Kostrelaterade sjukdomar. Gluten, mjölk, besvär och följdsjukdomar

Glutenintolerans, glutenkänslighet, celiaki, autoimmuna sjukdomar och allergi. Skadorna av gluten och processade mejerier visar sig allt längre ner i åldrarna. Vården behandlar bara kroppens symtom att något är fel, ingen föreslår kostbyte. Tarmskador ger näringsbrist, anemier och följdsjukdomar. Forskning pågår säger man...Vad kostar detta? Folk blir allt sjukare. Miljarder läggs i löner och till forskning som inte leder någon nämnvärd stans alls, mer än till kryptiska utlåtanden.

Visar inlägg med etikett kasein. Visa alla inlägg

söndag 19 augusti 2018

Fibromyalgi oftast kopplat till kosthållning!

Fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter. Fibromyalgi är ett tillstånd där den drabbade bland annat lider av besvärande muskel och vävnadssmärta samt trötthet.

Fibromyalgi är som oftast kopplat till vad du äter och inte tål. I detta inlägg ska vi djuplodande ta upp fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter, animaliska produkter och andra livsmedel.

Men vad är då fibromyalgi? Allt mer forskning och vittnesmål tyder nu helt klart på att vi har att göra med en kostrelaterad åkomma

*Inlägget uppdaterat 10 augusti 2019.

"Vi ha icke med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skola försvinna av sig själva".
Citat av hälsopionjären Are Waerland år 1943.

Visst är det helt rätt, livsföringsfelen vi idkar måste vi lära oss att förstå och ta oss ur dessa genom att införskaffa kunskap, och då framförallt rätt kunskap. Fibromyalgi är en sjukdom som går bakåt i tiden även innan år 1900, fast då var fibromyalgi väldig ovanlig mot vad det är idag.

Att fibromyalgi ökat lavinartat de sista 100 åren i västvärlden har sin orsak i det som många blundar hårt för, nämligen att det handlar om maten vi äter, vi äter helt enkelt fel och överkonsumerar idag produkter vi förr åt betydligt mindre av.

Ohållbara forskningsrön och uttalanden
En del forskare och även läkare har försökt förklara fibromyalgi som något psykosomatiskt eller att det helt enkelt sitter i "huvudet". Detta kan nog bara förklaras som inkompetens eller kanske grav brist på kunskap för att slippa fördjupa sig i problemet man inte kan något om.

Åldersperspektiv
Ålder är också en faktor. Trots att det anses vara en sjukdom som mest påverkar postmenopausala kvinnor, så kan faktiskt fibromyalgi diagnostiseras redan vid 20 års ålder. Vanligast ligger dock åldern för diagnos runt 50 år även om symtom vanligen utvecklas flera år tidigare. Barn kan också ha fibromyalgi.

Medicinsk behandling av fibromyalgi
Från vårdens sida fokuserar man på att använda kraftfulla läkemedel där man försöker uppreglera GABA-produktionen och dämpa irriterade nerver. Emellertid har dessa läkemedel en hel del biverkningar.

Feldiagnos är vanligt
Diagnosen fibromyalgi kan ibland vara en feldiagnos. Genom att förstå reaktion mot vissa livsmedel så kan man komma fram till underliggande problem och att muskelvärken kan ha en koppling till något annat, som t.ex. histaminintolerans vilket är något som allt mer börjar komma i dagen.

Den som lägger om sin kost fri från gluten (vete, korn och råg, i vissa fall även havre och ris) samt mejeriprodukter och känner att besvären kvarstår, ska fundera över sin känslighet för histamin och därmed försöka reducera källor till histamin i kosten. Enklaste vägen är att göra upp en dagbok vad man stoppar i sig under dagen och sedan kartlägga detta. Histamin kan utöver att orsaka mängder av olika besvär även utlösa muskelvärk i kroppen. Enkla saker kan vara fortsatt utlösande, som exempelvis banan och kaffe, vilka båda är källor till histaminbelastning i olika nivåer.

Histamin och proinflammatorisk effekt
Det är konstaterat i djupgående studier att histamin har en proinflammatorisk effekt. När mastceller släpper ut höga halter av histamin i bland annat hjärnan, påverkar det hypotalamus som leder till vakenhet, störd sömn eller sömnlöshet. Frisättningen av histamin antas också leda till sömnbesvär som kan ses vid fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.

Mastceller förekommer också rikligt i vår hud, varför histaminfrisättning i huden skapar klåda. Studier visar att individer med fibromyalgi har upp till 14 gånger mer histamin i huden än andra. Mastceller i huden ger ett immunförsvar i huden mot yttre patogener. Avgiftning eller nedbrytning av histamin använder metyleringsvägar i kroppen.

