onsdag 25 maj 2016

Socker och hälsan - sjukdomar och sockerberoende


Socker och hjärtat
Större sockerintag kan vara skadligt för hjärtat.  En studie från år 2013 visade starka bevis för att socker faktiskt kan påverka pumpmekanismen i hjärtat och kan öka risken för hjärtsvikt. Resultaten pekade specifikt på en molekyl av socker (liksom från stärkelse) metaboliten glukos-6-fosfat (G6P) som skyldig till förändringar i muskelproteinet i hjärtat. Dessa förändringar kan på sikt leda till hjärtsvikt. Ungefär hälften av de människor som får diagnosen hjärtsvikt dör inom fem år.

Socker och magnesiumbrist
En stor del av befolkningen lider av magnesiumbrist och detta är en vanlig orsak till allergier, depressioner, PMS, njursten, migrän, epilepsi, karpaltunnelsyndrom, hjärtproblem och blodtrycksbesvär. 

Vid stress förbrukas stora mängder magnesium likaså vid stora intag av socker.
För att bryta ner socker går det år B-vitaminer och bl.a magnesium. Man säger att kroppen behöver 56 magnesiummolekyler för att kunna bryta ner 1 sockermolekyl. Kroppen förbrukar således av sina magnesiumdepåer för att bryta ner sockret.


Socker och fettbildning
Fetman i USA har tredubblats under de senaste 30 åren och barnfetma har fördubblats. Varför? En orsak kan vara ökningen av fruktoshaltiga drycker. En studie från år 2010 på barn fann att överskott av fruktos intag (men inte intag av glukos) faktiskt orsakar att viscerala fettceller mognar – således grunden för en stor mage och ännu större framtida risk för hjärtsjukdomar och diabetes.

Socker och ökad hunger
En studie från år 2008 fann att överkonsumtion fruktos var kopplad till en ökning av ett tillstånd som kallas leptinmotstånd. Leptin är ett hormon som talar om när du har ätit tillräckligt med mat.

Problemet är att vi ofta ignorerar signalen vår hjärna sänder till oss. Hos vissa människor fungerar inte denna signalöverföring och lämnar ingen signal alls att kroppen har tillräckligt med mat för att fungera. Detta i sin tur kan leda till överkonsumtion av mat och därmed fetma. Om du har gått upp i vikt under det senaste året och kan inte riktigt räkna ut varför, kanske bör du titta på hur mycket fruktos du får i dig.

Cancer och överlevnad
Det är svårt att tala om socker utan att nämna insulin. Socker och insulin är väl dokumenterat i litteraturen bl.a vid insulinresistens och cancer. En studie från år 2013 fann att socker i tarmen utlöste bildandet av ett hormon som kallas GIP (styrs av ett protein som kallas β-catenin som är helt beroende av sockernivåer), som i sin tur ökar insulinfrisättningen.

Forskarna fann att β-catenin i själva verket kan påverka cellernas mottaglighet så att cancer kan bildas. Ytterligare studier har visat negativa associationer mellan högt socker och stärkelseintag och överlevnad hos både bröstcancerpatienter och patienter med tjocktarmscancer.

Genetiskt betingar sockerbehov
En nyligen genomförd studie där 579 personer ingick, visade att de som hade genetiska förändringar i ett hormon som kallas ghrelin också faktiskt konsumerade mer socker (och alkohol) än de som inte hade denna  genvariation. Ghrelin är ett hormon som talar om för hjärnan att du är hungrig.


Förslag på varningstext
År 2012 tog tidskriften Nature, upp en idé om att begränsningar och varningar bör placeras på socker och sockerhaltiga produkter. Författarna visade upp bevis för att fruktos och glukos i överskott kan ha en toxisk effekt på levern som vid metabolismen av etanol - alkoholen i alkoholdrycker hade likheter med de metaboliska vägar som fruktos tog.

Vidare ökade socker också risken för att drabbas av kroniska sjukdomar som alkohol kan utlösa. En intressant studie från år 2013 fann att leverskador faktiskt kan uppkomma utan stora intag av kalorier eller vid viktökning.

Socker och hjärnan
Socker kan faktiskt påskynda åldrandet. År 2009 fann en studie ett samband mellan glukoskonsumtion och åldrande celler. 2012 publicerades en studie som fann att överdriven konsumtion av socker var kopplat till brister i minnet och övergripande kognitiv hälsa. En studie på råttor från 2009 visade liknande resultat.

Många koststudier har genomgående visat att hyperaktiva barn äter mer raffinerat socker än andra barn. 

En studie med 265 hyperaktiva barn visade att mer än 75 % av dem visade onormal glukostolerans. Detta innebär att deras kroppar var mindre känsliga för sockerintag och därför inte kunde upprätthålla ett balanserat blodsocker.


Spikar” av förhöjt blodsocker och av insulinnivåer utlöser skadliga fria radikaler, oxidativ stress och inflammation. Förhöjt blodsocker kan också interagera med proteiner, kanske även med exorfina peptider och producera glykerade molekyler som skadar blodkärl och nerver, inklusive hjärnceller.

Dessutom när ett barn regelbundet tillåts att småäta av källor till raffinerade kolhydrater, såsom godis, choklad, läsk och juice, riskerar de ökade blodsocker och insulinnivåer. Dessa nivåer av glukos i blodet ger oberäkneliga utlösande oförutsägbara svängningar i koncentration, fokus, hunger, begär, aktivitet och beteende. Dessa faktorer är inte till stor hjälp för ett barn med autism eller ADHD.


Större sockerkonsumtion bland barnen
Förr i tiden gällde t.ex en litennormal” godispåse till barnen när lördagen kom, nu idag är det stora vida påsar som rymmer kilo med godis och många föräldrar kompletterar ofta dessa ”kilospåsar” med en läsk eller Coca-Cola till sina barn...socker, socker och mer socker. 

Sockergömmor 
Många eftersträvar att försöka undvika de “normala” sockerhaltiga syndarna som godis, kakor, tårta, läsk med mera, men de känner sig ofta lite lurade när de faktiskt upptäcker att livsmedel de betraktar som ”nyttiga” faktiskt innehåller massor av socker. Sockret har brett ut sig enormt de sista 30 åren och vi hittar idag socker och mer socker överallt runt oss i produkter….Läs gärna Stora Kosthandboken där jag ingående tar upp hur man gick tillväga för att så att säga "lurades" för att få folk att frångå det bruna sockret (hälsosammare) och istället välja vitt raffinerat socker.

(ovan ett tidningsklipp från år 1982 i serien "för 60 år sedan" som handlade om 1920-talets Sverige)

Sockerfilmen - En tankeväckare!
Avslutningsvis vill jag be dig att avsätta lite tid och titta på den fantastiska "Sockerfilmen" som fått allt fler att både förfasas och vakna upp för vad det är som pågår... 


Här är en direktlänk till YouTube där du kan se filmen med bättre bild och format:  
 
 

 


Referenser till ovan artikel:

National Institutes of Health, National Heart, Lung, and Blood Institute. Disease and Conditions Index: What Are Overweight and Obesity? Bethesda, MD: National Institutes of Health; 2010.

Krebs NF, Himes JH, Jacobson D, Nicklas TA, Guilday P, Styne D. Assessment of child and adolescent overweight and obesity. Pediatrics 2007;120:S193–S228.

Daniels SR, Arnett DK, Eckel RH, et al. Overweight in children and adolescents: pathophysiology, consequences, prevention, and treatment. Circulation 2005;111;1999–2002.

