Visar inlägg med etikett roundup. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett roundup. Visa alla inlägg

söndag 19 augusti 2018

Genetiskt förändrade sockerbetor (GMO) i Sverige.Ett sötare socker

Svenska sockerbetor modifierades genetiskt år 1995 (GMO) för att tåla det amerikanska biokemiföretaget Monsantos bekämpningsmedel RoundUp (glyfosat).



Ett sötare socker - sötare godis
Väldigt många har upplevt att vi fått ett betydligt sötare socker de sista 20 åren och där det märkts mest i godis, som t.ex choklad som allt mer börjat uppmärksammas som extremt söt och rivig i halsen mot vad den var förr i tiden. Frågan är om någon mätt halter av glyfosat i skördade sockerbetor och avspeglingen i de produkter där socker används...och vilka gränsvärden gäller då?

Det man verkar glömma bort här är att den största användaren av RoundUp (glyfosat) är inte privatpersoner utan jordbruket. Bönder får gå en kortare utbildning för att få en så kallad sprutlicens, och sedan köper de RoundUp i högkoncentrat på dunk eller fat för att ladda sin besprutnings-utrustning med detta. Inom storjordbruk används ansenliga mängder RoundUp. Många grödor har genomgått genetisk manipulation av sin arvsmassa för att klara just bekämpningsmedel som biokemiföretaget Monsantos RoundUp (glyfosat).


Allt som skett innan de nya reglerna om genetisk förädling år 2001 är undantaget och det är inte många som vet. EU hyllade beslutet att genetiskt modifiera bland annat sockerbetan (flera länder) då det innebar att "mindre mängder av bekämpningsmedel behöver användas på åkermarken"...

Glyfosat (roundup) sprutas över odlingar som majs, vete, raps, bomull etc. I Augusti år 2014 avrådde Naturskyddsföreningen användning av RoundUp.



Så här skriver Greenpeace
"Den omfattande och allt mer intensiva användningen av glyfosat i anslutning till användningen av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO), utgör risker för miljön och människors hälsa. GMO-grödor som uttryckligen tagits fram med genteknik för att vara resistenta mot glyfosat kallas RoundUp Ready (RR).


Dessa gör det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält för att döda allt ogräs utan att påverka GMO-grödan. Användandet av glyfosat på GMO-grödor såsom soja, majs och bomull har ökat dramatiskt i Nord- och Sydamerika, där de odlas mest. GMO-grödor som är RoundUp Ready marknadsförs sedan mitten av 1990-talet av det stora amerikanska agrokemiska företaget Monsanto, och sammankopplas med det egna glyfosatbaserade bekämpningsmedlet RoundUp.


Vid försäljning till jordbrukare lovar Monsanto minskat arbetsbehov och ekonomiska besparingar genom förenklad och billigare kontroll av ogräs. Verkligheten visar sig dock vara annorlunda med konsekvenser för hälsa, biologisk mångfald och miljö, samt utveckling av resistens hos ogräs. Med tanke på dessa problem bör inga nya GMO-grödor med tolerans mot glyfosat godkännas för odling."


Nej tack till superbroccolin!
Monsanto är åter på tapeten gällande genteknik (GMO) för att patentera och äga rätten till den specifika gröda man lyckats ta patent på. Genom att genetiskt manipulera grödans arvsmassa kan man ta patent på densamma enligt de nya egenskaper man givit grödan, och där igenom kunna ta ut ett arvode/avgift av alla som odlar den. Man kan även erbjuda sitt bekämpningsmedel (RoundUp) till densamma, om man modifierat den för att tåla just detta medel.

Genteknikjätten Monsanto (idag sålt till kemikoncernen Bayer) har hittat en lucka i lagen. Allt som inte uppfyller de föråldrade kraven på genteknik faller vid sidan om GMO-lagstiftningen. Följden blir rena lekstugan där alla fantasifulla råvaror som släpps ut ur labbet okontrollerat kan smita rakt ut i grönsaksdisken.


Nej tack till superbroccolin en artikel i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/perspektiv-ennart_3679836.svd


Du hittar mina böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

 



 

Länkar och referenser:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/godkannandeavfaltforsok/faltforsok/beslutomfaltforsokmedsockerbeta.4.595401461210ae2d589800033243.html

En riskbedömning bara avsedd för pappret den är skriven på och för gallerierna? Vem är det då som ska hängas vid ett nederlag som detta när nya uppgifter och fakta kommer på bordet?

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/riskbedomning.106.373db8e013d4008b3a180001130.html

https://gluten-celiaki.blogspot.se/2013/05/gmo-gemodifierad-foda-halsorisker.html

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6122778

Danska miljömyndigheten WEA placerar nu Monsantos RoundUp på lista för cancerframkallande ämnen.
http://nyheder.tv2.dk/2015-05-28-roundup-kommer-paa-arbejdstilsynets-kraeftliste

Den tyska läkemedels- och kemikoncernen Bayer planerar att skrota bolagsnamnet Monsanto som haft ett illa rykte i hela världen:
https://affarsliv24.vk.se/2374014/bayer-skrotar-bolagsnamnet-monsanto

Information om glyfosatens historia: https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/glyphosate

 

 

tisdag 16 augusti 2016

Roundup (Glyfosat) en av vår tids största miljö och hälsobov?



Detta inlägg är viktigt och rör alla, även de som inte lever ett glutenfritt liv. Min förhoppning är att du som läsare orkar ta dig igenom detta omfattande inlägg och inser allvaret och att glyfosat definitivt är något vi alla bör undvika så långt det bara är möjligt!

Man vill ofta framhålla och påskina att rester och spår av glyfosat i livsmedel: "är så låga halter att det är ofarlig" ... när det just är låga halter och upprepad exponering för glyfosat som är ohälsosamt i längden.

Med tanke på att många glutenintoleranta och andra som lägger om sin kost ofta hänvisas till det man kallar ”majsoket” så kan det vara på sin plats med ett inlägg rörande ett av vår tids mest använda gifter – Roundup (glyfosat).

Det som är djupt beklagligt är att glyfosat fick den 29 juni i år fick förlängt tillstånd tom år 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har 98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent.


Just runt rester av glyfosat i grödor och färdiga produkter hör vi inte mycket om och jordbruksindustri har gjort sig beroende av detta gift och integrerat det som en naturlig del för att överhuvudtaget kunna fungera. Jordbrukets vinstmarginalerna är små, så väldigt få jordbrukare är beredda att ge upp detta gift lika lite som man vill ge upp den förkastliga konstgödningen NPK. 


Giftet DDT
I mitten av förra seklet insektsmedlet ansågs insektsgiftet DDT välgörande, viktigt och hyllades. Det var en stor affär för tillverkarna. Men DDT ackumulerades i fettvävnaden hos djur och människor. Det misstänktes vara cancerframkallande. DDT förbjöds efter många år av konflikter i de flesta västländer på 70-talet. Sviterna av giftet DDT och dess utbredda användning kan ses än i dag.


En ny tickande hälsobomb - Roundup
Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, det mest använda ogräsmedlet på planeten, och har en utbredd användning på baslivsmedel som grönsaker och spannmål och uppfattas som ofarlig för människor. Grödor som har ”anpassats” genom genetisk modifiering för att tåla glyfosat är: majs, soja, raps, bomull, alfalfa, och sockerbetor, vilket har gjort det relativt enkelt att bekämpa ogräs utan att döda själva grödan. 

