Gurkmeja och kurkuminet - En fantastisk botgörare - Inflammationsdämpande

 (inlägget uppdaterat 20 mars -2020)

Gurkmeja och biotillgänglighet.
Något jag sedan länge föreslagit dem som lagt om sin kost till allergenfri (främst gluten och mejerifri) är att försöka använda inslag av gurkmeja för att påskynda tarmens läkning och minska inflammatoriska processer av olika slag i kroppen. Dock måste gurkmejan användas på rätt sätt för att vara av störst nytta för kroppen.

Gurkmeja och kurkumin kan inte absorberas så lätt av kroppen och det bryts snabbt bryts ned i tarmen, vilket gör att biotillgängligheten är låg. Gurkmeja är en släkting till ingefära. Flera kliniska studier visar att koncentrationerna av kurkumin i blodplasma, urin och perifera vävnader knappt är mätbara och är extremt låga oavsett doseringsstorlek om det inte kombineras på rätt sätt.

Förbättra upptaget av gurkmeja med svartpeppar.
Ett dåligt upptag ger inga hälsomässiga fördelar alls av gurkmejan. Problemet är således att gurkmeja inte kan intas hur som helst...för då blir upptaget nästan noll, utan den måste kombineras med svartpeppar för att kunna absorberas ordentligt av kroppen. En liten nypa svartpeppar, t.ex. en 5-dels tesked kan avsevärt öka upptaget i kroppen, även cayennepeppar kan användas eller både ock.

Man kan t.ex. ta en skvätt olivolja alt kokosolja som man hettar upp i en stekpanna, tillsätter 1 rågad msk mald ekologisk gurkmeja och en aning svartpeppar, låter försiktigt puttra samman i 30 sekunder  och serverar detta sedan som topping eller tillbehör till mat. Man kan göra en större sats som man sedan kan förvara i kylen om man önskar. Du hittar fler recept och tillagningsmetoder lite längre ned i detta inlägg.

Curry anses ju hälsosamt och gissa vad en vanlig ingrediens i curry är förutom gurkmeja? Jo svartpeppar. En annan sak är att gurkmeja är fettlöslig och för att kroppen ska kunna utnyttja den maximalt och ta del av dess hälsofördelar, behöver gurkmeja kombineras med ett fett. Gurkmejan absorberas således lättare genom att hetta upp den först i en panna tillsammans med en bra olja innan intag och glöm inte svartpeppar.

Vad händer när man hettar upp gurkmeja?
Det sker faktiskt en förlust av kurkumin, som är den aktiva och antiinflammatoriska beståndsdelen i gurkmeja, kan faktiskt försvinna under upphettning. Hur mycket beror på hur länge man tillagar den. Förenklat kan man säga så här: upphettar man gurkmejan i 10 minuter försvinner ca 25-30 % av dess hälsosamma effekter, och tillagas den i 20-30 minuter så tappas upp till 85 %.

Vad är bästa sättet att äta gurkmejan?
Man får faktiskt allra störst behållning av att äta den kall (tillsammans med svartpeppat och eventuellt cayennepeppar för upptaget). Ska du använda det i mat skall det tillsättas sista minuterna av matlagningen.

Klassiska recept på gurkmeja som både pasta och guldmjölk
Vill du hellre köra "klassiska" tillagningsmetoder av gurkmeja så får du några recept här nedan.

Recept på "gurkmejafräs" med sting:

2 matskedar gurkmeja, gärna ekologisk

2 matskedar jungfruolja, gärna ekologisk

1 kryddmått svartpeppar

1 gnutta cayennepeppar

Värm oljan i stekpannan, tillsätt gurkmejan och kryddorna. Låt försiktigt puttra samman i 5 minuter på svag värme. Kan ätas som tillbehör till mat (låt fantasin flöda) och kan sparas i kylen en vecka utan problem.

Recept på gurkmejapasta:

1/2 deciliter gurkmeja, gärna ekologisk

1 1/2 deciliter vatten

Minst 2 kryddmått svartpeppar (gärna även en gnutta cayennepeppar också)

2 matskedar ekologisk, kallpressad kokosolja

Tillagas enkelt i en kastrull där ingredienserna får småputtra försiktigt i 5-7 minuter, men absolut inte koka. Förvaras i kylen i tättslutande kärl och håller minst 2 veckor. Kan användas som tillbehör eller ingrediens i mat.

Recept på det som populärt kallas "guldmjölk":

1 tesked gurkmejapasta (se receptet ovan)

3 deciliter havredryck, kokosdryck eller annan dryck (dock ej komjölk)

1/2 tesked mald kardemumma (valfritt)

1/2 tesked flytande vaniljextrakt eller urskrapet från en äkta vaniljstång

En gnutta cayennepeppar

1/2 kryddmått svartpeppar

1 tesked ekologisk, kallpressad kokosolja

1/2 tesked honung (valfritt)

Låt 1 tesked gurkmejapasta försiktigt sjuda i en kastrull ihop med mjölk och kryddor på låg värme under omrörning i någon minut tills drycken börjar ryka. Vill du använda kardemumma i drycken tänk då på att måttet för kardemumma kan variera beroende på om du maler kardemumman själv eller köper färdig. Ta lite i taget och smaka av, det kan annars lätt bli väldigt stark kardemummasmak.

Ta av kastrullen från plattan och rör i 1 tesked kokosolja samt 1/2 tsk honung. Söta mer efter behag. Drick omedelbart och rör om då och då. Guldmjölk kan intas 1-2 gånger om dagen, gärna på kvällen.

Gurkmeja och folkmedicinen.
Gurkmeja har används för att lindra allt från leverproblem till depression till ringorm inom folkmedicinen, men liksom många alternativa terapier, det finns dock inte så mycket forskning för att backa upp denna uråldriga visdom men intresset hos forskarna växer för varje dag.

