En solskenshistoria!

Nu ska jag berätta en liten solskenshistoria i korta drag om en familj jag följt och haft kontakt med i snart 10 års tid. Givetvis har familjen lämnat okej för detta och ni får gärna dela inlägget vidare så fler kan ta del av det om ni vill...

Det handlar om Mathilda som idag är 17 år. När hon var liten och i början av skolgången var det ofta infektioner, hosta och låggradig feber titt som tätt, förstoppning var vanligt även magknip, migränliknande huvudvärk, lätt till irritation, den ständiga blekheten och brist på energi. Det fanns också fenomen som värk i specifikt ett öga med påföljande ljuskänslighet. 

Var någon sjuk i skolan blev också Mathilda ofta drabbad efter några dagar och fick vara hemma från skolan, och det skedde ofta. Det var lite tungt i skolans första klasser och många tårar fälldes över läxorna som verkade vara svåra att ta in och brist på att kunna fokusera.

Föräldrarna lade åtskillig tid på läkarbesök och prover som inte visade några större avvikelser som ringde i någons klocka, proverna låg "inom referensvärde) antingen i högnormala eller lågnormala området" förklarade läkaren och verkade nöjd med detta. (En skicklig läkare ska ifrågasätta var i referensvärdet provsvaret hamnar).

Föräldrarna uppmärksammade en dag en blogg, min stora blogg över kostrelaterade sjukdomar (modernasjukdomar.blogspot.com). Mamman lade timmar på att läsa in det som bloggen visade. När föräldrarna kände sig övertygade om att det var något med maten och efter mycket tjat på sin läkare fick prover tagna för antikroppar mot gluten och kasein (mjölkprotein) samt prov för laktosintolerans, men proverna visade ingenting.

Besvikelsen och ett mail i min inkorg

Givetvis var besvikelsen stor och detta ledde sedermera till att jag en dag fick ett mail i min inkorg från mamman som undrar om jag kunde ringa upp för en diskussion om dotterns problem. Vi hade en två timmar lång konversation där jag förklarade att proverna absolut inte är 100 % tillförlitliga och att man bland annat inte testar för alla fraktioner av gluten som är komplext i sig.

Inget intyg

Mamman förklarade att makarna varit oroliga över läkarens besked som inget visade och att denne förklarat att det fanns ytterligare ett test, men det skulle innebära att man tvingas söva ner flickan och klippa en bit av tarmens slemhinna, en så kallad biopsi för att se om tarmens näringsupptagande slemhinna visade några tecken på reduktion. Makarna ville inte gå med på denna undersökning och läkaren förklarade att: "då kan tyvärr inget intyg på specialkost utfärdas till skolköket".

Familjens eget beslut

Mamman förklarade för läkaren att hon och maken beslutat att ta bort alla källor till gluten och mejerier ur flickans kost då det var sommarlov från skolan. Läkaren förklarade att detta var ett överilat beslut och kunde skada mer än göra nytta och att det skulle påverka vidare provtagningar och undersökningar, men mamman förklarade att de ändå skulle göra ett försök.

Läkaren sade sedan i samtalet till mamman: "ge flickan vitamin och mineraltabletter samtidigt om ni ändå ska gå vidare med förändring av kosten så hon får i sig det hon behöver och en sak till, alla upplever sig att mår bättre av att ta bort gluten men det är bara i början".

Sagt och gjort, efter 4 veckor in på sommarlovet märkte föräldrarna positiva tecken som att den ständiga blekheten var borta, den ständiga småhostan från var borta och toalettbesöken verkade gå snabbare än förr då flickan ofta satt länge på toaletten och kämpade. Man valde att sätta in både gluten och mejerier efter dessa 4 veckor för att se om tidigare problem återkom och det dröjde inte länge förrän man var tillbaka på ruta ett igen.

Efter att återigen tagit bort källor till gluten och mejerier och märkt att allt började återgå till det normala tog mamman en telefonkontakt med läkaren och beskrev vad som hänt när man tog bort gluten och mejerier igen. 

Läkaren sade då: "det lutar ju mot att det verkar finns någon form av känslighet för detta vi inte kan klarlägga i detta fallet, men jag tar till mig det du berättat och för in det i journalen".

Mamman bad sedan om ett intyg till skolköket och läkaren utfärdade detta med underlaget av föräldrarnas positiva erfarenheter av kostförändringen. Föräldrarna var nu helt inne på linjen att flickan permanent skulle undantas från gluten och mejerier vilket hela familjen sedan faktiskt också gjorde.

En positiv utveckling

Ett halvår in i 3:e klass hade flickan ätit den nya kosten samt tillägg av vitaminer, mineraler och Omega 3 ca ett halvår, förklarade läraren i ett "kvartssamtal" för föräldrarna: "er flicka har utvecklats väldig mycket denna termin i skolarbetet, det verkar flyta på riktigt bra och matten som var en akilleshäl tidigare har gått riktigt bra över förväntan faktiskt, och i det stora hela kan jag säga att jag har inget att anmärka på eller något vi behöver sätta extra fokus på".

Hur det gick sedan

Jag kan vidare berätta att Mathilda år 2018 gick ut grundskolan i Småland med fantastiskt fina betyg. Mathilda berättade för mig i ett telefonsamtal att det som störde henne på lektionerna var stim och stoj och många överaktiva elever som "höll låda" och många som helt enkelt struntade i skolarbetet, ofta p.g.a enligt dem själva att man inte kunde ta in vad som lärdes ut.

