Kostrelaterade sjukdomar. Gluten, mjölk, besvär och följdsjukdomar

Glutenintolerans, glutenkänslighet, celiaki, autoimmuna sjukdomar och allergi. Skadorna av gluten och processade mejerier visar sig allt längre ner i åldrarna. Vården behandlar bara kroppens symtom att något är fel, ingen föreslår kostbyte. Tarmskador ger näringsbrist, anemier och följdsjukdomar. Forskning pågår säger man...Vad kostar detta? Folk blir allt sjukare. Miljarder läggs i löner och till forskning som inte leder någon nämnvärd stans alls, mer än till kryptiska utlåtanden.

Visar inlägg med etikett komjölk. Visa alla inlägg

lördag 18 augusti 2018

Var får kon sitt kalcium ifrån? Bröstcancer-prostatacancer

Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer

Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?

Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden, och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.

Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.

Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).

När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.

Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”

Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk

En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.

Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att utveckla prostatacancer".

Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk.

Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

Regelbunden urinering
Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
Dåligt urinflöde
Smärtsam eller brinnande känsla urinering
Blod i urin eller i sperma
Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel

Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.

Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…

Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.

Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.

I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.

Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.

Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

Nutrition, insulin, IGF-1 metabolism and cancer risk: a summary of epidemiological evidence.

IGF-1 en förutsättning för cancer

Growth Factor Raises Cancer Risk

Insulin-Like Growth Factor 1 and Prostate Cancer Risk: A Population-Based, Case-Control Study

Plant-Based Diet Can Lower IGF-1 and Prostate Cancer Risk

The impact of the IGF-1 system of cancer cells on radiation response – An in vitro study

Inhibition of the insulin-like growth factor-1 receptor potentiates acute effects of castration in a rat model for prostate cancer growth in bone

Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.

Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.

Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.

Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.

Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.

Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.

Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.

Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.

Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.

Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.

Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.

Casein Production by Human Breast Cancer

Casein — toxicity, side effects, diseases and environmental impacts

Milk Protein (Casein) & Cancer

CASEIN PEPTIDES

Svensk studie: Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Effect of Clotting in Stomachs of Infants on Protein Digestibility of Milk

The Mammary Gland / Human Lactation / Milk Synthesis

Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis

onsdag 11 oktober 2017

Barnens rätt att inte behöva dricka kommersiell mjölk

Detta blir ett annorlunda inlägg med information som säkert är obekant för många, men också nformation som ger en tankeställare vilka historiska vägval som en gång gjorts, och som idag kan ses som facit på rent fatala felbeslut och misstag.

De flesta som läst denna blogg är nog ganska medvetna om att den kommersiella mjölken (förstörd av pastörisering och homogenisering) ligger bakom många besvär och sjukdomar vilket det också finns mängder av bevis och forskning som styrker.

Den kommersiella mjölken ligger långt ifrån den obehandlade mjölk som vissa bönder tillhandahåller direkt till kund. Frågan är varför vi har låtit regeringar och myndigheter ta ifrån oss det fria valet att själva köpa den mjölk vi vill ha?

Man säger att man pastöriserar för att vi inte ska bli sjuka, hur har då generationer och åter generationer som druckit mjölk direkt från kon klarat sig? Själv är jag uppväxt på "bonnamjölk" under 1960-70-talet och likaså alla mina barndomskamrater jag känt, och vi finns ju kvar.

Problemen började när man kom till eget boende

Problemen för många av oss började när vi flyttade hemifrån och började använda kommersiell mjölk, och det är något många av oss diskuterat när vi träffats under åren. Flera som utan problem drack "bonnamjölk" under uppväxten och aldrig hade några besvär under ungdomen, men fick det sedemera av kommersiell mjölk i form av eksem, muskelvärk, ledvärk, astmaliknande besvär med mera.

En del av kamraterna som varit besvärsfria i ungdomen på "bonnamjölk", svarade tom positivt på tester för kasein och laktos efter att ha använt kommersiell mjölk under många år. Detta är ett intressant fenomen som borde lyftas av forskningen...