I Indien används kurkumin för att behandla vanliga ögoninfektioner, sår, bett, brännskador, akne och andra hudsjukdomar. Oftast består då behandlingen i form av ett våtomslag med gurkmeja men det finns även ett amerikanskt företag som tillverkar plåster med kurkumin som aktiv substans för den indiska marknaden .

Intressant forskning.
I en liten studie år 1989 visade att gurkmeja kunde vara effektiv på att stävja halsbränna och symtom på matsmältningsbesvär.

Andra studier har visat att kurkumin har effekt mot till exempel inflammatoriska sjukdomar som bukspottkörtelinflammation och IBD (Inflammatory Bowel Disease), reumatism, psoriasis, olika typer av cancer och eventuellt kan den förbättra den kognitiva förmågan hos äldre. 

Kurkumin är en naturlig polyfenolisk förening. Kurkuminet i gurkmeja ligger bakom en mängd hälsofördelar som tillskrivs kryddan. En studie år 2012 undersökte en extraherad perkfosfylering av kurkumin som visade sig hade förmåga att förhindra hjärtattacker bland bypass-patienter. I studien följdes 121 patienter som hade bypass-operation mellan åren 2009 och 2011. Tre dagar före operation och fem dagar efter fick hälften av patienterna kurkuminkapslar, medan den andra hälften fick placebo.

Fler individer i placebogruppen fick en hjärtattack (30 procent) jämfört med dem i gruppen som fick kurkumin (13 procent), rapporterade Reuters. Även om inte är ett substitut för medicinering så ville forskarna påpeka att antioxidanteffekt och anti-inflammatoriska egenskaper hos kurkumin kan bidra till så mycket som en 65 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt bland bypass-patienter.

Diabetes.
Bland personer med förstadium till diabetes så visade det sig att kurkumin kunde fördröja uppkomsten av typ 2-diabetes.Denna studie från år 2012 pågick under nio månader och då fick deltagarna antingen kurkumin i kapselform eller placebo. Drygt 16 procent av personerna som tog placebo diagnostiserades med typ 2-diabetes i slutet av studien, medan de som gavs kurkumin inte uppvisade några tecken på att utveckla typ 2-diabetes. Återigen kunde forskare uppvisa resultat på kurkuminets anti-inflammatoriska och antioxidativa egenskaper.

Cancer.
Studier på människor är dock fortfarande i mycket tidigt skede, men laboratorie- och djurstudier uppvisar lovande effekter av kurkumin i kampen mot cancer. Kurkuminet "stör" flera viktiga molekylära vägar som är involverade i utvecklingen av cancer, dess tillväxt och spridning, det verkar även döda cancerceller vid laboratorieförsök, krympa tumörer och öka effekterna av kemoterapi vid djurförsök. En studie som publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment år 2010, visade att forskare från University of Michigan funnit att en kombination av kurkumin och piperin (finns i svartpeppar) stoppade spridningen av bröstcancerceller medan friska celler förblev opåverkade.

I en nyligen genomförd studie, analyserade forskare resultaten från 315 kliniska studier som spänner över fyra decennier av forskning. Resultaten visar tydligt att "Kurkumin har visat sig undertrycka initiering, progression och metastasering av olika tumörer". Med andra ord, kan således kurkumin förebygga cancer, stoppa den från att fortskrida och stoppa den från att sprida sig till organen.

Dessa studier visar också effekter på nästan alla typer av tumörceller, såsom cancer i reproduktiva organ, mage, lymfsystem, urinvägar/blåsa, lungorna,skelett och cancer i huden. Forskarna drar slutsatsen att: "... Kurkumin har etablerat sig som en säker och lovande molekyl för förebyggande och behandling av inte bara cancer utan även andra inflammationsdrivna sjukdomar".

I Indien där gurkmeja konsumeras i stora mängder är frekvensen av cancer är betydligt lägre än i västvärlden.

Nedan intressant läsning i länkar om kurkumin vid olika sjukdomstillstånd: 

Parkinsons sjukdom

Ett potentiellt nervskyddande medel vid Parkinsons sjukdom

Neuroprotektiva egenskaper hos de naturliga fenolantioxidanterna kurkumin och naringenin

Kurkumin har en nervskyddande effekt och innebörden av dess terapeutiska effektivitet

Analys för att upptäcka läkemedel som binder till a-synuklein för behandling av Parkinsons sjukdom

Effekterna av kombinerad kurkumin och desferrioxamin på 6-OHDA-inducerad råttmodell vid Parkinsons sjukdom

Alzheimer och kurkumin

Effekten av kurkumin (gurkmeja) på Alzheimers sjukdom: En översikt

Kurkumin och apigenin - nya och lovande läkemedel mot kronisk neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom

Neurogenes och neuroprotektion vid postischemisk neurodegeneration i hjärnan vid Alzheimers: Finns det en roll för kurkumin?

