Detta inlägg är viktigt och rör alla, även de som inte lever ett
glutenfritt liv. Min förhoppning är att du som läsare orkar ta dig
igenom detta omfattande inlägg och inser allvaret och att glyfosat
definitivt är något vi alla bör undvika så
långt det bara är möjligt!
Man vill ofta framhålla och påskina att rester och spår av glyfosat i livsmedel: "
är så låga halter att det är ofarlig" ... när det just är låga halter och upprepad exponering för glyfosat som är ohälsosamt i längden.
Med tanke på att många glutenintoleranta och andra som
lägger om sin kost ofta hänvisas till det man kallar ”
majsoket” så kan det vara
på sin plats med ett inlägg rörande ett av vår tids mest använda gifter –
Roundup (
glyfosat).
Det som är djupt beklagligt är att glyfosat fick den 29 juni i år fick
förlängt tillstånd tom år 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har
98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent.
Just runt rester av glyfosat i grödor och färdiga produkter
hör vi inte mycket om och jordbruksindustri har gjort sig beroende av detta
gift och integrerat det som en naturlig del för att överhuvudtaget kunna
fungera. Jordbrukets vinstmarginalerna är små, så väldigt få jordbrukare är beredda
att ge upp detta gift lika lite som man vill ge upp den förkastliga konstgödningen
NPK.
Giftet DDT
I mitten av förra seklet insektsmedlet ansågs insektsgiftet DDT
välgörande, viktigt och hyllades. Det var en stor affär för tillverkarna. Men
DDT ackumulerades i fettvävnaden hos djur och människor. Det misstänktes vara
cancerframkallande. DDT förbjöds efter många år av konflikter i de flesta
västländer på 70-talet. Sviterna av giftet DDT och dess utbredda användning kan
ses än i dag.
En ny tickande hälsobomb - Roundup
Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, det mest
använda ogräsmedlet på planeten, och har en utbredd användning på baslivsmedel
som grönsaker och spannmål och uppfattas som ofarlig för människor. Grödor som har
”anpassats” genom genetisk modifiering för att tåla glyfosat är: majs, soja,
raps, bomull, alfalfa, och sockerbetor, vilket har gjort det relativt enkelt
att bekämpa ogräs utan att döda själva grödan.
Det ackumuleras i bladen, i spannmålet
och frukt som besprutas, och kan inte avlägsnas genom tvättning och dessutom
bryts det inte ner genom kokning, vilket innebär att glyfosat alltid kommer att
finnas närvarande som en rest i dessa grödor och slutprodukter. Socker och spannmål kan vara en av de största källorna till att få i sig glyfosat för oss människor i väst, med tanke på de vidsträckta användningsområde dessa produkter har.
Källorna till glyfosat är många
Använder vi socker, äter godis, dricker läsk, äter bröd, kakor, dricker mjölk, äter ost, äter gris/nöt/kycklingkött, odlad fisk samt mycket mera så får vi i oss rester av glyfosat, listan kan bli hur lång som helst, tänk efter själv ett slag!
Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym hos växter som
producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett
steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och
fenylalanin) hos växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda
nödvändiga proteiner.
Glyfosat är också neurotoxiskt (nervgift)
Metabolism hos däggdjur ger två produkter:
aminometylfosfonsyra (
AMPA) och glyoxylat, AMPA är minst lika giftiga som
glyfosat. Glyoxylat är ett mycket reaktiv ämne som stör funktionen hos flera
proteiner i celler som exponeras.
Glykation är direkt inblandad i Parkinsons
sjukdom. Glyfosat har upptäckts i hjärnan hos missbildade smågrisar. En
rapport visade att över 36 % av 271 incidenter som involverat akut glyfosatförgiftning var inblandade i neurologiska symtom, vilket tyder på att glyfosat
är giftigt för hjärnan och nervsystemet.
Tester
Det har varit mycket lite tester av nivåer av glyfosat hos
människor eller andra däggdjur. Glyfosat kan relativt enkelt spåras i både urin
och avföring. Ny forskning från Europa har visat att glyfosat genomgående
förekommer i betydande mängder i urin från kor som utfodras med Roundup-Ready
foder, liksom i deras organ och kött. Dessutom har man upptäckt glyfosat i urinen hos människor, och den i allmänhet friska befolkningen hade signifikant lägre nivåer än den sjuka delen av befolkningen.