Intoleranser ökar

Man ska vara väl medveten om att alla tål inte mjölk vare sig den är kommersiell eller om den kommer direkt från kon. Intolerans mot kasein och laktos har ökat i samhället och speciellt hos yngre generationer som enligt vissa studier föds med antikroppar mot kasein och gluten som modern överfört till barnet redan i moderlivet.

Starka ekonomiska intresse och nedmonteringen av småbrukarna och landsbygden

Givetvis är det starka ekonomiska intressen och politik som styr, när man redan en gång såg sin chans att etablera stormejerier när pastöriseringen infördes (längre hållbarhet, lagring och möjlighet till långa transporter). Nedmonteringen av småbrukarsamhället till förmån för storjordbruk och med allt som därav följt, bland annat avfolkningen av landsbygden (urbaniseringen), skolor som lades ner, service försvann och mängder av lokala mejerier lades ner till förmån för stormejerier.

Att döda landsbygden till förmån för industrin och städerna

Många äldre bönder berättar ofta och gärna om hur statsminister Tage Erlander redan år 1947 ville se en socialisering av odlingsjordarna. Socialisering innebär överföring av enskild egendom till det offentliga, även kallat statligt ägande (förstatligande likt den kommunistiska grundideologin).

De berättar också med sina ord att det som troligen hindrade utbredd socialisering i Sverige (i kommunistisk idelogisk anda) att ta över, var att svensk militärmakt var starkare och överlägsen adel och politiska krafter som var influerade av kommunismens grundstruktur med statligt ägande och styrande.

Destruktionen av småbrukarsamhället

Ett beslut som riksdagen fattade i juni 1947 har kallats "jordbrukspolitikens Magna Charta", vilken markerar dess grundläggande betydelse för svenskt jordbruk under det senaste halvseklet. Beslutet innebar ett stort steg bort från trettiotalets socialpolitiskt inriktade småbrukar- och koloniseringspolitik.

Huvudtanken, uttryckt i inkomstmålet, var att staten skulle hålla uppe jordbrukspriserna för att jordbrukarna skulle få en ekonomisk utveckling likvärdig andra gruppers. Ett familjejordbruk skulle ge en inkomst motsvarande lönen för en industriarbetare på landsbygden.

De andra målet, effektivitetsmålet, innebar att små jordbruk skulle läggas ner eller föras samman till bärkraftigare enheter. En yttre rationalisering förenades med en inre. Den senare avsåg att förbättra gårdarnas produktionsteknik och driftsförhållanden. Den förra syftade till att få fram större sammanhållande gårdar.Staten fick genom detta möjlighet att påverka jordbruksägandet i syfte att få fram effektivare enheter.

Hur detta slutade är nog de flesta medvetna om som sett Bengt Bratts serie "Hem till byn". Idag är Sverige inte längre självförsörjande utan beroende av livsmedelsimporten och några nämnvärda beredskapslager finns inte heller längre.

Det stora dråpslaget mot småbrukarna och bönderna kom tidigt på 1970-talet när småbönder mer eller mindre skulle tvingas in till staden, omskolas för att börja arbeta inom industrin. Deras mindre gård lades under byns störste bonde och där föddes storjordbruken på allvar. Krafter inom LO har en stor skuld i detta skeende.
(För dig som vill veta mera utförligt om urbaniseringsagendan kan göra det längst ned i detta inlägg).

Det så kallade "miljonprogrammet" (1 miljon lägenheter byggdes mellan 1965-1975) var också behövligt när alla dessa människor som tvingades in till städerna och industrin, behövde någonstans att bo. Förmånen småbrukarnas barn hade innan föräldrarna tvingades in till städerna pga politiska (fel) beslut, var att få växa upp på landet med bland annat bra egenodlad mat och ofördärvad mjölk.