Mathilda sade: "fler skulle göra som jag, äta rätt mat och vitaminer så hade det nog blivit mycket lugnare och lättare att lära in i skolan". 

Ett flertal överkänsligheter Mathilda haft utöver besvären av gluten och mejerier har också försvunnit idag.

Intyg till skolköket

Många föräldrar har genom åren hört av sig till mig och det har ofta handlat om skolmaten och intygen. En del skolkök har gått med på specialkost utan intyg, andra har inte gjort det. Flera föräldrar som sökt läkarhjälp och nekats intyg har skickat med matsäck eller har barnet bara ätit ur salladsbaren i skolan och ätit rätt mat när hen kommit hem.

En pappa berättade för mig att tillhör du en viss religion går man bara till skolsköterskan och får ett intyg utfärdat om specialkost p.g.a religionstillhörighet. Detta tyckte han var orättvist då han som förälder till ett intolerant barn måste gå den långa vägen inom vården med provtagningar, biopsier med mera för att få ett intyg.

Han tycker som jag att det borde finnas alternativ som gluten- och mejerifritt i alla skolmatsalar och att detta borde vara något för våra styrande att verkligen se över och satsa på, för hur det än är så är det barnen som är vår framtid och som en gång ska ta över efter oss...

Gör ett släktträd - kartlägg sjukhistorik bakåt

Avslutningsvis kan jag berätta att Mathilda och hennes familj besökte mig förra året och vi satte oss ner och gjorde en genomgång av sjukhistorik i släkten, bröder, systrar, mor, far, mormor, morfar, farfar, farmor osv. 

Det visade sig att det fanns historik bakåt i Mathildas släkt av bristsjukdomar, olika former av cancer, (tarmcancer överrepresenterat), diabetes, psoriasis, astmatiska besvär, reumatism, ALS, demens/alzheimers, upprepade missfall med mera.

Lider du själv av någon form av besvär eller sjukdom, rekommenderar jag att du gör ett "släktträd" där du skriver in besvär, sjukdomar och dödsorsaker för varje individ din släkt, för oftast kan det vara kostrelaterat och ju längre upp i nutid du kommer i släktträdet, desto svårare kan individer drabbas och med allt mer svårtydda och utbredda symtom...

Michael Håkansson

Glutentrenden och gluten - den mediala propagandan mot glutenfri kost

Man ser nu allt oftare negativa rubriker som "Få hälsoeffekter med glutenfri kost" trots att många mår bättre på glutenfri kosthållning.
Vi kan se allt mera "experter" yttra sig i media och ifrågasätta den populära glutentrenden...men varför? Kan man se ett mönster att alla dessa "experter" som "köpta" FÖR att konsumtion av gluten och glutenhaltiga livsmedel inte ska minska ytterligare?

Glutentrenden gör att försäljning av glutenhaltiga spannmål som vete, korn och råg och produkter tillverkade av dessa sädesslag minskar kraftigt i västvärlden.... vilket betyder förluster för jordbruk, näringsliv och industri...och en hälsovinning för dem som slutar äta gluten i formerna: vete, korn och råg. Man kommer säkert att kunna fastställa om något årtionde sjukdomar relaterade till gluten och glutenintolerans minskar.

Att äta glutenfritt har gjort att otaliga mängder människor kan berätta om en betydligt bättre hälsa och välmående...och ofta lindras eller försvinner besvär och sjukdomstillstånd...och vilka förlorar på att man kan äta sig till ett friskare och hälsosammare liv?...Jo läkemedelsindustrin som nu förlorar miljarder på denna nya trend varje år...

 

I Vetenskapens Värld som sändes av SVT den 9 maj 2016 handlade det om glutentrenden att äta mindre gluten och äta mer glutenfritt. Man kan tycka sig se ett "mönster" som både talar för och emot gluten, med andra ord är filmen gjord på ett skickligt och utstuderat sätt för att skapa "tvivel" och göra människor osäkra i frågan  och få dessa osäkra människor att lita till "experternas" ord mer än till det andras berättelser, det egna tänkandet och egen slutledningsförmåga...Hur det än är så bestämmer varje individ över sin egen kropp och vad man väljer att stoppa i sig.

En annan källa till sjukdom och besvär är ju även den moderna processade mjölken. Mjölkkonsumtionen är också på tillbakagång vilket gör att det blir ett stort överskott på mjölk och vinsterna minskar för mjölkindustrin. Detta har man dock försökt lösa genom att göra större reklamkampanjer och lyfta fram olika kaffedrycker där mjölk ingår som t.ex "kaffelatte"...

Kanske det är dags att testa alla barn i Sverige till att börja med för glutenintolerans/känslighet/celiaki som vissa forskare vill? Ja, det kan vara en god idé för det är ju barnen som ska ta över i samhället efter oss...och en bra början kan ju vara att t.ex alla skolor inför glutenfri mat...

 "- Att folk på eget bevåg börjar äta glutenfritt, kan också vara att blodproverna är osäkra", säger Jonas Ludvigsson barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet.

En av mina kontakter sade något intressant runt glutenproblematiken och intolerans mot gluten i en intervju jag gjorde år 2010, och jag brukar citera honom i mina inlägg då och då:
"En utländsk professor inom pediatrik som länge forskat runt glutenintolerans sade följande kloka ord vid en intervju 2010: "Varför säger inte läkarkåren sanningen? Då kunde 80 % av patienterna gått hem från sjukhusen varje dag".

