Visar inlägg med etikett prostatacancer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett prostatacancer. Visa alla inlägg

lördag 18 augusti 2018

Var får kon sitt kalcium ifrån? Bröstcancer-prostatacancer



Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer

Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?


Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden,  och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.

Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.

Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).

När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.



Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.

Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”

Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk
En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.

Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att  utveckla prostatacancer".

Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk. 

Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

  •      Regelbunden urinering
  •      Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
  •      Dåligt urinflöde
  •      Smärtsam eller brinnande känsla urinering
  •      Blod i urin eller i sperma
  •      Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel

Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.

Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…

Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.

Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.

I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.



Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.

Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714


www.kostinformation.se

Referenser:








Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort.
Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.
    
Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.
   
Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.
   
Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al.
Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.
   
Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.
   
Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.
   
Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al.
Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.
   
Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.
   
Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.
   
Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.
   
Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.






Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease 

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis

 

onsdag 21 februari 2018

Linfrö i kosten eller inte?


Linfrö är nästan alltid saluförd som en form av supermat. Tekniskt sett är lin inte ett spannmål. Vid första anblicken verkar linfrö vara ett positivt inslag i kosten. 3 matskedar linfrö ger hälsofördelar som får många att överväga att ha med linfrö i sin vardag:
  • Mer omega3 än i lax 
  • 6 g protein per portion 
  • Rik på fiber med 32 % av det dagliga rekommenderade intaget 
  • Måttlig källa till järn 
  • Glutenfritt 
  • Minskar kolesterolabsorptionen 
  • Antiinflammatoriska egenskaper 
  • Kan lindra symtom på klimakteriebesvär
  • Kan minska risken för bröst- och prostatacancer
Ytterligare hälsofrämjande fördelar som påvisats i studier: 
Detta är ett ämne som tvistats flitigt under de senaste 5 åren. Linfrö innehåller ett naturligt växtgift (linamarin) som i kroppen omvandlas till blåsyra (vätecyanid). 

Krossade linfrö 
Använder man krossade linfrön finns det risk att komma upp i för höga nivåer av cyanid i tarmen. I tarmen bryts de cyanogena glykosiderna ner till cyanid. Cyanid är ett känt gift som binder till hemoglobin i blodet och förhindrar syretransport. 

Vid hög konsumtion av cyanidrika livsmedel kan symptom som ökning av hjärtfrekvensen, illamående, yrsel, svaghet, trötthet, andnöd, huvudvärk och neurologiska symptom uppkomma. Hur mycket cyanogena
glykosider som försvinner vid upphettning och tillagning är idag 
inte helt känt. Vill du ha linfrön i din müsli eller på filen ska du välja hela linfrön istället. 

Kan man äta för mycket linfrö? 
Många människor gör just det och om du köper ekologiska livsmedel är chansen att detta frö ingår i många produkter:
  • Vegoburgare, vegokorv med mera.
  • Blandat spannmål som musli kan innehålla linfrö.
  • Många glutenfria livsmedel på marknaden innehåller linfrö.
  • Proteinpulver kan innehålla lin.
  • Tillverkare av vegetariska produkter ökar år efter år tillsats av linfrö i sina produkter.
Varför är då linfrö bra egentligen?
Fytoöstrogener är vad de växtbaserade versionerna av östrogen, de är mindre potenta än det östrogen som finns i mejeri och kött, eftersom det är identiskt med humant (mänskligt) östrogen. Ändå bör de växtbaserade källorna vara ett bekymmer för dem som försöker undvika dem.

En av anledningarna till att linfrö är ohälsosamt är att den är den mest potenta fytostrogenkällan. Om du jämför med andra källor så ser du att linfrön (men inte oljan) är exponentiellt högre än någon annan källa och hamnar på 1:a plats. På plats 2 hamnar - råa sojabönor – som mäter 73 % lägre i halt.

Efter de råa bönorna hamnar tofu, tempeh och texturerat sojaprotein. Deras östrogena aktivitet kommer från isoflavoner, medan lin får det från lignaner.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1472881/ 

Efter 60 års ålder kommer omkring 20 % ​​av männen att utveckla hypogonadism. När de närmar sig 80 år är oddsen för dem med lågt testosteron 50/50.

Man brukar säga att "myntet har 2 sidor" och här är en tänkvärd studie från år 2015 som vill påvisa motsatsen med höga nivåer av testosteron vid prostatacancer:
http://stm.sciencemag.org/content/7/269/269ra2 


Män med lågt testosteron ska undvika att ha dessa östrogenliknande föreningar i sitt blodomlopp. Är man bara ute efter Omega3 så ska man i så fall hålla sig till den raffinerade oljan istället för fröet.