>De som konsumerar en huvudsakligen organisk diet hade också signifikanta lägre
nivåer av glyfosat i kroppen.Vid ett
tyskt universitet analyserades urinprov från stadsbefolkningen som testades för
kontaminering med glyfosat. Alla prover uppvisade betydande koncentrationer av aktiv
herbicid, som var 5 till 20 gånger över gränsen för dricksvatten.
Man har vid andra analyser i Tyskland hittat glyfosat även i
bröstmjölk, urin, bröd, havre, ägg, dricksvatten och till och med i tysk öl
vars produktion är noga kontrollerad.
Ogräsmedel i öl:
http://www.gp.se/livsstil/konsument/ogr%C3%A4smedel-i-%C3%B6l-1.2855609
Klipp ur ovan artikel:
"Tre av ölen som innehåller glyfosat är dessutom ekologiska. Men enligt
reglerna behöver bara 95 procent av ölen vara ekologiskt framställd för
att de ska få stå ekologisk på flaskan. Halterna i eko-ölen är så pass
låga att detta kan förklara saken."
Bristande kontroll
Det kan tyckas osannolikt att glyfosat kan vara giftigt för
människor, med tanke på att myndigheter är nonchalanta om stadigt
ökande
gränsvärden, och att halterna i livsmedel och vatten sällan övervakas som de
ska, förmodligen på grund av bristande intresse.
En uppsats av Antoniou gav en
svidande anklagelse mot europeisk regleringsprocess rörande giftigheten hos
glyfosat, med fokus på potentiella teratogena effekter.
EU varnar för sjunkande vinster om Monsantos Roundup förbjuds
– Agroindustrin bakbunden
Nya fallstudier som genomförts av forskare i Tyskland och
Storbritannien förutspår att förbud för glyfosat skulle ha en avsevärd effekt
på grödan och produktionskostnaderna och skulle också ha en negativ inverkan på
den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker.
Tysklands avkastning av raps till exempel, är helt beroende
av glyfosatbaserad ogräsbekämpning. Raps grödor kan drabbas av allvarliga
svartgräs (Alopecurus myosuriodes) angrepp och utan glyfosat uppskattas det att
produktionen skulle minska med 5 %. För majs skulle minskningen i avkastning
vara så hög som 10 %, eftersom det finns få alternativa herbicider som är
effektiva mot kvickrot (Elymus repens), vilket är ett vanligt ogräs i Europas
majsodlingar.
För de norra och östra delarna av Tyskland, där tre
fjärdedelar av all åkermark behandlas med glyfosat, kan odling av vissa grödor
inte längre vara lönsamt och odling skulle sannolikt överges. Sockerbetor, till
exempel, är mycket benägna att angripas av spillraps och de potentiella
förlusterna i avkastning om Roundup förbjuds uppskattas till 30 % - 40 %.
Glyfosat ger mineralbrister
Mangan (Mn) är en ofta förbisedd men viktigt näringsämne som
krävs i små mängder för flera viktiga funktioner i kroppen. Mangan har fått
namnet efter det grekiska ordet för "magisk" och är ett av 14 viktiga
spårämnen. Mangan spelar bland annat en viktig roll i antioxidantskyddet,
glutaminsyntesen, benutveckling och spermierörlighet. Ett överskott av mangan kan
vara neurotoxiskt.
En nyligen
genomförd studie på kor matade med genetiskt
modifierade foder anpassade för bekämpningsmedlet Roundup avslöjade en
allvarlig utarmning av mangan i serum. Glyfosat som är den aktiva ingrediensen
i Roundup, har också visat sig utarma mangan hos växter.
Artros är en annan patologi relaterat bl.a.till manganbrist, nedsatt syntes av kondroitinsulfat och försämrad aktivering av D-vitamin. D-vitaminbrist är förknippad med reumatoid artrit. Mangan är nödvändig för syntes av GAG eller mukopolysackarider, som ger smörjning och skydd för lederna.
Reumatoid artrit är associerad med ackumulering av mangan i levern, som är förenligt med nedsatt gallflöde. Glukosaminsulfat har visat sig vara effektiva vid behandling av osteoartrit, och det kan till och med fördröja sjukdomsutvecklingen. En kombinationsterapi med
glukosamin, kondroitinsulfat, och manganaskorbat visades vara effektivt vid
behandling av knäartros i en
placebokontrollerad studie.