Bloggen ofrivilligt nedstängd
Avslutningsvis kan jag tillägga att när programmet glutentrenden gick på Tv den 9 maj så släcktes plötsligt min blogg ner och var stängd och osökbar på nätet i över 12 timmar och trafiken till min blogg var under den tiden 0 (noll besök). Som det såg ut så gavs celiakiförbundets sida då främsta favör och kom överst i 3 träffar vid googlesökning istället för denna glutenblogg som haft  miljonbesök, och som alltid brukar ligga som nummer 1 eller 2 vid sökning på google.

Det googlades friskt med 1000-tals sökningar på orden "gluten" och "glutenfritt" samt "glutenintolerant" efter programmet och dessa sökningar skulle per realitet automatiskt ha hittat till min blogg och givit ett högt rankat sökresultat, men så var icke fallet för den fanns inte utan "fel 502" visades.

Det är fruktansvärt och obehagligt om sökmotorer kan påverkas och styras vid behov...OM det är så är det faktiskt en obehaglig korrupt utveckling som pågår...

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid...

Hälften av Sveriges befolkning kan ha besvär av gluten! Överkonsumtion av gluten - Glutenintolerans - Celiaki

Konsumtionen av vitt mjöl och det moderna vetet har fullkomligt briserat till överkonsumtion sedan det blev var mans mat och billig mat efter omfattande experiment och förädlingar för ca 100 år sedan. Vi omges allt mer av mjöl och ännu mer mjöl i olika former. Likaså att vi fullkomligt exploderat i konsumtion av mjölk och mejeriprodukter de senaste 30 åren och konsumerar nu långt mer än vad vi konsumerade för 100 år sedan, nästan 10 gånger mer.

Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos. Man befarar att 50 % av svenska folket bär på förutsättningar för intolerans mot gluten och glutenkänslighet och då är inte mörkertalet inräknat.

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten förstör det näringsupptagande tarmludd som finns i tarmen. Symptom som trötthet, huvudvärk, diarré eller förstoppning, svårt att bli gravid (infertilitet), blåsor i munnen, gaser och uppblåsthet, anemier (brist) på järn, B12, zink eller folsyra, värk i skelettet, hudbesvär, luftvägs-besvär, besvär relaterade till histamin, koncentrationssvårigheter samt åtskilligt många fler symtom, som kan vara tecken på glutenintolerans alternativt glutenöverkänslighet. Tarmen läker och bildar nytt tarmludd på ett par månader om man slutar äta gluten, för vissa kan det dock ta betydligt längre tid.

Undersökningar visar att Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos.Det är inte den enda gåtan i glutenmysteriet.

Den stora ökningen syns inte främst hos den grupp där celiaki tidigare brukade upptäckas: hos småbarnen. I stället dyker celiaki allt oftare upp fast först senare i livet, hos äldre barn men även hos vuxna. Personer med kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter sin diagnos för celiaki, löper ökad risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än patienter vars slemhinna har läkt.

Därför är det ytterst noga för de glutenintoleranta att se till att inte äta något gluten alls, t.ex. inte ens en liten kaka eller en oblat (vete - gluten) för dem som tar nattvarden.

Idag är en livslång glutenfri diet den enda behandling som finns för att läka inflammationen i tarmen som orsakas av gluten.Vetet är inte längre vad det ursprungligen varit, dagens vete sedan 100 år tillbaks i tiden är ett ny sort som aldrig tidigare sett dagens ljus. Det nya vetet är sjukdomsalstrande och ursprungligt vete gav inte alls upphov till samma problem.

Man har förädlat och genetiskt förändrat vetet under mer än 100 år, med start i skånska Svalöv år 1901. Detta nya vete innehåller mer gluten och även mer svårsmält gluten, kromosomtalet har ökat skyhögt. Detta för att industrin vill det, inte konsumenterna. Det ursprungliga vetesorten einkorn har kromosomtal 14 och det nya högförädlade vetet har kromosomtal 42.

Begreppet "moderna sjukdomar" har ökat påtagligt sedan det nya vetet introducerades för 100 år sedan. Läs hela historien om den genetiska manipulationen i Sverige med start år 1901 i boken: "Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter".

Bild ovan "Kromosomvalsen" publicerad tillsammans med texten nedan i SvD år 1954.

Vi korsar kål och vi korsar rovor
från tidig morgon till sena kväll,
dymedelst ökande vid behov vår
sortering raskt med en ny modell.
Vi blandar päron med kantareller,
vi korsar rödbetor och spenat.
Vi blandar allting om ni beställer
vad ni vill hava till middagsmat.
Vill ni ha äpplen till jul, kantänka?
I så fall har vi en utmärkt plan
för hur vi detta er bäst ska skänka:
vi korsar Gravensteiner med gran.
Vi bollar lustigt med kromosomer
och undrar glatt vad det nu skall bli.
Vi är sjusärdeles agronomer,
vi korsar faktiskt det mesta, vi.   

Vi får även i oss en betydligt större andel gluten än någonsin tidigare. Industrin lägger till extra gluten i bröd som de bakar (förutom gluten som finns i mjölet). Detta för att brödet ska få bättre bakegenskaper. Pizzerior använder ofta ett specialmjöl med hög glutenhalt för att kunna göra bottnarna allt tunnare och för att degen ska kunna hanteras i olika moment utan att separera.

Pizza och pasta i tiden sedan många år för att inte tala om alla hamburgerrestauranger som dykt upp som svampar ur jorden eller alla bensinmackar som börjat sälja korv med bröd och kakor, mjöl finns i godis, i drycker, i pålägg, i raffinerad mat, paneringar, på vissa pommes frites, med mera...listan kan göras hur lång som helst.