En ny LDL-mimic-nanobärare för målinriktad tillförsel av kurkumin in i hjärnan för att behandla Alzheimers sjukdom

Kurkumin som del i kontrastmedel för att binda till plack som uppstår vid Alzheimers och enklare upptäcka dessa vid MRI

Syntes och utvärdering av asymetriska kurkuminanaloger som potentiella och multifunktionella medel för behandling av Alzheimers sjukdom

Livmodershalscancer

Kurkumin i nanoformula för behandling av livmodershalscancer

Tjocktarmscancer

Etanolextrakt av Hawaiiansk Gurkmeja: En omfattande In Vitro Anticancer aktivitet mot humana koloncancerceller

Kurkuminets roll vid förebyggande av inflammatorisk kolit och tjocktarmscancer

Prostata och urinblåsecancer

Kurkumin hämmar tillväxten av prostatacarcinom

Theracurmin® inhiberar effektivt tillväxten av cancerceller i prostata och urinblåsa via induktion av apoptotisk celldöd och cellcykelstopp

En kombination av α-tomatin och kurkunin hämmar tillväxt och inducerar apoptos (celldöd) hos humana prostatacancerceller

Kurkuminanalogen WZ 35 utlöser celldöd och G2 / M cellcykelstopp hos humana prostatacancerceller

Kurkumin hämmar cancerassocierad MAOA / mTOR / HIF-1α signalering vid prostatacancer

Effekt av kurkumin på proteinerna Bcl2 och Bax hos möss med prostatacancer

Lungcancer

Kurkumin hämmar icke-småcelliga lungcancerceller att metastasera genom signalvägarna Adiponectin / NF-kB / MMP

Kurkumin hämmar B [a] PDE-inducerade procancerogena signaler till lungcancerceller

Dubbel effekt av kurkumin genom reaktiva syreradikaler och mitokondri-medierad apoptos på  lungcancerceller

Kurkumin inaktiverar lungcancerceller genom att hämma signalvägar för  JAK2 / STAT3 och bromsar tillväxten 

Kurkumin testas vid bukspottkörtelcancer

Kurkumin inducerar celldöd hos adenokarcinom i bukspottkörteln

Histaminbesvär.
Studier visar att kurkumin kan inhibera frisättning av histamin från mastceller och sänka förhöjda nivåer av histamin och öka den naturliga produktionen av kortison.

Gurkmeja kan skydda hjärnan och nerver.
Aromatiskt turmeron eller ar-turmeron (kurkuminoid - en komponent i den eteriska oljan från gurkmeja) är inte lika väl studerade som kurkumin, men det spelar sannolikt en roll i pusslet och forskningen runt gurkmeja. I en nyligen genomförd studie fann forskarna att ar-turmeron främjar reparation av stamceller i hjärnan. I studien undersöktes effekten av föreningen på råttor på en typ av stamceller som även återfinns i vuxna hjärnor. Dessa stamceller är involverade i återgång av neurodegenerativa sjukdomar som stroke och Alzheimers. Föreningen kan potentiellt användas vid behandling av dessa sjukdomar i framtiden, föreslår forskningen.

En  studie från år 2008 som bygger på ett mer omfattande forskningsunderlag, visar att just kurkumin kan förbättra minnet hos patienter med Alzheimers sjukdom. En ny studie från år 2015 visar att kurkumin kan sänka nivåerna av neurotoxisk glutamat i hippocampus. Dessutom har det visat sig vid försök på råttor att oral administration av kurkumin vid hjärninfarkt kan lindra infarktens utbredning och ge färre neurala skador. 

Gurkmeja kan lindra ledvärk.
Kurkuminets har anti-inflammatoriska egenskaper och denna kunskap har lett till ett antal studier som undersöker fördelarna med gurkmeja för människor med ledvärk eller artrit. En av de mest lovande studierna fann att extrakt av gurkmeja som gavs som ett kosttillskott, fungerade lika bra som ibuprofen hos patienter med knäartros.

Gurkmeja har även visat sig kunna förbättra cirkulationen och förhindra blodproppsbildning och har samma effekt som behandling med AVK-läkemedel (antikoagulation). Äter man blodförtunnande mediciner bör man vara försiktig med tillskott av gurkmeja, då det kan försvåra för blodet att koagulera.och försiktighet gäller även om man har gallbesvär.

Rekommenderad dosering.
1 kryddmått till flera msk dagligen. Gurkmeja kan man krydda generöst med om man inte har känslig mage. Terapeutisk verksam dos: 500–10 000 mg av torkat pulver.

Toxicitet (giftighet).
Ingen känd vid användning under 10 msk dagligen.

Kontraindikation.
Undvik doser större än några kryddmått upp till 1 tsk i maten vid graviditet. Alltför stora mängder gurkmeja kan skapa irritation i mag- och tarmkanalen med magsmärtor och diarréer som följd. 

Tips på bra produkter innehållande gurkmeja:

Sonnentor ekologisk gurkmeja

Gurkmejaextrakt Phytosome


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker och ljudbok. Det är det stora uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är det också ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2699615?dopt=Abstract

http://www.everydayhealth.com/gerd/treatment/

http://www.huffingtonpost.com/2012/04/16/turmeric-heart-attack-bypass-extract-curcumin_n_1427414.html

http://care.diabetesjournals.org/content/early/2012/07/02/dc12-0116

http://www.reuters.com/article/us-diabetes-curry-idUSBRE86T00220120730

http://www.cancer.org/cancer/breastcancer/moreinformation/medicinestoreducebreastcancer/medicines-to-reduce-breast-cancer-risk-other-compounds

http://www.livescience.com/35077-indian-spice-curcumin-enhances-chemotherapy-powder.html

http://stemcellres.biomedcentral.com/articles/10.1186/scrt500

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2014-09/bc-tcb092314.php

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2781139/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12676044

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19678780

http://www.lls.org/sites/default/files/file_assets/integrativemedicinecamtherapies.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25791922

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19420752

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16079489

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2998773/

Ammon H. och Wahl M.A. Pharmacology of curcuma longa. Planta Med 1991, 57: 1-7

Aggarwal B.B. Surh Y.J. och Shishodia S. The molecular targets and therapeutic uses of curcumin
in health and disease. Adv Exp Med Biol 2007, 595

Araujo C.C. och Leon L.L. Biological activities of curcuma longa L. Mem Inst Oswaldo Cruz
2001, 96: 723-728

