sin tur reagerar genom att "spegla den känslan".

Mellan tarmen och hjärnan finns en två-vägs kommunikation som sänder signaler när vi är  hungriga, när vi äter eller när vi sover. Denna två-vägs kommunikation kallas på forskarspråk för the gut brain axis (tarm hjärna axeln).

Manipulerad hunger.
Studier har visat att människor faktiskt kan manipuleras av vissa bakterier i tarmen  genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att stoppa i oss och när vi blir sugna på en viss sorts mat som gynnar speciellt dessa tarmbakterier. Tankarna har varit  om just en sådan manipulation kan ha betydelse vid fetma. Försök har visat att när  normalviktiga personer fått donation av bakterieflora från kraftiga personer, så har de  själva drabbats av ökad vikt.

Depression och förändrad tarmflora.
Man har sett att en förändrad tarmflora kan ha betydelse vid depressioner och ångest  och att det hos detta klientel ofta funnits tecken på en annan bakterieflora i tarmen jämfört med friska. Sammantaget kan man se att miljön i tarmen i många avseenden påverkar vilka vi är som människor. Det är av vikt att se bakterierna som en del av mänskligt eko-system, där balans ska råda, finns balansen där mår vi också bra.

Antibiotika och tarmen.
Att bruk av antibiotika påverkar tarmfloran negativt och att balansen rubbas, känner  nog de flesta till. Antibiotika får vi i oss via läkemedel men vi kan faktiskt riskera att få i oss antibiotika via livsmedel, och då exempelvis genom kött från djur som  behandlats med läkemedel och från fiskodlingar, där bland annat antibiotika och penicillin används för att hålla fisken frisk (främst asiatiska fiskodlingar och fisksorten pangasius).

Probiotika och tarmen.
Rätt använt kan kanske probiotika vara en tillgång för vissa, men kan även störa balansen hos den som äter en ensidig kost, då bakteriekulturen från den sortens probiotika kan bli dominant och störa balansen. När det gäller probiotika är det bra att tänka på att läsa innehållsförteckningen över ingående bakteriestammar och helst variera bakterier man  tillsätter i sin tarm.

Det är känt att dessa tillsatta bakterier hela tiden måste underhållas genom kontinuerliga intag, annars tar det runt ett par veckor innan de lämnar tarmen via avföringen. Man ska således ha klart för sig att inga probiotiska preparat koloniserar (varaktigt etablerar sig) i tarmen. Daglig tillförsel kan bli kostsamt i förlängningen.

Försök med probiotika
De senaste 20 åren har atopiskt eksem hos små barn ökat i omfattning i industrialiserade länder. En av många hypoteser bland forskarna har varit att barnen i dessa länder i mind­re grad är exponerade för bakterier. Omfattande studier i många länder, däribland Sverige, inleddes med motsägande resultat. Det föreligger för närvarande inga indikationer för att ge probiotika till små barn för att minska risken för att utveckla allergi.

IBS - Flera studier har utförts med mycket tveksamma resultat till följd. En klar indikation för användande av probiotika vid detta tillstånd – med dess undergrupper – saknas.

Koloniseringen i tarmen
Koloniseringen av alla djur, inklusive människan, som sker efter födelsen och sedan fortgår detta genom hela livet, och utgör en viktig del i uppbyggandet av ett extremt komplext ekosystem, och detta kan svårligen kompletteras med några få utvalda mikroorganismer under epitetet "probiotika". För detta är våra kunskaper om ekosystemet i tarmen fortfarande alltför vaga. Bakterier i tarmen är ofta snarare våra vänner än våra ovänner. Det är dock fortfarande mycket osäkert hur mycket probiotika bidrar till den vänskapen.

Den moderna mikrobfria människan
Koloniseringen av tarmen är mycket viktig och börjar redan vid passagen genom vagina, där det snart nyfödda barnet möter en stor mängd mikroorganismer från bl.a. mammans hud- och tarmflora. Under den vidare koloniseringen och upp till 2 års ålder ska åtskilligt mer än 1 000 arter etableras.