Office of the Surgeon General. The Surgeon General's Vision for a Healthy and Fit Nation.[PDF - 840 KB]. Rockville, MD, U.S. Department of Health and Human Services; 2010.

Freedman DS, Zuguo M, Srinivasan SR, Berenson GS, Dietz WH. Cardiovascular risk factors and excess adiposity among overweight children and adolescents: the Bogalusa Heart Study. Journal of Pediatrics 2007;150(1):12–1.






onsdag 11 maj 2016

Glutentrenden och gluten - den mediala propagandan mot glutenfri kost


Man ser nu allt oftare negativa rubriker som "Få hälsoeffekter med glutenfri kost" trots att många mår bättre på glutenfri kosthållning.
Vi kan se allt mera "experter" yttra sig i media och ifrågasätta den populära glutentrenden...men varför? Kan man se ett mönster att alla dessa "experter" som "köpta" FÖR att konsumtion av gluten och glutenhaltiga livsmedel inte ska minska ytterligare?


Glutentrenden gör att försäljning av glutenhaltiga spannmål som vete, korn och råg och produkter tillverkade av dessa sädesslag minskar kraftigt i västvärlden.... vilket betyder förluster för jordbruk, näringsliv och industri...och en hälsovinning för dem som slutar äta gluten i formerna: vete, korn och råg. Man kommer säkert att kunna fastställa om något årtionde sjukdomar relaterade till gluten och glutenintolerans minskar.


Att äta glutenfritt har gjort att otaliga mängder människor kan berätta om en betydligt bättre hälsa och välmående...och ofta lindras eller försvinner besvär och sjukdomstillstånd...och vilka förlorar på att man kan äta sig till ett friskare och hälsosammare liv?...Jo läkemedelsindustrin som nu förlorar miljarder på denna nya trend varje år...

 
I Vetenskapens Värld som sändes av SVT den 9 maj 2016 handlade det om glutentrenden att äta mindre gluten och äta mer glutenfritt. Man kan tycka sig se ett "mönster" som både talar för och emot gluten, med andra ord är filmen gjord på ett skickligt och utstuderat sätt för att skapa "tvivel" och göra människor osäkra i frågan  och få dessa osäkra människor att lita till "experternas" ord mer än till det andras berättelser, det egna tänkandet och egen slutledningsförmåga...Hur det än är så bestämmer varje individ över sin egen kropp och vad man väljer att stoppa i sig.



En annan källa till sjukdom och besvär är ju även den moderna processade mjölken. Mjölkkonsumtionen är också på tillbakagång vilket gör att det blir ett stort överskott på mjölk och vinsterna minskar för mjölkindustrin. Detta har man dock försökt lösa genom att göra större reklamkampanjer och lyfta fram olika kaffedrycker där mjölk ingår som t.ex "kaffelatte"...



Kanske det är dags att testa alla barn i Sverige till att börja med för glutenintolerans/känslighet/celiaki som vissa forskare vill? Ja, det kan vara en god idé för det är ju barnen som ska ta över i samhället efter oss...och en bra början kan ju vara att t.ex alla skolor inför glutenfri mat...

 "- Att folk på eget bevåg börjar äta glutenfritt, kan också vara att blodproverna är osäkra", säger Jonas Ludvigsson barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet.

En av mina kontakter sade något intressant runt glutenproblematiken och intolerans mot gluten i en intervju jag gjorde år 2010, och jag brukar citera honom i mina inlägg då och då:
"En utländsk professor inom pediatrik som länge forskat runt glutenintolerans sade följande kloka ord vid en intervju 2010: "Varför säger inte läkarkåren sanningen? Då kunde 80 % av patienterna gått hem från sjukhusen varje dag".


Bloggen ofrivilligt nedstängd
Avslutningsvis kan jag tillägga att när programmet glutentrenden gick på Tv den 9 maj så släcktes plötsligt min blogg ner och var stängd och osökbar på nätet i över 12 timmar och trafiken till min blogg var under den tiden 0 (noll besök). Som det såg ut så gavs celiakiförbundets sida då främsta favör och kom överst i 3 träffar vid googlesökning istället för denna glutenblogg som haft  miljonbesök, och som alltid brukar ligga som nummer 1 eller 2 vid sökning på google.

Det googlades friskt med 1000-tals sökningar på orden "gluten" och "glutenfritt" samt "glutenintolerant" efter programmet och dessa sökningar skulle per realitet automatiskt ha hittat till min blogg och givit ett högt rankat sökresultat, men så var icke fallet för den fanns inte utan "fel 502" visades.

Det är fruktansvärt och obehagligt om sökmotorer kan påverkas och styras vid behov...OM det är så är det faktiskt en obehaglig korrupt utveckling som pågår...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid...




onsdag 20 april 2016

Typ 1-diabetes – Betydelsen av mjölk och gluten



Typ 1-diabetes – Barn och vuxna - Betydelsen av mjölk och gluten - Glutenintolerans och mejeriintolerans.
En långtidsstudie av barn i västvärlden (med början redan vid födseln) fann att ökad konsumtion av (behandlad/processad) komjölk (pastöriserad/homogeniserad) var associerad med utvecklingen av diabetes typ 1-relaterade autoantikroppar - men bara hos barn med låg till måttlig risk för att utveckla sjukdomen. Emellertid var dock konsumtion av komjölk också förknippad med en ökad risk att utveckla typ 1-diabetes hos alla de barn som var positiva för antikroppar.

Studien publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, och var en dubbelblind, randomiserad studie där det ingår barn med genetiska förutsättningar att drabbas av diabetes barn genom att få antingen vanlig komjölk (processad) som modersmjölksersättning, eller en speciell ersättning av kaseinhydrolysat när bröstmjölk inte var tillgänglig under de första 6-8 månaderna i livet.

Under de kommande tio åren hade barnen som analyseras för typ 1-diabetes samt typ 1 relaterat, bildat autoantikroppar. De första resultaten var hoppfulla, barnen som gavs hydrolyserad modersmjölksersättning hade 50 % lägre risk att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar efter 10-års ålder.


Denna studie var en del av en större studie som inleddes år 2002 och som för närvarande bedrivs i 77 centra i 15 olika västländer för att besvara frågan om huruvida övergång till en hydrolyserad modersmjölksersättning kommer att minska förekomsten av typ 1-diabetes. Författarna till studien vill mena att den hydrolyserade ersättningen minskar tarmpermeabiliteten (genomsläpplighet), och att den har en gynnsam effekt på tarmfloran.

Men en nyare studie som har följt samma barn under en längre tid och som publicerades i Journal of American Medical Association, fann att det hydrolyserade ersättningen inte alls minskade risken för antikroppar relaterade till typ 1-diabetes hos dessa barn efter 7-års ålder.

En liknande pilotstudie från Finland fann att i jämförelse med vanlig komjölksbaserad ersättning, så minskade en ersättning som var fri från bovint insulin, risken för typ 1-relaterade antikroppar efter 3-års åldern hos barn med genetiska anlag för sjukdom. En studie visade att barn som senare utvecklade typ 1-diabetes, hade högre nivåer av antikroppar mot komjölk redan i spädbarnsåldern.

Författarna av studien skriver att detta konstaterande kan bero på ökad tarmpermeabilitet eller fördröjd mognad av tarmens immunsystem hos barn som utvecklade diabetes. Tidig exponering för komjölk kan således vara en riskfaktor för typ 1-diabetes hos barn som har ett dysfunktionellt immunsystem i tarmen. Alla barnen i denna studie matades med komjölksbaserad ersättning i minst två månader.