Dags för en hälsoreform - börja i skolan

Åter till ämnet...Något jag länge slagit på stora trumman för, är att allergenfri mat borde införas i skolan, eller åtminstone serveras som ett alternativ utan krav på intyg. Man kanske borde börja så smått med att med att byta ut kommersiell mjölk och mejeriprodukter till hälsosammare alternativ som en start, och samtidigt fundera på att återuppta småbrukarsamhället med inriktning på självförsörjning och ekologisk odling?

Ta gärna en titt på nedanstående videoklipp som kan vara en tankeväckare.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras...

Du kan också se ovan filmklipp direkt på YouTube: https://youtu.be/jU1y7UP5B-c

Urbaniseringsagendan (utförlig förklaring).

Bondeförbundets koalition med socialdemokraterna under 1940-50-talet skulle bli en smärre katastrof. Bondeförbundet gick gång på gång med på alla de regleringar och reformer som omvandlade Sverige under 50-talet från en utpräglad landsbygdsnation till en urbaniserad stadsnation. Bondeförbundet lyckades alltså målmedvetet minska sin egna kärnväljargrupp, rent demografiskt!

Rehn-Meidner-modellen var den ekonomiska modellen som skulle bli början till den svenska landsbygdens död. Två keynesianska LO-ekonomer, Gösta Rehn och Rudolf Meidner introducerade år 1951 denna modell. Precis som när man valde att lämna guldmyntfoten, så kom LO och SAF (dåtidens Svenskt Näringsliv) mycket bra överens. Förutom utökat omfördelningspolitik och en mer progressiv skattesystem, så innebar modellen även införandet av den så kallade ”solidariska lönepolitiken”.

På ett slag gjorde man LO mäktigare än någonsin, då man med den nya modellen införde en reglering där småföretag ute på landet skulle bli tvungna att betala löner på samma nivå som i storstäderna. Alltså blev löneavtalen numera landsomfattande och kollektivavtalen centraliserade. Återigen gick fackföreningarna och storföretagen samman för att krossa småföretagen. I synnerhet företagandet ute på landsbygden.

Plötsligt skulle arbetslösheten växa sig stort ute på landet. Jobben, dom fanns numera inuti storstäderna. Med hjälp av AMS (då Arbetsmarknadsstyrelsen, ytterliggare en kostsam byråkrati med start år 1948) så skulle man se till att folk ute på landet kunde hitta jobb inne i städerna. Självklart skulle en bostadskris växa fram ganska fort.

Parallellt med detta svek mot produktiviteten ute i glesbygden, arbetade socialdemokraterna ihärdigt från och med år 1952 med att slå ihop alla sockenkommuner ihop till storkommuner. Med Kommunreformen år 1952 menade sossarna att det var ett problem att makten var så pass nära människor.

Bild: Skåne före och efter kommunsammanslagningarna år 1952

Det gav människor i små socknar oproportionerligt mycket makt och inflytande över besluten i sin kommun. De uttryckte inte sig sådär rakt ut. Men att centralisera makten, innebär just detta. Makten i storkommunerna kom per automatik längre bort ifrån individerna på orten. Precis som vårt medlemskap i EU inneburit exakt samma sak.

Denna kraftiga centralisering, skulle innebära att landsbygden i stort sätt glömdes bort. Storkommunerna satsade naturligtvis på centralorten, och plötsligt så stannade inte längre tåget när den passerade det gamla socknarna. Även detta skulle bidra till ytterliggare mer urbanisering, då man även var tvungen att flytta till storstäderna för att kunna åtnjuta någon service alls.

Mellan 1950-1970-talen skulle Sverige omvandlas radikalt från en utpräglad landsbygdsnation till en mer modernistisk och progressiv storstadsnation. Kanske bland de mäktigaste drag som den svenska eliten gjort vad gäller social ingenjörskonst. Genom att omvandla svenskens miljö, lyckades man även omvandla svensken själv, kanske till och med till något som en svensk från förr i tiden inte ens skulle kunna känna igen. Men kom ihåg att detta endast var en liten bråkdel i sossarnas stora projekt.