Giftighet
Tester har visat att Roundup var 125 gånger giftigare än
glyfosat i sig, giftigheten beror på olika adjuvanser i bekämpningsmedlet i
kombination med glyfosat. Man skrev: "
Trots sitt relativt godartad
rykte, var Roundup bland de mest giftiga herbicider och insekticider som
testats".
Studier visar på giftighet och endokrina störningar av glyfosat. Här är en
annan studie som tar upp giftigheten.
Industrin säger att 3 månader är en tillräckligt lång tid
för att testa Roundups giftighet på gnagare. Den enda studie som var en
realistisk bedömning av de långsiktiga effekterna av GM Roundup, anpassat för
majs och sojafoder till däggdjur, var studien av Séralini som undersökte
effekterna på råttor utfodrade dessa livsmedel under sin hela livslängd.
Denna studie visade en ökad risk för juvertumörer hos honorna, samt njur- och
leverskador hos hanar och en förkortad livslängd hos både honor och hanar.
Dessa effekter konstaterades efter 4 månader.
Dödfödda nötkreatur
En ny studie på danska mjölkkor där man undersökte
mineralsammansättning i serum från nötkreatur som matas med foder anpassade för
Roundup. Studien identifierade en påtaglig brist av två
mineraler: kobolt och mangan i serum. Alla boskap på åtta olika gårdar som
undersökts hade svår manganbrist, tillsammans med mätbara mängder av glyfosat i
urinen.
När antalet dödfödda nötkreatur i Australien ökade markant under 2
säsonger efter användning av foder anpassat för Roundup, så kunde man konstatera
brist på mangan hos alla döda kalvar. Dessutom konstaterades att hos 63 % av
nyfödda kalvar med missbildningar, fanns en manganbrist i botten.
Dansk forskare larmar
En dansk forskare från Århus universitet rapporterar att
glyfosat både kan påverka djurens mikroorganismer i mag/tarmsystemet och
förändra upptaget av mineraler från fodret. Detta har aldrig tidigare
undersökts hos djur.
”Så som det varit känt, så påverkas bakterier av glyfosat på
samma sätt som det verkar på en planta, och det har aldrig utretts vilka
indirekta verkningar det kan ha på djur som äter grödor med rester av
innehållet" säger seniorforskaren Martin Tang Sörensen vid institutet för
husdjursvetenskap vid Århus Universitet.
Anmärkningsvärt är att en brist på mangan kan förklara många av de patologier som är förknippade med autism och Alzheimers sjukdom. Förekomsten av Alzheimers och autism har ökat i USA i en alarmerande takt under de senaste två decennierna, i takt med den ökade användningen av glyfosat på grödor om majs och soja.
Glutamat överskott i hjärnan ses ofta i samband med autism, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar och kan förklaras av brist på mangan. Mangan skyddar mitokondrier mot oxidativ skada, och mitokondriell dysfunktion som är en viktig del i förloppet av autism och Alzheimers. Nyligen har det också visats samband
mellan ökningen av Parkinsons sjukdom i USA och ökad användning av glyfosat på
majs och soja.
Ökningen av autism i första klass i den offentliga skolan
korrelerar nästan perfekt i statistik med ökad användning av glyfosat på majs
och soja under de senaste 4 åren. En sådan anmärkningsvärd korrelation kräver
givetvis ytterligare experimentella undersökningar. Dessa neurologiska
störningar är associerade med mitokondriell njurfunktion och med överskott av
glutamat och ammoniak i hjärnan som leder till en kronisk låggradig encefalopati.
Således har manganbrist har en
roll vid dessa sjukdomar.
Glutenintolerans
Celiakipatienter har ofta en förkortad livslängd, främst på
grund av en ökad risk för cancer i formen non-Hodgkins lymfom som också har
kopplats till glyfosat. Man misstänker att ökningen av glutenintolerans i
västvärlden över tid också kan bero på en allt mer utbredd av användning av
glyfosat på vetegrödor, dessa vetegrödor är i sin tur genetiskt modifierade (GMO)
för att tåla glyfosat. I USA sprutas ofta vetet med glyfosat i
mognadsprocessens slutskede för att påskynda färdigmognad.