Det ackumuleras i bladen, i spannmålet och frukt som besprutas, och kan inte avlägsnas genom tvättning och dessutom bryts det inte ner genom kokning, vilket innebär att glyfosat alltid kommer att finnas närvarande som en rest i dessa grödor och slutprodukter. Socker och spannmål kan vara en av de största källorna till att få i sig glyfosat för oss människor i väst, med tanke på de vidsträckta användningsområde dessa produkter har.

Källorna till glyfosat är många
Använder vi socker, äter godis, dricker läsk, äter bröd, kakor, dricker mjölk, äter ost, äter gris/nöt/kycklingkött, odlad fisk samt mycket mera så får vi i oss rester av glyfosat, listan kan bli hur lång som helst, tänk efter själv ett slag!


Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym hos växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) hos växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner.


Glyfosat är också neurotoxiskt (nervgift)
Metabolism hos däggdjur ger två produkter: aminometylfosfonsyra (AMPA) och glyoxylat, AMPA är minst lika giftiga som glyfosat. Glyoxylat är ett mycket reaktiv ämne som stör funktionen hos flera proteiner i celler som exponeras.

 

Glykation är direkt inblandad i Parkinsons sjukdom. Glyfosat har upptäckts i hjärnan hos missbildade smågrisar. En rapport visade att över 36 % av 271 incidenter som involverat akut glyfosatförgiftning var inblandade i neurologiska symtom, vilket tyder på att glyfosat är giftigt för hjärnan och nervsystemet.


Tester
Det har varit mycket lite tester av nivåer av glyfosat hos människor eller andra däggdjur. Glyfosat kan relativt enkelt spåras i både urin och avföring. Ny forskning från Europa har visat att glyfosat genomgående förekommer i betydande mängder i urin från kor som utfodras med Roundup-Ready foder, liksom i deras organ och kött. Dessutom har man upptäckt glyfosat i urinen hos människor, och den i allmänhet friska befolkningen hade signifikant lägre nivåer än den sjuka delen av befolkningen. 

>De som konsumerar en huvudsakligen organisk diet hade också signifikanta lägre nivåer av glyfosat i kroppen.Vid ett tyskt universitet analyserades urinprov från stadsbefolkningen som testades för kontaminering med glyfosat. Alla prover uppvisade betydande koncentrationer av aktiv herbicid, som var 5 till 20 gånger över gränsen för dricksvatten.
Man har vid andra analyser i Tyskland hittat glyfosat även i bröstmjölk, urin, bröd, havre, ägg, dricksvatten och till och med i tysk öl vars produktion är noga kontrollerad.

Ogräsmedel i öl: http://www.gp.se/livsstil/konsument/ogr%C3%A4smedel-i-%C3%B6l-1.2855609

Klipp ur ovan artikel:
"Tre av ölen som innehåller glyfosat är dessutom ekologiska. Men enligt reglerna behöver bara 95 procent av ölen vara ekologiskt framställd för att de ska få stå ekologisk på flaskan. Halterna i eko-ölen är så pass låga att detta kan förklara saken." 

Bristande kontroll
Det kan tyckas osannolikt att glyfosat kan vara giftigt för människor, med tanke på att myndigheter är nonchalanta om stadigt ökande gränsvärden, och att halterna i livsmedel och vatten sällan övervakas som de ska, förmodligen på grund av bristande intresse. En uppsats av Antoniou gav en svidande anklagelse mot europeisk regleringsprocess rörande giftigheten hos glyfosat, med fokus på potentiella teratogena effekter.


EU varnar för sjunkande vinster om Monsantos Roundup förbjuds – Agroindustrin bakbunden
Nya fallstudier som genomförts av forskare i Tyskland och Storbritannien förutspår att förbud för glyfosat skulle ha en avsevärd effekt på grödan och produktionskostnaderna och skulle också ha en negativ inverkan på den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker.

Tysklands avkastning av raps till exempel, är helt beroende av glyfosatbaserad ogräsbekämpning. Raps grödor kan drabbas av allvarliga svartgräs (Alopecurus myosuriodes) angrepp och utan glyfosat uppskattas det att produktionen skulle minska med 5 %. För majs skulle minskningen i avkastning vara så hög som 10 %, eftersom det finns få alternativa herbicider som är effektiva mot kvickrot (Elymus repens), vilket är ett vanligt ogräs i Europas majsodlingar.


För de norra och östra delarna av Tyskland, där tre fjärdedelar av all åkermark behandlas med glyfosat, kan odling av vissa grödor inte längre vara lönsamt och odling skulle sannolikt överges. Sockerbetor, till exempel, är mycket benägna att angripas av spillraps och de potentiella förlusterna i avkastning om Roundup förbjuds uppskattas till 30 % - 40 %.


Glyfosat ger mineralbrister
Mangan (Mn) är en ofta förbisedd men viktigt näringsämne som krävs i små mängder för flera viktiga funktioner i kroppen. Mangan har fått namnet efter det grekiska ordet för "magisk" och är ett av 14 viktiga spårämnen. Mangan spelar bland annat en viktig roll i antioxidantskyddet, glutaminsyntesen, benutveckling och spermierörlighet. Ett överskott av mangan kan vara neurotoxiskt.

En nyligen genomförd studie på kor matade med genetiskt modifierade foder anpassade för bekämpningsmedlet Roundup avslöjade en allvarlig utarmning av mangan i serum. Glyfosat som är den aktiva ingrediensen i Roundup, har också visat sig utarma mangan hos växter.

Artros är en annan patologi relaterat bl.a.till manganbrist, nedsatt syntes av kondroitinsulfat och försämrad aktivering av D-vitamin. D-vitaminbrist är förknippad med reumatoid artrit. Mangan är nödvändig för syntes av GAG eller mukopolysackarider, som ger smörjning och skydd för lederna.

Reumatoid artrit är associerad med ackumulering av mangan i levern, som är förenligt med nedsatt gallflöde. Glukosaminsulfat har visat sig vara effektiva vid behandling av osteoartrit, och det kan till och med fördröja sjukdomsutvecklingen. En kombinationsterapi med glukosamin, kondroitinsulfat, och manganaskorbat visades vara effektivt vid behandling av knäartros i en placebokontrollerad studie.


Giftighet
Tester har visat att Roundup var 125 gånger giftigare än glyfosat i sig, giftigheten beror på olika adjuvanser i bekämpningsmedlet i kombination med glyfosat. Man skrev: "Trots sitt relativt godartad rykte, var Roundup bland de mest giftiga herbicider och insekticider som testats". Studier visar på giftighet och endokrina störningar av glyfosat. Här är en annan studie som tar upp giftigheten.

Industrin säger att 3 månader är en tillräckligt lång tid för att testa Roundups giftighet på gnagare. Den enda studie som var en realistisk bedömning av de långsiktiga effekterna av GM Roundup, anpassat för majs och sojafoder till däggdjur, var studien av Séralini som undersökte effekterna på råttor utfodrade dessa livsmedel under sin hela livslängd.

Denna studie visade en ökad risk för juvertumörer hos honorna, samt njur- och leverskador hos hanar och en förkortad livslängd hos både honor och hanar.  Dessa effekter konstaterades efter 4 månader.


Dödfödda nötkreatur
En ny studie på danska mjölkkor där man undersökte mineralsammansättning i serum från nötkreatur som matas med foder anpassade för Roundup. Studien identifierade en påtaglig brist av två mineraler: kobolt och mangan i serum. Alla boskap på åtta olika gårdar som undersökts hade svår manganbrist, tillsammans med mätbara mängder av glyfosat i urinen.  