Den huvudsakliga etableringen av floran har under historisk tid skett genom att födan torkades eller fermenterades, det vill säga att maten grävdes ner och den påföljande jäsningen med pH-sänkning medförde ökad hållbarhet. Man kan således på mycket goda grunder anta att maten då innehöll betydligt större mängd bakterier, både till totalt antal och till antalet arter, än den mat vi i dag äter.

När bakterier i modern tid väl kunde identifieras och dessutom kopplas till sjukdom började en mer eller mindre urskillningslös jakt på mikroorganismerna. De främsta vapnen kom att bli antibiotika men också desinfektionsmedel och andra bakteriedödande medel, såsom E-nummer i mat och dryck, disktrasor, munsköljvätskor, tandkräm och så vidare. Den grundläggande idén om att den moderna och "mikrobfria" människan skulle bli fri från sjukdom visade sig dock helt felaktig.
 
Tarmen, rätt kunskap och naturliga mjölksyrabakterier
Det går faktiskt att återställa en rubbad bakterieflora i tarmen genom att tillföra nyttiga bakterier via maten. Man kan exempelvis äta mer fiber och kolhydrater som inte kan  brytas ner fullständigt (prebiotika) som också kan stimulera tillväxt av goda  tarmbakterier. Dessa fungerar som mat för bakterierna och understödjer en varierad tarmflora av goda bakterier. Man kallar en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika) för synbiotika.

 
Naturligt mjölksyrade grönsaker
Hemlagade mjölksyrade grönsaker innehåller naturliga mjölksyrabakterier som bildas under jäsningsprocessen. Genom att inta små mängder dagligen under några veckor kan man snabbare få till stånd en stabil bakterieflora i tarmen. Vill man inte göra egna mjölksyrade grönsaker har fabrikanten Tistelvind utmärkta produkter som är ekologiska, opastöriserade och fria från tillsatser. Man ska tänka på att inta små mängder dagligen för att undvika eventuella reaktioner.

Vitamin B12-naturliga bakterier-renhet och tarmen.
Det behov vi människor har av B12 är väldigt litet, så litet att det mäts i nanogram  (miljarddelar av ett gram). Man ska veta att ett milligram av B12 räcker mer än nog i över 2 år, och vanligen ska kroppen ha ett förråd som räcker i ca 5 år. Jag tror att våra förhistoriska förfäder hade mer direktkontakt med jord och bakterier än vad vi moderna människor har.

Människor som bor i moderna industrialiserade samhällen äter vanligtvis flera kurer av antibiotika under en livstid, och det reducerar eller eliminerar bakterier i tarmen som  producerar B12. Alla våra historiska förfäder var garanterat uppfödda på bröstmjölk och blev förmodligen pussade och kyssta ofta av modern, något som överför en bakterieflora från en generation till en annan, och det fanns heller ingen antibiotika som kunde bryta denna naturliga cykel.

 

Jäsning av livsmedel, särskilt frukt som uppstår spontant i naturen, var säkert en annan väg till B12 för våra förfäder genom att de åt detta och fick i sig B12-producerande laktobaciller. Våra förfäder åt säkert också mat från jordar som gödslats med jäst organiskt avfall, rikt på bakterier som den via den vägen var en källa till B12.

Modern hygien, en livsstil som tillbringas mer inomhus, användning av antibiotika,  kemikalieanvändning i jordbruket istället för bioaktiva gödselmedel, har minskat mängden av B12 från icke-animaliska källor.

Många mikrober har förmågan att producera B-12, bland dem följande släkten: Aerobacter  Agrobacterium, Alcaligenes, Azotobacter, Bacillus, Clostridium, Corynebacterium,  Flavobacterium Micromonospora, Mycobacterium, Norcardia, Propionibacterium, Protaminobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella, Streptomyces, Serratia, rhizobium, Streptococcus och Xanthomonas.

Bacillus megaterium är en jordbakterie som producerar vitamin B-12. Man har även funnit spår av Bacillus megaterium i mänsklig bröstmjölk. Lactobacillus reuturi producerar B12 och är medlem i det gastrointestinala ekosystemet hos människor, fjäderfä, svin, och andra djur och återfinns även i surdegskultur.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder.