Cheng A.L., Hsu C.H., Lin J.K., Hsu M.M., Ho Y.F. och Shen T.S. Phase I clinical trial of
curcumin, a chemopreventive agent, in patients with high risk or pre-malignant lesions.
Anticancer Res 2001, 21: 2895-2900

Frank N., Amelung F., Nair J., Wesch H. och Bartsch H. No prevention of liver and kidney
tumors in Long-Evans Cinnamon rats by dietary curcumin, but inhibition at other sites and of
metastases. Mutat Res 2003: 127-135

Goel A., Kunnumakkara A.B. och Aggarwal B.B. Curcumin as ”Curecumin”: From kitchen to
clinic. Biochem Pharm 2008, 75: 787-809

Hata M., Sasaki E., Ota M., Fujimoto K., Yajima J. och Shichida T. Allergic contact dermatitis
from curcumin (turmeric). Contact Dermat 1997, 36: 107-108

Ireson C.R., Jones D.J.L., Orr S., Coughtrie M.W.H., Boocock D.J., Williams M.L., Farmer P.B.,
Steward W.P. och Gescher A.J. Metabolism of the cancer chemopreventive agent curcumin in
human and rat intestine 2002, 11: 105-111

Jagetia G.C. Radioprotection and radiosensitization by curcumin. Adv Exp Med Biol 2007, 595:
301-320

Kuttan R., Sudheeran P.C. och Josph C.D. Turmeric and curcumin as topical agents in cancer
therapy. Tumori 1987, 73: 29-31

Lengyel E., Sawada K. och Salgia R. Tyrosine kinase mutations in human cancer. Curr Mol Med
2007, 7: 77-84

Martins C.V., da Silva D.L., Neres A.T., Magalhães T.F., Watanabe G.A., Modolo L.V., Sabino
A.A., de Fátima A. och de Resende M.A. Curcumin as a promising antifungal of clinical interest.
J Antimicrob Chemother. 2008

Rasyid A. och Lelo A. The effect of curcumin and placebo on human gall-bladder function: an
ultrasound study. Ailment Pharmacol Ther 1999, 13: 245-249

Satoskar R.R., Shah S.J. och Shenoy S.G. Evaluation of anti-inflammatory property of curcumin
(diferuloyl methane) in patients with postoperative inflammation. Int J Clin Pharmacol Ther
Toxicol 1986, 24: 651-654

Shishodia S., Sethi G. och Aggarwal B.B. Curcumin: Getting back to the roots. Ann. N.Y. Acad.
Sci. 2005, 1056: 206-217

Shoba G., Joy D., Joseph T., Majeed M., Rajendran R. och Srinivas P.S. Influences of piperine on
the pharmacokinetics of curcumin in animals and human volunteers. Planta Med 1998, 64: 353-
356

Skrzypczak-Jankun E., Zhou K., McCabe N.P., Selman S.H. och Jankun J. Structure of curcumin
in complex with lipoxygenase and its significance in cancer. Int J Mol Med. 2003 12(1):17-24

Soni K.B. och Kuttan R. Effect of oral administration on serum peroxides and cholesterol levels
in human volunteers. Indian J Physiol Pharmacol 1992, 36: 273-275

Thaloor D., Singh A.K., Sidhu G.S., Prasad P.S, Kleinman H.K. och Maheshwari R.K. Inhibition
of angiogenetic differentiation of human umbilical vein endothelial cells by curcumin.
Cell Growth Differ 1998, 9: 305-312

Vyas H.K., Pal R., Vishwakarma R., Lohiya N.K. och Talwar G.P. Selective Killing of Leukemia
and Lymphoma Cells Ectopically Expressing hCG-ß by a Conjugate of Curcumin with an
Antibody against hCGbeta Subunit. Oncology 2009, 76(2):101-111

Yang F., Lim G.P., Begum A.N., Ubeda O.J., Simmons M.R. och Ambegaokar S.S. Curcumin
inhibits formation of amyloid beta oligomers and fibrils, binds plaques and reduces amyloid in
vivo. J Biol Chem 2005, 280: 5892-5901

Reumatism och Artrit - Glutenintolerans - Celiaki

Artrit är en samling av sjukdomar som främst drabbar lederna.
Det finns många typer av artrit - över 100. Vissa typer är ett resultat av en skada på leden, eller en infektion. En annan typ av orsak till artrit är autoimmun sjukdom. Det är där en glutenfri kost (gärna även också mejerifri) kommer in i bilden.

Reumatoid artrit och autoimmuna sjukdomar
Vissa typer av artrit, särskilt reumatoid artrit, är resultatet av en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper den egna kroppen. Reumatoid artrit orsakar smärta och deformering av lederna. Konventionell kunskap anger att det inte finns någon ”känd” orsak till reumatoid artrit.

I själva verket finns det en mycket betydande andel av personer med reumatoid artrit som bär på en mycket direkt relaterad orsak till sjukdomen, nämligen celiaki. Reumatoid artrit drabbar mer än bara lederna. Den autoimmuna sjukdomen påverkar även andra organ i kroppen. Exempel är minskad produktion av saliv och tårvätska (Sjögrens syndrom), och inflammation runt hjärtat och lungorna (serosit).

Celiaki och reumatoid artrit
För ett stort antal människor som lider med reumatoid artrit, är denna ofta relaterad till den autoimmuna sjukdomen celiaki. En äldre studie visade redan då att 26 % av patienter med reumatoid artrit hade celiaki i botten. Nu idag är det oftast enklare att ställa diagnosen vilket betyder att ännu fler fall skulle kunna hittas med celiaki som utlösande faktor för reumatoid artrit.