När antalet dödfödda nötkreatur i Australien ökade markant under 2 säsonger efter användning av foder anpassat för Roundup, så kunde man konstatera brist på mangan hos alla döda kalvar. Dessutom konstaterades att hos 63 % av nyfödda kalvar med missbildningar, fanns en manganbrist i botten.

Dansk forskare larmar
En dansk forskare från Århus universitet rapporterar att glyfosat både kan påverka djurens mikroorganismer i mag/tarmsystemet och förändra upptaget av mineraler från fodret. Detta har aldrig tidigare undersökts hos djur.
”Så som det varit känt, så påverkas bakterier av glyfosat på samma sätt som det verkar på en planta, och det har aldrig utretts vilka indirekta verkningar det kan ha på djur som äter grödor med rester av innehållet" säger seniorforskaren Martin Tang Sörensen vid institutet för husdjursvetenskap vid Århus Universitet.

Anmärkningsvärt är att en brist på mangan kan förklara många av de patologier som är förknippade med autism och Alzheimers sjukdom. Förekomsten av Alzheimers och autism har ökat i USA i en alarmerande takt under de senaste två decennierna, i takt med den ökade användningen av glyfosat på grödor om majs och soja.

Glutamat överskott i hjärnan ses ofta i samband med autism, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar och kan förklaras av brist på mangan. Mangan skyddar mitokondrier mot oxidativ skada, och mitokondriell dysfunktion som är en viktig del i förloppet av autism och Alzheimers. Nyligen har det också visats samband mellan ökningen av Parkinsons sjukdom i USA och ökad användning av glyfosat på majs och soja.


Ökningen av autism i första klass i den offentliga skolan korrelerar nästan perfekt i statistik med ökad användning av glyfosat på majs och soja under de senaste 4 åren. En sådan anmärkningsvärd korrelation kräver givetvis ytterligare experimentella undersökningar. Dessa neurologiska störningar är associerade med mitokondriell njurfunktion och med överskott av glutamat och ammoniak i hjärnan som leder till en kronisk låggradig encefalopati. Således har manganbrist har en roll vid dessa sjukdomar.


Glutenintolerans
Celiakipatienter har ofta en förkortad livslängd, främst på grund av en ökad risk för cancer i formen non-Hodgkins lymfom som också har kopplats till glyfosat. Man misstänker att ökningen av glutenintolerans i västvärlden över tid också kan bero på en allt mer utbredd av användning av glyfosat på vetegrödor, dessa vetegrödor är i sin tur genetiskt modifierade (GMO) för att tåla glyfosat. I USA sprutas ofta vetet med glyfosat i mognadsprocessens slutskede för att påskynda färdigmognad.

Aluminium
Glyfosat kelerar också till aluminium, och det gör det lättare för aluminium att passera förbi tarmbarriären genom en direkt analogi med arsenik, som också är en 3+ katjon.
Det har emellertid visats genom experiment att glyfosat föredrar tvåvärda katjoner. Således skulle aluminium ta sig in i blodomloppet via mag-tarmkanalens vener till organ tillsammans med albumin, som är känt för att fästa till och transportera många xenobiotika. 

Det är väl etablerat att citrat binder också aluminium och främjar dess upptag och passage förbi tarmbarriären genom en mekanism som parallellt binder glyfosat till aluminium. Båda är små molekyler som lätt passerar genom en läckande tarm.
Det finns misstankar om att människor som exponeras för glyfosat kan ha en större tendens att ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik i områden med hårt vatten.


Arsenik och njursvikt
Kronisk njursjukdom är tydligt förknippad med flera miljögifter. Det har varit en epidemi av njursvikt de senaste åren bland unga lantarbetare i Centralamerika, Indien och Sri Lanka, särskilt bland de som arbetar inom sockerrörsfält. Ett nyligen släppt dokument drog slutsatsen att glyfosat spelar en avgörande roll i denna epidemi.

Det är en växande praxis att bespruta sockerrör med glyfosat som ger en snabbare mognad och som torkmedel strax före skörd vilket har lett till mycket större exponering för arbetarna i fält. Författarna, som fokuserade sina studier på de berörda arbetstagarna i risfält i Sri Lanka, identifierat en synergistisk effekt av arsenik, som förorenade jorden i de drabbade områdena.

Detta dokument är mycket betydelsefullt, eftersom det visar en mekanism hos glyfosat som kraftigt ökar toxiciteten av arsenik genom kelatbildning, som främjar upptag i tarmen. Glyfosat utarmar även glutation (GSH) och glutation S transferas (GST) som är ett nödvändigt enzym för avgiftning av arsenik via levern. Som en följd av arseniköverskottet i njurarna, orsakar det akut njursvikt, då utan tecken på andra symtom såsom diabetes som vanligtvis föregår njursvikt. 
År 2015 förbjöd Sri Lanka glyfosat i landet.

Arsenik renas normalt av levern via gallan. Hos råttor som exponerats för arsenik, dök stora mängder av GSH upp i gallan samtidigt som arsenik utsöndrades från gallan. Det var den första hypotesen (som senare bekräftades), att arsenik transporteras via gallsyror i form av instabila GSH komplex (monomethylarsonous syra), som frisätter GSH vid nedbrytning.

Eftersom glyfosat stör CYP-enzymer som är nödvändig för gallsyrabildningen, samt nedbrytande för GSH så kan det förväntas att glyfosat skulle störa processen med utsöndring av arsenik via gallan, vilket tvingade arsenik ska dirigeras mot urinutsöndring, vilket slutligen leder till njursvikt.

Sköldkörteln
Glyfosat har visat sig även ha en roll vid sköldkörtelrubbningar och nedsatt tyroid funktion, men även vid sköldkörtelcancer. En ökning av benfrakturer hos barn och äldre kan också förklaras av en brist på mangan, då mangan är avgörande vid benbildning. Osteoporos är ett annat allvarligt problem bland de äldre i dag, och högst sannolikt främjas detta av brist på mangan.

Bukspottkörteln
Cancer i bukspottskörteln (adenokarcinom) är en av de cancerformer vars förekomst går upp raskt i takt med att användningen av glyfosat ökar. Råttor som matats med en manganfattig kost hade betydligt minskade koncentrationerna av mangan i lever, njure, hjärta och bukspottkörtel, jämfört med kontrollgruppen. Dessutom påverkades också bukspottskörteln och insulinhalten var endast 63 %, och insulinfrisättning efter glukosadministrering reducerades också.

Brist på mangan försämrar inte bara insulinutsöndringen utan det orsakar också minskat glukosupptag i fettvävnad, så manganbrist kan bidra till nedsatt glukosmetabolism vid både typ 1- och typ 2-diabetes, som är ett växande problem över hela världen.

Typ 1-diabetes hos barn är associerat med en minskning av Lactobacillus och Bifidobacterium, och en ökning av Clostridium i tarmen. Samma patologier finns också hos tarmbakterier från fjäderfä som matas foder anpassat för Roundup. Den ökade förekomsten av diabetes i USA är starkt förknippad med användning av glyfosat på majs och soja, vilka används som bas till en uppsjö av livsmedel.


Bröstcancer/cancer
De identifierade flera viktiga faktorer som leder till en tendens att bortse från eventuella toxiska effekter. Dessa inkluderar användning av djurstudier som är för korta eller har för få djur involverade för att uppnå statistisk signifikans, bortsett från in vitro-studier eller studier med exponeringar som är högre än vad som förväntas vara realistiskt i livsmedel, och förkasta studier som undersöker effekterna av glyfosat. 