Näringsämnen som behövs för denna process inkluderar vitaminer som B1, B2, B3, B6, och mineraler som kalcium, magnesium, koppar, zink och svavel. Många med fibromyalgi har brist på både magnesium och D-vitamin och därför är tillskott något att föredra.

Tyramin är en annan källa till besvär för dem med fibromyalgi.Tyramin finns i följande livsmedel och kan ge vissa reaktioner, men framför allt hos vissa känsliga: apelsin, avocado, banan, hallon, kakao, makrill (rökt), plommon (röda), sardeller (konserv), sardiner (konserv) och surkål.

Födoämnesintolerans kan också bidra till bildning av histamin eftersom när man utsätts för ämnen man är känslig för så utlöser detta frisättning av kroppseget histamin från mastceller i tarmen. Vissa individer har också en känslighet genom större förekomst av mastceller och då måste man följa en låghistaminkost resten av livet. Men dessa individer är få. Så problematiken är för dem med fibromyalgi är en snårskog.

Vinnaren är läkemedelsindustrin
Fibromyalgi är en sjukdom som genererar avsevärda pengar i kassan till läkemedelsbolag och dess ägare / aktieägare och intresset att lösa sjukdomens grundproblematik verkar man faktiskt inte alls vara intresserade av. Inkomsterna är stora från mängder av värktabletter, sömntabletter, depressions- och ångestdämpande läkemedel (lyckopiller) med mera, med mera som skrivs ut.

Lite i mängden av läkemedel som skrivs ut runt fibromyalgi och kopplade besvär är bland annat: Tramadol, Tradolan, Diklofenak, Amitryptilin, Duloxetin, Pregabalin, Tryptizol, Cymbalta, Prednisolon, Betapred med mera...

Man beräknar att minst 250 000 personer bara i Sverige som lider av fibromyalgi så det blir betydande mängder läkemedel för stora belopp som säljs.

Lika lite som man verkar vara intresserad av att finna cancergåtans lösning, då även det är ytterligare en betydande kassako för läkemedelsindustrin, förstår nog många att lösningen på "gåtan" rörande fibromyalgi och dess uppkomst är mer än avlägset. Bevakning och screening av nätet och sociala medier pågår kontinuerligt från dem med ekonomiska intresse i sjukdomarna för att stoppa röster som blir för stora och hörda, uppenbart för att förhindra att alternativa lösningar blir kända.

Kortisonbehandling ger förlust av mineraler och vitaminer
Men man ska inte glömma (eller förneka) att utöver annan medicinering också samtidigt kan blir aktuellt med tilläggsmedicinering, som t.ex. kortison och eller sköldkörtelhormon. En individer del med fibromyalgi brukar ofta vara insatta på/ eller begärt kortison själva då de upplever att deras besvär lindras, upprinnelsen kan vara att något annat besvär behandlats med kortison och effekten har varit att även symtom på fibromyalgi (muskelvärk/smärta) dämpats.

Att kostison stävjar smärta, inflammation i muskler och muskelfäste samt lugnar en irriterad mage och påverkad tarmslemhinna känner nog en del redan till. Men något man här ska vara väl medveten om och som faktiskt inte många läkare ens reflekterar över eller känner till, är att kroppen dräneras på vitaminer och mineraler vid kortisonbehandling. Studier har visat entydigt på att B-vitaminerna folsyra, B6 och B12 har en ökad förlust från kroppen i närvaro av kortison.

Kortison orsakar även en minskning av kroppens förmåga att aktivera D-vitamin, vilket resulterar i ökad risk för benförlust och katarakt. Förutom vitaminer kan kortison även utarma viktiga mineraler i kroppen. Så tänk på att selen, natrium och zink kan tömmas ut under tiden du behandlas med kortison. Kortison påverkar också vår tarmflora och gör så att exempelvis candida lättare får fäste. Därför är det extra viktigt att tillföra probiotika i någon form när man äter kortison.

Nåväl vi går vidare...

Fibromyalgi är också en sjukdom/tillstånd som direkt kan knytas till glutenintolerans/celiaki men även mejeriprodukter. Allt fler som lider av detta tillstånd och som väljer en kostomläggning märker radikala förändringar på kort tid. Studier har också uppmärksammat att känslighet för gluten (NCGS) utan tecken på celiaki spelar en roll och att en glutenfri kost har positiva effekter.