Steril miljö
Indiska veganer som flyttat till Storbritannien har börjat uppvisa bristsymptom och det är troligt att anta att den mer sterila miljön i Storbritannien ändrat dessa personers tarmflora så att de förlorat sin självförsörjning av vitaminet. Mikroorganismer i det yttersta jordlagret ser även till att berika ytskiktet hos växter med B12. Växter som odlats i jord rik på B12 och inte sköljts så noga, kan faktiskt tjäna som källa.

Studier på iranska veganer som odlat sina egna grönsaker och gödslat dem med gödsel  från sitt utedass, har visat att de fått i sig tillräckligt av B12. För veganer som  lever i ett sterilt och industrialiserat samhälle som Sverige och inte odlar gödslade  vegetabilier själva, måste dock, tills mer forskning kring ämnet gjorts, allmänt rekommenderas att B12 tillförs som kosttillskott eller genom berikade produkter.

Vår moderna livsstil och leverne har gjort dessa icke-animaliska källor till B12,  otillgängliga för moderna människor. Kort sagt, så är tillskott av B12 den mest  tillförlitliga källan i vår moderna miljö.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter  som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder. Det är ett intressant ämne att studera och det börjar komma seriös forskning på området  nu när allt fler går över till vegetarisk kost.

Till sist vill jag åter framhålla att tarmen är en del av oss människor och vårt liv, en viktig del  vi inte kan bortse ifrån. Den påverkar oss hela tiden, genom hela livet. Oavsett hur  man äter eller mår behöver vi lära oss mer om vårt tarm. Utgå från dig själv och hur du  mår och hur du kan förbättra hälsan. En väl fungerande tarm vid god hälsa ger dig helt enkelt ett gott liv med en stabil hälsa - det finns inga som helst tvivel om det.

Var inte rädd för lite smuts på händerna och under naglarna när du grävt  trädgårdslandet, skaka bara av moroten du drar upp, ät den som den är med lite jord på, plocka upp fallfrukten som fallit till marken och ät den som den är utan att skölja av den först, låt ungarna leka och gräva i jorden och bli smutsiga...för dessa bakterier från jorden hamnar till sist i din tarm...det är dessa nödvändiga bakterier vi kommit bort ifrån i vår alltför rena och sterila moderna civilisation...

Bokmärk gärna sidan då den kommer att uppdateras i mån av tid...

Michael Håkansson

*Äntligen är e-böckerna klara!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

 

Vårt dagliga gift - det förrädiska vetet! Gluten-celiaki

Glutenintolerans

Vanliga symtom är uppblåsthet, gas och/eller buksmärtor, diarré eller förstoppning, colon irritabile, skrymmande avföring, uppblåsthet efter måltid, kliande hudutslag eller eksem, missfärgade tänder eller förlust av emalj, värkande leder, trötthet, humörsvängningar, ångest, depression, dålig aptit, viktminskning eller viktökning, sköldkörtelrubbningar, ringningar i öronen, huvudvärk eller migrän, muskelsvaghet, avsaknad av sexlust, dålig koncentration och/eller minnesproblem, infertilitet och/eller oregelbunden menstruation. 

Långsiktiga och mer allvarliga konsekvenser av glutenexponering hos känsliga individer kan vara degenerativa organskador, autoimmuna sjukdomar, benskörhet och cancer.

Vete, korn och råg innehåller giftiga kemikalier i sig som produceras av växten självt. Dessa gifter (lektiner) har vetet utvecklat för att hjälpa växten med sin egen reproduktion av detta, både för motståndskraft och överlevnad, på bekostnad av människor och djur som äter av spannmålet.

Genetisk manipulation av arvsmassan

Man ska vara medveten om de stora ingrepp som gjordes i vetet med start år 1901 i Sverige. Med hjälp av stark röntgenbestrålning och gifter försökte man manipulera vetets arvsmassa för att få högre avkastning. Denna manipulation av vetes arvsmassa (DNA-strängar) ledde till ett starkt ökat kromosomtal som våra kroppar inte kan hantera. Förädlingen har sedan dess kontinuerligt pågått och idag görs fullt medvetet genetiska manipulationer (GMO) för att anpassa vetet till maskinparken och bagerierna. Svenskarna har spridit genetisk förändrade stammar av vetet  sedan år 1901 och till minst 50 länder världen över. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi och odlade mest råg och havre.