I valet år 1956 skulle endast Högerpartiet och Sveriges kommunistiska parti (SKP) gå framåt. Folkpartiet och de båda regeringspartierna backade. Men redan vid det här valet hade bostadskrisen börjat segla upp som en viktig fråga. Trots kritiken, och trots att de backade var sossarna mycket starka i storstäderna. Med 44,6 % av rösterna skulle Tage Erlander göra sitt sämsta val. Sossarna hade nu cementerat sin maktställning. Koalitionen med Bondeförbundet skulle få fortsätta. Men nu började man märka av lite friktioner.

Bondeförbundet hade backat i flera val i rad. Man frågade sig mycket varför. Och man kom fram till olika förklaringar. De som ökade mest på Bondeförbundets bekostnad var dåtidens Högerpartiet. Den demografiska omvandlingen och urbaniseringen togs även upp. Men istället för att försöka försvara bönderna och representera landsbygden valde Bondeförbundet att söka nya väljare i storstäderna. De valde då att byta namn till Centerpartiet.

onsdag 20 april 2016

Typ 1-diabetes – Betydelsen av mjölk och gluten

Typ 1-diabetes – Barn och vuxna - Betydelsen av mjölk och gluten - Glutenintolerans och mejeriintolerans.

En långtidsstudie av barn i västvärlden (med början redan vid födseln) fann att ökad konsumtion av (behandlad/processad) komjölk (pastöriserad/homogeniserad) var associerad med utvecklingen av diabetes typ 1-relaterade autoantikroppar - men bara hos barn med låg till måttlig risk för att utveckla sjukdomen. Emellertid var dock konsumtion av komjölk också förknippad med en ökad risk att utveckla typ 1-diabetes hos alla de barn som var positiva för antikroppar.

Studien publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, och var en dubbelblind, randomiserad studie där det ingår barn med genetiska förutsättningar att drabbas av diabetes barn genom att få antingen vanlig komjölk (processad) som modersmjölksersättning, eller en speciell ersättning av kaseinhydrolysat när bröstmjölk inte var tillgänglig under de första 6-8 månaderna i livet.

Under de kommande tio åren hade barnen som analyseras för typ 1-diabetes samt typ 1 relaterat, bildat autoantikroppar. De första resultaten var hoppfulla, barnen som gavs hydrolyserad modersmjölksersättning hade 50 % lägre risk att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar efter 10-års ålder.

Denna studie var en del av en större studie som inleddes år 2002 och som för närvarande bedrivs i 77 centra i 15 olika västländer för att besvara frågan om huruvida övergång till en hydrolyserad modersmjölksersättning kommer att minska förekomsten av typ 1-diabetes. Författarna till studien vill mena att den hydrolyserade ersättningen minskar tarmpermeabiliteten (genomsläpplighet), och att den har en gynnsam effekt på tarmfloran.

Men en nyare studie som har följt samma barn under en längre tid och som publicerades i Journal of American Medical Association, fann att det hydrolyserade ersättningen inte alls minskade risken för antikroppar relaterade till typ 1-diabetes hos dessa barn efter 7-års ålder.

En liknande pilotstudie från Finland fann att i jämförelse med vanlig komjölksbaserad ersättning, så minskade en ersättning som var fri från bovint insulin, risken för typ 1-relaterade antikroppar efter 3-års åldern hos barn med genetiska anlag för sjukdom. En studie visade att barn som senare utvecklade typ 1-diabetes, hade högre nivåer av antikroppar mot komjölk redan i spädbarnsåldern.

Författarna av studien skriver att detta konstaterande kan bero på ökad tarmpermeabilitet eller fördröjd mognad av tarmens immunsystem hos barn som utvecklade diabetes. Tidig exponering för komjölk kan således vara en riskfaktor för typ 1-diabetes hos barn som har ett dysfunktionellt immunsystem i tarmen. Alla barnen i denna studie matades med komjölksbaserad ersättning i minst två månader.

