Vårt dagliga gift - det förrädiska vetet! Gluten-celiaki

Glutenintolerans

Vanliga symtom är uppblåsthet, gas och/eller buksmärtor, diarré eller förstoppning, colon irritabile, skrymmande avföring, uppblåsthet efter måltid, kliande hudutslag eller eksem, missfärgade tänder eller förlust av emalj, värkande leder, trötthet, humörsvängningar, ångest, depression, dålig aptit, viktminskning eller viktökning, sköldkörtelrubbningar, ringningar i öronen, huvudvärk eller migrän, muskelsvaghet, avsaknad av sexlust, dålig koncentration och/eller minnesproblem, infertilitet och/eller oregelbunden menstruation. 

Långsiktiga och mer allvarliga konsekvenser av glutenexponering hos känsliga individer kan vara degenerativa organskador, autoimmuna sjukdomar, benskörhet och cancer.

Vete, korn och råg innehåller giftiga kemikalier i sig som produceras av växten självt. Dessa gifter (lektiner) har vetet utvecklat för att hjälpa växten med sin egen reproduktion av detta, både för motståndskraft och överlevnad, på bekostnad av människor och djur som äter av spannmålet.

Genetisk manipulation av arvsmassan

Man ska vara medveten om de stora ingrepp som gjordes i vetet med start år 1901 i Sverige. Med hjälp av stark röntgenbestrålning och gifter försökte man manipulera vetets arvsmassa för att få högre avkastning. Denna manipulation av vetes arvsmassa (DNA-strängar) ledde till ett starkt ökat kromosomtal som våra kroppar inte kan hantera. Förädlingen har sedan dess kontinuerligt pågått och idag görs fullt medvetet genetiska manipulationer (GMO) för att anpassa vetet till maskinparken och bagerierna. Svenskarna har spridit genetisk förändrade stammar av vetet  sedan år 1901 och till minst 50 länder världen över. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi och odlade mest råg och havre.

Bland annat var svenska vetenskapsmän och växtförädlare i Egypten år 1920 för att hjälpa dem med veteförädling. År 2012 bad Egyptens hälsoministerium omvärlden om hjälp med skenande ohälsa och sjuktal i i form av bland annat diabetes, astma och övervikt.

Tecken för intolerans mot gluten kan utebli

Många drabbade är asymtomatiska, vilket innebär att de inte har tydliga symptom på celiaki eller att prover visar något. Det häpnadsväckande och oroande faktum är att ungefär 80 % av människor som lever i västvärlden, reagerar på gluten, med påvisbar produktion av IgM- och IgG-antikroppar i vad som kallas "medfödda immunförsvaret".

Det medfödda immunförsvaret är äldre, evolutionsbetingat, det antikroppsproducerande "adaptiva immunsystemet" och som ospecifikt försvarar mot patogener.

Gliadin är nu erkänt som en giftig glykoprotein i vetet, som används av växten självt för att göra gluten. En grupp forskare ställde sig då frågan: "Är gliadinet verkligen säkert för personer som inte uppvisar symptom på celiaki?".

För att testa hypotesen att ett medfött immunsvar mot gliadin är vanligt hos patienter med celiaki och hos personer som inte uppvisat några tecken på celiaki, så utfördes tarmbiopsi på båda grupperna som exponerats för bl.a ”rågliadin” i testsyfte, en syntetisk 19 aminosyror lång gliadinpeptid. Resultaten visade att alla patienter med eller utan celiaki producerade en interleukin-15-medierad respons vid exponeringen.

Forskarna drog således slutsatsen: "De data som erhållits i denna pilotstudie stöder hypotesen att gluten framkallar skadliga effekter, med reaktioner från det ”medfödda” immunsvaret hos alla individerna".

Det kan bara finnas en anledning till att ett ämne utlöser reaktioner hos vårt immunsvar. När immunförsvaret reagerar på ett ämne genom att producera antikroppar, är detta ett allvarligt tecken på att just detta ämne högst sannolikt är dåligt för kroppen.

Den som äter bröd är högst omedveten om att alla är glutenintoleranta på ett eller annat sätt - även när det inte finns några märkbara tecken och att gluten misstänks spela en viktig nyckelroll vid uppkomsten av vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers (demens).