Bland annat var svenska vetenskapsmän och växtförädlare i Egypten år 1920 för att hjälpa dem med veteförädling. År 2012 bad Egyptens hälsoministerium omvärlden om hjälp med skenande ohälsa och sjuktal i i form av bland annat diabetes, astma och övervikt.

Tecken för intolerans mot gluten kan utebli

Många drabbade är asymtomatiska, vilket innebär att de inte har tydliga symptom på celiaki eller att prover visar något. Det häpnadsväckande och oroande faktum är att ungefär 80 % av människor som lever i västvärlden, reagerar på gluten, med påvisbar produktion av IgM- och IgG-antikroppar i vad som kallas "medfödda immunförsvaret".

Det medfödda immunförsvaret är äldre, evolutionsbetingat, det antikroppsproducerande "adaptiva immunsystemet" och som ospecifikt försvarar mot patogener.

Gliadin är nu erkänt som en giftig glykoprotein i vetet, som används av växten självt för att göra gluten. En grupp forskare ställde sig då frågan: "Är gliadinet verkligen säkert för personer som inte uppvisar symptom på celiaki?".

För att testa hypotesen att ett medfött immunsvar mot gliadin är vanligt hos patienter med celiaki och hos personer som inte uppvisat några tecken på celiaki, så utfördes tarmbiopsi på båda grupperna som exponerats för bl.a ”rågliadin” i testsyfte, en syntetisk 19 aminosyror lång gliadinpeptid. Resultaten visade att alla patienter med eller utan celiaki producerade en interleukin-15-medierad respons vid exponeringen.

Forskarna drog således slutsatsen: "De data som erhållits i denna pilotstudie stöder hypotesen att gluten framkallar skadliga effekter, med reaktioner från det ”medfödda” immunsvaret hos alla individerna".

Det kan bara finnas en anledning till att ett ämne utlöser reaktioner hos vårt immunsvar. När immunförsvaret reagerar på ett ämne genom att producera antikroppar, är detta ett allvarligt tecken på att just detta ämne högst sannolikt är dåligt för kroppen.

Den som äter bröd är högst omedveten om att alla är glutenintoleranta på ett eller annat sätt - även när det inte finns några märkbara tecken och att gluten misstänks spela en viktig nyckelroll vid uppkomsten av vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers (demens).

Ordet "gluten" kommer från det latinska ordet "lim" och härstammar från samma latinska rot. Gluten betyder alltså direkt översatt "lim". Det som ger gluten dess svårsmälta egenskaper är de höga disulfidbindningar det innehåller. Samma svavelbrygga återfinns i hår, naglar och vulkaniserat gummi.

Den första tredjedelen av tunntarmen är där vitaminer och mineraler absorberas av miljontals små utväxter som kallas villi. Villi gör att upptagningsytan ökas rejält i tarmen så att näringsämnen kan absorberas på bara en liten sträcka i vår tarmkanal. Skadas dessa villi kan inte kroppen få tillgång till de vattenlösliga vitaminer och mineraler tarmen normalt ska absorbera.

Nattvarden och glutenfria oblater

I värsta fall blir villi (näringsupptagande tarmludd) inflammerade och kan därmed försvinna helt. När det gäller toleransnivåer för gluten är denna helt individuell från person till person och t.ex. kan mindre än 0,1 gram av gluten orsaka allvarliga besvär för en celiakipatient. En sådan enkel sak som nattvard med oblat (ofta glutenhaltig) kan ge problem för många. Idag finns glutenfria oblater att köpa.

En person som är intolerant (även ovetande) och äter bröd eller pasta på daglig basis har sin tunntarm ständigt belagd med detta slemmiga, inflammatoriska glutenlim, och med allvarliga vitamin- och mineralbrister som resultat. Dessa brister brukar ta många årtionden att uttrycka sig såsom benskörhet, diabetes och vissa former av cancer.