Tillsynsmyndigheter verkade också omedvetna om att kemikalier som fungerar som hormonstörande som t.ex. glyfosat har ofta ett inverterat dos/responsförhållande, där mycket låga doser kan ge mer akuta effekter än högre doser. Teratogena effekter har påvisats i humana cellinjer. En in vitro-studie visade att glyfosat i miljarddelar kan stimulera tillväxt av bröstcancerceller, särskilt de celler som är hormonberoende och styrs av glyfosatens förmåga att fungera som ett östrogenmedel.


Många olika typer av cancer, sköldkörtel, lever, urinblåsa, bukspottkörtel, njure, och myeloisk leukemi har ökat kraftigt bland befolkningen i västvärlden parallellt med ökad exponering för glyfosat i livsmedelsförsörjningen. Dess användning sedan mitten av 1990-talet har skjutit i höjden på tre olika sätt. Glyfosat misstänks också främja utvecklingen av hudtumörer som skjutit i höjden.

Med USA som grundexempel har det skett på följande tre sätt:

1. Introduktionen av genetiskt modifierad (GM) Roundup Ready majs, soja och raps i livsmedelsförsörjningen innebar att amerikanerna började äta stora mängder av ogräsmedel som inte tidigare använts direkt till konventionella grödor.
2. Den kraftiga ökningen av glyfosat på genmodifierade grödor orsakade att ogräs slår tillbaka mot herbiciden och utvecklas till "superogräs", som sedan kräver ännu mer Roundup för att hantera situationen.
3. Bönder började systematiskt använda glyfosat som tork och mognadsmedel strax före skörd av vete, sockerbetor, sockerrör, ärtor, bönor, linser och många andra grödor.

Djur som fick doserna av glyfosat vid försök hade ett mycket större antal lymfnodceller och cancerösa tumörer i sköldkörteln än kontrollerna. Resultaten var klart statistiskt signifikanta.

MTHFR (Metyl-TetraHydroFolat Reduktas) och G6PD

En studie visar att glyfosat gör inverkan på G6PD och enzymregleringen. Det uppskattas att 400 miljoner människor har brist på G6PD och vet inte ens det. MTHFR kräver NADPH (Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat) som görs av G6PD.

Glukos-6-fosfat-dehydrogenasbrist står för förkortningen G6PD, som är ett enzym som hjälper till med omsättningen av socker i de röda blodkropparna. Saknar man G6PD så finns det risk att blodkropparna går sönder (hemolytisk anemi) när man använder vissa läkemedel eller äter viss slags mat. Glyfosat som finns i Roundup Ready grödor har visat sig ha negativa effekter på G6PD.

Antibiotikaresistens
Studier har visat att en ökad mutationshastighet på grund av kronisk låg exponering för ett antibiotikum faktiskt kan inducera en accelererad utveckling av resistens mot olika andra antibiotika. Glyfosat är patenterad som ett antimikrobiellt medel. Det noteras ökande mängder rester av glyfosat i spannmål som genetiskt anpassats för Roundup såsom majs och soja, och som båda är billiga och populära baser till djurfoder för utfodring av kor, grisar, höns, odlade räkor och fisk, och det är således allestädes närvarande i dieten hos människan i västvärlden och exponeringen ökar för varje år.

Jordbakterien Pseudomonas aeruginosa kan använda glyfosat som enda fosforkälla, och det är en av ett litet antal resistenta bakteriearter med förmåga att metabolisera glyfosat. Emellertid sker DNA-mutationer på grund av exponering som ökar tolerans mot glyfosat och andra antibiotika, som kanske kan förklara den pågående epidemin av flera antibiotikaresistenta P. aeruginosa infektioner som har en dödlighet på 20%. Antibiotikaresistensa sekvenser manipulerade hos GM-grödor kan också spela en roll i den nuvarande krisen som rör antibiotikaresistenta patogener.

Glyfosat fungerar som en katalysator för utvecklingen av antibiotikaresistenta gener hos patogener. Eftersom både fjäderfä och kogödsel används som naturliga gödselmedel till grödor, kan det förväntas att en vektor för mikrobiell resistens mot flera läkemedel sker genom förorening av gödslade frukter och grönsaker. I själva verket har flera resistensgener identifierats i kogödsel, inklusive Proteobacteria, Firmicutes, Bacteroidetes och aktinobakterier.




När ska man testa våra sockerbetor som genetiskt modifierats under mitten av 1990-talet för att tåla Roundup? 
 
Hur höga halter av glyfosat finns i slutprodukter som vitt socker och sirap?...En annan fråga…man har hittat spårbara mängder av glyfosat i mjölk…när är det dags att göra större utredningar om dolda glyfosatkällor och vår allt mer vacklande hälsa i västvärlden?

När ska vi ta tag i övergödning och förstöring av åkermark med konstgödning (NPK) och Roundup? 





**Vill du läsa mer om detta, tillsatser i mat, mat du ska undvika, om kostrelaterade sjukdomar och kopplade besvär med mera, då ska du läsa mina böcker du hittar här: 
 




Referenser:
 


Bull, L. and C. Sandretto, 1995. The economics of agricultural tillage systems. Pp. 35-37 in White Paper “Farming for a better environment”. Soil and Water Conservation Society, Ankeny, Iowa, USA, 67p.

Cook SK, S Wynn, Clarke JH (2010). How valuable is glyphosate to UK agriculture and the environment? Outlook on Pest Management. DOI: 10.1564/21dec08

Jones A., et al. (2012). The State of Soil in Europe. JRC Reference Reports. Report 25186: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/downloads/jrc_reference_report_2012_02_soil.pdf

O’Keeffe M G, 1980. The control of Agropyron repens and broad-leaved weeds pre-harvest of wheat and barley with the isopropylamine salt of glyphosate. Proceedings of British Crop Protection Conference – Weeds, 1, 53-60.

O’Keeffe M G, 1981. The control of perennial grasses by pre-harvest applications of glyphosate. Proceedings of the Conference on Grass Weeds in Cereals in the United Kingdom. Association of Applied Biologists, Warwick, UK, pp. 137-144.

Schmitz PM, Ahmed MN, Garvert H, Hesse W (2012). Agro-Economic Analysis of the use of Glyphosate in Germany. Inst. für Agribusiness, Gießen, Germany. www.agribusiness.de

Causes and circumstances of accidents in the EU (2008). European Commission Directorate-General for Employment, Social Affairs and Equal Opportunities, F4 unit. epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/health/documents/phase_3_causes_circumstances.pdf

Schmitz, P.M., P. Mal und J.W. Hesse (2014). The Importance of Conservation Tillage as a Contribution to Sustainable Agriculture: A Special Case of Soil Erosion. Instit. für Agribusiness, Agribusiness-Forschung Nr. 32, Giessen. www.agribusiness.de

Abdel-Megeed A, Sadik MW, Al-Shahrani HO, Ali HM. Phyto-microbial degradation of glyphosate in Riyadh area. Int J Microbiol Res. 2013;5:458.

Adams JB, Audhya T, McDonough-Means S, Rubin RA, Quig D, Geis E, et al. Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metab. 2011;8:34.

Afzal-Ahmed I, Mann GE, Shennan AH, Poston L, Naftalin RJ. Preeclampsia inactivates glucose-6-phosphate dehydrogenase and impairs the redox status of erythrocytes and fetal endothelial cells. Free Radic Biol Med. 2007;42:1781–90.