Bröstcancer
Om du regelbundet äter kost som innehåller lignaner minskar risken för att utveckla bröstcancer med upp till 17 procent jämfört med kvinnor som inte äter så mycket lignaner.

Lignaner är fytoöstrogener som enligt en fransk studie med 58 049 kvinnliga deltagare, är en mycket effektiv medspelare när det gäller att förebygga bröstcancer.

I Journal of Clinical Oncology år 2011 fanns en artikel med titeln:  

"linfrö och bröstcancer: ”Vad ska vi berätta för våra patienter?" 

Författaren av studien var försiktig med alla råd till kvinnor om att de skulle äta mer av denna supermat.

Några år senare visade en liten klinisk studie med 24 postmenopausala kvinnor som hade bröstcancer som var av östrogenreceptor positiv, typ (ER +), att östrogen påverkar den typen av bröstcancer.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4077601/ 

Forskarna i studien ville se om det fanns biverkningar eller interaktioner med att kombinera hormonbaserat läkemedel tillsammans med ett tillägg av linfrö. Inga interaktioner observerades. Intressant men kanske irrelevant för den allmänna befolkningen som vill minska risken.

Även om effekterna på risk inte har studerats kliniskt, finns det många andra uppgifter som tyder på att det kan vara till hjälp. MCF7 är den mest studerade bröstcancercellinjen i världen. I labbforskning visade det sig att linfrö-lignaner ökade produktionen av östradiol (östrogen).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20592363 

"Framställning av östradiol ökar i MCF7-celler på ett koncentrationsberoende sätt efter stimulering med isoflavon och lignan-extrakt från Linum usitatissimum (lin)".

De verkade också positivt påverka östrogenreceptorns (ER) i MCF7-cellerna.

Inte all bröstcancer är östrogenreceptorberoende. I både beroende och icke-beroende cellinjer har lignaner visat sig ha en *antiproliferativ effekt (minska tillväxten).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12142076/ 

*(Antiproliferativ. Något som har antiproliferativa egenskaper hämmar celldelning. Läkemedel med antiproliferativ effekt är användbara vid bl.a. cancer, då man vill hämma celldelningen i tumören). 

Problematiken med vissa studier
Man ska vara försiktig med studier som bara mäter risken under ett eller två år, för det är alldeles för kort tid. Efter den initiala cellmutationen som orsakar bröstcancer, tar det 6-8 år innan tumören är tillräckligt stor för att ses på ett mammogram.

http://abcnews.go.com/Health/OnCallPlusOverview/true-breast-cancer-takes-years-develop/story?id=3656163 

Det är en av anledningarna till att det är så svårt att genomföra kliniska studier på kost och denna sjukdom. Med detta sagt visade en kortsiktig studie att lignaner tydligen kan hjälpa till. De testade inte det som en förebyggande åtgärd, utan forskarna mätte de effekter som det hade på tumörerna från tidsdiagnosen till kirurgisk borttagning. Det var i genomsnitt ca 5 veckor.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15897583/ 

19 patienter åt en kaka varje dag som innehöll 25 gram linfrö, och 13 patienter åt en utan linfrö (s.k placebo). Resultaten var positiva:

71 % minskning av c-erbB2

34,2 % minskning av tumörcellsproliferation
 
30,7 % ökning av tumörens apoptos (kontrollerad celldöd) i gruppen som åt muffins med linfrö, men inte i placebogruppen.  

Vad var då forskarnas slutsats?
 
"Linfrö har potential att minska tumörtillväxten hos patienter med bröstcancer"
Det var forskarnas åsikt men teori har inte bevisats.

Bra för kvinnor, dåligt för män?
Man kan inte göra den typen av grov generalisering, för vissa män för mycket testosteron. Fytoöstrogener - som lignaner och isoflavoner - i deras dagliga kost kan då vara positivt.
Men för män i medelåldern och äldre, verkar det som att de skulle vara mindre benägna att få hjälp av lignaner, utan att det istället kan skada dem.

Med för kvinnor förefaller detta mycket mindre sannolikt. Efter klimakteriet minskar östrogenproduktionen.

Det är därför hormonersättningsterapi används så mycket som möjligt för att kompensera det som går förlorat. Om fytoöstrogener fungerar och har en östrogen effekt på människokroppen (som fortfarande diskuteras) skulle den kompletterande effekten troligen vara en fördel för åldrande kvinnor.