Reumatoid artrit med en glutenfri kost
Om du har celiaki och reumatoid artrit, kommer en glutenfri kost sannolikt att kunna bota artriten. Dock kan inte redan befintliga skador på leder påverkas, men det bör förhindra ytterligare skador. Reumatologläkarna har oftast inte kunskap eller väldigt liten kunskap om kostens betydelse angående reumatism. Jag tycker att de bör upplysa patienterna om att det finns en annan väg att gå än starka mediciner.

Hur vet du då om du faktiskt kan ha celiaki?
Det faktum att om du har reumatoid artrit så är det faktiskt en första ledtråd. Du bör testas för celiaki. Detta är en bra idé, även om inte alla tester för celiaki är till 100 % tillförlitliga.
Hos en del med besvär från artrit som inte blir bättre har också märkt att om de tar bort mjölk/mejeri ur kosten utöver gluten så kan de märka ännu ett steg i förbättringen.

Jag ska här återge en bland de många berättelser om förbättring av tillstånd med ledvärk som en glutenfri kost gett de personer jag träffat eller som skrivit till mig efter att ha följt min blogg eller läst mina böcker.

En man jag träffade på våren år 2010, var runt 50-årsåldern och han hade i många år plågats av ledvärk i fingrar och handled, speciellt under den kalla årstiden. Han var smalt byggd och hade lidit av ”trög mage” med förstoppning under större delen av sitt liv. Han berättade att 1 päron om dagen var standard för att toabesöken skulle fungera smidigt.

Jag gav honom rådet att utesluta gluten helt ur kosten vilket han gjorde, han fick även rådet att lägga till vitaminer och mineraler av bra kvalitet. Året efter träffades vi igen på sommaren och då berättade han att magen börjat fungera tillfredsställande efter utsättningen av gluten, men att han några månader efter att han påbörjat glutenfri kosthållning även beslutade sig för att ta bort mjölk och mejeri också från kosten. Det löste de återstående små magbesvär som fanns kvar förklarade han.

Han berättade att under vintern år 2011 hade han inte känt av ”ett skvatt” av sin ledvärk, han berättade vidare att hans begynnande tunnhårighet också hade blivit avsevärt bättre, med en kraftigare hårväxt.

Ett litet tips att beakta och kanske pröva  sig fram med
Personer med "autoimmuna" sjukdomar som t.ex. ledvärk bör undvika de s.k. nattskuggeväxterna- grönsaker med solanin. Dessa är: vanlig potatis, tomat, aubergine, paprika och chilipeppar. Växterna är släkt med tobak. Kallas på engelska "night shade".

Det bästa råd jag således kan ge även dig som lider av artrit, är att lägga om din kost och se vad som händer. Sidan kommer att uppdateras i mån av tid....

Referenser:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26753207
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21794776

Komjölken - Kalvens föda eller människans? Hälsa eller ohälsa? Getmjölk ett bättre alternativ?

Att låta ett barn växa upp utan komjölk verkar vara en omöjlig tanke för många föräldrar. Hos de flesta av oss har mjölken inpräntats djupt i ryggraden sedan barnsben och att mjölken enbart är utav godo.  Det anses av många som  ett absolut måste och som bör ingå i den dagliga kosten, särskilt till ett växande barn som behöver kalcium för tillväxt och friska ben.

Men det är tvärt om, den ger inga starka ben utan den tär faktiskt kalcium från våra ben.

Mejeri gör att kroppen blir sur, och vad använder då vår kropp för att bekämpa surhetsgraden och återgå till ett alkaliskt tillstånd? Kalcium givetvis och det frigörs från skelettet som med tiden blir urkalkat och skört.

Och var lagrar vi då vårt kalcium? I våra ben! Så varje gång vi dricker ett glas mjölk, gör vi faktiskt raka motsatsen till vad vi föresatte oss att göra.

Pastöriseringen:

Värme förändrar strukturen hos mjölkens aminosyror, lysin och tyrosin, vilket gör hela detta komplex av proteiner mindre tillgängliga, det främjar härskning av omättade fettsyror och förstöring av vitaminer.

Pastörisering förändrar mjölkens mineraler såsom kalcium, magnesium, fosfor, kalium med flera samt många viktiga spårämnen, vilket gör dem mindre tillgängliga. Det finns även vissa studier och belägg för att pastöriseringen faktiskt förändrar laktosen, vilket gör att den lättare absorberas.

Pastörisering dödar de flesta toxiner, men dock inte alla. Pastörisering gör att mjölken också i hög grad tappar sitt ursprungliga näringsinnehåll.

Efter pastörisering har komjölken gjort en förlust på mer än 60 procent av A, D, och E- vitaminer. Mer än hälften av C-vitaminet förstörs vid pastöriseringsprocessen. Vitaminerna B6 och B12 blir helt förstörda. Pastörisering förstör också nyttiga enzymer, antikroppar och hormoner. Pastörisering förstör lipas, ett enzym som bryter ner fett, vilket försämrar fettförbränningen och förmågan att korrekt absorbera fettlösliga vitaminer som A och D.

Mejerierna och industrin är fullt medveten om den minskade halten av D-vitamin i kommersiell mjölk, så de berikar mjölken med detta vitamin.

Allergier:

När mjölken pastöriserats så har känsliga proteinmolekyler förändrats, vilket gör dem mycket svårare för våra kroppar att bryta ner och smälta. Pastöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer att bryta ner detta.

Detta finns vissa anledningar till att mjölkkonsumtion har kopplats till diabetes. Det är också orsaken bakom många mjölkallergier. Det är proteinet kasein som blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket orsakar negativa reaktioner.

All värmebehandlad mat, pastöriserad mjölk, utgör en enorm påfrestning för kroppens matsmältningssystem. I många fall kan dessa proteinmolekyler passera hela genom tarmväggen hos de med mjölkintolerans, läckande tarm, eller som lider av en dålig matsmältning,

Detta är det första steget i utvecklingen av allergier och en mängd andra systemiska problem som autoimmuna sjukdomar.