Environment supports superoxide dismutase activity in a Lyme disease pathogen, Borrelia burgdorferi. J Biol Chem. 2013;288:8468–78.

Akoume MY, Perwaiz S, Yousef IM, Plaa GL. Synergistic role of 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase and cholesterol 7α-hydroxylase in the pathogenesis of manganese-bilirubininduced cholestasis in rats. Toxicol Sci. 2003;73:378–85.

Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980;283:781–2.

Allocati N, Federici L, Masulli M, Di Ilio C. Glutathione transferases in bacteria. FEBS J. 2009;276:58–75.

Ali MM, Newsom DL, González JF, Sabag-Daigle A, Stahl C, Steidley B, et al. Fructose-asparagine is a primary nutrient during growth of Salmonella in the inflamed intestine. PLOS Pathogens. 2014;10:e1004209.

Álvarez-Ordóñez A, Begley M, Prieto M, Messens W, López M, Bernardo A, et al. Salmonella spp. survival strategies within the host gastrointestinal tract. Microbiology. 2011;157:3268–81.

Amin SB, Smith T, Wang H. Is neonatal jaundice associated with autism spectrum disorders: A systematic review. J Autism Dev Disord. 2011;41:1455–63.

Ananthanarayanan M, Balasubramanian N, Makishima M, Mangelsdorf DJ, Suchy FJ. Human bile salt export pump promoter is transactivated by the farnesoid X receptor/bile acid receptor. J Biol Chem. 2001;276:28857–65.

Antoniou M, Habib ME, Howard CV, Jennings RC, Leifert C, Nodari RO, et al. Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence. J Environ Anal Toxicol. 2012;S4:006.

Archibald FS, Duong MN. Manganese acquisition by Lactobacillus plantarum. J Bacteriol. 1984;158:1–8.

Archibald FS, Fridovich I. Manganese, superoxide dismutase, and oxygen tolerance in some lactic acid bacteria. J Bacteriol. 1981;146:928–36.

Attili AF, Angelico M, Cantafora A, Alvaro D, Capocaccia L. Bile acid- induced liver toxicity: Relation to the hydrophobic-hydrophilic balance of bile acids. Med Hypotheses. 1986;19:57–69.

Avery D, Winokur G. The efficacy of electroconvulsive therapy and antidepressants in depression. Biol Psychiatry. 1977;12:507–23.

Ballatori N, Miles E, Clarkson TW. Homeostatic control of manganese excretion in the neonatal rat. Am J Physiol. 1987;252:R842–7.

Baly DL, Curry DL, Keen CL, Hurley LS. Effect of manganese deficiency on insulin secretion and carbohydrate homeostasis in rats. J Nutr. 1984;114:1438–46.

Baly DL, Schneiderman JS, Garcia-Welsh AL. Effect of manganese deficiency on insulin binding, glucose transport and metabolism in rat adipocytes. J Nutr. 1990;120:1075–9.

Barbosa ER, Leiros da Costa MD, Bacheschi LA, Scaff M, Leite CC. Parkinsonism after glycine-derivate exposure. Mov Disord. 2001;16:565–8.

Barrett KA, McBride MB. Oxidative degradation of glyphosate and aminomethyl-phosphonate by manganese oxide. Environ Sci Technol. 2005;39:9223–8.

Battaglin WA, Meyer MT, Kuivila KM, Dietze JE. Glyphosate and its degradation product AMPA occur frequently and widely in U.S. soils, surface water, groundwater, and precipitation. J Am Water Resour Assoc. 2014;50:275–90.

Bayliss EA, Hambidge KM, Sokol RJ, Stewart B, Lilly JR. Hepatic concentrations of zinc, copper and manganese in infants with extrahepatic biliary atresia. J Trace Elem Med Biol. 1995;9:40–3.

Becker KG, Schultz ST. Similarities in features of autism and asthma and a possible link to acetaminophen use. Med Hypotheses. 2010;74:7–11.

Becker KG. Autism, asthma, inflammation, and the hygiene hypothesis. Medl Hypotheses. 2007;69:731–40.

Benbrook CM. Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years. Environ Sci Europe. 2012;24:24.

Bentley R, Meganathan R. Biosynthesis of Vitamin K (Menaquinone) in Bacteria. Microbiol Rev. 1982;46:241–80.

Berk PD, Javitt NB. Hyperbilirubinemia and cholestasis. Am J Med. 1978;64:311–26.

Bernards ML, Thelen KD, Penner D, Muthukumaran RB, McCracken JL. Glyphosate interaction with manganese in tank mixtures and its effect on glyphosate absorption and translocation. Weed Sci. 2005;53:787–94.

Berthoud HR, Kressel M, Neuhuber WL. An anterograde tracing study of the vagal innervation of rat liver, portal vein and biliary system. Anat Embryol. 1992;186:431–42.

Bertolotti M, Concari M, Loria P, Abate N, Pinetti A, Guicciardi ME, et al. Effects of different phenotypes of hyperlipoproteinemia and of treatment with fibric acid derivative on the rates of cholesterol 7alpha-hydroxylation in humans. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1995;15:1064–9.

Blaylock RL, Strunecka A. Immune-glutamatergic dysfunction as a central mechanism of the autism spectrum disorders. Curr Med Chem. 2009;16:157–70.

Bock NA, Paiva FF, Nascimento GC, Newman JD, Silva AC. Cerebrospinal fluid to brain transport of manganese in a non-human primate revealed by MRI. Brain Res. 2008;1198:160–70.

Bodnar LM, Klebanoff MA, Gernand AD, Platt RW, Parks WT, Catov JM, et al. Maternal Vitamin D status and spontaneous preterm birth by placental histology in the US Collaborative Perinatal Project. Am J Epidemiol. 2014;179:168–76.

Bøhn T, Cuhra M, Traavik T, Sanden M, Fagan J, Primicerio R. Compositional differences in soybeans on the market: Glyphosate accumulates in Roundup Ready GM soybeans. Food Chem. 2014;153:207–15.

Bolze MS, Reeves RD, Lindbeck FE, Kemp SF, Elders MJ. Influence of manganese on growth, somatomedin and glycosaminoglycan metabolism. J Nutr. 1985;115:352–8

Bosoi CR, Rose CF. Identifying the direct effects of ammonia on the brain. Metab Brain Dis. 2009;24:95–102.

Braak H, Del Tredici K, Rb U, De Vos RA, Ernst NH, Steur J, et al. Staging of brain pathology related to sporadic Parkinsons disease. Neurobiol Aging. 2003;24:197–211.

Braun T, Dods RF. Development of a Mn 2+ -sensitive, “soluble” adenylate cyclase in rat testis. Proc Nat Acad Sci USA. 1975;72:1097–101.

Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108:16050–5.

Brewster DW, Warren J, Hopkins WE. Metabolism of glyphosate in SpragueDawley rats: Tissue distribution, identification, and quantitation of glyphosate-derived materials following a single oral dose. Fundam Appl Toxicol. 1991;17:43–51.

Briellmann RS, Syngeniotis A, Fleming S, Kalnins RM, Abbott DF, Jackson GD. Increased anterior temporal lobe T2 times in cases of hippocampal sclerosis: A multi-echo T2 relaxometry study at 3 T. AJNR Am J Neuroradiol. 2004;25:389–94.