Många studier har visat att komjölkskonsumtion är förknippad med en ökad risk för typ 1-relaterad autoimmunitet eller typ 1-diabetes (t.ex. Holmberg 2007 ; Kimpimäki 2001Villagrán-Garcia 2015; Virtanen 2012 ; Wahlberg 2006)

Bovint insulin
Komjölk innehåller bovint insulin (från nötkreatur) som liknar människans insulin (humant insulin), och kan orsaka immunreaktioner hos människor. Vissa forskare skriver att en immunreaktion mot bovint insulin kan sprida sig och reagera med kroppens eget insulin, och så småningom i kombination med andra faktorer såsom t.ex. virus vilket faktiskt kan resultera i en autoimmun reaktion mot de insulinproducerande betacellerna, vilket kan resultera i typ 1 diabetes.

Man har funnit bevis för denna process hos spädbarn, och fann att virusinfektioner faktiskt kan öka immunsvaret mot insulin, inducerat av just bovint insulin i komjölk.

Man ska även vara medveten om andra hormoner som finns i komjölk: se ett tidigare blogginlägg om detta.


A1 eller A2 mjölk
Mjölkproteinet kasein har olika varianter (A1 eller A2) beroende på rasen på kon. Laugesen fann att konsumtionen av mjölk som innehåller A1 typen av kasein är associerad med typ 1-diabetes (raser som producerar A1 mjölk är mer vanligt i norra Europa, där också förekomsten av typ 1 är högre).

Merriman hävdar att denna förening är i stället på grund av latitud och de skyddande effekterna av D-vitamin . Det finns en ganska livlig debatt om detta ämne i den vetenskapliga litteraturen: Truswell 2005  Clemens 2011  Bell 2006. Det finns många fler artiklar om PubMed om detta ämne. 
Här är en intressant artikel: Du dricker fel sorts mjölk.

Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP)
Sardinien vid Italien är en ö i Medelhavet som har en hög förekomst av typ 1-diabetes. En studie visade att Sardinier med typ 1 också var infekterade med Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP), som överförs från mjölkkobesättningar genom mat till människor. Forskare tittar nu närmare på fynden (t.ex. Masala 2013Masala 2014 , Naser 2013).

Personer i riskzonen för typ 1-diabetes testade positivt för MAP-relaterade markörer oftare än friska kontrollpersoner. MAP kan lätt överföras till människor med infekterad komjölk, och man fann att modersmjölkersättning och eventuellt MAP kan stimulera betacellsautoimmunitet (de celler i bukspottkörteln som producerar insulin) (Niegowska 2016).  

(Paratuberkulos är en kronisk tarminfektion hos idisslare. Sjukdomen som också kallas Johne’s disease drabbar framförallt idisslare, men även vissa andra djur kan infekteras, till exempel kanin).

Typ 2-diabetes
Medan konsumtion av komjölk ofta kopplas till en ökad risk för typ 1-diabetes, är det också ofta förknippat med en lägre risk för typ 2-diabetes. Denna förening kan dock bero på vilken typ och mängd av mjölkprodukter som används. En långtidsstudie från Storbritannien fann att en ökad konsumtion av fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt var förknippade med en lägre risk för senare typ 2-diabetes hos vuxna.

En systematisk genomgång och metaanalys av 16 studier som inkluderade en halv miljon människor funnit att en blygsam ökning av yoghurt, ost och magra mejeriprodukter var förenat med en minskad risk för typ 2-diabetes. En annan metaanalys fann att ett större intag yoghurt är förknippad med en minskad risk för typ 2-diabetes hos vuxna amerikaner, men däremot inte andra mejeriprodukter.


Kamelmjölk?
Ett försök på 12 personer med typ 1-diabetes som drack kamelmjölk under två år, visade att tre av dem minskade sitt insulinbehov till noll! Totalt visade de 12 i försöket en bättre genomsnittlig blodglukoskontroll, lägre HbA1c-nivåer och ett lägre insulinbehov än de som inte dricker kamelmjölk. Hos personer med typ 2-diabetes som dricker kamelmjölk ökar däremot insulinnivåer jämfört med att dricka komjölk visar en annan undersökning.

En studie på gnagare visade att det minskade också risk för njursjukdom, sänkte blodglukosnivåer och sänkte insulinresistens hos gnagare med kemisk-inducerad typ 1-diabetes.
Raikas, en folkstam i norra Indien som sysslar med kameluppfödning, har en extremt låg förekomst av typ 1 diabetes trots deras genetiska förutsättningar, visade en undersökning.

Vete och gluten
Glutenfri diet kan förebygga och i vissa fall få typ 1-diabetes att gå i remission (återgå).
En 5-årig pojke fick diagnosen typ 1-diabetes (ingen celiaki konstaterad), med höga blodsockernivåer (HbA1c var 7,8 %). Han fick inte insulin, men började äta en glutenfri diet i stället. HbA1c gick ner till 5,8-6 %, vilket är i stort sett normalt, och två år efter sin diagnos så behöver han fortfarande inte ta insulin.

Hans diabetes är i remission utan insulin vilket ganska säkert kan tillskrivas den glutenfria kosten. Det är det första dokumenterade fallet jag har sett i den medicinska litteraturen som redovisar att typ 1-diabetes kan gå i remission utan insulin eller någon annan medicinsk åtgärd, och det publicerades i BMJ, British Medical Journal, en mycket ansedd källa.

En 15-årig pojke med "tyst" celiaki uppvisade tecken på avvikelser i glykos och testades positivt för autoantikroppar för typ 1-diabetes. Med andra ord var han på god väg att utveckla typ 1. Efter 6 månader på en glutenfri diet, återgick hans glukos tillbaka till det normala och autoantikropparna försvann. 36 månader senare vid ny undersökning var han fortfarande symtomfri.

En långsiktig studie av barn med celiaki som hade typ 1 diabetesrelaterade autoantikroppar fann man att dessa antikroppar försvann gradvis under ca två år efter att ha gått på en glutenfri diet.

Bild: Kostdoktorn - en man som via LCHF-kost (glutenfri) fick bukt med sin typ 1-diabetes

Celiaki
Gluten kan spela en roll i utvecklingen av typ 1-diabetes på grund av sambandet mellan typ 1 och den autoimmuna sjukdomen celiaki, ca 7 % av personer med typ 1-diabetes har också celiaki visade en undersökning. I likhet med bovint insulin i komjölk, innehåller vete också ett protein som liknar ett annat protein som är kopplat till autoimmuna reaktioner i bukspottkörteln. Gluten har också visat sig orsaka tarminflammation hos personer med typ 1-diabetes

TEDDY-studien fann att en ålder för introduktion av gluten introduktion inte kan förutsäga utvecklingen av celiaki hos barn som har genetisk förutsättning för denna sjukdom. Samma studie visade också att allt fler barn föds med antikroppar mot gluten och kasein.

Men en studie från Sverige fann att introduktion av gluten före 2 års ålder faktiskt kan öka risken för celiaki hos barn som ligger i den genetiska riskzonen. En systematisk genomgång av 16 studier fann dock att det inte hade någon betydelse när gluten introduceras för utveckling av celiaki.
Vissa författare hävdar att det är andra faktorer som är förknippade med vete som kan orsaka glutenintolerans, till exempel bekämpningsmedel som används på vetet. Här ska man dock tänka på att gluten är konstaterat skadande för många men att bekämpningsmedel som t.ex RoundUp (glyfosat) kan lämna oönskade effekter i kroppen
I USA där typ 1-diabetes stadigt ökar, ser man att förekomsten av celiaki också ökar visar en kartläggning.