På grund av fytoöstrogener i denna växt jämfört med andra källor till fytoöstrogen så måste biverkningar beaktas för båda könen, men speciellt för män.

Biverkningar av linfrö
  • Orolig mage
  • Uppblåsthet/gaser
  • Diarre
  • Lägre blodsocker
  • Lägre diastoliskt blodtryck
  • Minskad blodkoagulering
  • Gynekomasti (manlig bröstvävnad)
  • Minskad libido (sexlust)
  • Minskad muskelmassa
  • Allergisk reaktion
  • Eventuella risker vid graviditet
Är det säkert att äta linfrön under graviditeten?
Med tanke på dess kända förmåga att efterlikna östrogen och påverka produktionen, kan det vara skadligt att äta det i stora mängder eller äta det varje dag. Det kan påverka hormonbalanser.
För att vara tydlig är det bara en hypotetisk hälsorisk eftersom det inte finns forskning som inkluderar gravida kvinnor eller de som ammar. Små mängder är sannolikt inga problem, men frekvent eller daglig konsumtion är nog inte att rekommendera.

IBS och kost med hög fiberhalt
De som har IBS med förstoppning eller annan mag/tarmsjukdom som orsakar intestinala besvär måste vara försiktiga när de äter linfrö, liksom chiafrön.

Blodtryck och linfrö
Även om det inte bevisats, har det funnits mer än en studie som har observerat att ett lågt blodtrycket blir lägre vid konsumtion av linfrö. För de flesta skulle det vara bra, men för den minoritet av befolkningen som har lågt blodtryck kan denna biverkning vara farlig. Likaså för dem som går på medicinering för avvikande blodtryck.

Lägre blodsocker
Normalt skulle linfrö vara till hjälp för dem med diabetes, men det kan också skapa en läkemedelsinteraktion genom att nivån blir för låg.

Andra biverkningar
Gynekomasti, minskad libido (minskad sexlust) och minskad muskelmassa är saker som män måste se upp för.
Raffinerad linolja bör vara säker för män, eftersom den inte innehåller specifika lignaner, men se upp för varumärken som annonseras som ”olja med hög lignanhalt”, det beror på att de tillsätter extra linfrön efter att oljan raffinerats.


Kan man vara allergisk mot linfrön?
Eftersom det är växtproteiner som vi är allergiska mot, så är raffinerad linolja sannolikt inte ett problem, eftersom endast miljondelar av protein kommer att finnas i slutprodukten. Men linfröet obehandlat i sig, kan man således ha känslighet mot, om du får smärtrelaterade problem, huvudvärk, kliande ögon eller andra vanliga symptom på en allergisk reaktion.  Men allergi mot linfrö är sällsynt.

En studie som inkluderade pricktest fann positiva reaktioner mot lin hos 5,8 % av deltagarna, men det var nästan allt på grund av korsreaktioner. Ytterligare tester visade att endast 0,15 % av 1 317 undersökta personer hade en allergi mot lin. Det handlade alltså om 1 av 700 personer. 
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20648772 

Mycket få fallstudier har skrivits om lin-specifika immunoglobulin E (IgE) reaktioner. I Japan återfinns dock en dokumentation från år 2014 när en 29-årig kvinna åt bröd som innehöll linfrö. Hon upplevde anafylaktisk chock.
 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25163581 

Förutom en handfull fallstudier med anafylaktisk chock så har kontaktdermatit också rapporterats efter intag. 
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26367209 

Slutsats:

Trots att de antiproliferativa (egenskaper som hämmar celldelning) och menopausala fördelarna inte är fullt klarlagda, tyder dock allt på att denna mat troligen är bra för kvinnor i genomsnitt.

Om du är man, så överväg istället något annat än linfrö i din kost...

OBS! Inlägget kommer att uppdateras ytterligare i mån av tid så bokmärk gärna sidan.







 
 

 

torsdag 8 december 2016

Cancer och den hälsosamma vitlöken


Att veta om olika hälsofördelar av att kunna använda naturliga livsmedel i kampen mot olika sjukdomar är viktigt. Många av dem som lider av kostrelaterade sjukdomar kan också i förlängningen drabbas av andra sjukdomstillstånd. Detta gäller även sedan man eventuellt lagt om sin kost.