Aluminium
Glyfosat kelerar också till aluminium, och det gör det
lättare för aluminium att passera förbi tarmbarriären genom en direkt analogi
med arsenik, som också är en 3+ katjon.
Det har emellertid visats genom experiment att glyfosat
föredrar tvåvärda katjoner. Således skulle aluminium ta sig in i blodomloppet
via mag-tarmkanalens vener till organ tillsammans med albumin, som är känt för
att fästa till och transportera många xenobiotika.
Det är väl etablerat att
citrat binder också aluminium och främjar dess upptag och passage förbi tarmbarriären
genom en mekanism som parallellt binder glyfosat till aluminium. Båda är små
molekyler som lätt passerar genom en läckande tarm.
Det finns misstankar om att människor som exponeras för
glyfosat kan ha en större tendens att ta upp tungmetaller som kadmium och
arsenik i områden med hårt vatten.
Arsenik och njursvikt
Kronisk njursjukdom är tydligt förknippad med flera miljögifter.
Det har varit en epidemi av njursvikt de senaste åren bland unga lantarbetare i
Centralamerika, Indien och Sri Lanka, särskilt bland de som arbetar inom
sockerrörsfält. Ett nyligen släppt dokument drog slutsatsen att glyfosat spelar
en avgörande roll i denna epidemi.
Det är en växande praxis att bespruta
sockerrör med glyfosat som ger en snabbare mognad och som torkmedel strax före
skörd vilket har lett till mycket större exponering för arbetarna i fält.
Författarna, som fokuserade sina studier på de berörda arbetstagarna i risfält
i Sri Lanka, identifierat en synergistisk effekt av arsenik, som förorenade
jorden i de drabbade områdena.
Detta dokument är mycket betydelsefullt, eftersom det visar en mekanism hos glyfosat som kraftigt ökar toxiciteten av arsenik genom kelatbildning, som främjar upptag i tarmen. Glyfosat utarmar även glutation (
GSH) och glutation S transferas (
GST) som är ett nödvändigt enzym för avgiftning av arsenik via levern. Som en följd av arseniköverskottet i
njurarna, orsakar det akut njursvikt, då utan tecken på andra symtom såsom
diabetes som vanligtvis föregår njursvikt.
År 2015 förbjöd Sri Lanka glyfosat i
landet.
Arsenik renas normalt av levern via gallan. Hos råttor som
exponerats för arsenik, dök stora mängder av GSH upp i gallan samtidigt som
arsenik utsöndrades från gallan. Det var den första hypotesen (
som senare
bekräftades), att arsenik transporteras via gallsyror i form av instabila GSH
komplex (
monomethylarsonous syra), som frisätter GSH vid nedbrytning.
Eftersom
glyfosat stör CYP-enzymer som är nödvändig för gallsyrabildningen, samt
nedbrytande för GSH så kan det förväntas att glyfosat skulle störa processen
med utsöndring av arsenik via gallan, vilket tvingade arsenik ska dirigeras mot
urinutsöndring, vilket slutligen leder till njursvikt.
Sköldkörteln
Glyfosat har visat sig även ha en roll vid
sköldkörtelrubbningar och nedsatt tyroid funktion, men även vid sköldkörtelcancer. En ökning av benfrakturer
hos barn och äldre kan också förklaras av en brist på mangan, då mangan är
avgörande vid benbildning. Osteoporos är ett annat allvarligt problem bland de
äldre i dag, och högst sannolikt främjas detta av brist på mangan.
Bukspottkörteln
Cancer i bukspottskörteln (adenokarcinom) är en av de cancerformer vars förekomst går upp raskt i takt med att användningen av glyfosat ökar. Råttor som matats med en manganfattig kost hade betydligt
minskade koncentrationerna av mangan i lever, njure, hjärta och bukspottkörtel,
jämfört med kontrollgruppen. Dessutom påverkades också bukspottskörteln och
insulinhalten var endast 63 %, och insulinfrisättning efter
glukosadministrering reducerades också.
Brist på mangan försämrar inte bara
insulinutsöndringen utan det orsakar också minskat glukosupptag i fettvävnad,
så manganbrist kan bidra till nedsatt glukosmetabolism vid både typ 1- och typ
2-diabetes, som är ett växande problem över hela världen.