Exponering för gluten tidigt i livet.
Ziegler-studien fann att tidig introduktion av livsmedel som innehåller gluten (före 3 månaders ålder) var en riskfaktor för utvecklingen av typ 1-associerad autoimmunitet hos barn med genetiska anlag för typ 1-diabetes. En studie fann samma sak och att tidigt införande av gluten faktiskt ökade risken för typ 1-diabetes. 

Norris-studien från 2003 fann att exponering för eventuella spannmål före 3 månaders ålder (och även efter 7 månader), ledde till en större risk att utveckla autoantikroppar hos genetiskt känsliga barn. Studien bekräftade att barn som ges spannmål vid 7 månaders ålder eller äldre, var mer benägna att få fler portioner av spannmål per dag under den första månaden av exponeringen jämfört med barnen som exponerades vid 3-månaders ålder. 

Denna studie visade också att om spannmål infördes medan barnet fortfarande ammas var risken för autoimmunitet lägre. En nyligen publicerat dokument från samma författare bekräftade att ammades barnet vid tidpunkten för introduktion av vete, var det skyddande mot att senare utveckla typ 1-diabetes.
Wahlberg-studien från 2006 fann att en kombination av tidigt införande komjölksbaserad ersättning och sent införande av gluten ökade risken för autoimmunitet hos barn.

Laboratoriestudier
Djurstudier stöder den potentiella rollen av gluten som en faktor vid utveckling av typ 1 diabetes. En glutenfri kost hämmar dramatiskt diabetesutveckling hos djur visar försök, troligen då på grund av en minskad tarminflammation, minskad genomsläpplighet i tarmväggen (läckage) och att tarmfloran förbättras. En glutenfri kost ökar också volymen av betaceller och förbättrar glukostolerans hos möss med typ 2-diabetes visar en undersökning.

Glutenfri diet
Baserat på ovanstående forskning har forskare genomfört en randomiserad interventionsstudie för att avgöra om en fördröjning vid införandet av gluten skulle kunna förebygga typ 1-diabetes hos barn som ligger i den genetiska riskzonen för sjukdomen. De fann att först införa gluten vid 6 månaders ålder mot 12 månaders ålder var säkrare, men förändrade inte förutsättningarna och risken att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar, eller typ 1-diabetes efter 3-års ålder. 

Efter att man följt barn under en längre period ända upp till 13 års ålder, fann Bayerlein-studien att man fortfarande inte kunde finna någon effekt av tidpunkten för introduktion av gluten för utvecklingen av typ 1-diabetes eller dess relaterade autoantikroppar. Inte heller amning under introduktionen av gluten gjorde någon skillnad.

Ett annat försök som syftade till att se om en glutenfri diet skulle påverka utvecklingen av typ 1-diabetes hos personer som redan var positiva för autoantikroppar. Glutenfri diet bjöds under 6 månader, och glutenhaltig under 6 månader. Att gluten togs bort eller återinfördes påverkade inte nivåerna av antikroppar. Emellertid förbättrades både insulinsvar och insulinresistens på en glutenfri kost, och förvärrades efter återinförandet av gluten.

En glutenfri diet kan därmed hjälpa till att bevara betacellfunktionen och insulinutsöndring hos personer med risk för typ 1-diabetes. En liknande studie använde en 12 månaders glutenfri kost och 12 månaders återinförande. De fann också att antikroppsnivåer inte påverkades av glutenfri diet eller efter ett återinförande av gluten.
Soja
Sojaproteiner har visats sig orsaka diabetes hos djur. En studie från Kina fann att spädbarn som fått sojabaserade modersmjölksersättning löpte dubbelt så stor risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det konstaterades också att fler barn med typ 1 diabetes hade införts på fast föda före 3 månaders ålder än barn utan diabetes. Djurförsök visar att långtidsexponering för en sojabaserad kost orsakade höga blodsockernivåer hos vuxna råttor.

Födoämnesallergi och intolerans
Kan man således se det potentiella sambandet mellan typ 1-diabetes och vete/mejeri att orsakas av en allergi eller intolerans mot dessa livsmedel? Svaret är nog ja med tanke på de allt fler forskningsresultat som pekar i den riktningen...

Det verkar som att införa mat före 3 månaders ålder är problematiskt, kanske på grund av att tarmen fortfarande omogen (även ofullständigt immunförsvar) och inte hantera dessa livsmedel. Studier av Virtanen (2006 och 2011) fann att införandet av frukt, bär och rötter tidigt (cirka 3-4 månaders ålder) associerades med utvecklingen av typ 1-diabetes relaterad autoimmunitet hos genetiskt utsatta barn.

Även om alla studier inte ger konsekventa fynd, kan vi fortfarande använda dem som underlag för att avgöra hur man matar våra barn. Föräldrar kan vara försiktig införa vissa livsmedel, särskilt vete och komjölk. Om man väljer att bruka dem, så kanske man ska införa dem i små mängder, under amning och inte alltför tidigt i livet.

De som har en diagnostiserad Typ 1-diabetes och de som ligger i farozonen för att utveckla denna form av diabetes borde tjäna på att lägga om sin kost, fri från både gluten och mjölk...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....


Referenser till artikeln: (finns redan infällda i artikeltexten ovan)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10389843
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24444005
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21067382
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24915259
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22393174
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18503496
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17217566
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11206413
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26268092
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22237062
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16578935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519705
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8773632
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19263185
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16596359
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25989719
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17130578
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16757149
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12601419
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19100644
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15867940
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21335999
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16403684
http://www.motherjones.com/environment/2014/03/a1-milk-a2-milk-america
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22046415
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23696819
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24496951
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23759115
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26824044
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24510203
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24086304
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25420418
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21629270
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25745496
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25617480
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25312801
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17098321
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22729336
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12434905
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10931424
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15955793
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12409286
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15220190
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25601977
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26453955
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26810996
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24678255
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25665935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25038720
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519705
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23836309
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16578935
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21615797
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26991675
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21515839
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25147260
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12519846
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12087006
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15331209
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25242113
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23469110
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16596359
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21418094
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14519706
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19902403

fredag 15 april 2016

Cancer och beydelsen av mejeriprodukter och gluten. Glutenintolerans - celiaki

De flesta av oss vet ju redan att upp till 80 % av vårt immunsystem finns i tarmen som är där gluten ställer till mest problem och ger även störningar i näringsupptaget. Cancer är också en sjukdom som gynnas av undernäring och försurning av kroppen.

Kost med hög glutenhalt kommer således att hindra ett upptag av näringsämnen från frukt och grönsaker genom skadan gluten ger på tarmens slemhinna och man går miste om viktiga näringsämnen som vår kropp behöver för att hålla hälsan uppe. Har man utvecklat celiaki brukar det också vara förknippat med bakteriell överväxt i tunntarmen, vilket ytterligare kan förvärra malabsorption eller orsaka malabsorption trots följsamhet till behandling.

Glutenkänslighet kan också leda till ökad risk för död i hjärtsjukdom och malignitet. Cancer är bara en av minst ett 60-tal sjukdomar som kan orsakas eller påverkas av gluten. För att ytterligare lägga sten på bördan så riskerar man att drabbas av spannmål/grönsaker som besprutats med RoundUp (glyfosat) som också kan orsaka matsmältningsproblem som påverkar immunsystemet och leda till inflammation.

En studie där 30 000 patienter ingick redovisades i Journal of American Medical Association, att gluten kan orsaka många hälsoproblem och tom döden. Dessa data samlades in från år 1969 till år 2008. Patienterna delades in i  tre grupper, patienter med celiaki, patienter med tarminflammation men dock inte fullt utvecklad celiaki, eller så var man bara känslig för gluten.