Summan av allt detta är att vi får allt fler glutenallergiker. Vi exponeras för mer gluten i samhället än vad vi gjorde för exempelvis 30-40 år sedan. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi mest havre och råg och det odlades mest enligt underlag från den tiden. Det vete som fanns innan förädlingen odlades i väldigt liten omfattning.

Genom förädling och genetisk förändring av vetet, tog odlingen av det nya vetet ordentlig fart efter år 1901, det blev större avkastning, mer mat och billigare mat åt befolkningen. Idag kan vi med facit se följder och konsekvenser som det nya vetet gav och ger på hälsan.

Livsmedelsverket har bidragit till att ge folk olämpliga rekommendationer i decennier där man uppmanat befolkningen att äta mycket bröd, pasta och så vidare. Det har bidragit till problemen med glutenintolerans, glutenkänslighet och fler fall av celiaki.

 Anneli Ivarsson vid Umeå Universitet säger i en intervju med Dagens Nyheter år 2013:
– Det är förskräckligt att de gör så i ett land där problemen med gluten är så här omfattande. Om några decennier tror jag att vi kommer att titta tillbaka och säga: ”herregud, de var inte kloka”, säger hon till DN.

Idag verkar dock Anneli Ivarsson bytt fot och står istället på brödbolagens och livmedelsproducenterna sida. Läs mer här: 
Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?

Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?

Fick ett mail för några dagar sedan med en länk till tidningen Metro där överläkaren Anneli Ivarsson propagerar för gluten.

Anneli Ivarsson har tagit del av böcker som presenterar undersökningar om hur bagerier tillsätter extra gluten i mjölet och kort efter detta gick hon ut i media och skrev att hon: "hittat att industrin tillsätter extra gluten i bakverk och mjöl vilket inte var bra"

Just detta tar en bok ingående upp, och kommer från en kartläggning som författaren gjort redan år 2011 när han undersökte saken genom intervjuer med olika bagerier och kvarnar, men givetvis gav inte överläkare Ivarsson någon som helst creed eller feedback att hon läst och fått informationen från denna bok.

Hon har i denna nya artikel justerat uttalandet en aning:
"
– Jag är emot det specialbehandlade glutenpulvret som används i halvfabrikat och visst industritillverkat bröd. Det finns inga bevis för att det är dåligt, men det finns starka anledningar att tro det.
– Jag uppmanar kunder att välja bort mat som innehåller glutenpulver."

Den artikel som nu återfinns i tidningen Metro med Anneli Ivarsson ger direkt intrycket av att det är en ren annons (propaganda) för Pågens eller varför inte för hela brödindustrin...man upphör inte att förvånas...

Ni minns säkert när Socialstyrelsen och Brödinstitutet gick ut i en kampanj för en del år sedan att "6-8 skivor bröd om dagen var bra för hälsan" ...Nu tar man till "experter" i marknadsföringen...och en del kan säkert låta sig luras. Gluten är definitivt inget man ska försköna eller göra reklam för.

http://www.metro.se/nyheter/experten-meningslost-att-ata-glutenfritt-om-man-inte-ar-intolerant/EVHofa!qJ2y2sKttQcI/

 

Psoriasis-Hudbesvär-Gluten-Mejeri-Intolerans-Histamin

Psoriasis och kosten - Glutenintolerans och intolerans mot mejerier.
Bland några av de inflammatoriska hudsjukdomarna där man tydligt sett en förbättring på glutenfri kost, så är psoriasis är en bland de vanligaste. Många med psoriasis har utöver känslighet för gluten även plockat bort mjölken (mejerivaror) för snabbare återhämtning. Psoriasis är en vanlig kronisk återkommande inflammatorisk sjukdom i huden, som drabbar minst 2 % av befolkningen i allmänhet.
Hos vissa patienter har även leder drabbats (psoriasisartrit) och då med en tydlig försämring av livskvalitet.

Psoriasis är en immunologisk sjukdom vilket kännetecknas av att Th1 och Th17–lymfocyter (undergrupper till T-celler T- lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som utgör en del av den adaptiva delen av kroppens immunförsvar) starkt bidrar till utvecklingen av psoriasis genom frisättning av inflammatoriska cytokiner, som främjar ytterligare rekrytering av immunceller och en ihållande inflammation.

Den centrala rollen hos immunsystemet vid psoriasis bekräftas också av samband med andra immunologiska sjukdomar. Behandlingen av psoriasis har ofta varit svårt, även om personer med celiaki och psoriasis oftast visar en klar förbättring genom en glutenfri kost, så finns patogenetiska skillnader jämfört med psoriasispatienter som inte har celiaki.

För närvarande är dock förhållandet mellan celiaki och psoriasis fortfarande kontroversiellt för forskningen, eftersom det finns få uppgifter tillgängliga i litteraturen, och en del forskare menar att denna förening anses vara en ren tillfällighet.

År 2001 visade en iransk studie en prevalens av celiaki hos 4,34 % av 92 psoriasispatienter som ingick i studien, men man förnekade en ökad förekomst av celiaki hos iranska psoriasispatienter. Men år 2009 bekräftade en asiatisk studie, en ökad förekomst av celiaki hos patienter som drabbats av psoriasis, med en prevalens som varierar från 0 till 29 % mot 0-11 % av friska kontroller.

Tre olika hypoteser har föreslagits av forskarna som kan spela en roll vid psoriasis:

1. En mindre onormal intestinal permeabilitet (läckande tarm), som ofta kan påvisas/misstänkas både vid psoriasis och celiaki, skulle kunna vara en utlösande faktor mellan celiaki och psoriasis.