Typ 1-diabetes hos barn är associerat med en minskning av
Lactobacillus och Bifidobacterium, och en ökning av Clostridium i tarmen. Samma
patologier finns också hos tarmbakterier från fjäderfä som matas foder anpassat
för Roundup. Den ökade förekomsten av diabetes i USA är starkt förknippad med
användning av glyfosat på majs och soja, vilka används som bas till en uppsjö
av livsmedel.
Bröstcancer/cancer
De identifierade flera viktiga faktorer som leder till en
tendens att bortse från eventuella toxiska effekter. Dessa inkluderar
användning av djurstudier som är för korta eller har för få djur involverade för
att uppnå statistisk signifikans, bortsett från in vitro-studier eller
studier med exponeringar som är högre än vad som förväntas vara realistiskt i
livsmedel, och förkasta studier som undersöker effekterna av glyfosat.
Tillsynsmyndigheter
verkade också omedvetna om att kemikalier som fungerar som hormonstörande som t.ex.
glyfosat har ofta ett inverterat dos/responsförhållande, där mycket låga doser
kan ge mer akuta effekter än högre doser. Teratogena effekter har påvisats i
humana cellinjer. En
in vitro-studie visade att glyfosat i miljarddelar
kan stimulera tillväxt av bröstcancerceller, särskilt de celler som är hormonberoende
och styrs av glyfosatens förmåga att fungera som ett östrogenmedel.
Många olika typer av cancer, sköldkörtel, lever, urinblåsa,
bukspottkörtel, njure, och myeloisk leukemi har ökat kraftigt bland
befolkningen i västvärlden parallellt med ökad exponering för glyfosat i
livsmedelsförsörjningen. Dess användning sedan mitten av 1990-talet har skjutit
i höjden på tre olika sätt. Glyfosat misstänks också
främja utvecklingen av hudtumörer som
skjutit i höjden.
Med USA som grundexempel har det skett på följande tre sätt:
1. Introduktionen av genetiskt modifierad (GM) Roundup Ready
majs, soja och raps i livsmedelsförsörjningen innebar att amerikanerna började
äta stora mängder av ogräsmedel som inte tidigare använts direkt till
konventionella grödor.
2. Den kraftiga ökningen av glyfosat på genmodifierade
grödor orsakade att ogräs slår tillbaka mot herbiciden och utvecklas till
"superogräs", som sedan kräver ännu mer Roundup för att hantera
situationen.
3. Bönder började systematiskt använda glyfosat som tork och
mognadsmedel strax före skörd av vete, sockerbetor, sockerrör, ärtor, bönor,
linser och många andra grödor.
Djur som fick doserna av glyfosat vid försök hade ett mycket
större antal lymfnodceller och cancerösa tumörer i sköldkörteln än
kontrollerna. Resultaten var klart statistiskt signifikanta.
MTHFR (Metyl-TetraHydroFolat Reduktas) och G6PD
En studie visar att glyfosat gör inverkan på G6PD och
enzymregleringen. Det uppskattas att 400 miljoner människor har brist på G6PD
och vet inte ens det. MTHFR kräver NADPH (Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat)
som görs av G6PD.
Glukos-6-fosfat-dehydrogenasbrist står för förkortningen
G6PD, som är ett enzym som hjälper till med omsättningen av socker i de röda
blodkropparna. Saknar man G6PD så finns det risk att blodkropparna går sönder
(hemolytisk anemi) när man använder vissa läkemedel eller äter viss slags mat.
Glyfosat som finns i Roundup Ready grödor har visat sig ha negativa effekter på
G6PD.
Antibiotikaresistens
Studier har
visat att en ökad mutationshastighet på grund av kronisk låg exponering för ett
antibiotikum faktiskt kan inducera en accelererad utveckling av resistens mot
olika andra antibiotika. Glyfosat är patenterad som ett antimikrobiellt medel. Det noteras ökande mängder rester av glyfosat i spannmål som genetiskt
anpassats för Roundup såsom majs och soja, och som båda är billiga och populära
baser till djurfoder för utfodring av kor, grisar, höns, odlade räkor och fisk,
och det är således allestädes närvarande i dieten hos människan i västvärlden
och exponeringen ökar för varje år.