Resultaten av studien visade att de individer med fullt utvecklad celiaki hade en 39 % högre risk för död, risken var 72 % för dem med tarminflammation, och 35% för dem med känslighet för gluten. Hjärt-kärlsjukdom och malignitet (cancer) var i studien de främsta dödsorsakerna vid celiaki.


Prostata och äggstockscancer

Hög konsumtion av mejeriprodukter är kopplat till en ökad risk för prostatacancer, särskilt svåra eller dödliga former.Studier har kopplat hög konsumtion av laktos med en ökad risk att drabbas av äggstockscancer.Studier visar nu att en glutenfri kost kan hjälpa till i bekämpning av cancer. Man kan säga att när immunförsvaret är upptaget med en uppgift, lämnas kroppen sårbar för andra sjukdomar.

Bröstcancer - ett talande exempel

Bröstcancer som hade plågat kvinnan sedan år 1987 hade år 1993 blossat upp igen för femte gången. Det kom nu i form av en sekundär tumör - en klump i halsen i storleken som ett halvt kokt ägg. Läkarna berättade att hon hade bara månader kvar att leva.

Kvinnan och maken hade båda tidigare arbetat i Kina i miljöfrågor, och visste att kinesiska kvinnor historiskt sett hade mycket låga tal av bröstcancer. En epidemiologisk studie från sjuttiotalet visade sjukdomen drabbade en av 100 000 kinesiska kvinnor, jämfört med en av tolv i västvärlden.

Kinesiska läkare ser ytterst sällan några fall av bröstcancer, men en del läkare påpekar till exempel att om kinesiska kvinnor skulle äta den kost vi äter i västvärlden  - så skulle de inom en generation öka i bröstcancerstatistiken.

Kvinnans make erinrade sig om att vid fältexpeditioner med sina kinesiska kollegor försåg de honom med mjölkpulver eftersom de inte dricker det själva. Man ska tänka på att kineserna inte har någon mejeriindustri som vi har i väst.

Kvinnan genomgick senare en kemoterapi där hon också anammade en asiatisk koststil och tog även bort alla mejeriprodukter. Tumören reducerades avsevärt för att till slut försvinna helt.

Folkkära artister drabbas av cancer och går ur tiden:

 Läs mer om: Cancer breder ut sig explosionsartat i samhället







måndag 4 april 2016

Nu kan du köpa äkta stenugnsbakat glutenfritt bröd!

 Ann-Kristin i sin gårdsbutik
Av en ren slump hittade jag något som värmde mitt hjärta och som saknas i vårt land - nämligen stenugnsbakat glutenfritt bröd! Just stenugnsbakat tycker jag är något alldeles extra som smakar och doftar himmelskt gott.

Under mars månad tog jag så kontakt med Ann-Kristin som driver Kullagårdens stenugnsbageri och vi hade ett givande samtal där hon berättade att hon själv fått diagnosen celiaki några år tidigare och det framkom också att hon också läst mina böcker vilket gladde mig. Jag har nu haft förmånen att få prova en del av dessa stenugnsbakade naturligt glutenfria bröd och de smakade alla fantastiskt gott, för just stenugnsbakat sätter en speciell prägel på bröden som inte går att få vid vanlig bakning.

 Bild ovan från Kullagårdens glutenfria stenugnsbageri
Ann-Kristin berättade att hon jobbar halvtid på sitt ordinarie arbete och resten av tiden i sitt bageri, men rörelsen växer och att hon kanske framöver får satsa heltid på bakandet då hennes bröd är väldigt omtyckta och uppskattade vilket gör att kundkretsen växer.

Kullagårdens glutenfria solrosbröd

Ann-Kristin skriver själv den 26 februari på Facebook:

"I morgon är det 1 år sedan jag öppnade mitt lilla bageri. Länge hade jag drömt om detta och planerat och funderat på hur det skulle gå. Skulle det komma någon alls. Men det gjorde det.
Alla vet nog inte hur det startade.

Jag flyttade till Kullagård hösten 2010 och blev eld och lågor när jag upptäckte att det fanns en stenugn i källaren. Jag har alltid älskat att baka men hade aldrig bakat i en stenugn. Ugnen var hel men inte skorstenen så den behövde lagas innan man kunde baka. Och jag gick på kurs och lärde mig hur man eldade och bakade i ugnen. 

Tanken var att jag skulle starta ett "vanligt" stenugnsbageri men så fick jag celiaki och blev tvungen att tänka om samt lära mig baka på nytt. Att gå över till glutenfri bakning var inte lätt. När jag fick min diagnos celiaki i Januari 2014, upptäckte jag att det saknades ett utbud av färskt glutenfritt bröd.

Det blev många provbak och bröd som inte såg ut som bröd. Hönsen blev glada men jag gav mig inte. Det måste ju gå att få till fina bröd tänkte jag. Så ungefär 1 år efter min diagnos kände jag att nu är det dags. Nu vågade jag att baka och sälja till andra.

Året som har gått har varit roligt och lärorikt på alla vis och så har jag träffat er. Det är ni som gör att det är värt att stå i bageriet och elda tidigt och sent. Att baka i min gamla vedeldade ugn kräver planering och tid. Först eldar jag i 3 timmar och sedan rakar jag ut glöden. Förr i tiden slängde man mjöl in i ugnen för att se till att det var rätt temperatur i ugnen. Jag är lite mera modern och använder laser. Sen när temperaturen är rätt börjar jag grädda bröden. Allt bakas på fallande värme."

 Kullagårdens glutenfria majsbröd
Hon berättar vid vårt samtal att det används ekologiska ingredienser och att bovete i utsträckning används i flera av bakverken. Just bovete tåls inte av en mindre skara glutenintoleranta (här får man prova sig fram), men att hon nu experimenterar med andra ingredienser i de bröd som innehåller bovete. Vetestärkelse som många bagerier använder för att framställa glutenfria bakverk använder inte Ann-Kristin alls, vilket hon ska ha en stor eloge för!

Ett tips till er som köper bröden och har för avsikt att frysa in dem, är att skiva upp dem innan infrysning så kan man bara ta upp det man behöver för stunden ur frysen.

 Interiörbild Kullagårdens gårdsbutik
De butiker som i dagsläget säljer Ann-Kristins bröd är: Ica Kvantum och Coop forum i Varberg. Ica Maxi i Göteborg, Delikatesskorgen i Kinna, Helt Naturligt i Veddige och givetvis har Ann-Kristin en liten gårdsbutik i anslutning till sitt stenugnsbageri.

 Interiörbild Kullagårdens gårdsbutik


Jag säger grattis och lycka till Ann-Kristin! Ett fantastiskt initiativ som ger många glutenintoleranta möjligheten att kunna njuta av härligt goda och naturligt bakade glutenfria bröd fritt från vetestärkelse.

Här hittar du info om Kullagårdens glutenfria stenugnsbageri:
http://www.kullagardens.se/

På Facebook hittar du också Ann-Kristin: Kullagårdens

Kullagårdens på: Instagram

Rankning hos: Gårdsbutiktoppen

 


 
Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714










måndag 28 mars 2016

Recension Nya självläkande människan av Sanna Ehdin


Foto: Paulina Westerlind

Alternativmedicin är något som nu växer allt mer i världen.Sannas Ehdins nya bok lämnar all information och nycklar som egentligen behövs för att genomföra en förändring till en bättre hälsa. Den Nya självläkande människan är ett välkommet tillskott och en viktig bok inom genren alternativ medicin.