Fibromyalgi, är ett syndrom som idag klassas in i kategorin moderna sjukdomar som under dom sista 50 åren ökat markant i västvärlden och fibromyalgi är ett överrepresenterat sjukdomstillstånd bland kvinnor. Att fibromyalgi är större hos kvinnor kan kanske delvis beror på att kvinnan har ett såkallat adaptivt immunförsvar, vilket innebär att hennes immunförsvar ska kunna ställa om sig då hon blir gravid för att acceptera tillväxt av nya celler i sin kropp.
Se även: Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia

Fibromyalgi var delvis känt redan under biblisk tid och i modern tid omskrevs tillståndet åren 1904-1914 som fibrositis. Först i början av 1980-talet blev tillståndet benämnt fibromyalgi och det förknippades med ömma punkter, dominerande trötthet och sömnbesvär, Colon Irritable (IBS) och RLS (restless legs syndrom).

Eftersom det lätt kan förväxlas med närbesläktade problem som polymaglia reumatica (PMR), inflammatorisk artrit (RA), Spondylit artrit, autoimmuna bindvävssjukdomar, Sjögrens syndrom, Ehlers-Danlos (EDS), Systemisk lupus erythematosus (SLE), myalgi med mera, så bör man utredas noga om man drabbats. (mer om detta längre ned i artikeln).

ACR-90 klassificering.

ACR-90 klassificeringen av fibromyalgi, det vill säga ett kriterium för att ställa och uppfylla diagnosen kom år 1990.

(ACR-90 kortfattat)

*Kroniskt utbredd smärta i muskulaturen i kroppens 4 kvadranter.(vänster-höger-över-under)

*Minst 3-6 månaders varaktighet.

*Minst 11 av 18 aktiva "tenderpoints" som ger obehag/smärta vid beröring/tryck.

Dom som diagnostiserats för fibromyalgi och på ordination eller eget bevåg gått över till glutenfri kost, i många fall även helt mejerifri kost, har tydligt märkt av att besvären avklingar och efter en längre tid av gluten och mejerifri kost försvinner besvären ofta nästintill helt. När det gäller mjölk och då särskilt kommersiellt processad mjölk, har länge varit känt för att driva på symptomen på fibromyalgi. Sedan ska man känna till att laktos (mjölksocker) kan hindra upptag av t.ex. magnesium. Dom som efter en besvärsfri tid åter valt att prova glutenhaltig kost (även mejeri i en del fall) märker att besvären faktisk återvänder tämligen snabbt igen.

Vissa fibromyalgipatienter som förbättrats genom strikt kost kan märka tecken på en liten försämring (sällsynta fall) vid större konsumtion av socker eller frekvent användande av livsmedel innehållande sötningsmedlet Aspartam (light-produkter). Histaminfrisättning vid fibromyalgi och specifikt den hjärndimma (brainfog) och påtagliga trötthet som drabbar många bör man givetvis som drabbad titta närmare på och undvika livsmedel som triggar histamin.

En stående regel nummer ett för alla med fibromyalgi bör vara: för att få en fullgod återhämtning ska allt mejeri givetvis tas bort utöver alla källor till gluten, och det bör ses som en självklarhet vid fibromyalgi.

Med gluten menas: vete, korn och råg i alla former ska bort, helst även vetestärkelse om det är möjligt. Havre tåls av vissa men här får man prova sig fram.

Med mejeri menas: komjölk (alla former), smör, ost, grädde, yoghurt, kefir, kvarg (vassle), fil.

Konstgjorda sötningsmedel
En studie som publicerades i Annals of Pharmacotherapy år 2001, visade att patienter med fibromyalgi som undviker aspartam liksom smakförstärkare MSG, kände sig bättre överlag.Andra konstgjorda sötningsmedel som sackarin och stevia verkar inte ha samma effekt som aspartam. Vitt raffinerat socker ska givetvis helt tas bort ur kosten, likaså kaffe som är histamintriggande.

*Skadorna på tarmen genom påverkan av gluten (perforering-läckande tarm) brukar också ge upphov till "multiallergier", detta är viktigt att tänka på även sedan man gått över på en strikt kost och att man då även "sorterar" bort andra livsmedel som man misstänker att man inte tål för att återhämtningen ska bli tillfredsställande.

Minst 2-3 % (siffran är troligen mycket högre) av befolkningen i landet beräknas lida av syndromet fibromyalgi varav ca 90 % är kvinnor.Bland kvinnor med fibromyalgi hittas ofta de glutenrelaterade skadorna Colon Irritable och IBS i botten.

Rött kött och griskött är histamintriggande
Röster runt om i västvärlden höjs av allt fler att patienter med fibromyalgi bör grundligt utredas för glutenintolerans/celiaki och vissa anser att patienterna direkt ska ställas in på en glutenfri och helt komjölksfri kost (i vissa fall även slopande av rött kött men även också griskött som kan framkalla histaminrelaterade reaktioner) för att den vägen utröna ev underliggande sjukdom som t.ex glutenintolerans/celiaki som inte alltid kan påvisas i blodprover.