Brock AA, Chapman SA, Ulman EA, Wu G. Dietary manganese deficiency decreases rat hepatic arginase activity. J Nutr. 1994;124:340–4.

Brown BE, Bythell JC. Perspectives on mucus secretion in reef corals. Mar Ecol Prog Ser. 2005;296:291–309.

Brown DR, Hafiz F, Glasssmith LL, Wong BS, Jones IM, Clive C, et al. Consequences of manganese replacement of copper for prion protein function and proteinase resistance. EMBO J. 2000;19:1180–6.

Brown DR, Qin K, Herms JW, Madlung A, Manson J, Strome R, et al. The cellular prion protein binds copper in vivo. Nature. 1997;390:684–7.

Browne T, Holmes G. Epilepsy. N Engl J Med. 2001;344:1145–51.

Bruno-Bárcena JM, Andrus JM, Libby SL, Klaenhammer TR, Hassan HM. Expression of a heterologous manganese superoxide dismutase gene in intestinal lactobacilli provides protection against hydrogen peroxide toxicity. Appl Environ Microbiol. 2004;70:4702–10.

Cagnon L, Braissant O. Hyperammonemia-induced toxicity for the developing central nervous system. Brain Res Rev. 2007;56:183–97.

Cakmak I, Yazici A, Tutus Y, Ozturk L. Glyphosate reduced seed and leaf concentrations of calcium, manganese, magnesium, and iron in non-glyphosate resistant soybean. Eur J Agron. 2009;31:114–9.

 






  




fredag 15 april 2016

Cancer och beydelsen av mejeriprodukter och gluten. Glutenintolerans - celiaki

De flesta av oss vet ju redan att upp till 80 % av vårt immunsystem finns i tarmen som är där gluten ställer till mest problem och ger även störningar i näringsupptaget. Cancer är också en sjukdom som gynnas av undernäring och försurning av kroppen.

Kost med hög glutenhalt kommer således att hindra ett upptag av näringsämnen från frukt och grönsaker genom skadan gluten ger på tarmens slemhinna och man går miste om viktiga näringsämnen som vår kropp behöver för att hålla hälsan uppe. Har man utvecklat celiaki brukar det också vara förknippat med bakteriell överväxt i tunntarmen, vilket ytterligare kan förvärra malabsorption eller orsaka malabsorption trots följsamhet till behandling.

Glutenkänslighet kan också leda till ökad risk för död i hjärtsjukdom och malignitet. Cancer är bara en av minst ett 60-tal sjukdomar som kan orsakas eller påverkas av gluten. För att ytterligare lägga sten på bördan så riskerar man att drabbas av spannmål/grönsaker som besprutats med RoundUp (glyfosat) som också kan orsaka matsmältningsproblem som påverkar immunsystemet och leda till inflammation.

En studie där 30 000 patienter ingick redovisades i Journal of American Medical Association, att gluten kan orsaka många hälsoproblem och tom döden. Dessa data samlades in från år 1969 till år 2008. Patienterna delades in i  tre grupper, patienter med celiaki, patienter med tarminflammation men dock inte fullt utvecklad celiaki, eller så var man bara känslig för gluten.

Resultaten av studien visade att de individer med fullt utvecklad celiaki hade en 39 % högre risk för död, risken var 72 % för dem med tarminflammation, och 35% för dem med känslighet för gluten. Hjärt-kärlsjukdom och malignitet (cancer) var i studien de främsta dödsorsakerna vid celiaki.


Prostata och äggstockscancer

Hög konsumtion av mejeriprodukter är kopplat till en ökad risk för prostatacancer, särskilt svåra eller dödliga former.Studier har kopplat hög konsumtion av laktos med en ökad risk att drabbas av äggstockscancer.Studier visar nu att en glutenfri kost kan hjälpa till i bekämpning av cancer. Man kan säga att när immunförsvaret är upptaget med en uppgift, lämnas kroppen sårbar för andra sjukdomar.

Bröstcancer - ett talande exempel

Bröstcancer som hade plågat kvinnan sedan år 1987 hade år 1993 blossat upp igen för femte gången. Det kom nu i form av en sekundär tumör - en klump i halsen i storleken som ett halvt kokt ägg. Läkarna berättade att hon hade bara månader kvar att leva.

Kvinnan och maken hade båda tidigare arbetat i Kina i miljöfrågor, och visste att kinesiska kvinnor historiskt sett hade mycket låga tal av bröstcancer. En epidemiologisk studie från sjuttiotalet visade sjukdomen drabbade en av 100 000 kinesiska kvinnor, jämfört med en av tolv i västvärlden.

Kinesiska läkare ser ytterst sällan några fall av bröstcancer, men en del läkare påpekar till exempel att om kinesiska kvinnor skulle äta den kost vi äter i västvärlden  - så skulle de inom en generation öka i bröstcancerstatistiken.

Kvinnans make erinrade sig om att vid fältexpeditioner med sina kinesiska kollegor försåg de honom med mjölkpulver eftersom de inte dricker det själva. Man ska tänka på att kineserna inte har någon mejeriindustri som vi har i väst.

Kvinnan genomgick senare en kemoterapi där hon också anammade en asiatisk koststil och tog även bort alla mejeriprodukter. Tumören reducerades avsevärt för att till slut försvinna helt.

Folkkära artister drabbas av cancer och går ur tiden:

 Läs mer om: Cancer breder ut sig explosionsartat i samhället







måndag 18 januari 2016

Näringsfattiga frukter och grönsaker - Det industriella jordbruket

Allt näringsfattigare mat och allt mindre av vitaminer och mineraler.


I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium, molybden och C-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.

Trenden nu handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras. Frukt och grönsaker som plockas innan de är mogna och som sedan får mogna konstgjort har ingen näring. Det är i mognadsprocessen vitaminerna skapas.

Vi får allt surare jordar, jordar som inte tillåts vila (ligga i träda), naturgödsling sker i allt mindre omfattning tack vare konstgödning och allt detta bidrar till utarmning. Konstgödseln tillför bara kväve, fosfor och kalium (NPK) och möjligen magnesium vid kalkning. Men det är minst tjogtalet ämnen till som är viktiga för människans hälsa.  Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen såsom fytokemikalier. Fytokemikaler är en typ av antioxidanter som anses viktiga och som finns i vår mat.

Idag känner man till cirka 5000 olika fytokemikalier, fytonutrienter, men experter tror att det finns många fler att upptäcka. Fytokemikalier är en del av plantornas immunförsvar, skyddar växterna mot solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insektsangrepp. De flesta fytokemikalier är således nyttiga för hälsan, men det finns också giftiga varianter till exempel i giftsvampar.
​


 
Kommersiella växtförädlare har varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar och i den processen har grönsakerna förlorat många av sina viktiga näringsämnen och fytokemikalier allt i takt med att odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Sharon Mac Gregor är en av marknadscheferna på en av de största växtförädlarna Monsanto och hon bekräftar att det ofta finns en motsättning mellan hög avkastning och att ta fram så nyttiga grönsaker som möjligt
– Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera, säger Sharon MacGregor. 

När plantorna ska växa fort och producera mycket blir de helt enkelt inte lika nyttiga. Sharon MacGregor säger att de kan ta fram nyttigare grönsaker men då måste handeln betala mer och det vill de inte.
– Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning, säger Sharon MacGregor.

Redan 1936 (då var det jordflykt i USA) konstaterades att tre fjärdedelar av mineralerna hade försvunnit från den odlade jorden i världen på 100 år och att i USA fanns det bara ca 15 procent kvar.