Ny forskning har funnit att föreningar i vitlök kan minska cancerrisker med så mycket som två tredjedelar. Både vitlök och lök innehåller organiska svavelföreningar som är kraftfulla mot cancer. Ryktet om vitlöken (Allium sativum) som ett effektivt botemedel mot tumörer sträcker tillbaka till den egyptiska Codex Ebers ca år 1550 före Kristus.

Enligt National Cancer Institute, som är en del av National Institutes of Health, har flera studier visat att vitlök minska risken för flera former av cancer med 50 procent eller mer. Vitlök hjälper också till att förebygga hjärtsjukdom och diabetes, och dessutom stärker vitlök i allmänhet immunförsvaret.


Ny forskning har funnit vitlök innehåller mer än 30 organiska svavelföreningar, många med spännande anti-cancer egenskaper. Den ena är en förening som kallas diallyl-trisulfid (DAT), som bekämpar cancer genom att förhindra, döda, eller blockera tillväxten och spridningen av cancerceller. Intressanta studier har antytt att vitlök hämmar utvecklingen och utvecklingen av cancer i prostata-, bröst-, kolon, mage, urinblåsa, matstrupe och hud vid tester på cancerceller i provrör och på djur.


En studie som genomförts vid University of North Carolina fann att människor som äter vitlök ofta minskar risken att drabbas av kolorektal cancer med två tredjedelar. Bevis stöder att ökad konsumtion av vitlök kan minska risken att drabbas av bukspottkörtelcancer. En studie utförd i San Francisco visade att risken att drabbas av bukspottkörtelcancer var 54 procent lägre hos personer som intar stora mängder av vitlök jämfört med dem som åt mycket lite.


Enligt rapporter från Institutet National Cancer så kan vitlök minska risken för cancer i bukspottskörteln med 54 procent, prostatacancer med 50 procent, tjocktarmscancer med 50 procent, och magcancer med 52 procent. Vissa studier visar ännu större fördelar: En fransk studie visade att ett ökat intag av vitlök förknippades med en statistiskt viktig nedgång i risken att drabbas av bröstcancer. Man skriver också: ” En analys av data från sju populationsstudier visade att ju större mängd rå och tillagad vitlök som konsumeras, desto lägre risk för att drabbas av mag och kolorektal cancer”.

Den europeiska presumtiva utredningen Cancer and Nutrition (EPIC), är en pågående multinationell studie med män och kvinnor från 10 olika länder. Denna studie undersöker effekterna av kost och cancer. I studien visades att större intag av lök och vitlök kunde sättas i samband med en minskad risk för tarmcancer.
En stor prospektiv studie undersökte huruvida kost och andra riskfaktorer är relaterade till cancerincidens hos främst äldre kvinnor. 

Resultaten från studien visade ett starkt samband mellan konsumtion av vitlök och minskad risk tjocktarms-cancer. Kvinnor som konsumerade de största mängderna vitlök hade en 50 procent lägre risk för att drabbas cancer i kolon jämfört med kvinnor som konsumerade små mängder av vitlök.

Vitlök kan även hjälpa till att förebygga och bekämpa några av de dödligaste cancerformerna. Forskare vid Medical University of South Carolina fann att svavelföreningar i vitlök även är effektiva mot glioblastom, en dödlig typ av hjärntumör.

Studier bedrivs också på hur vilken effekt vitlökens föreningar (ajoene) kan ha i behandling av leukemi. En större kinesisk studie undersöker vitlökens positiva effekter i behandling av lungcancer och man förslår vidare forskning på området för att eventuellt kunna förebygga lungcancer.

Övriga fördelar

Testosteronhöjande egenskaper. Japanska studier fann att vitlök ökar testosteron i kombination med en proteinrik diet under en månad av försök. Det kemiska diallyl-disulfiden stimulerar kroppen att släppa ett hormon som sporrar produktionen av testosteron.

Diabetes.Vitlök används som en traditionell behandling i Europa, Asien och Mellanöstern för att behandla diabetes. Studier på både människor och djur som genomförts i Japan, Indien och Saudiarabien visar att vitlök reglerar och sänker blodsockret effektivt. Den indiska studien fann att allicin i vitlök kombineras med B-vitaminet tiamin, stimulerar bukspottkörteln att producera insulin.

Hjärtsjukdom.Vitlök tacklar både kolesterol och blodtryck för att minska risken för hjärtsjukdom. Flera studier har visat att vitlök sänker nivåer av triglycerider och LDL-kolesterol – med så mycket som 20 procent. I en stor studie, där deltagarna tog 800 milligram pulveriserad vitlök dagligen under fyra månader, sänktes deras kolesterol med 12 procent och deras triglycerider med 17 procent.