Många studier har visat att komjölkskonsumtion är förknippad med en ökad risk för typ 1-relaterad autoimmunitet eller typ 1-diabetes (t.ex. Holmberg 2007 ; Kimpimäki 2001; Villagrán-Garcia 2015; Virtanen 2012 ; Wahlberg 2006)

Bovint insulin

Komjölk innehåller bovint insulin (från nötkreatur) som liknar människans insulin (humant insulin), och kan orsaka immunreaktioner hos människor. Vissa forskare skriver att en immunreaktion mot bovint insulin kan sprida sig och reagera med kroppens eget insulin, och så småningom i kombination med andra faktorer såsom t.ex. virus vilket faktiskt kan resultera i en autoimmun reaktion mot de insulinproducerande betacellerna, vilket kan resultera i typ 1 diabetes.

Man har funnit bevis för denna process hos spädbarn, och fann att virusinfektioner faktiskt kan öka immunsvaret mot insulin, inducerat av just bovint insulin i komjölk.

Man ska även vara medveten om andra hormoner som finns i komjölk: se ett tidigare blogginlägg om detta.

A1 eller A2 mjölk

Mjölkproteinet kasein har olika varianter (A1 eller A2) beroende på rasen på kon. Laugesen fann att konsumtionen av mjölk som innehåller A1 typen av kasein är associerad med typ 1-diabetes (raser som producerar A1 mjölk är mer vanligt i norra Europa, där också förekomsten av typ 1 är högre).

Merriman hävdar att denna förening är i stället på grund av latitud och de skyddande effekterna av D-vitamin . Det finns en ganska livlig debatt om detta ämne i den vetenskapliga litteraturen: Truswell 2005 Clemens 2011 Bell 2006. Det finns många fler artiklar om PubMed om detta ämne.

Här är en intressant artikel: Du dricker fel sorts mjölk.

Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP)

Sardinien vid Italien är en ö i Medelhavet som har en hög förekomst av typ 1-diabetes. En studie visade att Sardinier med typ 1 också var infekterade med Mycobacterium avium paratuberculosis (MAP), som överförs från mjölkkobesättningar genom mat till människor. Forskare tittar nu närmare på fynden (t.ex. Masala 2013, Masala 2014 , Naser 2013).

Personer i riskzonen för typ 1-diabetes testade positivt för MAP-relaterade markörer oftare än friska kontrollpersoner. MAP kan lätt överföras till människor med infekterad komjölk, och man fann att modersmjölkersättning och eventuellt MAP kan stimulera betacellsautoimmunitet (de celler i bukspottkörteln som producerar insulin) (Niegowska 2016).

(Paratuberkulos är en kronisk tarminfektion hos idisslare. Sjukdomen som också kallas Johne’s disease drabbar framförallt idisslare, men även vissa andra djur kan infekteras, till exempel kanin).

Typ 2-diabetes
Medan konsumtion av komjölk ofta kopplas till en ökad risk för typ 1-diabetes, är det också ofta förknippat med en lägre risk för typ 2-diabetes. Denna förening kan dock bero på vilken typ och mängd av mjölkprodukter som används. En långtidsstudie från Storbritannien fann att en ökad konsumtion av fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt var förknippade med en lägre risk för senare typ 2-diabetes hos vuxna.

En systematisk genomgång och metaanalys av 16 studier som inkluderade en halv miljon människor funnit att en blygsam ökning av yoghurt, ost och magra mejeriprodukter var förenat med en minskad risk för typ 2-diabetes. En annan metaanalys fann att ett större intag yoghurt är förknippad med en minskad risk för typ 2-diabetes hos vuxna amerikaner, men däremot inte andra mejeriprodukter.

Kamelmjölk?
Ett försök på 12 personer med typ 1-diabetes som drack kamelmjölk under två år, visade att tre av dem minskade sitt insulinbehov till noll! Totalt visade de 12 i försöket en bättre genomsnittlig blodglukoskontroll, lägre HbA1c-nivåer och ett lägre insulinbehov än de som inte dricker kamelmjölk. Hos personer med typ 2-diabetes som dricker kamelmjölk ökar däremot insulinnivåer jämfört med att dricka komjölk visar en annan undersökning.