Ordet "gluten" kommer från det latinska ordet "lim" och härstammar från samma latinska rot. Gluten betyder alltså direkt översatt "lim". Det som ger gluten dess svårsmälta egenskaper är de höga disulfidbindningar det innehåller. Samma svavelbrygga återfinns i hår, naglar och vulkaniserat gummi.

Den första tredjedelen av tunntarmen är där vitaminer och mineraler absorberas av miljontals små utväxter som kallas villi. Villi gör att upptagningsytan ökas rejält i tarmen så att näringsämnen kan absorberas på bara en liten sträcka i vår tarmkanal. Skadas dessa villi kan inte kroppen få tillgång till de vattenlösliga vitaminer och mineraler tarmen normalt ska absorbera.

Nattvarden och glutenfria oblater

I värsta fall blir villi (näringsupptagande tarmludd) inflammerade och kan därmed försvinna helt. När det gäller toleransnivåer för gluten är denna helt individuell från person till person och t.ex. kan mindre än 0,1 gram av gluten orsaka allvarliga besvär för en celiakipatient. En sådan enkel sak som nattvard med oblat (ofta glutenhaltig) kan ge problem för många. Idag finns glutenfria oblater att köpa.

En person som är intolerant (även ovetande) och äter bröd eller pasta på daglig basis har sin tunntarm ständigt belagd med detta slemmiga, inflammatoriska glutenlim, och med allvarliga vitamin- och mineralbrister som resultat. Dessa brister brukar ta många årtionden att uttrycka sig såsom benskörhet, diabetes och vissa former av cancer.

Samhällen som Japan med traditionellt glutenfri kost har mycket lägre förekomster av en mängd olika sjukdomar, trots det faktum att dessa människor brukar äta mycket fisk, då förorenat med allt från PCB till tungmetaller.

Det visar sig att celiaki inte alls är en sjukdom, men ett väl fungerande system för tidig varning. Förutom det medfödda immunsvaret mot vete som vi alla har, är celiaki en genetiskt bestämd, adaptiv respons. Personer som inte har celiaki kan konsumera vete och sedan utveckla cancer, MS och en mängd andra mycket allvarliga sjukdomar.

Personer med celiaki undviker helt enkelt gluten och håller sig friska.

Det är inte bara gluten som är dåligt, vete är också ett veritabelt biologiskt vapen. Kemisk krigföring i vetets namn. Giftiga oxalater, lektiner och fytater, lömska trypsin och alfa-amalyashämmare,(Alfa-amylas är ett enzym som delar längre kedjor av stärkelse till kortare segment) och endokrinstörande ämnen såsom östrogener. 

Vete är faktiskt riktigt ordentligt osunt och ohälsosamt att bruka till föda. Inte ens korna kan smälta det utan risk för allvarliga tarmproblem och leverbesvär.

Du får kanske någon gång höra: "Men mänskligheten har ätit bröd sedan urminnes tider!" Från arkeologiska fynd och bevis vet vi att brödet uppfanns för högst 14 tusen år sedan. De flesta uppskattningar säger dock mellan 10 000 och 12 000 år. Och i de flesta västerländska samhällen infördes bröd först många årtusenden senare. Det är med andra ord ett ögonblick i evolutionära termer. Människor har varit genetiskt oförändrade under de senaste 200 000 åren.

Vi är genetiskt fortfarande huvudsakligen jägare och samlare där smörgåsar och spaghetti inte är en del av en sådan diet. Bröd är en produkt av jordbruket under tidens gång, som sedan direkt gett upphov till den industriella revolutionen. Människor har inte tid att anpassa sig till de långsamt verkande gifterna i vetet, och speciellt inte till det nya genetiskt manipulerade vetet som såg dagens ljus för över 100 år sedan när svenskarna tog fram ett helt nytt vete, en mutant och hybrid som tidigare inte sett dagens ljus. 

Vete är en monokotyledon (en-bladigt) gräs, något som däggdjur aldrig ätit i hela sin evolutionära historia. Inte så konstigt att de har något försvar mot dess fytosanitära kemiska gifter.

Den verkliga boven i dramat är naturligtvis vetet, inte alls några "underlägsna gener". Eftersom vete inte egentligen är lämpat som mat för människor. Det är giftigt på en mängd olika sätt, och egentligen endast lämpligt att användas för framställning av industriella lim.