2. Att T-celler spelar en viktig roll för uppkomst av både psoriasis och celiaki. En ökning av antal T CD4 +-celler (minnes-T-celler är en undergrupp av antigen (specifika) T-celler som kvarstår under lång tid efter en infektion har tagits om hand) i blodet, hos psoriasispatienter har dokumenterats. Hos celiakipatienter inducerar gliadin en påverkan av T- CD4 +-celler och detta kan spela en roll i utvecklingen av psoriasis och hudlesioner.

3. Att psoriasisfläckar hos dem med celiaki kan relateras till D-vitaminbrist, som ses både vid celiaki och vid psoriasis, men tyvärr ifrågasätter man inte hur bristen uppstått. Hos dem med celiaki har den näringsupptagande tarmslemhinnan reducerats p.g.a reaktion mot gluten och därigenom minskar näringsupptaget.

Dessutom har de senaste studierna av psoriasis betraktat tillståndet som en del av glutenkänslighet, i vart fall hos en undergrupp av patienter.

Hos de patienterna tror man att immunsvaret mot gluten istället kan visa sig på huden, eller att TG (transglutaminas) antagligen inte var det främsta målet för det immuna svaret, eftersom 16 % av patienterna med psoriasis har befunnits visa höga halter av IgA och eller IgG-antikroppar mot gliadin, och då i frånvaro av anti-TG-antikroppar. Uppmätta höga nivåer av antikroppar mot gliadin sjönk påtagligt när patienterna sattes in på glutenfri kost.

Not. Något som är relativt nytt är att histamin och histaminfrisättning kan spela en roll vid psoriasis. Som bekant är mejerier överlag histaminfrisättande och drabbar känsliga på olika sätt. 

Slutsats:
Trots att kunskapen om patogena, epidemiologiska, kliniska och diagnostiska aspekter av celiaki snabbt ökat på senare år, är fortfarande andra möjliga mekanismer som är involverade i association med andra sjukdomar och i synnerhet med dermatologiska sjukdomar (hudsjukdomar), oklara för forskare.

Flera hypoteser har föreslagits beroende på typen av förening, men det mest sannolika enligt många forskare kan innebära både en genetiskt betingad brist på mekanismer för upprätthållande av en immunologisk tolerans, som därmed ökar risken för autoimmunitet och en intestinal permeabilitet (läckande tarm).

Detta kan tillåta passage av endogena eller exogena antigener rakt ut i blodet, där det kan framkalla det immunologiska svaret, med hudförändringar och en skadad tarm som ger vitamin- och aminosyrabrister genom malabsorption (försämrat näringsupptag) hos den som utvecklat celiaki.

När det gäller hudsjukdomar överlag så är det viktigt att veta om att en diagnos av hudsjukdomen Dermatitis herpetiformis som nästan alltid är förknippad med celiaki, faktiskt också anses vara en specifik markör för celiaki, även kallat hudceliaki.

Identifiering av andra dermatologiska tillstånd som förknippas med glutenkänslig enteropati kan bli betydande, om fokus läggs på vikten av ett nära samarbete mellan gastroenterologer och dermatologer.

Forskarna förklarar ” Som en följd av våra fynd föreslår vi screening för celiaki hos patienter som drabbats av psoriasis, särskilt fall som är resistenta mot vedertagna terapier”. Detta bör ge en eftertanke åt alla som drabbats att se över sin kosthållning.

Teorier om svampangrepp (Candida)
Candida är en typ av jästsvamp som på latinet betyder "the glowing white" (den bländande vita) och den kan skapa infektioner ofta immunbaserade, både inuti och utanför kroppen (huden). Candida kan hållas i balans av goda bakterier och jäster, men den är missförstådd och sällan diagnostiserad. Orsaker till att den tar fart är antibiotika, medicinering, alkohol, fel kost (mejerivaror som ost, mjölk-försurande), överdrivet kanelintag (ja, du läste rätt), ihållande bruk av tuggummi, stress, socker, och osund livsföring med mera som göder Candida och som i sin tur kan ge upphov till kroniska sjukdomar.


Candida är vad man vet skicklig på att invadera immunförsvaret och sprida sig när den får fäste och övertag. Det finns många symptom som kan vara tecken på Candida och överväxt och de vanligare är t.ex: trötthet, uppblåsthet, gaser, matallergi, ångest/depression, begreppet "hjärndimma", muskel- och ledsmärtor, huvudvärk, akne, klåda, dåliga naglar, ökat sockerbehov, bihåleinflammationer, psoriasis med mera.

Teorier om citronsyra E330
Många med hudbesvär menar att även citronsyra är en bidragande orsak eller orsak till förvärrade besvär. Citronsyra E330 utvinns/tillverkas ur svartmögel (mögelsvampen Aspergillus niger) ett slags inomhusmögel. Därför anses faktiskt många att citronsyra som skadligt för kroppen och framkallar mycket allergier, speciellt hos de som är känsliga. Citronsyran finns även i hudvårdsprodukter, allergimediciner och kosttillskott. Då kallas det ofta citrat eller citric acid. En sak att se över i sin dagliga kosthållning och kanske undvika kemiskt framställd citronsyra?

Givetvis bör en individ som drabbats av psoriasis överväga en period av minst 6 månader med glutenfri kost för att utröna effekten. De som återkopplat till mig efter att ha infört en glutenfri kost har majoriteten berättat att besvären lindrats högst påtagligt och hos en del näst intill försvunnit helt.