En studie på gnagare visade att det minskade också risk för njursjukdom, sänkte blodglukosnivåer och sänkte insulinresistens hos gnagare med kemisk-inducerad typ 1-diabetes.
Raikas, en folkstam i norra Indien som sysslar med kameluppfödning, har en extremt låg förekomst av typ 1 diabetes trots deras genetiska förutsättningar, visade en undersökning.

Vete och gluten
Glutenfri diet kan förebygga och i vissa fall få typ 1-diabetes att gå i remission (återgå).
En 5-årig pojke fick diagnosen typ 1-diabetes (ingen celiaki konstaterad), med höga blodsockernivåer (HbA1c var 7,8 %). Han fick inte insulin, men började äta en glutenfri diet i stället. HbA1c gick ner till 5,8-6 %, vilket är i stort sett normalt, och två år efter sin diagnos så behöver han fortfarande inte ta insulin.

Hans diabetes är i remission utan insulin vilket ganska säkert kan tillskrivas den glutenfria kosten. Det är det första dokumenterade fallet jag har sett i den medicinska litteraturen som redovisar att typ 1-diabetes kan gå i remission utan insulin eller någon annan medicinsk åtgärd, och det publicerades i BMJ, British Medical Journal, en mycket ansedd källa.

En 15-årig pojke med "tyst" celiaki uppvisade tecken på avvikelser i glykos och testades positivt för autoantikroppar för typ 1-diabetes. Med andra ord var han på god väg att utveckla typ 1. Efter 6 månader på en glutenfri diet, återgick hans glukos tillbaka till det normala och autoantikropparna försvann. 36 månader senare vid ny undersökning var han fortfarande symtomfri.

En långsiktig studie av barn med celiaki som hade typ 1 diabetesrelaterade autoantikroppar fann man att dessa antikroppar försvann gradvis under ca två år efter att ha gått på en glutenfri diet.

Bild: Kostdoktorn - en man som via LCHF-kost (glutenfri) fick bukt med sin typ 1-diabetes

Celiaki
Gluten kan spela en roll i utvecklingen av typ 1-diabetes på grund av sambandet mellan typ 1 och den autoimmuna sjukdomen celiaki, ca 7 % av personer med typ 1-diabetes har också celiaki visade en undersökning. I likhet med bovint insulin i komjölk, innehåller vete också ett protein som liknar ett annat protein som är kopplat till autoimmuna reaktioner i bukspottkörteln. Gluten har också visat sig orsaka tarminflammation hos personer med typ 1-diabetes.

TEDDY-studien fann att en ålder för introduktion av gluten introduktion inte kan förutsäga utvecklingen av celiaki hos barn som har genetisk förutsättning för denna sjukdom. Samma studie visade också att allt fler barn föds med antikroppar mot gluten och kasein.

Men en studie från Sverige fann att introduktion av gluten före 2 års ålder faktiskt kan öka risken för celiaki hos barn som ligger i den genetiska riskzonen. En systematisk genomgång av 16 studier fann dock att det inte hade någon betydelse när gluten introduceras för utveckling av celiaki.

Vissa författare hävdar att det är andra faktorer som är förknippade med vete som kan orsaka glutenintolerans, till exempel bekämpningsmedel som används på vetet. Här ska man dock tänka på att gluten är konstaterat skadande för många men att bekämpningsmedel som t.ex RoundUp (glyfosat) kan lämna oönskade effekter i kroppen
I USA där typ 1-diabetes stadigt ökar, ser man att förekomsten av celiaki också ökar visar en kartläggning.

Exponering för gluten tidigt i livet.

Ziegler-studien fann att tidig introduktion av livsmedel som innehåller gluten (före 3 månaders ålder) var en riskfaktor för utvecklingen av typ 1-associerad autoimmunitet hos barn med genetiska anlag för typ 1-diabetes. En studie fann samma sak och att tidigt införande av gluten faktiskt ökade risken för typ 1-diabetes.