Flera studier med vitlök som kosttillskott har visat en signifikant minskning av diastoliskt blodtryck (under trycket), och tre visade en minskning av det systoliska trycket (övre trycket). En kemikalie i vitlök som kallas svavelväte gör att den glatta muskulaturen slappnar av, vilket bidrar till att kontrollera och normalisera blodtrycket.

Vitlök verkar för att förhindra uppbyggnad av plack och förhindrar blodproppar, vilket skulle kunna minska risken för stroke och tromboser. En studie vid Indiens Tagore Medical College fann att patienter som tog vitlöksolja dagligen under 10 månader löpte 83 procent mindre risk att bilda farliga blodproppar.

Förkylning. En brittisk studie visade att komplettera sin kost med vitlök varje dag minskade risken att bli förkyld med mer än hälften jämfört med personer som tog placebo. Om man dessutom råkade bli förkyld sker tillfrisknandet snabbare.

Experter rekommenderar att äta två till fyra klyftor färsk vitlök dagligen eller 1200 milligram frystorkade vitlök som delas in i tre doser. Vid tillagning, maximeras dess hälsofördelar genom malning eller att den krossa innan tillagning. Genom att krossa den blandas två av vitlökens viktigaste beståndsdelar - alliin och alliinas - tillsammans skapar dessa den kraftfulla föreningen allicin.

Viktigt att veta om
Skivar du vitlöken krossas få celler. Därmed reagerar ganska lite av alliinet med alliinas. Ju finare du hackar desto fler celler förstörs och mer allicin bildas. Just därför bör vitlök helst pressas och krossas för att få ut mest allicin. Dessutom förstörs enzymet alliinas av upphettning, så vitlöken måste pressas/krossas innan tillagning för att allicin ska hinna bildas. Och vitlöken har alltså störst effekt rå. Vill man tillaga vitlöken är det bra att låta den stå 5-10 minuter efter pressning/krossning för att mer allicin ska hinna bildas. Helst ska ekologisk vitlök användas om det finns att tillgå.

För egen del äter jag själv vitlök flera gånger per vecka i en egenkomponerad "hälsosallad" och receptet får du här nedan:

(För 2 personer)

1 Romansallatshuvud (ca 200gr) som finhackas
1 påse Machésallat (ca 65gr) som finhackas
1 finriven morot
4-6 klyftor ekologisk vitlök (efter egen smak) som krossas i vitlökspress
2-3 matskedar bra Aioli (eller efter behag)
Alla ingredienser blandas sedan noga i en skål
Krydda med flingsalt eller örtsalt samt svartpeppar

Kan ätas för sig självt eller tillsammans med andra tillbehör som t.ex. ägg om man tål det. Fungerar fint som ersättare för potatis, ris och pasta vid måltid. Salladen innehåller utöver vitlökens goda hälsoförmåner även betydande mängder av folat och K-vitamin vilket är ett stort plus i kanten.

OBS! Babyspenat kan också användas i salladen, men man bör vara återhållsam med spenat pga oxalsyrahalten.Intag 1 gång per vecka av spenat är allmänt ok.
Referenser:
Diallyl Disulfide (DADS), a Constituent of Garlic, Inactivates NF-B and Prevents Colitis-Induced Colorectal Cancer by Inhibiting GSK-3ß.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27138790

Garlic(Allium sativum) feeding impairs Sertoli cell junctional proteins in male Wistar rat testis: microscopy study.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27109898

Secondary Metabolites from Endophytic Fungus Penicillium pinophilum Induce ROS-Mediated Apoptosis through Mitochondrial Pathway in Pancreatic Cancer Cells.  
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26848704

Raw Garlic Consumption and Lung Cancer in a Chinese Population.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26809277

The JNK Signaling Pathway Is a Novel Molecular Target for S-Propargyl- L-Cysteine, a Naturally-Occurring Garlic Derivatives: Link to Its Anticancer Activity in Pancreatic Cancer In Vitro and In Vivo. 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26033085

Effects of garlic oil on pancreatic cancer cells. 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24289598

Garlic Phytocompounds Possess Anticancer Activity by Specifically Targeting Breast Cancer Biomarkers - an in Silico Study.  
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27356707

The garlic compound ajoene targets protein folding in the endoplasmic reticulum of cancer cells.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26207910

Ajoene (natural garlic compound): a new anti-leukaemia agent for AML therapy  

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15158086