Vi lever idag i en värld där vi utsätts för allt mer stress, näringsfattig mat, gifter och ohälsosamma tillsatser i maten, gifter i vår miljö, mobilstrålning, strålning från trådlösa nätverk och annat som påverkar och bryter ner våra kroppar. På sidan 195 i Sannas bok finns några tänkvärda rader som jämför kroppen med trädgården, trädgården som du vårdar och sköter, gödslar och kalkar så den blir frodig och vacker. Som man vårdar sin trädgård ska man också vårda sin kropp, med rätt mat, näringsrik mat och näringstillskott.

Det Sanna tillför genom denna bok gör det fullt möjligt att okomplicerat återställa hälsan för de stora grupperna. Boken förklarar vad vi bör vi äta för att må bra och leva längre, boken förmedlar även ett brett spektrum av kunnande inom hälsomedvetenhet, detox, kroppens självläkande förmåga, energi, hormonella balans samt mkt mera. Nu finns det inte längre några ursäkter och du behöver inga andra redskap än denna bok, din egen vilja och förnuft.

Se det som att idag är första dagen på resten av ditt liv. Vilken känsla vill du ha i kroppen? Sjukdomskänsla, olust, trötthet, stress? eller vill du ta tillbaka kontrollen och få den sunda kropp du förtjänar?

Jag rekommenderar att du införskaffar Sanna Ehdins bok, Nya självläkande människan och tar del av en fantastisk kunskapsresa, boken är inspirerande och lättläst.

Ett tack till Sanna Ehdin för denna fantastiska bok!

Micke Håkansson

Du hittar boken här:

Ehdin.com

CDON

Bokus

Adlibris

Boken har ISBN: 9789187371004



Sanna Ehdin

onsdag 3 februari 2016

Gurkmeja och kurkuminet - En fantastisk botgörare - Inflammationsdämpande


 (inlägget uppdaterat 20 mars -2020)

Gurkmeja och biotillgänglighet.
Något jag sedan länge föreslagit dem som lagt om sin kost till allergenfri (främst gluten och mejerifri) är att försöka använda inslag av gurkmeja för att påskynda tarmens läkning och minska inflammatoriska processer av olika slag i kroppen. Dock måste gurkmejan användas på rätt sätt för att vara av störst nytta för kroppen.

Gurkmeja och kurkumin kan inte absorberas så lätt av kroppen och det bryts snabbt bryts ned i tarmen, vilket gör att biotillgängligheten är låg. Gurkmeja är en släkting till ingefära. Flera kliniska studier visar att koncentrationerna av kurkumin i blodplasma, urin och perifera vävnader knappt är mätbara och är extremt låga oavsett doseringsstorlek om det inte kombineras på rätt sätt.


Förbättra upptaget av gurkmeja med svartpeppar.
Ett dåligt upptag ger inga hälsomässiga fördelar alls av gurkmejan. Problemet är således att gurkmeja inte kan intas hur som helst...för då blir upptaget nästan noll, utan den måste kombineras med svartpeppar för att kunna absorberas ordentligt av kroppen. En liten nypa svartpeppar, t.ex. en 5-dels tesked kan avsevärt öka upptaget i kroppen, även cayennepeppar kan användas eller både ock.

Man kan t.ex. ta en skvätt olivolja alt kokosolja som man hettar upp i en stekpanna, tillsätter 1 rågad msk mald ekologisk gurkmeja och en aning svartpeppar, låter försiktigt puttra samman i 30 sekunder  och serverar detta sedan som topping eller tillbehör till mat. Man kan göra en större sats som man sedan kan förvara i kylen om man önskar. Du hittar fler recept och tillagningsmetoder lite längre ned i detta inlägg.

Curry anses ju hälsosamt och gissa vad en vanlig ingrediens i curry är förutom gurkmeja? Jo svartpeppar. En annan sak är att gurkmeja är fettlöslig och för att kroppen ska kunna utnyttja den maximalt och ta del av dess hälsofördelar, behöver gurkmeja kombineras med ett fett. Gurkmejan absorberas således lättare genom att hetta upp den först i en panna tillsammans med en bra olja innan intag och glöm inte svartpeppar.

Vad händer när man hettar upp gurkmeja?
Det sker faktiskt en förlust av kurkumin, som är den aktiva och antiinflammatoriska beståndsdelen i gurkmeja, kan faktiskt försvinna under upphettning. Hur mycket beror på hur länge man tillagar den. Förenklat kan man säga så här: upphettar man gurkmejan i 10 minuter försvinner ca 25-30 % av dess hälsosamma effekter, och tillagas den i 20-30 minuter så tappas upp till 85 %.

Vad är bästa sättet att äta gurkmejan?
Man får faktiskt allra störst behållning av att äta den kall (tillsammans med svartpeppat och eventuellt cayennepeppar för upptaget). Ska du använda det i mat skall det tillsättas sista minuterna av matlagningen.

Klassiska recept på gurkmeja som både pasta och guldmjölk
Vill du hellre köra "klassiska" tillagningsmetoder av gurkmeja så får du några recept här nedan.

Recept på "gurkmejafräs" med sting:

2 matskedar gurkmeja, gärna ekologisk

2 matskedar jungfruolja, gärna ekologisk

1 kryddmått svartpeppar

1 gnutta cayennepeppar

Värm oljan i stekpannan, tillsätt gurkmejan och kryddorna. Låt försiktigt puttra samman i 5 minuter på svag värme. Kan ätas som tillbehör till mat (låt fantasin flöda) och kan sparas i kylen en vecka utan problem.

Recept på gurkmejapasta:

1/2 deciliter gurkmeja, gärna ekologisk

1 1/2 deciliter vatten

Minst 2 kryddmått svartpeppar (gärna även en gnutta cayennepeppar också)

2 matskedar ekologisk, kallpressad kokosolja

Tillagas enkelt i en kastrull där ingredienserna får småputtra försiktigt i 5-7 minuter, men absolut inte koka. Förvaras i kylen i tättslutande kärl och håller minst 2 veckor. Kan användas som tillbehör eller ingrediens i mat.


Recept på det som populärt kallas "guldmjölk":

1 tesked gurkmejapasta (se receptet ovan)

3 deciliter havredryck, kokosdryck eller annan dryck (dock ej komjölk)

1/2 tesked mald kardemumma (valfritt)

1/2 tesked flytande vaniljextrakt eller urskrapet från en äkta vaniljstång

En gnutta cayennepeppar

1/2 kryddmått svartpeppar

1 tesked ekologisk, kallpressad kokosolja

1/2 tesked honung (valfritt)

Låt 1 tesked gurkmejapasta försiktigt sjuda i en kastrull ihop med mjölk och kryddor på låg värme under omrörning i någon minut tills drycken börjar ryka. Vill du använda kardemumma i drycken tänk då på att måttet för kardemumma kan variera beroende på om du maler kardemumman själv eller köper färdig. Ta lite i taget och smaka av, det kan annars lätt bli väldigt stark kardemummasmak.

Ta av kastrullen från plattan och rör i 1 tesked kokosolja samt 1/2 tsk honung. Söta mer efter behag. Drick omedelbart och rör om då och då. Guldmjölk kan intas 1-2 gånger om dagen, gärna på kvällen.

Gurkmeja och folkmedicinen.
Gurkmeja har används för att lindra allt från leverproblem till depression till ringorm inom folkmedicinen, men liksom många alternativa terapier, det finns dock inte så mycket forskning för att backa upp denna uråldriga visdom men intresset hos forskarna växer för varje dag.