Norris-studien från 2003 fann att exponering för eventuella spannmål före 3 månaders ålder (och även efter 7 månader), ledde till en större risk att utveckla autoantikroppar hos genetiskt känsliga barn. Studien bekräftade att barn som ges spannmål vid 7 månaders ålder eller äldre, var mer benägna att få fler portioner av spannmål per dag under den första månaden av exponeringen jämfört med barnen som exponerades vid 3-månaders ålder.

Denna studie visade också att om spannmål infördes medan barnet fortfarande ammas var risken för autoimmunitet lägre. En nyligen publicerat dokument från samma författare bekräftade att ammades barnet vid tidpunkten för introduktion av vete, var det skyddande mot att senare utveckla typ 1-diabetes.
Wahlberg-studien från 2006 fann att en kombination av tidigt införande komjölksbaserad ersättning och sent införande av gluten ökade risken för autoimmunitet hos barn.

Laboratoriestudier
Djurstudier stöder den potentiella rollen av gluten som en faktor vid utveckling av typ 1 diabetes. En glutenfri kost hämmar dramatiskt diabetesutveckling hos djur visar försök, troligen då på grund av en minskad tarminflammation, minskad genomsläpplighet i tarmväggen (läckage) och att tarmfloran förbättras. En glutenfri kost ökar också volymen av betaceller och förbättrar glukostolerans hos möss med typ 2-diabetes visar en undersökning.

Glutenfri diet
Baserat på ovanstående forskning har forskare genomfört en randomiserad interventionsstudie för att avgöra om en fördröjning vid införandet av gluten skulle kunna förebygga typ 1-diabetes hos barn som ligger i den genetiska riskzonen för sjukdomen. De fann att först införa gluten vid 6 månaders ålder mot 12 månaders ålder var säkrare, men förändrade inte förutsättningarna och risken att utveckla typ 1 relaterade autoantikroppar, eller typ 1-diabetes efter 3-års ålder.

Efter att man följt barn under en längre period ända upp till 13 års ålder, fann Bayerlein-studien att man fortfarande inte kunde finna någon effekt av tidpunkten för introduktion av gluten för utvecklingen av typ 1-diabetes eller dess relaterade autoantikroppar. Inte heller amning under introduktionen av gluten gjorde någon skillnad.

Ett annat försök som syftade till att se om en glutenfri diet skulle påverka utvecklingen av typ 1-diabetes hos personer som redan var positiva för autoantikroppar. Glutenfri diet bjöds under 6 månader, och glutenhaltig under 6 månader. Att gluten togs bort eller återinfördes påverkade inte nivåerna av antikroppar. Emellertid förbättrades både insulinsvar och insulinresistens på en glutenfri kost, och förvärrades efter återinförandet av gluten.

En glutenfri diet kan därmed hjälpa till att bevara betacellfunktionen och insulinutsöndring hos personer med risk för typ 1-diabetes. En liknande studie använde en 12 månaders glutenfri kost och 12 månaders återinförande. De fann också att antikroppsnivåer inte påverkades av glutenfri diet eller efter ett återinförande av gluten.

Soja

Sojaproteiner har visats sig orsaka diabetes hos djur. En studie från Kina fann att spädbarn som fått sojabaserade modersmjölksersättning löpte dubbelt så stor risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det konstaterades också att fler barn med typ 1 diabetes hade införts på fast föda före 3 månaders ålder än barn utan diabetes. Djurförsök visar att långtidsexponering för en sojabaserad kost orsakade höga blodsockernivåer hos vuxna råttor.

Födoämnesallergi och intolerans
Kan man således se det potentiella sambandet mellan typ 1-diabetes och vete/mejeri att orsakas av en allergi eller intolerans mot dessa livsmedel? Svaret är nog ja med tanke på de allt fler forskningsresultat som pekar i den riktningen...