Konstgödsling
Medical Research Council i England har funnit att mineralinnehållet i grödorna minskat drastiskt på femtio år, 1940-1991. Mängden koppar hade minskat med tre fjärdedelar, zink med fyra femtedelar, natrium med hälften, magnesium och järn med en fjärdedel. Kalium hade minskat med en sjättedel.
 
Då ingår kalium ändå i NPK-gödningen. Blomstergödning är mer sammansatt än den NPK som anses räcka för människoföda. Resten av mineralerna är tänkt att komma från jorden genom vittringen. En ogödslad äng ger ett halvt ton hö. Då räcker vittringen för att ge mineraler, men inte nu när det med kvävegödsling är fråga om tjugo gånger mer. I varje fall inte om man som nu genom gödning med närsalter inaktiverar markens mikroliv, krypen som hämtar ut mineralerna från jorden.

För den ekologiska odlingen, där man inte kan dopa grödan med kväve, utan måste få det indirekt genom gröngödsling med växter som samlat kväve från luften, är det viktigt med ett rikt mikroliv för att få en bra skörd. Bortforslingen av mineral kompenseras med stenmjöl, krossat från näringsrikt berg.



Chockerande resultat
En undersökning från år 2003 som presenterades i The Journal of Agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (Vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.


En studie från 2003 med inriktning på att utvärdera nedbrytning av broccolins näringsinnehåll under lagring och tiden i butiksmiljö. Broccolin lagrades i sju dagar vid en temperatur av 1 grad, följt av tre dagar med 15 grader för att simulera en butiksmiljö. I slutet av studien hade broccoli förlorat mellan 71 och 80 procent av dess glukosinolater - svavelhaltiga föreningar som visat sig ha cancerhämmande egenskaper - och cirka 60 procent av sina flavonoida antioxidanter.

Stenålderskost
En folkstam på Nya Guinea, som fortfarande åt stenålderskost, var befriade från hjärtsjukdom, åderförkalkning, diabetes och andra västerländska sjukdomar. Stenåldersfödan utgjordes av kött, fisk, skaldjur, rotfrukter, nötter, insekter och larver, men inte av mejeriprodukter, fett, socker och spannmål som står för 70 procent av vårt kaloriintag idag.

En orsak till de stora hälsoskillnaderna kan dock vara att modern mat är så utarmat på näringsämnen och att proportionerna mellan ämnen kan vara så förryckt. Vi bör få i oss ungefär lika delar av de två typerna av fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Det fick vi med stenålderskosten.

Fler studier görs
Här är ett axplock av studier som visar hur moderna sorter innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter: 
Hallon: Man upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie i vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.
Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.
Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer än odlade tomater.
Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.

En jämförelse år 1997 av uppgifter från 1930-talet och 1980-talen, fann att kalcium i färska grönsaker föreföll överlag att ha minskat med 19 procent, och järn med 22 procent.

En ny analys av data år 2005 kom fram till att grönsaker hade av mindre koppar, magnesium och natrium, och frukt mindre av koppar, järn och kalium.


Skyddande effekt
Lykopen (karotenoid) som naturligt finns i tomat har en cancerskyddande effekt. Små tomater har i regel högre halt av lykopen än stora. Extra röda tomater likaså. Ca 2/3 av kommersiellt odlade tomaterna som återfinns i butiken har väldigt låga halter av lykopen. Tomatsorten Flavence som vissa odlare driver upp, har visat sig innehöll mer än dubbelt så mycket. De tomater du själv odlar i eget växthus/drivhus tillsammans med näringsrik och välgödslad jord, är rika på näringsämnen och lykopen jämfört med kommersiella.

Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalier för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.


En liten översikt

Blåbär Blålila färg från antocyaniner. Tycks motverka blodproppar, urinvägsinfektion och kanske skydda mot demens (djurförsök).
Broccoli Glukosinolater ger krispig konsistens. Förebygger cancer, särskilt hormonberoende former som prostata- och livmoderscancer. Skyddar även hjärtat och förebygger kanske stroke.
Grapefrukt Färgas av rött lykopen och orangegult betakaroten. Innehåller en mängd cancerbekämpande ämnen.
Gurka (med skal) Lutein och zeaxantin kan motverka ögonsjukdomar, och aktivera immunsystemet så att det skyddar mot cancer.
Jordgubbar Innehåller rödlila antocyanid och har antioxiderande effekt som skyddar mot cancer. Kan eventuellt förbättra hjärnfunktionen.
Kiwi Innehåller mycket antioxidanter, och motverkar cancer.
Morot En av de bästa cancerbekämpande grönsakerna. Minskar även risken för stroke, typ-2 diabetes och sänker kolesterolnivåer. Innehåller en rad karotenoider.
Papaya Innehåller karotenoider och minskar risken för cancer.
Rödbeta Färgpigmentet betacyanin kan ha en effekt på vissa cancerformer.
Tomat Det röda pigmentet lykopen är en mycket effektiv antioxidant. Tomater skyddar mot cancer, bland annat prostatacancer, och kanske mot kranskärlssjukdom.
Vitkål krispiga grönsaker innehåller glukosinolater som skyddar mot cancer.
Vitlök Organosulfider ger lökväxter speciell lukt och smak. Skyddar kanske mot cancer och hjärtsjukdom.
Äpple Quercetin i äpple, lök och te är en stark antioxidant. Skyddar mot cancer och hjärtsjukdom, kanske även mot virus och inflammation.

Ärtgrön, tomatröd, citrongul eller aubergine - det är dags att ta fram färgpaletten på matbordet. Forskning har nämligen visat att växtrikets färgpigment förebygger sjukdomar. Utan att kunna ämnena i detalj täcker vi in de viktigaste genom att se till att få lite gult, rött, orange, grönt och
blålila i frukt- och grönsakskorgen.
- Och ju intensivare färg, desto högre innehåll av antioxidanter. Vi kan lita på ögonen som vetenskapliga instrument", säger James Joseph som är professor vid Tufts University i Boston.
 
Tolv vitaminer och tio mineraler i en liten tablett så behöver du inte bekymra dig, löd gårdagens budskap. Den senaste forskningen slår fast att det finns tusentals ämnen i frukt, grönsaker, nötter och fullkorn som kroppen behöver. Annars blir vi sjuka.
Var tredje magcancer, var tredje kranskärlssjukdom och var tionde stroke beror på att vi äter för lite frukt och grönt, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Lukter och smaker kan både attrahera pollinerande bin och avskräcka gnagande insekter. Lökväxternas svavelrika ämnen är ett exempel på ett effektivt insektsmedel.


Andra ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp, till exempel resveratrol som finns i röda vindruvor. Druvextrakt kan motverka hjärtsjukdomar och kanske ge oss ett längre liv, visar studier. En effekt som tillskrivs resveratrol. Resveratrol finns främst i druvans skal, eftersom det skyddar mot angrepp utifrån. Så är det för många frukter. Äppelskalet är till exempel det nyttigaste på äpplet.

Fytokemikalier kan indelas på olika sätt. Ett sätt är efter kemisk struktur. Resveratrol tillhör den stora gruppen polyfenoler. När vi får i oss polyfenoler binds de till proteiner i saliven, vilket lämnar en sträv smak. Strävheten efter rött vin eller te är typiska exempel. Komplexet av polyfenol och protein bryts inte helt ner i magen. Det gör att polyfenoler kan nå blodet fortfarande bundna till protein och ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl.