Vissa har även uteslutit processat mejeri utöver gluten för att sedan märka stora skillnader i sina besvär. Det kan ha sin förklaring i att fynd visar att komjölk innehåller bioaktiva molekyler som verkar på mänskliga hudceller, histamin är en annan faktor.

Den 15 april år 2015 tar SvT.se upp ämnet psoriasis: Psoriasis kan ge utvidgade blodkärl

Referenser till ovan artikel:

http://rheumatology.oxfordjournals.org/content/41/10/1195.full

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3369470/

Christophers E. Psoriasis—epidemiology and clinical spectrum. Clin Exp Dermatol 2001; 26:314–20.
 
Naldi L, Svensson A, Diepgen T et al. Randomized clinical trials for psoriasis 1977–2000: the EDEN survey. J Invest Dermatol 2003; 120:738–41.

Stern RS. Psoriasis. Lancet 1997; 350:349–53.

Glaser R, Mrowietz U, Jenisch S et al. Simultaneous onset of psoriasis vulgaris in monozygotic twins. Am J Clin Dermatol 2001; 2: 183–6.

Pisani M, Ruocco V. ‘Twin' psoriasis in monozygotic twins. Arch Dermatol 1984; 120:1418–19.

Capon F, Munro M, Barker J, Trembath R. Searching for the major histocompatibility complex psoriasis susceptibility gene. J Invest Dermatol 2002; 118:745–51.

Gudjonsson JE, Johnston A, Sigmundsdottir H, Valdimarsson H. Immunopathogenic mechanisms in psoriasis. Clin Exp Immunol 2004; 135:1–8.

Ghoreschi K, Mrowietz U, Ro¨cken M. A molecule solves psoriasis? Systemic therapies for psoriasis inducing interleukin 4 and Th2 responses. J Mol Med 2003; 81:471–80.

Al-Suwaidan SN, Feldman SR. Clearance is not a realistic expectation of psoriasis treatment. J Am Acad Dermatol 2000; 42:796–802.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4104239/

Palmblad J, Hafstrom I, Ringertz B. Antirheumatic effects of fasting. Rheum Dis Clin North Am 1991; 17:351–62.

Muller H, de Toledo FW, Resch KL. Fasting followed by vegetarian diet in patients with rheumatoid arthritis: a systematic review. Scand J Rheumatol 2001; 30:1–10.

Hsieh EA, Chai CM, De Lumen BO et al. Dynamics of keratinocytes in vivo using HO labeling: a sensitive marker of epidermal proliferation state. J Invest Dermatol 2004; 123:530–6.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26389946

Rucevic I, Perl A, Barisic-Drusko V, Adam-Perl M. The role of the low energy diet in psoriasis vulgaris treatment. Coll Antropol 2003; 27 (Suppl. 1): 41–8.

Lithell H, Bruce A, Gustafsson IB et al. A fasting and vegetarian diet treatment trial on chronic inflammatory disorders. Acta Derm Venereol (Stockh) 1983; 63:397–403.

Fraser DA, Thoen J, Reseland JE et al. Decreased CD4+ lymphocyte activation and increased interleukin-4 production in peripheral blood of rheumatoid arthritis patients after acute starvation. Clin Rheumatol 1999; 18:394–401.

Briganti S, Picardo M. Antioxidant activity, lipid peroxidation and skin disease. What's new. J Eur Acad Dermatol Venereol 2003; 17: 663–9.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25999753

Rocha-Pereira P, Santos-Silva A, Rebelo I et al. Dislipidemia and oxidative stress in mild and in severe psoriasis as a risk for cardiovascular disease. Clin Chim Acta 2001; 303:33–9.

Henseler T, Christophers E. Disease concomitance in psoriasis. J Am Acad Dermatol 1995; 32:982–6.

Naldi L, Parazzini F, Peli L et al. Dietary factors and the risk of psoriasis. Results of an Italian case–control study. Br J Dermatol 1996; 134:101–6.

Poikolainen K, Reunala T, Karvonen J. Smoking, alcohol and life events related to psoriasis among women. Br J Dermatol 1994; 130:473–7.

Poikolainen K, Karvonen J, Pukkala E. Excess mortality related to alcohol and smoking among hospital-treated patients with psoriasis. Arch Dermatol 1999; 135:1490–3.

Smith KE, Fenske NA. Cutaneous manifestations of alcohol abuse. J Am Acad Dermatol 2000; 43:1–16.

Zamboni S, Zanetti G, Grosso G et al. Dietary behaviour in psoriatic patients. Acta Derm Venereol (Stockh) 1989; 146 (Suppl.): 182–3.

Jones PJH, Papamandjaris AA. Lipids: cellular metabolism. In: Present Knowledge in Nutrition (Bowman BA, Russell RM, eds). Washington, DC: ILSI Press, 2001; 104–14.

Gil A. Polyunsaturated fatty acids and inflammatory diseases. Biomed Pharmacother 2002; 56:388–96.

Grimble RF, Tappia PS. Modulation of pro-inflammatory cytokine biology by unsaturated fatty acids. Z Ernahrungswiss 1998; 37 (Suppl. 1): 57–65.

Corrocher R, Ferrari S, de Gironcoli M et al. Effect of fish oil supplementation on erythrocyte lipid pattern, malondialdehyde production and glutathione-peroxidase activity in psoriasis. Clin Chim Acta 1989; 179:121–31.

Dermatitis Herpetiformis

Schena D, Chieregato GC, de Gironcoli M et al. Increased erythrocyte membrane arachidonate and platelet malondialdehyde (MDA) production in psoriasis: normalization after fish-oil. Acta Derm Venereol (Stockh) 1989; 146 (Suppl.): 42–4.