Personer med syndromet fibromyalgi har oftast i botten någon av följande sjukdomar utöver redan ovan nämnda, som ofta sätts i samband med glutenintolerans/celiaki:

*Celiaki

*Fertilitetsproblem

*IBS

*Osteoporos

*Endometrios

*Sjögrens syndrom

*Kroniskt trötthetssyndrom

*Multipel Skleros

*Raynauds fenomen

*Hypoglykemi

*Interstitiell cystit

*Chrons sjukdom

*Anemier, med mera

Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS-Non-celiac gluten sensitivity) och fibromyalgi.
(NCGS betyder att en person som inte har celiaki d.v.s. glutenintolerans men som ändå får en reaktion när de äter gluten).

I en intressant studie som publicerades i mars 2015 skriver forskarna bland annat:

"Celiaki är en autoimmun sjukdom med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer, vilket bör beaktas av reumatologer. Incidensen av NCGS är troligen högre än den för celiaki, med liknande symptom men det är svårt att diagnostisera på grund av bristen av specifika diagnostiska tester".

I den här artikeln, uttrycker man hypotesen som bygger på rimliga argument och kliniska observationer att NCGS förknippas med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer som inkluderar fibromyalgi, spondylartrit och systemiska autoimmuna sjukdomar.

"Erfarenhet visar att viktiga kliniska data tyder på att förekomst av NCGS är en svår asteni av okänd etiologi, kliniska data bör särskilt beaktas när en patient med en systemisk sjukdom har associerade symptom på fibromyalgi, oral afte (blåsor i munnen), tillhörande gastrointestinala symtom, järnbristanemi och att det ofta finns en släkting med celiaki.

Den uppenbara nämnaren (förbättring) som observerades efter införandet av en glutenfri diet, observerades vid manifestation av fibromyalgiliknande symtom, vid artrit och sakroiliit, leder oss att tro att glutenkänslighet kan spela en etiologisk och patogen roll som fungerar som en utlösare hos vissa patienter med systemiska autoimmuna sjukdomar".

Fibromyalgi versus Spondylartrit?
Kronisk ryggsmärta är något som många med fibromyalgi ofta påtalar och som kan vara en del i en generaliserad smärta, men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit.

Spondylartrit är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t.ex. ankyloserande spondylit (AS) tidigare även kallad för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom, odifferentierad spondylartrit, reaktiv artrit och juvenil idiopatisk artrit.

Spondylartrit är en typ av artrit som angriper ryggraden och hos vissa människor även lederna i armar och ben, men det kan också ingripa huden, tarmen och ögon. Det vanligaste symptomet hos flesta patienter är ländryggssmärta.

Det man kan tänka på är följande:
•    Morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
•    Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
•    Vaknar på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
•    Smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon, senor?
•    Problem med psoriasis eller annan hudsjukdom?
•    Finns det reumatisk ryggsjukdom i släkten?
•    Någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Återhämtning - tillfrisknande
Fler fallbeskrivningar av fibromyalgi visar som sagt på god återhämtning på en glutenfri diet vid symtom på kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Själv har jag stor erfarenhet av just detta då jag hjälpt väldigt många att bli både fria från besvären och fått besvären rejält lindrade genom att noga följa en gluten och mejerifri kost, och där man i mesta möjliga mån undviker rödvin, kaffe, raffinerat socker, starka kryddor och röda grönsaker (histaminkällor) som tomat, röd paprika, röd chili med mera. Se gärna mer om kosthållningen i Stora Kosthandboken.

Positiv studie av antiinflammatorisk kost och inflammationsmarkör
En studie av mer än 600 personer fann att dem som åt en vegansk diet (vilket innebar att de inte hade några animaliska produkter alls) hade lägre nivåer av en inflammationsmarkör som kallas C-reaktivt protein efter endast 3 veckor.

C-reaktivt protein är ett protein i familjen pentraxiner och ökar i koncentration vid inflammation och inflammatoriska processer.

Vegetarisk kost ger lindring
En mindre studie som publicerades i Complementary and Alternative Medicine år 2001 visade att patienter som åt en vegetarisk kost märkte en radikal lindring av symtom på fibromyalgi.

Att äta en vegetarisk måltid (givetvis glutenfri) betyder att du inte äter du kött, fjäderfä eller fisk, men det ingår ägg eller mejeri. Om det är en vegansk måltid (också glutenfri), hoppar du över allt som kommer från djur, inklusive mjölk, ost och ägg (histaminkällor). En vegansk koststil är således att föredra då den innehåller färre källor till histamin.