Samhällen som Japan med traditionellt glutenfri kost har mycket lägre förekomster av en mängd olika sjukdomar, trots det faktum att dessa människor brukar äta mycket fisk, då förorenat med allt från PCB till tungmetaller.

Det visar sig att celiaki inte alls är en sjukdom, men ett väl fungerande system för tidig varning. Förutom det medfödda immunsvaret mot vete som vi alla har, är celiaki en genetiskt bestämd, adaptiv respons. Personer som inte har celiaki kan konsumera vete och sedan utveckla cancer, MS och en mängd andra mycket allvarliga sjukdomar.

Personer med celiaki undviker helt enkelt gluten och håller sig friska.

Det är inte bara gluten som är dåligt, vete är också ett veritabelt biologiskt vapen. Kemisk krigföring i vetets namn. Giftiga oxalater, lektiner och fytater, lömska trypsin och alfa-amalyashämmare,(Alfa-amylas är ett enzym som delar längre kedjor av stärkelse till kortare segment) och endokrinstörande ämnen såsom östrogener. 

Vete är faktiskt riktigt ordentligt osunt och ohälsosamt att bruka till föda. Inte ens korna kan smälta det utan risk för allvarliga tarmproblem och leverbesvär.

Du får kanske någon gång höra: "Men mänskligheten har ätit bröd sedan urminnes tider!" Från arkeologiska fynd och bevis vet vi att brödet uppfanns för högst 14 tusen år sedan. De flesta uppskattningar säger dock mellan 10 000 och 12 000 år. Och i de flesta västerländska samhällen infördes bröd först många årtusenden senare. Det är med andra ord ett ögonblick i evolutionära termer. Människor har varit genetiskt oförändrade under de senaste 200 000 åren.

Vi är genetiskt fortfarande huvudsakligen jägare och samlare där smörgåsar och spaghetti inte är en del av en sådan diet. Bröd är en produkt av jordbruket under tidens gång, som sedan direkt gett upphov till den industriella revolutionen. Människor har inte tid att anpassa sig till de långsamt verkande gifterna i vetet, och speciellt inte till det nya genetiskt manipulerade vetet som såg dagens ljus för över 100 år sedan när svenskarna tog fram ett helt nytt vete, en mutant och hybrid som tidigare inte sett dagens ljus. 

Vete är en monokotyledon (en-bladigt) gräs, något som däggdjur aldrig ätit i hela sin evolutionära historia. Inte så konstigt att de har något försvar mot dess fytosanitära kemiska gifter.

Den verkliga boven i dramat är naturligtvis vetet, inte alls några "underlägsna gener". Eftersom vete inte egentligen är lämpat som mat för människor. Det är giftigt på en mängd olika sätt, och egentligen endast lämpligt att användas för framställning av industriella lim.

Faktum är att vi idag inte ens har identifierat hälften av alla dåliga saker vetet innehåller. Många år av selektiv avel har ökat vetets arvsmassa till mer än 5 gånger större genetisk storlek, än det mänskliga genomet! I vanligt brödvete (Triticum aestivum), till exempel, har hittills nästan 24000 proteiner katalogiseras. 

Ett enda "dåligt" protein kan utlösa problem överallt i kroppen, under årens lopp.

Lantbruks/agroindustrin liksom tobaksindustrin, är naturligtvis redan fullt medvetna om de hälsoproblem deras produkter orsakar och arbetar febrilt med att slutföra sina projekt runt ”vetegenomet”, för att kunna identifiera de viktigaste sjukdomsframkallande delarna genom att kartlägga vetets-DNA så att de eventuellt kan få bort dessa.

Som vi vet så orsakar vete skador på tarmen. Vete orsakar intestinal permeabilitet (genomsläpplighet i tarmen). Vete har farmakologiskt aktiva egenskaper såsom östrogener som är skadliga för hälsan. Det moderna högförädlade och genetisk förändrade vetet skadar många organ i kroppen, inklusive hjärnan. Vete innehåller höga koncentrationer av excitotoxiner såsom aspartater och glutamater.