Grimminger F, Mayser P. Lipid mediators, free fatty acids and psoriasis. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids 1995; 52:1–15.
 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21910707
 
James MJ, Gibson RA, Cleland LG. Dietary polyunsaturated fatty acids and inflammatory mediator production. Am J Clin Nutr 2000; 71:S343–8.

Wilkinson DI. Do dietary supplements of fish oils improve psoriasis? Cutis 1990; 46:334–6.

Collier PM, Ursell A, Zaremba K et al. Effect of regular consumption of oily fish compared with white fish on chronic plaque psoriasis. Eur J Clin Nutr 1993; 47:251–4.
 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16436335
 
Lassus A, Dahlgren AL, Halpern MJ et al. Effects of dietary supplementation with polyunsaturated ethyl ester lipids (Angiosan) in patients with psoriasis and psoriatic arthritis. J Int Med Res 1990; 18:68–73.

Kragballe K, Fogh K. A low-fat diet supplemented with dietary fish oil (Max-EPA) results in improvement of psoriasis and in formation of leukotriene B5. Acta Derm Venereol (Stockh) 1989; 69:23–8.

Maurice PD, Allen BR, Barkley AS et al. The effects of dietary supplementation with fish oil in patients with psoriasis. Br J Dermatol 1987; 117:599–606.

Kragballe K. Dietary supplementation with a combination of n-3 and n-6 fatty acids (super gamma-oil marine) improves psoriasis. Acta Derm Venereol (Stockh) 1989; 69:265–8.

Kettler AH, Baughn RE, Orengo IF et al. The effect of dietary fish oil supplementation on psoriasis. Improvement in a patient with pustular psoriasis. J Am Acad Dermatol 1988; 18:1267–73.

Bittiner SB, Tucker WF, Cartwright I, Bleehen SS. A double-blind, randomised, placebo-controlled trial of fish oil in psoriasis. Lancet 1988; i:378–80.

Bjorneboe A, Smith AK, Bjorneboe GE et al. Effect of dietary supplementation with n-3 fatty acids on clinical manifestations of psoriasis. Br J Dermatol 1988; 118:77–83.

Gupta AK, Ellis CN, Goldfarb MT et al. The role of fish oil in psoriasis. A randomized, double-blind, placebo-controlled study to evaluate the effect of fish oil and topical corticosteroid therapy in psoriasis. Int J Dermatol 1990; 29:591–5.

Soyland E, Funk J, Rajka G et al. Effect of dietary supplementation with very-long-chain n-3 fatty acids in patients with psoriasis. N Engl J Med 1993; 328:1812–16.

Oliwiecki S, Burton JL. Evening primrose oil and marine oil in the treatment of psoriasis. Clin Exp Dermatol 1994; 19:127–9.

Mayer K, Seeger W, Grimminger F. Clinical use of lipids to control inflammatory disease. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 1998; 1:179–84.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9217818

Grimminger F, Mayser P, Papavassilis C et al. A double-blind, randomized, placebo-controlled trial of n-3 fatty acid based lipid infusion in acute, extended guttate psoriasis. Rapid improvement of clinical manifestations and changes in neutrophil leukotriene pro- file. Clin Invest 1993; 71:634–43.

Mayser P, Mrowietz U, Arenberger P et al. Omega-3 fatty acidbased lipid infusion in patients with chronic plaque psoriasis: results of a double-blind, randomized, placebo-controlled, multicenter trial. J Am Acad Dermatol 1998; 38:539–47.

Chalmers RJG, O'Sullivan T, Owen CM, Griffiths CEM. Interventions for guttate psoriasis (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 3. Chichester: Wiley, 2004.

Azzini M, Girelli D, Olivieri O et al. Fatty acids and antioxidant micronutrients in psoriatic arthritis. J Rheumatol 1995; 22:103–8.

Baum C, Moxon D, Scott M. Gastrointestinal disease. In: Present Knowledge in Nutrition (Bowman BA, Russell RM, eds). Washington, DC: ILSI Press, 2001; 472–82.

Connon JJ. Celiac disease. In: Modern Nutrition in Health and Disease (Shils ME, Olson JA, Shike M, Ross AC, eds), 9th edn. Baltimore: Williams & Wilkins, 1999; 1163–8.

Michaelsson G, Gerde´n B, Ottosson M et al. Patients with psoriasis often have increased serum levels of IgA antibodies to gliadin. Br J Dermatol 1993; 129:667–73.

Nelson DA. Gluten-sensitive enteropathy (celiac disease): more common than you think. Am Fam Physician 2002; 66:2259–66.

Leffler D, Saha S, Farrell RJ. Celiac disease. Am J Manag Care 2003; 9:825–31.

Duggan JM. Coeliac disease: the great imitator. Med J Aust 2004; 180:524–6.

Collin P, Reunala T. Recognition and management of the cutaneous manifestations of celiac disease: a guide for dermatologists. Am J Clin Dermatol 2003; 4:13–20.

Reunala T, Collin P. Diseases associated with dermatitis herpetiformis. Br J Dermatol 1997; 136:315–18.

Chalmers RJG, Kirby B. Gluten and psoriasis. Br J Dermatol 2000; 142:5–7.

Addolorato G, Parente A, de Lorenzi G et al. Rapid regression of psoriasis in a coeliac patient after gluten-free diet. A case report and review of the literature. Digestion 2003; 68:9–12.

Michaelsson G, Gerde´n B, Hagforsen E et al. Psoriasis patients with antibodies to gliadin can be improved by a gluten-free diet. Br J Dermatol 2000; 142:44–51.