Det verkar som att införa mat före 3 månaders ålder är problematiskt, kanske på grund av att tarmen fortfarande omogen (även ofullständigt immunförsvar) och inte hantera dessa livsmedel. Studier av Virtanen (2006 och 2011) fann att införandet av frukt, bär och rötter tidigt (cirka 3-4 månaders ålder) associerades med utvecklingen av typ 1-diabetes relaterad autoimmunitet hos genetiskt utsatta barn.

Även om alla studier inte ger konsekventa fynd, kan vi fortfarande använda dem som underlag för att avgöra hur man matar våra barn. Föräldrar kan vara försiktig införa vissa livsmedel, särskilt vete och komjölk. Om man väljer att bruka dem, så kanske man ska införa dem i små mängder, under amning och inte alltför tidigt i livet.

De som har en diagnostiserad Typ 1-diabetes och de som ligger i farozonen för att utveckla denna form av diabetes borde tjäna på att lägga om sin kost, fri från både gluten och mjölk...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

Referenser till artikeln: (finns redan infällda i artikeltexten ovan)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10389843

tisdag 22 mars 2011

Mjölkens vara eller icke vara - Glutenintolerans - Celiaki

Fler och fler med glutenintolerans och celiaki får helt och hållet välja bort mjölken, även laktosfria alternativ annars uteblir återhämtningen från tarmskadan delvis.

Den tunntarmsskada gluten orsakar (celiaki) skapar ju laktosintolerans som jag tidigare tagit upp och förklarat här på bloggen, men efter att ha uteslutit gluten och levt på en strikt kost en längre tid så ska tarmen kunna tåla vanlig mjölk igen, flertalet säger sig göra detta, men fler och fler har börjat inrapportera att man får besvär igen av vanlig mjölk trots en läkt tarm.

Patienter med glutenintolerans - celiaki förefaller att ha en hög frekvens av korsreaktivitet med mjölk. Korsreaktiviteten härrör från mjölkproteinet kasein och vassle. Immunreaktivitet mot mjölk är inte att förväxla med laktosintolerans. De två är helt åtskilda. Laktosintolerans är oförmågan att smälta mjölksocker (laktos).

Likaså har rapporter kommit in om att dessa även fått besvär med nötkött (rött kött) och att magen "svällt upp" (dåligt mörat kött) och även rapporter om nässelutslag har inkommit (histamin). Vårt immunförsvar "minns" vad vi tål och inte tål, men mer om just det röda köttet ska vi ta upp i framtida inlägg.

Den kedja som förvandlar hälsosamma mjölkprodukter till allergener och carcinogener börjar med moderna utfodringsmetoder med substitut med hög proteinhalt, sojabaserad istället för färskt grönt gräs och avelsmetoder för att producera kor med onormalt stor hypofys så att dessa producerar tre gånger mer mjölk än på gammaldags ko. Dessa kor behöver antibiotika för att hålla sig friska.

När deras mjölk pastöriseras så försvinner alla värdefulla enzymer(laktas för assimilering av laktos, galactas för assimilering av galaktos, fosfatas för assimilering av kalcium).

Bokstavligen dussintals av andra ädla enzymer förstörts i pastöriseringsprocessen. Utan dom är mjölk mycket svårt att smälta. Den mänskliga bukspottkörteln kan inte alltid producera dessa enzymer, en överstressad bukspottkörteln kan leda till diabetes och andra sjukdomar.

Forskare är numera helt eniga om att påståendet "mjölk ger starka ben" inte längre stämmer, det finns inga studier som visar på att kalciumet i mjölken faktiskt ger starkare ben.

Idag när vi faktiskt äter minst tre energirika mål mat om dagen finns det ingen anledning att dricka mjölk längre...

Gluten, mjölk och raffinerat socker utgör tre av de största bidragen till mat inducerad ohälsa i vårt avlånga land.

Någon annan rimlig slutsats går inte att dra med tanke på att det svenska folket är procentuellt sett bland det SJUKASTE folket i västvärlden efter Amerika...