I Indien används kurkumin för att behandla vanliga ögoninfektioner, sår, bett, brännskador, akne och andra hudsjukdomar. Oftast består då behandlingen i form av ett våtomslag med gurkmeja men det finns även ett amerikanskt företag som tillverkar plåster med kurkumin som aktiv substans för den indiska marknaden .

Intressant forskning.
I en liten studie år 1989 visade att gurkmeja kunde vara effektiv på att stävja halsbränna och symtom på matsmältningsbesvär.

Andra studier har visat att kurkumin har effekt mot till exempel inflammatoriska sjukdomar som bukspottkörtelinflammation och IBD (Inflammatory Bowel Disease), reumatism, psoriasis, olika typer av cancer och eventuellt kan den förbättra den kognitiva förmågan hos äldre. 

Kurkumin är en naturlig polyfenolisk förening. Kurkuminet i gurkmeja ligger bakom en mängd hälsofördelar som tillskrivs kryddan. En studie år 2012 undersökte en extraherad perkfosfylering av kurkumin som visade sig hade förmåga att förhindra hjärtattacker bland bypass-patienter. I studien följdes 121 patienter som hade bypass-operation mellan åren 2009 och 2011. Tre dagar före operation och fem dagar efter fick hälften av patienterna kurkuminkapslar, medan den andra hälften fick placebo.

Fler individer i placebogruppen fick en hjärtattack (30 procent) jämfört med dem i gruppen som fick kurkumin (13 procent), rapporterade Reuters. Även om inte är ett substitut för medicinering så ville forskarna påpeka att antioxidanteffekt och anti-inflammatoriska egenskaper hos kurkumin kan bidra till så mycket som en 65 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt bland bypass-patienter.



Diabetes.
Bland personer med förstadium till diabetes så visade det sig att kurkumin kunde fördröja uppkomsten av typ 2-diabetes.Denna studie från år 2012 pågick under nio månader och då fick deltagarna antingen kurkumin i kapselform eller placebo. Drygt 16 procent av personerna som tog placebo diagnostiserades med typ 2-diabetes i slutet av studien, medan de som gavs kurkumin inte uppvisade några tecken på att utveckla typ 2-diabetes. Återigen kunde forskare uppvisa resultat på kurkuminets anti-inflammatoriska och antioxidativa egenskaper.

Cancer.
Studier på människor är dock fortfarande i mycket tidigt skede, men laboratorie- och djurstudier uppvisar lovande effekter av kurkumin i kampen mot cancer. Kurkuminet "stör" flera viktiga molekylära vägar som är involverade i utvecklingen av cancer, dess tillväxt och spridning, det verkar även döda cancerceller vid laboratorieförsök, krympa tumörer och öka effekterna av kemoterapi vid djurförsök. En studie som publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment år 2010, visade att forskare från University of Michigan funnit att en kombination av kurkumin och piperin (finns i svartpeppar) stoppade spridningen av bröstcancerceller medan friska celler förblev opåverkade.

I en nyligen genomförd studie, analyserade forskare resultaten från 315 kliniska studier som spänner över fyra decennier av forskning. Resultaten visar tydligt att "Kurkumin har visat sig undertrycka initiering, progression och metastasering av olika tumörer". Med andra ord, kan således kurkumin förebygga cancer, stoppa den från att fortskrida och stoppa den från att sprida sig till organen.

Dessa studier visar också effekter på nästan alla typer av tumörceller, såsom cancer i reproduktiva organ, mage, lymfsystem, urinvägar/blåsa, lungorna,skelett och cancer i huden. Forskarna drar slutsatsen att: "... Kurkumin har etablerat sig som en säker och lovande molekyl för förebyggande och behandling av inte bara cancer utan även andra inflammationsdrivna sjukdomar".

I Indien där gurkmeja konsumeras i stora mängder är frekvensen av cancer är betydligt lägre än i västvärlden.

Nedan intressant läsning i länkar om kurkumin vid olika sjukdomstillstånd: 

Parkinsons sjukdom

Ett potentiellt nervskyddande medel vid Parkinsons sjukdom

Neuroprotektiva egenskaper hos de naturliga fenolantioxidanterna kurkumin och naringenin

Kurkumin har en nervskyddande effekt och innebörden av dess terapeutiska effektivitet

Analys för att upptäcka läkemedel som binder till a-synuklein för behandling av Parkinsons sjukdom

Effekterna av kombinerad kurkumin och desferrioxamin på 6-OHDA-inducerad råttmodell vid Parkinsons sjukdom

Alzheimer och kurkumin

Effekten av kurkumin (gurkmeja) på Alzheimers sjukdom: En översikt

Kurkumin och apigenin - nya och lovande läkemedel mot kronisk neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom

Neurogenes och neuroprotektion vid postischemisk neurodegeneration i hjärnan vid Alzheimers: Finns det en roll för kurkumin?

En ny LDL-mimic-nanobärare för målinriktad tillförsel av kurkumin in i hjärnan för att behandla Alzheimers sjukdom

Kurkumin som del i kontrastmedel för att binda till plack som uppstår vid Alzheimers och enklare upptäcka dessa vid MRI

Syntes och utvärdering av asymetriska kurkuminanaloger som potentiella och multifunktionella medel för behandling av Alzheimers sjukdom

Livmodershalscancer

Kurkumin i nanoformula för behandling av livmodershalscancer

Tjocktarmscancer

Etanolextrakt av Hawaiiansk Gurkmeja: En omfattande In Vitro Anticancer aktivitet mot humana koloncancerceller

Kurkuminets roll vid förebyggande av inflammatorisk kolit och tjocktarmscancer

Prostata och urinblåsecancer

Kurkumin hämmar tillväxten av prostatacarcinom

Theracurmin® inhiberar effektivt tillväxten av cancerceller i prostata och urinblåsa via induktion av apoptotisk celldöd och cellcykelstopp

En kombination av α-tomatin och kurkunin hämmar tillväxt och inducerar apoptos (celldöd) hos humana prostatacancerceller

Kurkuminanalogen WZ 35 utlöser celldöd och G2 / M cellcykelstopp hos humana prostatacancerceller

Kurkumin hämmar cancerassocierad MAOA / mTOR / HIF-1α signalering vid prostatacancer

Effekt av kurkumin på proteinerna Bcl2 och Bax hos möss med prostatacancer

Lungcancer

Kurkumin hämmar icke-småcelliga lungcancerceller att metastasera genom signalvägarna Adiponectin / NF-kB / MMP

Kurkumin hämmar B [a] PDE-inducerade procancerogena signaler till lungcancerceller

Dubbel effekt av kurkumin genom reaktiva syreradikaler och mitokondri-medierad apoptos på  lungcancerceller

Kurkumin inaktiverar lungcancerceller genom att hämma signalvägar för  JAK2 / STAT3 och bromsar tillväxten 

Kurkumin testas vid bukspottkörtelcancer

Kurkumin inducerar celldöd hos adenokarcinom i bukspottkörteln

Histaminbesvär.
Studier visar att kurkumin kan inhibera frisättning av histamin från mastceller och sänka förhöjda nivåer av histamin och öka den naturliga produktionen av kortison.

Gurkmeja kan skydda hjärnan och nerver.
Aromatiskt turmeron eller ar-turmeron (kurkuminoid - en komponent i den eteriska oljan från gurkmeja) är inte lika väl studerade som kurkumin, men det spelar sannolikt en roll i pusslet och forskningen runt gurkmeja. I en nyligen genomförd studie fann forskarna att ar-turmeron främjar reparation av stamceller i hjärnan. I studien undersöktes effekten av föreningen på råttor på en typ av stamceller som även återfinns i vuxna hjärnor. Dessa stamceller är involverade i återgång av neurodegenerativa sjukdomar som stroke och Alzheimers. Föreningen kan potentiellt användas vid behandling av dessa sjukdomar i framtiden, föreslår forskningen.