Genom att få bort belastning från mättade fetter och kolesterol och samtidigt förse kroppen med fiberrik icke ruttnande föda (vegansk kost) ger bevisat lindring. De som provat detta alternativet har börjat lite lätt, och kanske inte satsat veckans alla 7 dagar att leva vegetariskt. Många har märkt lindring genom att kanske bara äta helvegetariskt eller veganskt 2-3 dagar i veckan.

Givetvis ska veckans alla 7 dagar vara fria från gluten och man undviker således vete, korn och råg i alla former. Vetestärkelse som ingår i många glutenfria produkter reagerar en del emot och då får man även ta bort detta. (vetestärkelse är något jag insisterar på att man ska försöka undvika).

Bild ovan: "tenderpoints" för fibromyalgi

En annan sak jag ska återkomma till i mån av tid och ta upp är att även vissa mediciner kan förvärra fibromyalgi eller rent av ge upphov till fibromyalgiliknande besvär.

OBS! Ämnet är högintressant och inlägget kommer att uppdateras i mån av tid, så glöm inte att bokmärka sidan!

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

lördag 18 augusti 2018

Var får kon sitt kalcium ifrån? Bröstcancer-prostatacancer

Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer

Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?

Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden, och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.

Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.

Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).

När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.

Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”

Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk

En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.

Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att utveckla prostatacancer".

Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk.

Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

Regelbunden urinering
Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
Dåligt urinflöde
Smärtsam eller brinnande känsla urinering
Blod i urin eller i sperma
Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel

Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.

Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…

Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.

Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.

I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.

Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.

Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

Nutrition, insulin, IGF-1 metabolism and cancer risk: a summary of epidemiological evidence.

IGF-1 en förutsättning för cancer

Growth Factor Raises Cancer Risk

Insulin-Like Growth Factor 1 and Prostate Cancer Risk: A Population-Based, Case-Control Study

Plant-Based Diet Can Lower IGF-1 and Prostate Cancer Risk

The impact of the IGF-1 system of cancer cells on radiation response – An in vitro study

Inhibition of the insulin-like growth factor-1 receptor potentiates acute effects of castration in a rat model for prostate cancer growth in bone

Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.

Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.

Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.

Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.

Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.

Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.

Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.

Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.

Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.

Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.

Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.

Casein Production by Human Breast Cancer

Casein — toxicity, side effects, diseases and environmental impacts

Milk Protein (Casein) & Cancer

CASEIN PEPTIDES

Svensk studie: Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Effect of Clotting in Stomachs of Infants on Protein Digestibility of Milk

The Mammary Gland / Human Lactation / Milk Synthesis

Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis

tisdag 24 juli 2018

En sjuk tjocktarm! Se filmen!

Se filmen ovan!

De allra flesta sjukdomar börjar som bekant i tarmen och där sitter också större delen av vårt immunförsvar. Följ med på en resa i tjocktarmen (kolon) via endoskopets kamera och se vad felaktig kostföring eller kost man inte tål kan orsaka.

onsdag 20 april 2016

Typ 1-diabetes – Betydelsen av mjölk och gluten

Typ 1-diabetes – Barn och vuxna - Betydelsen av mjölk och gluten - Glutenintolerans och mejeriintolerans.

En långtidsstudie av barn i västvärlden (med början redan vid födseln) fann att ökad konsumtion av (behandlad/processad) komjölk (pastöriserad/homogeniserad) var associerad med utvecklingen av diabetes typ 1-relaterade autoantikroppar - men bara hos barn med låg till måttlig risk för att utveckla sjukdomen. Emellertid var dock konsumtion av komjölk också förknippad med en ökad risk att utveckla typ 1-diabetes hos alla de barn som var positiva för antikroppar.

Studien publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, och var en dubbelblind, randomiserad studie där det ingår barn med genetiska förutsättningar att drabbas av diabetes barn genom att få antingen vanlig komjölk (processad) som modersmjölksersättning, eller en speciell ersättning av kaseinhydrolysat när bröstmjölk inte var tillgänglig under de första 6-8 månaderna i livet.

Under de kommande tio åren hade barnen som analyseras för typ 1-diabetes samt typ 1 relaterat, bildat autoantikroppar. De första resultaten var hoppfulla, barnen som gavs hydrolyserad modersmjölksersättning hade 50 % lägre risk att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar efter 10-års ålder.

Denna studie var en del av en större studie som inleddes år 2002 och som för närvarande bedrivs i 77 centra i 15 olika västländer för att besvara frågan om huruvida övergång till en hydrolyserad modersmjölksersättning kommer att minska förekomsten av typ 1-diabetes. Författarna till studien vill mena att den hydrolyserade ersättningen minskar tarmpermeabiliteten (genomsläpplighet), och att den har en gynnsam effekt på tarmfloran.