Faktum är att vi idag inte ens har identifierat hälften av alla dåliga saker vetet innehåller. Många år av selektiv avel har ökat vetets arvsmassa till mer än 5 gånger större genetisk storlek, än det mänskliga genomet! I vanligt brödvete (Triticum aestivum), till exempel, har hittills nästan 24000 proteiner katalogiseras. 

Ett enda "dåligt" protein kan utlösa problem överallt i kroppen, under årens lopp.

Lantbruks/agroindustrin liksom tobaksindustrin, är naturligtvis redan fullt medvetna om de hälsoproblem deras produkter orsakar och arbetar febrilt med att slutföra sina projekt runt ”vetegenomet”, för att kunna identifiera de viktigaste sjukdomsframkallande delarna genom att kartlägga vetets-DNA så att de eventuellt kan få bort dessa.

Som vi vet så orsakar vete skador på tarmen. Vete orsakar intestinal permeabilitet (genomsläpplighet i tarmen). Vete har farmakologiskt aktiva egenskaper såsom östrogener som är skadliga för hälsan. Det moderna högförädlade och genetisk förändrade vetet skadar många organ i kroppen, inklusive hjärnan. Vete innehåller höga koncentrationer av excitotoxiner såsom aspartater och glutamater.

*Sidan uppdateras kontinuerligt i mån av tid, så bokmärk gärna sidan!

http://www.atl.nu/lantbruk/nattvarden-far-inte-vara-glutenfri/

http://www.gp.se/livsstil/h%C3%A4lsa/%C3%B6strogen-p%C3%A5verkar-hela-kroppen-1.198467

Homogeniserad mjölk och sjukdomar

Forskningen har visat att den så vanliga förhårdningen av artärerna som vållar fler dödsfall per år än cancer – kan ha ett direkt samband med bruket av homogeniserad mjölk. Forskningsresultaten har publicerats och tycks vara mycket väl underbyggda.

Men de medicinska myndigheterna förefaller tämligen ointresserade av att öppet och utan omsvep informera allmänheten om dessa uppseendeväckande rön.

Under mer än 20 år har Dr. Kurt A.Oster, chefsläkare emeritus vid hjärtkliniken vid Park City Hospital, Bridgeport, Connecticut, samlat bevismaterial som ger en ovedersäglig biokemisk förklaring på ateroskleros (ett slags arterioskleros, en beläggning som förtränger artärerna-åderförfettning, åderförkalkning). Boven är inte kolesterol som blivit föremål för så mycken ovederhäftig debatt och som skapat förmögenheter åt margarin-och matoljefabrikanterna.

Nej, boven har visat sig vara den homogeniseringsprocess som mejeriindustrin introducerade redan år 1932 för att främja marknadsföringen – till priset av människoliv. XO förekommer i levern hos många djur liksom hos människan, och den har där en specifik funktion, nämligen att bryta ner purinföreningar till urinsyra, en slaggprodukt.

Oster säger i sin rapport att "när främmande XO som t ex den som finns i komjölk, kommer in i blodströmmen, ställer den till med stor skadegörelse genom att attackera specifika mål i artärväggarna". Detta "specifika mål" i artärerna kallas plasmalogen, en vävnad som utgör 30 % av hjärtmuskelns och artärväggarnas celler. Plasmalogenets närvaro är ovillkorligen nödvändigt för det yttre cell membranets stabilitet, på samma sätt som murbruket håller samman tegelstenarna i en mur.

Förkalkade artärer

Osters forskning visar att de direkta attackerna av främmande XO förorsakar skador på artärväggarna, och att kroppens underbara skyddsmekanismer reagerar med att bilda ärr och förkalkade beläggningar.

"Själva förtjockningen och förhårdningen av artärerna är vad vi kallar arterioskleros, under det att atheroskleros kännetecknas av inlagringen av kolesterol och andra fettämnen i anslutning till ärr och beläggningar", säger Oster.

Efter hand blir ådrornas väggar allt tjockare och blodet får svårare att passera. I sjukdomens senare stadier förlorar ådrorna sin elasticitet då mer och mer kalk upplagras. Åderförkalkning kan bidra till högt blodtryck, som i och för sig inte är någon sjukdom. Högt blodtryck är bara ett symtom.