Jordbakterien
Pseudomonas aeruginosa kan använda glyfosat som enda fosforkälla, och
det är en av ett litet antal resistenta bakteriearter med förmåga att
metabolisera glyfosat. Emellertid sker DNA-mutationer på grund av exponering
som ökar tolerans mot glyfosat och andra antibiotika, som kanske kan förklara
den pågående epidemin av flera antibiotikaresistenta P. aeruginosa infektioner
som har en dödlighet på 20%. Antibiotikaresistensa sekvenser
manipulerade hos GM-grödor kan också spela en roll i den nuvarande krisen som
rör antibiotikaresistenta patogener.
Glyfosat
fungerar som en katalysator för utvecklingen av antibiotikaresistenta gener hos
patogener. Eftersom både fjäderfä och kogödsel används som naturliga
gödselmedel till grödor, kan det förväntas att en vektor för mikrobiell
resistens mot flera läkemedel sker genom förorening av gödslade frukter och
grönsaker. I själva verket har flera resistensgener identifierats i kogödsel,
inklusive Proteobacteria, Firmicutes, Bacteroidetes och aktinobakterier.
När ska man
testa våra sockerbetor som genetiskt modifierats under mitten av 1990-talet för att
tåla Roundup?
Hur höga halter av glyfosat finns i slutprodukter som vitt socker
och sirap?...En annan fråga…man har hittat spårbara mängder av glyfosat i
mjölk…när är det dags att göra större utredningar om dolda glyfosatkällor och
vår allt mer vacklande hälsa i västvärlden?
När ska vi ta
tag i övergödning och förstöring av åkermark med konstgödning (NPK) och
Roundup?
**Vill du läsa mer om detta, tillsatser i mat, mat du ska undvika, om kostrelaterade sjukdomar och kopplade besvär med mera, då ska du läsa mina böcker du hittar här:
Referenser:
Bull, L. and C. Sandretto, 1995. The economics of agricultural tillage systems. Pp. 35-37 in White Paper “Farming for a better environment”. Soil and Water Conservation Society, Ankeny, Iowa, USA, 67p.
Cook SK, S Wynn, Clarke JH (2010). How valuable is glyphosate to UK agriculture and the environment? Outlook on Pest Management. DOI: 10.1564/21dec08
Jones A., et al. (2012). The State of Soil in Europe. JRC Reference Reports. Report 25186: http://ec.europa.eu/dgs/jrc/downloads/jrc_reference_report_2012_02_soil.pdf
O’Keeffe M G, 1980. The control of Agropyron repens and broad-leaved weeds pre-harvest of wheat and barley with the isopropylamine salt of glyphosate. Proceedings of British Crop Protection Conference – Weeds, 1, 53-60.
O’Keeffe M G, 1981. The control of perennial grasses by pre-harvest applications of glyphosate. Proceedings of the Conference on Grass Weeds in Cereals in the United Kingdom. Association of Applied Biologists, Warwick, UK, pp. 137-144.
Schmitz PM, Ahmed MN, Garvert H, Hesse W (2012). Agro-Economic Analysis of the use of Glyphosate in Germany. Inst. für Agribusiness, Gießen, Germany. www.agribusiness.de
Causes and circumstances of accidents in the EU (2008). European Commission Directorate-General for Employment, Social Affairs and Equal Opportunities, F4 unit. epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/health/documents/phase_3_causes_circumstances.pdf
Schmitz, P.M., P. Mal und J.W. Hesse (2014). The Importance of Conservation Tillage as a Contribution to Sustainable Agriculture: A Special Case of Soil Erosion. Instit. für Agribusiness, Agribusiness-Forschung Nr. 32, Giessen. www.agribusiness.de
Abdel-Megeed A, Sadik MW, Al-Shahrani HO, Ali HM. Phyto-microbial degradation of glyphosate in Riyadh area. Int J Microbiol Res. 2013;5:458.
Adams JB, Audhya T, McDonough-Means S, Rubin RA, Quig D, Geis E, et al. Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metab. 2011;8:34.
Afzal-Ahmed I, Mann GE, Shennan AH, Poston L, Naftalin RJ. Preeclampsia inactivates glucose-6-phosphate dehydrogenase and impairs the redox status of erythrocytes and fetal endothelial cells. Free Radic Biol Med. 2007;42:1781–90.
Environment supports superoxide dismutase activity in a Lyme disease pathogen, Borrelia burgdorferi. J Biol Chem. 2013;288:8468–78.