Men en nyare studie som har följt samma barn under en längre tid och som publicerades i Journal of American Medical Association, fann att det hydrolyserade ersättningen inte alls minskade risken för antikroppar relaterade till typ 1-diabetes hos dessa barn efter 7-års ålder.

En liknande pilotstudie från Finland fann att i jämförelse med vanlig komjölksbaserad ersättning, så minskade en ersättning som var fri från bovint insulin, risken för typ 1-relaterade antikroppar efter 3-års åldern hos barn med genetiska anlag för sjukdom. En studie visade att barn som senare utvecklade typ 1-diabetes, hade högre nivåer av antikroppar mot komjölk redan i spädbarnsåldern.

Författarna av studien skriver att detta konstaterande kan bero på ökad tarmpermeabilitet eller fördröjd mognad av tarmens immunsystem hos barn som utvecklade diabetes. Tidig exponering för komjölk kan således vara en riskfaktor för typ 1-diabetes hos barn som har ett dysfunktionellt immunsystem i tarmen. Alla barnen i denna studie matades med komjölksbaserad ersättning i minst två månader.

Många studier har visat att komjölkskonsumtion är förknippad med en ökad risk för typ 1-relaterad autoimmunitet eller typ 1-diabetes (t.ex. Holmberg 2007 ; Kimpimäki 2001; Villagrán-Garcia 2015; Virtanen 2012 ; Wahlberg 2006)

Bovint insulin

Komjölk innehåller bovint insulin (från nötkreatur) som liknar människans insulin (humant insulin), och kan orsaka immunreaktioner hos människor. Vissa forskare skriver att en immunreaktion mot bovint insulin kan sprida sig och reagera med kroppens eget insulin, och så småningom i kombination med andra faktorer såsom t.ex. virus vilket faktiskt kan resultera i en autoimmun reaktion mot de insulinproducerande betacellerna, vilket kan resultera i typ 1 diabetes.

Man har funnit bevis för denna process hos spädbarn, och fann att virusinfektioner faktiskt kan öka immunsvaret mot insulin, inducerat av just bovint insulin i komjölk.

Man ska även vara medveten om andra hormoner som finns i komjölk: se ett tidigare blogginlägg om detta.

A1 eller A2 mjölk

Mjölkproteinet kasein har olika varianter (A1 eller A2) beroende på rasen på kon. Laugesen fann att konsumtionen av mjölk som innehåller A1 typen av kasein är associerad med typ 1-diabetes (raser som producerar A1 mjölk är mer vanligt i norra Europa, där också förekomsten av typ 1 är högre).

Merriman hävdar att denna förening är i stället på grund av latitud och de skyddande effekterna av D-vitamin . Det finns en ganska livlig debatt om detta ämne i den vetenskapliga litteraturen: Truswell 2005 Clemens 2011 Bell 2006. Det finns många fler artiklar om PubMed om detta ämne.

Här är en intressant artikel: Du dricker fel sorts mjölk.

Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP)

Sardinien vid Italien är en ö i Medelhavet som har en hög förekomst av typ 1-diabetes. En studie visade att Sardinier med typ 1 också var infekterade med Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP), som överförs från mjölkkobesättningar genom mat till människor. Forskare tittar nu närmare på fynden (t.ex. Masala 2013, Masala 2014 , Naser 2013).

Personer i riskzonen för typ 1-diabetes testade positivt för MAP-relaterade markörer oftare än friska kontrollpersoner. MAP kan lätt överföras till människor med infekterad komjölk, och man fann att modersmjölkersättning och eventuellt MAP kan stimulera betacellsautoimmunitet (de celler i bukspottkörteln som producerar insulin) (Niegowska 2016).

(Paratuberkulos är en kronisk tarminfektion hos idisslare. Sjukdomen som också kallas Johne’s disease drabbar framförallt idisslare, men även vissa andra djur kan infekteras, till exempel kanin).

Typ 2-diabetes
Medan konsumtion av komjölk ofta kopplas till en ökad risk för typ 1-diabetes, är det också ofta förknippat med en lägre risk för typ 2-diabetes. Denna förening kan dock bero på vilken typ och mängd av mjölkprodukter som används. En långtidsstudie från Storbritannien fann att en ökad konsumtion av fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt var förknippade med en lägre risk för senare typ 2-diabetes hos vuxna.

En systematisk genomgång och metaanalys av 16 studier som inkluderade en halv miljon människor funnit att en blygsam ökning av yoghurt, ost och magra mejeriprodukter var förenat med en minskad risk för typ 2-diabetes. En annan metaanalys fann att ett större intag yoghurt är förknippad med en minskad risk för typ 2-diabetes hos vuxna amerikaner, men däremot inte andra mejeriprodukter.