Sist men inte minst, så förstör pastörisering alla aktiva och bra enzymer i mjölken.

Dessa enzymer hjälper kroppen att bryta ner och tillgodogöra sig alla hälsosamma näringsämnen i mjölken, bland annat kalcium. Det är därför de som dricker pastöriserad mjölk kan drabbas dock av benskörhet vilket vi ser bra exempel på i vårt eget land. Kalciumet i pastöriserad mjölk kan helt enkelt inte hanteras av kroppen.

Skulle vi utfodra kons kalv med död pastöriserad mjölk vid födseln skulle den helt enkelt inte överleva och då kan vi fråga oss varför skulle människan reagera annorlunda?

Människor är inte utformade med specifika gener som kräver att vi ska dricka mjölk från andra djur för att växa, eftersom varje art har endemiska egenskaper som bara gäller för deras specifika typ.

Komjölk innehåller de flesta av likvärdiga komponenter som återfinns i människans bröstmjölk, men dessa komponenter är inte i samma mängder. Till exempel, människor har de mest avancerade hjärnorna av alla arter på jorden, och därför har bröstmjölken utvecklats till att innehålla höga nivåer av PUFA eller fleromättade fettsyror (speciellt linolsyra) som är nödvändigt för en snabb utveckling av hjärnan.

Komjölk, å andra sidan, innehåller betydligt lägre mängder PUFA, men högre nivåer av mättade fetter, som bidrar till en snabbare tillväxt av kroppen. Därför borde det inte komma som någon överraskning att komjölk har dubbelt så mycket protein jämfört med bröstmjölk eftersom kor fördubblar sin storlek på 45 dagar, medan människan tar 180 dagar på sig för samma tillväxt.

Förutom skillnaden i mängden av protein i komjölk jämfört med bröstmjölk, så finns det också stora skillnader i själva sammansättningen av detta protein. Det finns två viktiga proteiner i mjölk, kasein och vassle. Komjölk har 20 gånger mer kasein, vilket sätter en enorm press på människans matsmältning eftersom det koagulerar och den är anpassad för nedbrytning i fyra steg i kons matsmältningsapparat. Bröstmjölk å den andra sidan, består av 60-80 procent mer vassle än kasein som är lättare att smälta för våra magar.

Behandlad komjölk brukar förknippas med:

Akne

Allergier

Astma

Artrit

Kolik

Blodig avföring

Kolit

Luftvägsbesvär

Bihåleinflammation

Osteoporos (Kan vara lite förvånande eftersom mjölk är tänkt att förhindra detta tillstånd!) Benskörhet bland yngre har påvisats.

Järnbristanemi
(järnbristanemi beror ofta blödning i tunntarmen som orsakas av mejeriprodukternas proteiner och man är inte mottaglig för järnbehandling i tablettform tills mjölk och andra mejeriprodukter eliminerats).
Trombocytopeni (lågt antal blodplättar), och eosinofili (allergirelaterade blodkroppar).
Hudutslag, atopisk dermatit, eksem, seborré, nässelfeber ( fynd visar att komjölk innehåller bioaktiva molekyler som verkar på mänskliga hudceller)
Magkramper, utspänd buk
Fibromyalgi, muskelvärk

Depression

Diabetes

Cancer

En studie från Finland fann att barn med insulinbehandlad diabetes hade högre nivåer av serum-antikroppar mot komjölk. Många fall av astma och bihåleinflammation har rapporterats lindras påtagligt vid uteslutning av mejeriprodukter ur kosten. Intolerans och allergi mot komjölk kan vara en av faktorerna vid plötslig spädbarnsdöd enligt forskning.

Glyfosat (RoundUp - Monsanto)
Glyfosat är ett bekämpningsmedel som återfinns spårbart i kommersiell mjölk. Idag utfodras kor med kraftfoder innehållande bl.a. importerad soja och majs (sedan ungefär 2003-2005) istället för deras naturliga föda, gräs. Soja beräknas uppgå till 3 - 4 % av totalfoderstaten till mjölkkor. Majs och sojafälten är för övrigt väldigt ofta besprutade med RoundUp, som innehåller glyfosat, som också är den aktiva ingrediensen. Denna majs och soja är ofta genetiskt modifierad (GMO) för att tåla RoundUp.

 Alternativ-Hur är det med getmjölk då?
Getmjölk har en historia av att tolereras bättre än komjölk och är ofta rekommenderad för dem med allergi mot  komjölk och mejeriprodukter. Getmjölken har en annorlunda fysiologi och biokemi jämfört med komjölken. 

Getmjölk har mindre fett partiklar vilket gör homogenisering onödig eftersom getters mjölk inte separerar i grädde och mjölk som komjölken gör. Den har en högre koncentration av korta och medellånga kedjor av fettsyror som har fler hälsofördelar med avseende på fettomsättningen. Getmjölk är också lättare att smälta.

Proteinet kasein utgör 87% av proteinet i komjölken och har kopplats i kliniska studier till många av de problem som är förknippade med te.x diabetes, cancer och allergiska reaktioner. Det finns 4 olika kaseinproteiner i komjölk som kallas alfa-S1. Dessa är direkt kopplade till allergiska reaktioner medan kaseinet i getmjölk är av en annan kemisk struktur som mer liknar mänskliga mjölkproteiner och innehåller mycket lite av alfa-S1 proteinet.

Det är också viktigt att notera att kaseinproteinet från kor är mycket likt gluten i sin struktur som är ett vanligt allergen som finns i vetet. Det är dessa två livsmedel, vetet och mejeriprodukter från komjölken som utgör en stor och överväldigande majoritet av födoämnesallergier.