*Sidan uppdateras kontinuerligt i mån av tid, så bokmärk gärna sidan!

http://www.atl.nu/lantbruk/nattvarden-far-inte-vara-glutenfri/

http://www.gp.se/livsstil/h%C3%A4lsa/%C3%B6strogen-p%C3%A5verkar-hela-kroppen-1.198467

Cystisk fibros och celiaki - glutenintolerans

Cystisk fibros (CF eller mukoviskidos) är en sjukdom som påverkar hela kroppen och orsakar progressiva funktionshinder och ofta tidigt död . 

Namnet cystisk fibros refererar till den karakteristiska ärrbildningen (fibros ) och cystor bildas i bukspottkörteln. Andningssvårigheter är den allvarligaste symptomet och resultat av täta infektioner i lungorna som behandlas men inte botas med antibiotika och eller andra läkemedel.

Cystisk fibros innebär att det slem som finns på kroppens slemhinnor är för segt, i spåren av gluten intolerans/celiaki och påföljande näringsbrister påverkas kroppens alla slemhinnor negativt. 

En mängd andra symtom, inklusive bihåleinflammation, dålig tillväxt, diarré, stopp i tarmarna,illaluktande fet avföring, hosta eller pipande andning, deformation av ändtarmen vid anus (ändtarms framfall) detta orsakas ofta av avföring som har svårt att passera och infertilitet ,mm är resultatet från effekterna av CF på andra delar av kroppen.

Övriga komplikationer är obstruktiv lungsjukdom som i sin tur ger upphov till lunginflammation, kronisk bronkit och även bronkiektasi.

Svettsammansättningen är förändrad då den innehåller en hög mängd salter och är ett viktigt tecken hos drabbade patienter. (många föräldrar "kysser" sina barn för att känna om det smakar salt).

En strikt gluten/mejerifri kost har vid tester snabbt minskat fasen av akut bronkit påtagligt och övriga besvär lindrades avsevärt.

Screening för glutenintolerans/celiaki bör alltid genomföras...vilket inte alltid görs, men man ska dock inte blint lita till provsvaren.

Ett ytterst intressant ämne som inte utretts tillräckligt tillfredsställande i och med att celiaki ofta figurerar....mer om detta kommer att publiceras.

 

Att gömma sig bakom forskningen - Gluten och dess påverkan

Micke Skribent

Ren skandal att detta får hända! 140 miljoner till forskning där "läkarelit" och då bl.a. Professor Leif Groop mycket VÄL vet vad den bakomliggande orsaken är till b.la uppkomst av diabetes är...glutenpåverkan i 96,5% av fallen...vete och socker i andra hand...

Tänk på att vid större studier gjorda av professor Leif Groop, där många individer brukar ingår så är de som äter LCHF inte "önskvärda att anmäla sitt intresse" att delta i studierna...för LCHF är som bekant glutenfri...

Man gör allt för att på sikt trygga sina arbeten och höga löner på bekostnad av den lilla människan...ekonomiska intressenter förser sig själva först och främst.

Tala om sanningen för allmänheten i stället för att gömma sig bakom "forskning" som inte leder någon nämnvärd stans!

Detta och liknande borde granskas ytterligare.

Läs innehållet i länken : Forskning och medicin

Diagnosen celiaki på barn - Glutenintolerans

Micke Skribent

Ett intressant test på en grupp av barn 9-12 år (Inte i Sverige såklart) som fått diagnosen celiaki, sattes i test 1 på strikt glutenfri kost under 6 månader och man kunde konstatera en näst intill total återhämtning av tarmslemhinnan.

I test 2 lät man samma barn sedan äta vars 2 vetebullar och till det intaga 2 dl mjölk...efter 48 timmar gjordes undersökning och provtagning på tarmslemhinnan hos barnen, och ALLA uppvisade förnyade skador och förändringar i tarmslemhinnan.
Dessa nya skador tog sedan 2-3 månader att läka ut i tarmen.

Då förstår ni nog hur viktigt det är med strikt glutenfri kost ..det går inte att "synda" för det finns inga genvägar. Vid glutenintolerans/celiaki är kosten sjukdomsbringaren och boten.