Alla enzymer är proteiner och XO, som är ett protein, och skulle därför brytas ner i matsmältnings-processen. Emellertid finns det, enligt Osters och Ross rapport, två intressanta orsaker till att XO undgår destruktion och oförändrat går igenom tarmväggen och in i blodströmmen.

För det första konsumeras mjölk och mjölkprodukter i stora kvantiteter, vilket ger upphov till en buffert mellan XO och magsyran. I en undersökning befanns det att 64 % av XO förblev aktiv sedan lika mängder av mjölk och syra blandats i magen. Problemet kompliceras av att äldre människor inte har så mycket syra som yngre.

För det andra framhåller rapporten att homogeniserings-processen medför att aktiv XO fångas upp av strukturer som kallas liposomer. Liposomer är mycket små inkapslade fettstrukturer som upp- kommit genom homogeniserings-processen. De omger och skyddar XO och leder den genom tarmväggen och in i lymfkärlen. Här samlas den upp av de vita blodkropparna och når slutligen de specifika målen i cirkulationssystemet.

Fragmentering

Homogeniseringen spjälkar upp den hela mjölkens fettkulor i små hårda molekyler som inte kan återförenas. Dessa isolerade fettmolekyler inte bara vägrar att ingå nya föreningar, de påverkas inte heller av matsmältningen, och de lyckas ta sig in i blodomloppet i oförändrat skick.

Detta är en av orsakerna till att så många människor har allergi mot mjölk.

Mjölkfettet innehåller ett ämne som kallas xantinoxidas (XO). När mjölken inte är homogeniserad, smälts både fettet och xantinoxidas i magen och tunntarmen till mindre molekyler som antingen används av kroppen eller utsöndras.

"Homogeniseringen tillåter en del av XO att gå in i blodströmmen utan föregående bearbetning" säger Dr. Oster. Forskarna betonar dessutom att de matsmältningsrubbningar som är så vanliga i vårt samhälle, väsentligt ökar liposomfiltreringen in i blodströmmen.

Tillsammans med Dr. Donald J Ross från Fairfield University förklarar Oster varför osmälta fettfragment från homogeniserad mjölk utgör en sådan hälsorisk. XO:s attack mot artärväggarna har ytterligare dokumenterats genom obduktioner som utförts på patienter som avlidit i hjärt- eller cirkulationssjukdomar.

Det visade sig att plasmalogen helt saknades där artärväggarna utsatts för skador eller beläggningar, och mysteriet fick sin förklaring då forskarna fann XO i beläggningarna. "De båda ämnena kan inte existera samtidigt" säger Oster. Forskarna har infört termen "plasmalogen sjukdom" för att beskriva kärlsjukdom orsakad av XO.

XO + plasmalogen = gift

I en nyutkommen skrift (Nichlas Sampsidis, "Homogenized", Sunflower Publishing Co. Glenwood Landing New York 11547) betonar Oster och Ross att reaktionen mellan XO och plasmalogen resulterar i en giftig superoxid, som bokstavligen äter bort artärväggen och därigenom åstadkommer allvarliga skador som med tiden leder till förhårdnader och mineralavlagringar.

"Det är på det här stadiet som fettstrimlor och kolesterol börjar samlas runt beläggningen" säger forskarna.

Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.

Vidare bör man inta vitaminet folinsyra (folat) som blockerar XO:s verkan och bidrar till återupp-byggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter. Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar XO, och det är därför som kvinnor så sällan får ateroskleros före menopausen.

"Däremot kan de manliga könshormonerna, histaminerna, kolesterol och vitaminerna D2 och D3 stimulera och öka XO:s aktivitet", säger Oster.

I broschyren säger Sampsidis: "Man skall komma ihåg att kolesterol i dieten normalt inte ökar blodets kolesterolhalt" vilket är fel. Det kolesterol som ökar XO-aktiviteten är det kolesterol som finns lagrat vid kärlskadorna. Den mänskliga organismen är inte medveten om att XO stimuleras av kolesterol. Den lagrar kolesterol som en del av den normala läkningsprocessen. På grund av sina könshormoner är män mer utsatta för hjärtsjukdomar vid tidig ålder.