 För övrigt finns andra alternativ då mjölk och mjölkprodukter framställas av te.x: soja (bör undvikas om man för övrigt använder mejerier från ko - östrogenkälla), havre* (tåls av ungefär hälften av glutenintoleranta), mandel och ris.

*I produkter tillverkade av havre tillåts en inblandning/förorening med 6% övrigt spannmål. Läs noga på förpackningen om den kommer från en "ren" odling/hantering, det ska i så fall framgå.

 

Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Vid obehandlad glutenintolerans/celiaki uteblir ett fungerande upptag p.g.a den skadade tarmen och därför är upptaget väldigt lågt av livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Mörkertalet är stort i samhället när det gäller glutenintolerans/celiaki. Utarmade jordar ger grödor med allt lägre mineralinnehåll.

Nya rön har visat att brist på koppar kan spela en viktig roll i anemi, artrit, cancer, hjärt -och kärlsjukdomar, epilepsi, fettförbränning, fria radikaler, immunförsvar, processer vid inflammatoriska sjukdomar, osteoporos och vid en underfunktion hos sköldkörteln (hypotyreos).       

Symptom på kopparbrist inkluderar:  anemi, blodbrist med försvagning, ödem, skelett- sjukdomar, osteoporos, kronisk eller periodisk diarré, förlust av normal hårfärg, skört tunt hår, defekter i ryggmärgen, nedsatt immunförsvar, ökad infektions känslighet, infertilitet, försvagad bindväv, (vilket kan ses vid hjärtförstoring), försvagad aorta, aneurysm, åderbråck och rynkig hud, dålig hudstruktur, reumatiska inflammationer, andnöd, allergiska hud och luftvägsbesvär. Basedows sjukdom, cirkulationsbesvär med förslappningar och ärrbildningar i blodbanorna.

Grått hår tidigt i livet kan bero på kopparbrist

En brist på koppar ökar kraftigt lipidperoxidation (oxidativ nedbrytning) av lipoproteiner och kardiovaskulär vävnad. Det kan orsaka förhöjda kolesterolvärden, och hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt kan låga nivåer av koppar påvisas i hjärtvävnaden.

Vid åderförkalkning är halten av koppar i själva serum hög, men däremot är nivåerna i aorta och lever låga. Tillskott av koppar leder initialt till högre kopparnivåer i serum, men då även till en påföljande normalisering av alla kopparvärden samt betydande förbättringar av kolesterolnivåer och själva åderförkalkningen i sig.

Vår åkermark blir allt mer utarmad genom bruket av onaturlig konstgödsel och en annan bidragande orsak är att odlingsmarkerna nästan aldrig i moderna tider tillåts ligga i ”träda” (vila) under ett antal år för att återhämta sig. I vissa områden i världen där jordarna redan i sig är fattiga på koppar, kan man se vikten och betydelsen av denna viktiga metall. I dessa områden kunde betande får och lamm börja utvecklas ataxi, en förlust av muskelsamordningen.

Detta spårades ända ned till defekter hos skyddande myelinskidor runt nerverna, särskilt i cerebellum (lillhjärnan) och ryggmärgen. Dessa förändringar är identiska med människans cerebral pares, och dom fynd av defekta myelinskidor som kan ses vid sjukdomen multipel skleros (MS).
                     

                     

Vitaminer och mineraler arbetar tillsammans i samklang med en perfekt balanserad kemi. Kroppen kräver dagligen, 60 mineraler, 16 vitaminer, 12 aminosyror och 2-3 olika essentiella aminosyror, men pga allt mera mineralfattiga jordar blir det allt svårare att tillgodose kroppen med dessa nödvändigheter.
 
När man beslutat sig för att sätta in ett tillskott av koppar vid misstänkt brist, är det viktigt att här tänka på preparatets biotillgänglighet och om möjligt välja koppar i formerna citrat eller glukonat för bästa upptag. Tillskott av specifika mineraler bör begränsas till intag under en viss tid, och när nivåerna av en eventuell brist normaliserats, kan man sedan tillföra t.ex. ett balanserat multipreparat med de viktiga mineralerna avvägda tillsammans.
 
Synergister Versus Antagonister.
Det finns en samverkan mellan mineraler och muskler. Till exempel så samverkar kalcium med ett stort antal av vitaminerna och mineralerna.

Man kan kort säga att de som hjälper varandra i kroppen kallas synergister. Vitaminet B6 hjälper kroppen att omsätta magnesium, magnesium i sin tur hjälper kroppen att ta upp kalcium. Zink hjälper till vid upptag av A-vitamin, etc…En särskild mineralantagonist är oxalsyra, som finns i alltför stora mängder i spenat, rabarber, rödbetor och gröna betor, mangold och choklad.
 
Vid insättning av specifikt tillskott måste man tänka på att detta kan trycka ned (antagonist) andra mineraler, till exempel vid ett högt kopparintag, minskar nivåerna av zink, högt intag av zink minskar nivåerna av koppar, högt intag av kalcium minskar nivåerna av magnesium.

Vid en ökning av kalcium och magnesium i kroppen kan kalium och natrium minska.

Exempel på andra antagonister mot vitaminer och mineraler.
A-vitamin: luftföroreningar, alkohol, arsenik, aspirin, kortikosteroida läkemedel (såsom prednisolon och kortison), nitrater, syntetiska sköldkörtelhormoner.
 
B-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, aspirin, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), metylbromid (insektsgift), sockeröverskott.

Folsyra: alkohol, antiepileptikum, orala preventivmedel, barbiturater (läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi).