Kamelmjölk?
Ett försök på 12 personer med typ 1-diabetes som drack kamelmjölk under två år, visade att tre av dem minskade sitt insulinbehov till noll! Totalt visade de 12 i försöket en bättre genomsnittlig blodglukoskontroll, lägre HbA1c-nivåer och ett lägre insulinbehov än de som inte dricker kamelmjölk. Hos personer med typ 2-diabetes som dricker kamelmjölk ökar däremot insulinnivåer jämfört med att dricka komjölk visar en annan undersökning.

En studie på gnagare visade att det minskade också risk för njursjukdom, sänkte blodglukosnivåer och sänkte insulinresistens hos gnagare med kemisk-inducerad typ 1-diabetes.
Raikas, en folkstam i norra Indien som sysslar med kameluppfödning, har en extremt låg förekomst av typ 1 diabetes trots deras genetiska förutsättningar, visade en undersökning.

Vete och gluten
Glutenfri diet kan förebygga och i vissa fall få typ 1-diabetes att gå i remission (återgå).
En 5-årig pojke fick diagnosen typ 1-diabetes (ingen celiaki konstaterad), med höga blodsockernivåer (HbA1c var 7,8 %). Han fick inte insulin, men började äta en glutenfri diet i stället. HbA1c gick ner till 5,8-6 %, vilket är i stort sett normalt, och två år efter sin diagnos så behöver han fortfarande inte ta insulin.

Hans diabetes är i remission utan insulin vilket ganska säkert kan tillskrivas den glutenfria kosten. Det är det första dokumenterade fallet jag har sett i den medicinska litteraturen som redovisar att typ 1-diabetes kan gå i remission utan insulin eller någon annan medicinsk åtgärd, och det publicerades i BMJ, British Medical Journal, en mycket ansedd källa.

En 15-årig pojke med "tyst" celiaki uppvisade tecken på avvikelser i glykos och testades positivt för autoantikroppar för typ 1-diabetes. Med andra ord var han på god väg att utveckla typ 1. Efter 6 månader på en glutenfri diet, återgick hans glukos tillbaka till det normala och autoantikropparna försvann. 36 månader senare vid ny undersökning var han fortfarande symtomfri.

En långsiktig studie av barn med celiaki som hade typ 1 diabetesrelaterade autoantikroppar fann man att dessa antikroppar försvann gradvis under ca två år efter att ha gått på en glutenfri diet.

Bild: Kostdoktorn - en man som via LCHF-kost (glutenfri) fick bukt med sin typ 1-diabetes

Celiaki
Gluten kan spela en roll i utvecklingen av typ 1-diabetes på grund av sambandet mellan typ 1 och den autoimmuna sjukdomen celiaki, ca 7 % av personer med typ 1-diabetes har också celiaki visade en undersökning. I likhet med bovint insulin i komjölk, innehåller vete också ett protein som liknar ett annat protein som är kopplat till autoimmuna reaktioner i bukspottkörteln. Gluten har också visat sig orsaka tarminflammation hos personer med typ 1-diabetes.

TEDDY-studien fann att en ålder för introduktion av gluten introduktion inte kan förutsäga utvecklingen av celiaki hos barn som har genetisk förutsättning för denna sjukdom. Samma studie visade också att allt fler barn föds med antikroppar mot gluten och kasein.

Men en studie från Sverige fann att introduktion av gluten före 2 års ålder faktiskt kan öka risken för celiaki hos barn som ligger i den genetiska riskzonen. En systematisk genomgång av 16 studier fann dock att det inte hade någon betydelse när gluten introduceras för utveckling av celiaki.

Vissa författare hävdar att det är andra faktorer som är förknippade med vete som kan orsaka glutenintolerans, till exempel bekämpningsmedel som används på vetet. Här ska man dock tänka på att gluten är konstaterat skadande för många men att bekämpningsmedel som t.ex RoundUp (glyfosat) kan lämna oönskade effekter i kroppen
I USA där typ 1-diabetes stadigt ökar, ser man att förekomsten av celiaki också ökar visar en kartläggning.

Exponering för gluten tidigt i livet.

Ziegler-studien fann att tidig introduktion av livsmedel som innehåller gluten (före 3 månaders ålder) var en riskfaktor för utvecklingen av typ 1-associerad autoimmunitet hos barn med genetiska anlag för typ 1-diabetes. En studie fann samma sak och att tidigt införande av gluten faktiskt ökade risken för typ 1-diabetes.