Akoume MY, Perwaiz S, Yousef IM, Plaa GL. Synergistic role of 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase and cholesterol 7α-hydroxylase in the pathogenesis of manganese-bilirubininduced cholestasis in rats. Toxicol Sci. 2003;73:378–85.
Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature. 1980;283:781–2.
Allocati N, Federici L, Masulli M, Di Ilio C. Glutathione transferases in bacteria. FEBS J. 2009;276:58–75.
Ali MM, Newsom DL, González JF, Sabag-Daigle A, Stahl C, Steidley B, et al. Fructose-asparagine is a primary nutrient during growth of Salmonella in the inflamed intestine. PLOS Pathogens. 2014;10:e1004209.
Álvarez-Ordóñez A, Begley M, Prieto M, Messens W, López M, Bernardo A, et al. Salmonella spp. survival strategies within the host gastrointestinal tract. Microbiology. 2011;157:3268–81.
Amin SB, Smith T, Wang H. Is neonatal jaundice associated with autism spectrum disorders: A systematic review. J Autism Dev Disord. 2011;41:1455–63.
Ananthanarayanan M, Balasubramanian N, Makishima M, Mangelsdorf DJ, Suchy FJ. Human bile salt export pump promoter is transactivated by the farnesoid X receptor/bile acid receptor. J Biol Chem. 2001;276:28857–65.
Antoniou M, Habib ME, Howard CV, Jennings RC, Leifert C, Nodari RO, et al. Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence. J Environ Anal Toxicol. 2012;S4:006.
Archibald FS, Duong MN. Manganese acquisition by Lactobacillus plantarum. J Bacteriol. 1984;158:1–8.
Archibald FS, Fridovich I. Manganese, superoxide dismutase, and oxygen tolerance in some lactic acid bacteria. J Bacteriol. 1981;146:928–36.
Attili AF, Angelico M, Cantafora A, Alvaro D, Capocaccia L. Bile acid- induced liver toxicity: Relation to the hydrophobic-hydrophilic balance of bile acids. Med Hypotheses. 1986;19:57–69.
Avery D, Winokur G. The efficacy of electroconvulsive therapy and antidepressants in depression. Biol Psychiatry. 1977;12:507–23.
Ballatori N, Miles E, Clarkson TW. Homeostatic control of manganese excretion in the neonatal rat. Am J Physiol. 1987;252:R842–7.
Baly DL, Curry DL, Keen CL, Hurley LS. Effect of manganese deficiency on insulin secretion and carbohydrate homeostasis in rats. J Nutr. 1984;114:1438–46.
Baly DL, Schneiderman JS, Garcia-Welsh AL. Effect of manganese deficiency on insulin binding, glucose transport and metabolism in rat adipocytes. J Nutr. 1990;120:1075–9.
Barbosa ER, Leiros da Costa MD, Bacheschi LA, Scaff M, Leite CC. Parkinsonism after glycine-derivate exposure. Mov Disord. 2001;16:565–8.
Barrett KA, McBride MB. Oxidative degradation of glyphosate and aminomethyl-phosphonate by manganese oxide. Environ Sci Technol. 2005;39:9223–8.
Battaglin WA, Meyer MT, Kuivila KM, Dietze JE. Glyphosate and its degradation product AMPA occur frequently and widely in U.S. soils, surface water, groundwater, and precipitation. J Am Water Resour Assoc. 2014;50:275–90.
Bayliss EA, Hambidge KM, Sokol RJ, Stewart B, Lilly JR. Hepatic concentrations of zinc, copper and manganese in infants with extrahepatic biliary atresia. J Trace Elem Med Biol. 1995;9:40–3.
Becker KG, Schultz ST. Similarities in features of autism and asthma and a possible link to acetaminophen use. Med Hypotheses. 2010;74:7–11.
Becker KG. Autism, asthma, inflammation, and the hygiene hypothesis. Medl Hypotheses. 2007;69:731–40.
Benbrook CM. Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years. Environ Sci Europe. 2012;24:24.
Bentley R, Meganathan R. Biosynthesis of Vitamin K (Menaquinone) in Bacteria. Microbiol Rev. 1982;46:241–80.
Berk PD, Javitt NB. Hyperbilirubinemia and cholestasis. Am J Med. 1978;64:311–26.
Bernards ML, Thelen KD, Penner D, Muthukumaran RB, McCracken JL. Glyphosate interaction with manganese in tank mixtures and its effect on glyphosate absorption and translocation. Weed Sci. 2005;53:787–94.