C-vitamin-antagonister: alkohol, antibiotika, antihistaminer, aspirin, bakpulver, barbiturater kortison, DDT, östrogen, orala preventivmedel, petroleum, rökning, sulfabaserade läkemedel.

D-vitamin-antagonister: alkohol, orala preventivmedel, kortikosteroida läkemedel.

E-vitamin-antagonister: alkohol, luftföroreningar, klorid, oorganiskt järn, orala preventivmedel, mättade fettsyror och oljor, hypolipidemiska läkemedel (används vid kolesterolbehandling och hyperkolesterolemi).

Järn-antagonister: aspirin, E-vitamin, EDTA (etylen diamin tetra ättiksyra), antacida läkemedel (syraneutraliserande läkemedel).

Magnesium-antagonister: alkohol, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande).

Zink-antagonister: alkohol, kelatbildande föreningar (använd för att avlägsna överskott av koppar), högt kopparintag, kortikosteroida läkemedel, diuretika (vätskedrivande), orala preventivmedel.

 

 

 

 

Skörbjugg - C vitaminbrist och celiaki.

Skörbjugg och celiaki - Brist på C-vitamin

Skörbjugg är ett tillstånd som orsakas av en brist på C-vitamin i kosten.Tecken på skörbjugg inkluderar trötthet, muskelsvaghet, led-och muskelvärk, utslag på benen, och blödande tandkött. Förr i tiden var skörbjugg vanligt bland sjömän och andra människor som berövas färsk frukt och grönsaker under lång tid.

C-vitamin är en viktig antioxidant som är inblandad i utvecklingen av fett, vitaminmetabolismen, biosyntesen av neurotransmittorer, immunförsvaret, produktionen av kollagen (bindvävsprotein) och sårläkning. Brist på C-vitamin i kosten är den främsta orsaken till skörbjugg men även vid tillstånd som obehandlad celiaki. 

Brist på C-vitamin under graviditet kan utveckla infantil skörbjugg. Hos barn kan brist orsaka smärtsam svullnad i benen tillsammans med feber, diarré och kräkningar. Hos vuxna omfattar tidiga tecken på skörbjugg: svaghetskänsla, anemi, blödning under huden och i slemhinnor, blödande tandkött, förhårdnad av musklerna i benen, trötthetssyndrom, värkande muskler, renal osteodystrofi (med bl.a. rörelseinskränkningar), tandlossning.

Väldigt små röda blodblåsor till större lilafärgade fläckar kan uppstå på huden och på benen (smalbenen) som är ett vanligt symptom på C-vitamin brist-Skörbjugg i inledande skede. Sårläkning försenas och ärr som hade läkt kan börja brytas ner. Tandköttet sväller och blöder lätt, och småningom leder detta till tandlossning. 

C-vitaminbrist kan även spela en viss roll runt bland annat artrit och skelettsmärtor

Hos många äldre kan man se en viss kutighet (likt ankyloserade spondylit) och redan där ska man misstänka brist på C-vitamin, man ska då ha i åtanke att en skadad tarm (celiaki) inte kan tillgodogöra sig C-vitamin och därmed påverkas kollagenet (bindväven) som har 
en stödjande och sammanhållande funktion i kroppens vävnader, organ, brosk och ben.

Vid anorexi kan också tydliga tillstånd och tecken på C-vitaminbrist förekomma. Skörbjugg i obehandlat tillstånd leder till döden.
Bra källor till C-vitamin i kosten är citrusfrukter som apelsiner, citroner, lime och grapefrukt, bär, tomater, grön paprika, kål, broccoli och spenat.

Mer intressant om C-vitaminbrist-Skörbjugg kommer att publiceras i mån av tid.

Skelettetsymtom vid celiaki - skelettvärk - ledvärk

Sjukdomar i ben, leder och tänder orsakat av celiaki:

Benbrott

Skelettsmärta

Enteropatisk Artrit
Osteitis Fibrosa

Osteomalaci

Osteonekros

Osteoporos

Psoriasisartrit

Återkommande monoartrit

Celiaki och fel diagnoser

Flera år av feldiagnoser

Fallrapport

Celiaki 49 år - fel diagnoser i 15 år.
Blodprov upprepat negativa.
Diagnostiseras genom dieten och diagnos bekräftas under 2002.
Feldiagnoser i 15 år var tidigare diagnostiserad för IBS, ataxi, migrän, ångest, depression, fibromyalgi, parathesias, artrit, livedo reticularis, håravfall, tidig menopaus, benskörhet, njurskador, tarmfickor, prediabetes och sår, eksem herpeformis.
Korrekt diagnos av celiaki i november 2002.
Vissa kvarvarande nervskador fortfarande 2006.
Mor dog i celiaki relaterad cancer vid 56.
Tvillingbror dog som en följd av autoimmun destruktion i levern vid 15 års ålder.

Barn 2, depression, 1 med Dermatitis Herpetiformis, 1 med allvarlig tillväxthormonbrist och dvärgväxt, båda slutligen diagnostiserade för celiaki genom blodprov 6 månader efter mamman.

Fallrapport

Neutrofil myosit som en manifestation av celiaki: en fallbeskrivning.

En 42-årig man med återkommande attacker av muskelvärk och svullnad. Kliniskt såg han ut som han hade svår pyogenisk infektion. Han misslyckades med att svara på flera kurer av brett spektrum med olika antibiotika. Upprepade provtagningskulturer från muskelskador och från blod var negativa. Tillståndet var livshotande ibland. Efter ytterligare genomgång gav patienten en historia med bla oroliga tarmrörelser i många år. En duodenal biopsi påvisar villusatrofi och positiva antikroppar för antiglidin och bekräftade diagnosen celiaki. Patienten fick full återhämtning och ligger kvar i remission på en glutenfri diet.