Norris-studien från 2003 fann att exponering för eventuella spannmål före 3 månaders ålder (och även efter 7 månader), ledde till en större risk att utveckla autoantikroppar hos genetiskt känsliga barn. Studien bekräftade att barn som ges spannmål vid 7 månaders ålder eller äldre, var mer benägna att få fler portioner av spannmål per dag under den första månaden av exponeringen jämfört med barnen som exponerades vid 3-månaders ålder.

Denna studie visade också att om spannmål infördes medan barnet fortfarande ammas var risken för autoimmunitet lägre. En nyligen publicerat dokument från samma författare bekräftade att ammades barnet vid tidpunkten för introduktion av vete, var det skyddande mot att senare utveckla typ 1-diabetes.
Wahlberg-studien från 2006 fann att en kombination av tidigt införande komjölksbaserad ersättning och sent införande av gluten ökade risken för autoimmunitet hos barn.

Laboratoriestudier
Djurstudier stöder den potentiella rollen av gluten som en faktor vid utveckling av typ 1 diabetes. En glutenfri kost hämmar dramatiskt diabetesutveckling hos djur visar försök, troligen då på grund av en minskad tarminflammation, minskad genomsläpplighet i tarmväggen (läckage) och att tarmfloran förbättras. En glutenfri kost ökar också volymen av betaceller och förbättrar glukostolerans hos möss med typ 2-diabetes visar en undersökning.

Glutenfri diet
Baserat på ovanstående forskning har forskare genomfört en randomiserad interventionsstudie för att avgöra om en fördröjning vid införandet av gluten skulle kunna förebygga typ 1-diabetes hos barn som ligger i den genetiska riskzonen för sjukdomen. De fann att först införa gluten vid 6 månaders ålder mot 12 månaders ålder var säkrare, men förändrade inte förutsättningarna och risken att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar, eller typ 1-diabetes efter 3-års ålder.

Efter att man följt barn under en längre period ända upp till 13 års ålder, fann Bayerlein-studien att man fortfarande inte kunde finna någon effekt av tidpunkten för introduktion av gluten för utvecklingen av typ 1-diabetes eller dess relaterade autoantikroppar. Inte heller amning under introduktionen av gluten gjorde någon skillnad.

Ett annat försök som syftade till att se om en glutenfri diet skulle påverka utvecklingen av typ 1-diabetes hos personer som redan var positiva för autoantikroppar. Glutenfri diet bjöds under 6 månader, och glutenhaltig under 6 månader. Att gluten togs bort eller återinfördes påverkade inte nivåerna av antikroppar. Emellertid förbättrades både insulinsvar och insulinresistens på en glutenfri kost, och förvärrades efter återinförandet av gluten.

En glutenfri diet kan därmed hjälpa till att bevara betacellfunktionen och insulinutsöndring hos personer med risk för typ 1-diabetes. En liknande studie använde en 12 månaders glutenfri kost och 12 månaders återinförande. De fann också att antikroppsnivåer inte påverkades av glutenfri diet eller efter ett återinförande av gluten.

Soja

Sojaproteiner har visats sig orsaka diabetes hos djur. En studie från Kina fann att spädbarn som fått sojabaserade modersmjölksersättning löpte dubbelt så stor risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det konstaterades också att fler barn med typ 1 diabetes hade införts på fast föda före 3 månaders ålder än barn utan diabetes. Djurförsök visar att långtidsexponering för en sojabaserad kost orsakade höga blodsockernivåer hos vuxna råttor.

Födoämnesallergi och intolerans
Kan man således se det potentiella sambandet mellan typ 1-diabetes och vete/mejeri att orsakas av en allergi eller intolerans mot dessa livsmedel? Svaret är nog ja med tanke på de allt fler forskningsresultat som pekar i den riktningen...

Det verkar som att införa mat före 3 månaders ålder är problematiskt, kanske på grund av att tarmen fortfarande omogen (även ofullständigt immunförsvar) och inte hantera dessa livsmedel. Studier av Virtanen (2006 och 2011) fann att införandet av frukt, bär och rötter tidigt (cirka 3-4 månaders ålder) associerades med utvecklingen av typ 1-diabetes relaterad autoimmunitet hos genetiskt utsatta barn.

Även om alla studier inte ger konsekventa fynd, kan vi fortfarande använda dem som underlag för att avgöra hur man matar våra barn. Föräldrar kan vara försiktig införa vissa livsmedel, särskilt vete och komjölk. Om man väljer att bruka dem, så kanske man ska införa dem i små mängder, under amning och inte alltför tidigt i livet.

De som har en diagnostiserad Typ 1-diabetes och de som ligger i farozonen för att utveckla denna form av diabetes borde tjäna på att lägga om sin kost, fri från både gluten och mjölk...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

Referenser till artikeln: (finns redan infällda i artikeltexten ovan)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10389843