Vitamin D2 och D3 är inga bidragande faktorer så länge XO utesluts från dieten. D-vitamin som tillsätts i homogeniserad mjölk gör däremot mer skada än nytta, eftersom det ökar aktiviteten hos XO.

Sambandet helt klarlagt

Som stöd för sina forskningsresultat anför Oster och Ross statistik som kopplar konsumtionen per capita av homogeniserad mjölk med antalet dödsfall p.g.a ateroskleros. Sambandet framstår mycket klart men är ändå inte det starkaste argumentet för Osters fördömande av homogeniseringen.

Enligt Sampsidis registrerades i USA en nedgång på 10-20 % för dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar mellan åren 1960 till 1980. Under samma decennium visar statistiken från Department of Agriculture att årskonsumtionen per capita av homogeniserad mjölk sjönk från 131,7 kg till 110,3 kg motsvarande 16,3 %.

Som lätt kunde förutses har Osters forskning mött stark kritik från mejeriindustrin. Forskning som gick emot Osters och Ross publicerades av University of California i Davis, en känd lantbruksskola. 

Ross ignorerade forskningsresultaten från Davis och påpekade att "varje gång livsmedelsindustrin vill ha forskning som stöder dess intressen, vänder den sig till University of California i Davis".

Dr. Kurt Isselbacher, före detta chef för medicinska fakulteten vid Harvard Medical School, fann år 1968 att makromolekyler kan absorberas in i organismen. Oster säger att båda teorierna nu stämmer överens, även om det medicinska etablissemanget ännu inte bekräftat detta offentligt. Andra som uttryckt stöd för Osters och Ross arbete är Dr. R. Lincoln-Kesler vid Rush Pressbytarian – St. Luke's, Chicago, Dr. Jonathan V.Wright, medicinsk skribent i tidskriften "Prevention", samt två kända författare och forskare på näringsfysiologins område, Dr. Richard A. Passwater och Dr. Carlton Fredericks.

Massmedias reaktion

De viktigaste massmedia har – med undantag för en kort rapport av Charles Osgood, CBS – förbigått dessa forskningsresultat med tystnad och amerikanarna fortsätter att sätta i sig tonvis med homogeniserade mjölkprodukter.

Skadorna som uppstår genom XO börjar faktiskt redan i moderlivet(!), säger forskarna. Homogeniseringen är inte oumbärlig för mejeriindustrin även om ett frivilligt upphörande av proceduren skulle kunna ställa till problem för marknadsföringen. Dock skulle dessa kunna lösas utan att industrins good-will skulle behöva bli lidande.

Under homogenisering sker det en enorm ökning av ytarean hos fettkulorna. Det ursprungliga fett membranet försvinner och ett nytt bildas som då innehåller en mycket större andel av kasein och vassleproteiner.Även detta kan förklara de ökade allergiframkallande egenskaperna hos modern bearbetad mjölk.

En expert förklarar:

Paul Virgin, representant för mejeriet Alta-Dana Dairy, Los Angeles, USA:s största producent av opastöriserade mjölkprodukter, berättade för THE SPOTLIGHT att homogeniseringen blev populär under 30-och 40-talen av två skäl:

"Före krigsåren i mitten av 40-talet var mjölken i USA i större utsträckning rå, d v s opastöriserad och icke homogeniserad. På den tiden prissattes mjölken enligt sitt innehåll på grädde och smörfett, och tjockleken på gräddlagret i flaskan skvallrade om kvaliteten.

Många mejerier såg marknadsmässiga fördelar med mjölk som inte visade gräddinnehållet och homogeniseringen var huvudsakligen en standardisering av kvalitet och erbjöd ekonomiskt lönsam teknik. Det andra skälet var rent estetiskt.

Pastöriseringen gör att grädden bildar klumpar och koagulerar i mjölken, och det tyckte inte konsumenterna såg så aptitligt ut. Med homogeniseringen kom mjölken att se godare ut".

Men betalar vi inte ett alltför högt pris för utseendet?

Det samma gäller givetvis även för oss i vårt avlånga land, vi brukar samma tekniker. Detta borde ge en ordentlig tankeställare för även den mest inbitne mjölkdrickare…

Ta även del av det tidigare inlägget om mjölkens skadlighet:

http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/09/gluten-celiaki-mjolk-brostcancer.html