En  studie från år 2008 som bygger på ett mer omfattande forskningsunderlag, visar att just kurkumin kan förbättra minnet hos patienter med Alzheimers sjukdom. En ny studie från år 2015 visar att kurkumin kan sänka nivåerna av neurotoxisk glutamat i hippocampus. Dessutom har det visat sig vid försök på råttor att oral administration av kurkumin vid hjärninfarkt kan lindra infarktens utbredning och ge färre neurala skador. 

Gurkmeja kan lindra ledvärk.
Kurkuminets har anti-inflammatoriska egenskaper och denna kunskap har lett till ett antal studier som undersöker fördelarna med gurkmeja för människor med ledvärk eller artrit. En av de mest lovande studierna fann att extrakt av gurkmeja som gavs som ett kosttillskott, fungerade lika bra som ibuprofen hos patienter med knäartros.

Gurkmeja har även visat sig kunna förbättra cirkulationen och förhindra blodproppsbildning och har samma effekt som behandling med AVK-läkemedel (antikoagulation). Äter man blodförtunnande mediciner bör man vara försiktig med tillskott av gurkmeja, då det kan försvåra för blodet att koagulera.och försiktighet gäller även om man har gallbesvär.


Rekommenderad dosering.
1 kryddmått till flera msk dagligen. Gurkmeja kan man krydda generöst med om man inte har känslig mage. Terapeutisk verksam dos: 500–10 000 mg av torkat pulver.

Toxicitet (giftighet).
Ingen känd vid användning under 10 msk dagligen.

Kontraindikation.
Undvik doser större än några kryddmått upp till 1 tsk i maten vid graviditet. Alltför stora mängder gurkmeja kan skapa irritation i mag- och tarmkanalen med magsmärtor och diarréer som följd. 

Tips på bra produkter innehållande gurkmeja:

Sonnentor ekologisk gurkmeja

Gurkmejaextrakt Phytosome


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker och ljudbok. Det är det stora uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är det också ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714




www.kostinformation.se






Referenser:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2699615?dopt=Abstract

http://www.everydayhealth.com/gerd/treatment/

http://www.huffingtonpost.com/2012/04/16/turmeric-heart-attack-bypass-extract-curcumin_n_1427414.html

http://care.diabetesjournals.org/content/early/2012/07/02/dc12-0116

http://www.reuters.com/article/us-diabetes-curry-idUSBRE86T00220120730

http://www.cancer.org/cancer/breastcancer/moreinformation/medicinestoreducebreastcancer/medicines-to-reduce-breast-cancer-risk-other-compounds

http://www.livescience.com/35077-indian-spice-curcumin-enhances-chemotherapy-powder.html

http://stemcellres.biomedcentral.com/articles/10.1186/scrt500

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2014-09/bc-tcb092314.php

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2781139/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12676044

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19678780

http://www.lls.org/sites/default/files/file_assets/integrativemedicinecamtherapies.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25791922

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19420752

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16079489

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2998773/

Ammon H. och Wahl M.A. Pharmacology of curcuma longa. Planta Med 1991, 57: 1-7

Aggarwal B.B. Surh Y.J. och Shishodia S. The molecular targets and therapeutic uses of curcumin
in health and disease. Adv Exp Med Biol 2007, 595

Araujo C.C. och Leon L.L. Biological activities of curcuma longa L. Mem Inst Oswaldo Cruz
2001, 96: 723-728

Cheng A.L., Hsu C.H., Lin J.K., Hsu M.M., Ho Y.F. och Shen T.S. Phase I clinical trial of
curcumin, a chemopreventive agent, in patients with high risk or pre-malignant lesions.
Anticancer Res 2001, 21: 2895-2900

Frank N., Amelung F., Nair J., Wesch H. och Bartsch H. No prevention of liver and kidney
tumors in Long-Evans Cinnamon rats by dietary curcumin, but inhibition at other sites and of
metastases. Mutat Res 2003: 127-135

Goel A., Kunnumakkara A.B. och Aggarwal B.B. Curcumin as ”Curecumin”: From kitchen to
clinic. Biochem Pharm 2008, 75: 787-809

Hata M., Sasaki E., Ota M., Fujimoto K., Yajima J. och Shichida T. Allergic contact dermatitis
from curcumin (turmeric). Contact Dermat 1997, 36: 107-108

Ireson C.R., Jones D.J.L., Orr S., Coughtrie M.W.H., Boocock D.J., Williams M.L., Farmer P.B.,
Steward W.P. och Gescher A.J. Metabolism of the cancer chemopreventive agent curcumin in
human and rat intestine 2002, 11: 105-111

Jagetia G.C. Radioprotection and radiosensitization by curcumin. Adv Exp Med Biol 2007, 595:
301-320

Kuttan R., Sudheeran P.C. och Josph C.D. Turmeric and curcumin as topical agents in cancer
therapy. Tumori 1987, 73: 29-31

Lengyel E., Sawada K. och Salgia R. Tyrosine kinase mutations in human cancer. Curr Mol Med
2007, 7: 77-84

Martins C.V., da Silva D.L., Neres A.T., Magalhães T.F., Watanabe G.A., Modolo L.V., Sabino
A.A., de Fátima A. och de Resende M.A. Curcumin as a promising antifungal of clinical interest.
J Antimicrob Chemother. 2008

Rasyid A. och Lelo A. The effect of curcumin and placebo on human gall-bladder function: an
ultrasound study. Ailment Pharmacol Ther 1999, 13: 245-249

Satoskar R.R., Shah S.J. och Shenoy S.G. Evaluation of anti-inflammatory property of curcumin
(diferuloyl methane) in patients with postoperative inflammation. Int J Clin Pharmacol Ther
Toxicol 1986, 24: 651-654

Shishodia S., Sethi G. och Aggarwal B.B. Curcumin: Getting back to the roots. Ann. N.Y. Acad.
Sci. 2005, 1056: 206-217

Shoba G., Joy D., Joseph T., Majeed M., Rajendran R. och Srinivas P.S. Influences of piperine on
the pharmacokinetics of curcumin in animals and human volunteers. Planta Med 1998, 64: 353-
356

Skrzypczak-Jankun E., Zhou K., McCabe N.P., Selman S.H. och Jankun J. Structure of curcumin
in complex with lipoxygenase and its significance in cancer. Int J Mol Med. 2003 12(1):17-24

Soni K.B. och Kuttan R. Effect of oral administration on serum peroxides and cholesterol levels
in human volunteers. Indian J Physiol Pharmacol 1992, 36: 273-275

Thaloor D., Singh A.K., Sidhu G.S., Prasad P.S, Kleinman H.K. och Maheshwari R.K. Inhibition
of angiogenetic differentiation of human umbilical vein endothelial cells by curcumin.
Cell Growth Differ 1998, 9: 305-312

Vyas H.K., Pal R., Vishwakarma R., Lohiya N.K. och Talwar G.P. Selective Killing of Leukemia
and Lymphoma Cells Ectopically Expressing hCG-ß by a Conjugate of Curcumin with an
Antibody against hCGbeta Subunit. Oncology 2009, 76(2):101-111

Yang F., Lim G.P., Begum A.N., Ubeda O.J., Simmons M.R. och Ambegaokar S.S. Curcumin
inhibits formation of amyloid beta oligomers and fibrils, binds plaques and reduces amyloid in
vivo. J Biol Chem 2005, 280: 5892-5901