Berthoud HR, Kressel M, Neuhuber WL. An anterograde tracing study of the vagal innervation of rat liver, portal vein and biliary system. Anat Embryol. 1992;186:431–42.
Bertolotti M, Concari M, Loria P, Abate N, Pinetti A, Guicciardi ME, et al. Effects of different phenotypes of hyperlipoproteinemia and of treatment with fibric acid derivative on the rates of cholesterol 7alpha-hydroxylation in humans. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1995;15:1064–9.
Blaylock RL, Strunecka A. Immune-glutamatergic dysfunction as a central mechanism of the autism spectrum disorders. Curr Med Chem. 2009;16:157–70.
Bock NA, Paiva FF, Nascimento GC, Newman JD, Silva AC. Cerebrospinal fluid to brain transport of manganese in a non-human primate revealed by MRI. Brain Res. 2008;1198:160–70.
Bodnar LM, Klebanoff MA, Gernand AD, Platt RW, Parks WT, Catov JM, et al. Maternal Vitamin D status and spontaneous preterm birth by placental histology in the US Collaborative Perinatal Project. Am J Epidemiol. 2014;179:168–76.
Bøhn T, Cuhra M, Traavik T, Sanden M, Fagan J, Primicerio R. Compositional differences in soybeans on the market: Glyphosate accumulates in Roundup Ready GM soybeans. Food Chem. 2014;153:207–15.
Bolze MS, Reeves RD, Lindbeck FE, Kemp SF, Elders MJ. Influence of manganese on growth, somatomedin and glycosaminoglycan metabolism. J Nutr. 1985;115:352–8
Bosoi CR, Rose CF. Identifying the direct effects of ammonia on the brain. Metab Brain Dis. 2009;24:95–102.
Braak H, Del Tredici K, Rb U, De Vos RA, Ernst NH, Steur J, et al. Staging of brain pathology related to sporadic Parkinsons disease. Neurobiol Aging. 2003;24:197–211.
Braun T, Dods RF. Development of a Mn 2+ -sensitive, “soluble” adenylate cyclase in rat testis. Proc Nat Acad Sci USA. 1975;72:1097–101.
Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, et al. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108:16050–5.
Brewster DW, Warren J, Hopkins WE. Metabolism of glyphosate in SpragueDawley rats: Tissue distribution, identification, and quantitation of glyphosate-derived materials following a single oral dose. Fundam Appl Toxicol. 1991;17:43–51.
Briellmann RS, Syngeniotis A, Fleming S, Kalnins RM, Abbott DF, Jackson GD. Increased anterior temporal lobe T2 times in cases of hippocampal sclerosis: A multi-echo T2 relaxometry study at 3 T. AJNR Am J Neuroradiol. 2004;25:389–94.
Brock AA, Chapman SA, Ulman EA, Wu G. Dietary manganese deficiency decreases rat hepatic arginase activity. J Nutr. 1994;124:340–4.
Brown BE, Bythell JC. Perspectives on mucus secretion in reef corals. Mar Ecol Prog Ser. 2005;296:291–309.
Brown DR, Hafiz F, Glasssmith LL, Wong BS, Jones IM, Clive C, et al. Consequences of manganese replacement of copper for prion protein function and proteinase resistance. EMBO J. 2000;19:1180–6.
Brown DR, Qin K, Herms JW, Madlung A, Manson J, Strome R, et al. The cellular prion protein binds copper in vivo. Nature. 1997;390:684–7.
Browne T, Holmes G. Epilepsy. N Engl J Med. 2001;344:1145–51.
Bruno-Bárcena JM, Andrus JM, Libby SL, Klaenhammer TR, Hassan HM. Expression of a heterologous manganese superoxide dismutase gene in intestinal lactobacilli provides protection against hydrogen peroxide toxicity. Appl Environ Microbiol. 2004;70:4702–10.
Cagnon L, Braissant O. Hyperammonemia-induced toxicity for the developing central nervous system. Brain Res Rev. 2007;56:183–97.
Cakmak I, Yazici A, Tutus Y, Ozturk L. Glyphosate reduced seed and leaf concentrations of calcium, manganese, magnesium, and iron in non-glyphosate resistant soybean. Eur J Agron. 2009;31:114–9.