Ett annat sätt är att gruppera ämnen efter deras funktion. Numer vimlar marknaden av preparat som ger kroppen ett enkelt "rostskydd". Det finns anledning att vara misstänksam mot lättköpta lösningar, men det finns inga tvivel om att antioxidanter från maten är viktiga för att förebygga kroniska sjukdomar.

Syre är en grundförutsättning för vår överlevnad. Men i de kemiska processer i cellerna där syre används, oxidationsprocesser, bildas också instabila syremolekyler som kallas fria radikaler. Fria radikaler bildas spontant, men kommer även av yttre påverkan som strålning, rökning, alkohol och miljögifter. De fria radikalerna kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen som till exempel DNA. Skadorna kan påskynda åldrandet och ge upphov till en rad sjukdomar, till exempel hjärtsjukdomar och cancer.

Precis som kroppen har ett försvar mot andra attacker, finns ett vapen mot de fria radikalerna - antioxidanter. Antioxidanter kan bildas av cellerna själva, eller komma via maten som till exempel C-vitamin, E-vitamin och en armé av fytokemikalier.

Prostatacancer
Men en ny studie visar att pulver av hela tomater minskar risken för prostatacancer effektivare än rent lykopen. Det stärker flera forskares uppfattning att den skyddande effekten av fytokemikalier kommer av att en rad olika ämnen samverkar.

Rui Hai Liu leder en forskargrupp vid Cornell University i staten New York. Han har länge forskat på fytokemikaliers hälsoeffekter, men kan inte peka ut vilka som är effektivast.
- De är som en symfoniorkester. Kan du välja ett enda av instrumenten för att framföra en hel symfoni? Nej, du måste se ett livsmedel som en helhet", säger han.

För att rangordna hälsoeffekten av de populäraste frukterna och grönsakerna har Rui Hai Lius grupp tagit fram en bioaktivitetsskala. De listar vanliga amerikanska råvaror efter antioxiderande effekt och förmåga att hindra cancerceller från att föröka sig. Av frukterna är tranbär bäst, följt av äpple.

I grönsaksligan har spenaten en övertygande ledning, främst på grund av sin förmåga att trycka ner cancerceller, tätt följd av röd paprika. De vita grönsakerna som lök och vitkål har måttligt innehåll av antioxidanter, men innehåller andra ämnen som gör att de motverkar cancer. Antioxidanten C-vitamin förstörs lätt av både värme och kyla. Det är väl känt. Men hur påverkas egentligen fytokemikalierna av kokning eller frysning?
 
- Fytokemikalier är inte särskilt förtjusta i värme", säger James Joseph.

Mikrovågsugnen pekar han ut som den allra största boven, som förstör många ämnen. Spanska forskare publicerade nyligen en studie som stärker teorin. De har jämfört hur flavonoider i broccoli, många av dem antioxidanter, påverkas av tillagning. Efter ångkokning fanns runt 90 procent av flavonoiderna kvar, medan bara ett par procent överlevde en omgång i mikrovågsugnen. Forskarna tror att det beror på att mikrovågorna värmer grönsakerna inifrån och når högre temperaturer.


Men tillagning kan ändå ha fördelar. En amerikansk forskargrupp har studerat innehållet av lykopen i olika tomatprodukter. Artikeln kallas skämtsamt pizzastudien, eftersom tomater som tillagas med lite olja som i pizzans tomatsås, visade sig innehålla mycket mer lykopen än färska tomater. Vid kokning förstörs cellväggarna, och lykopenet frigörs. Upptaget underlättas ytterligare av en skvätt olja, eftersom lykopen är fettlösligt.

För att kroppen ska kunna ta upp fytokemikalier behövs också alerta tarmbakterier. Alicja Wolk är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har studerat så kallade fytoöstrogener. De bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel bönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot cancer. 

Tarmfloran arbetar bättre om den får hjälp av goda bakterier från till exempel yoghurt eller syrade grönsaker.
- Vi lever i symbios med våra bakterier. Kroppen måste vara i balans", säger hon.
 
Sjukdomar som påverkas mest av fytokemikalier utvecklas långsamt, som cancer och sjukdomar i
hjärta och kärl. År ut och år in av gradvis förfettning av kärlen ger till slut hjärtsjukdom. En tumör är också resultatet av en lång process, där celler spårat ur steg för steg.

- Det räcker inte att få dåligt samvete och äta perfekt i en vecka. Det handlar om förändringar på DNA-nivå. Vi behöver få det rätta skyddet varje dag", säger Alicja Wolk.

Varken Rui Hai Liu, James Joseph eller Alicja Wolk tror att renframställda kosttillskott kan ersätta en varierad kost. Det handlar om en fin balans mellan en rad olika fytokemikalier i väl avvägda doser.
- Naturen vet vad den gör när den blandar kemikalier", säger Alicja Wolk.


Avslutningsvis kan man säga att det är  av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen för oss alla och speciellt viktigt är det  för dem som lever på en gluten/mejerifri kost som i sig kan vara ganska näringsfattig.

Att dagens utarmade mat i sig kan göra oss sjuka i längden är vi nog alla överens om. Sjukdom vill man försöka bota med piller som ofta gör oss ännu sjukare. Det blir behandling av symptomen i stället för att gå till orsaken. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin tjänar pengar. Vi får betala.
 

För att motverka utarmningen måste vi således ta till kosttillskott. Bättre vore att betala lite mer för att få ekologisk mat, eller att anstränga oss med att odla själva.


Referenser:
Boilear TW et al. Prostate carcinogenesis in N-methyl-N-nitrosurea..., Natl Cancer Inst 2003;95:1578-86
Chu, Y-F et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Vegetables, J Agric Food Chem 2002;50:6910-16

Giovannucci, E. Intake of carotenoids and retinol in relation to risk of prostate cancer, J Natl Cancer Inst. 1995; 87(23):1767-76

Liu, RH. Health benefits of fruit and vegetables are from additive and synergistic combinations of phytochemicals, Am J Clin Nutr 2003; 78(suppl):517S-20S

Sun, J et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Fruits, J Agric Food Chem 2002;50:7449-54

Vallejo, F et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli, J Sci Food Agric 2003;83(14):1511-16

UC Berkeley Wellness Letter, October 2003

UC Berkeley Wellness Letter, October 2002

The Color Code, James A Joseph, Hyperion Books mars 2002

Wellness Foods, Rebus New York 2002


http://www.miljomagasinet.se/artiklar/utarmn.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostraden-maste-vaega-in-hur-maten-producerats-15578 

http://www.halsosidorna.se/Antioxidanter.htm#fytokemikalier

http://stud.epsilon.slu.se/1756/1/svensson_l_100904.pdf

JOURNAL OF HORTICULTURAL SCIENCE & BIOTECHNOLOGY, 80 (6). pp. 660-667. ISSN 1462-0316 

https://www.researchgate.net/publication/269992648_Fruit_Yield_and_Quality_and_Irrigation_Water_Use_Efficiency_of_Summer_Squash_Drip-Irrigated_with_Different_Irrigation_Quantities_in_a_Semi-Arid_Agricultural_Area

https://www.researchgate.net/publication/240613986_Changing_crop_magnesium_concentrations_Impact_on_human_health 

https://www.researchgate.net/publication/251962013_The_potential_of_nutrition_to_promote_physical_and_behavioural_well-being

https://www.researchgate.net/publication/283687427_Ecological_determinants_of_health_food_and_environment_on_human_health