Michaelsson G, Kraaz W, Gerde´n B et al. Increased lymphocytic infiltration in duodenal mucosa from patients with psoriasis and serum IgA antibodies to gliadin. Br J Dermatol 1995; 133: 896–904.

Michaelsson G, Ahs S, Hammarstrom I et al. Gluten-free diet in psoriasis patients with antibodies to gliadin results in decreased expression of tissue transglutaminase and fewer Ki67+ cells in the dermis. Acta Derm Venereol (Stockh) 2003; 83:425–9.

Serwin AB, Wasowicz W, Gromadzinska J, Chodynicka B. Selenium status in psoriasis and its relations to the duration and severity of the disease. Nutrition 2003; 19:301–4.

Frei B. On the role of vitamin C and other antioxidants in atherogenesis and vascular dysfunction. Proc Soc Exp Biol Med 1999; 222:196–204.

Kaul N, Devaraj S, Jialal I. Alpha-tocopherol and atherosclerosis. Exp Biol Med (Maywood) 2001; 226:5–12.

Bendich A. From 1989 to 2001: what have we learned about the ‘biological actions of beta-carotene'? J Nutr 2004; 134:S225–30.

Burk RF, Levander OA. Selenium. In: Modern Nutrition in Health and Disease (Shils ME, Olson JA, Shike M, Ross AC, eds), 9th edn. Baltimore: Williams & Wilkins, 1999; 265–76.

Harvima RJ, Jagerroos H, Kajander EO et al. Screening of effects of selenomethionine-enriched yeast supplementation on various immunological and chemical parameters of skin and blood in psoriatic patients. Acta Derm Venereol (Stockh) 1993; 73:88–91.

Fairris GM, Lloyd B, Hinks L et al. The effect of supplementation with selenium and vitamin E in psoriasis. Ann Clin Biochem 1989; 26:83–8.

Lin R, White JH. The pleiotropic actions of vitamin D. Bioessays 2004; 26:21–8.

Holick MF. Vitamin D: a millennium perspective. J Cell Biochem 2003; 88:296–307.

Adorini L. Immunomodulatory effects of vitamin D receptor ligands in autoimmune diseases. Int Immunopharmacol 2002; 2:1017– 28.

Pinette KV, Yee YK, Amegadzie BY, Nagpal S. Vitamin D receptor as a drug discovery target. Mini Rev Med Chem 2003; 3:193–204.

Fogh K, Kragballe K. New vitamin D analogs in psoriasis. Curr Drug Targets Inflamm Allergy 2004; 3:199–204.

Zittermann A. Vitamin D in preventive medicine: are we ignoring the evidence? Br J Nutr 2003; 89:552–72.

Allain TJ, Dhesi J. Hypovitaminosis D in older adults. Gerontology 2003; 49:273–8.

Latham NK, Anderson CS, Reid IR. Effects of vitamin D supplementation on strength, physical performance, and falls in older persons: a systematic review. J Am Geriatr Soc 2003; 51:1219–26.

van der Wielen RP, Lowik MR, van den Berg H et al. Serum vitamin D concentrations among elderly people in Europe. Lancet 1995; 346:207–10.

Wolters M, Stro¨hle A, Hahn A. Cobalamin: a critical vitamin in the elderly. Prev Med 2004; 39:1256–66.

Sakane T, Takada S, Kotani H, Tsunematsu T. Effects of methyl-B12 on the in vitro immune functions of human T lymphocytes. J Clin Immunol 1982; 2:101–9.

Yamashiki M, Nishimura A, Koska Y. Effects of methylcobalamin (vitamin B12) on in vitro cytokine production of peripheral blood mononuclear cells. J Clin Lab Immunol 1992; 37:173–82.

Baker H, Comaish JS. Is vitamin B12 of value in psoriasis? Br Med J 1962; ii:1729–30.

Stu¨cker M, Memmel U, Hoffmann M et al. Vitamin B12 cream containing avocado oil in the therapy of plaque psoriasis. Dermatology 2001; 203:141–7.

Prystowsky JH, Orologa A, Taylor S. Update on nutrition and psoriasis. Int J Dermatol 1993; 32:582–6.

Peckham PE, Weinstein GD, McCullough JL. The treatment of severe psoriasis: a national survey. Arch Dermatol 1987; 123:1303–7.

Lebwohl M. The role of salicylic acid in the treatment of psoriasis. Int J Dermatol 1999; 38:16–24.

Refsum H, Helland S, Ueland PM. Fasting plasma homocysteine as a sensitive parameter of antifolate effect: a study of psoriasis patients receiving low-dose methotrexate treatment. Clin Pharmacol Ther 1989; 46:510–20.

Haagsma CJ, Blom HJ, van Riel PL et al. Influence of sulphasalazine, methotrexate, and the combination of both on plasma homocysteine concentrations in patients with rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis 1999; 58:79–84.

van Ede AE, Laan RF, Blom HJ et al. Homocysteine and folate status in methotrexate-treated patients with rheumatoid arthritis. Rheumatology (Oxford) 2002; 41:658–65.

Nygard O, Vollset SE, Refsum H et al. Total homocysteine and cardiovascular disease. J Intern Med 1999; 246:425–54.

Stanger O, Herrmann W, Pietrzik K et al. Consensus paper on the rational clinical use of homocysteine, folic acid and B-vitamins in cardiovascular and thrombotic diseases: guidelines and recommendations. Clin Chem Lab Med 2003; 41:1392–403.

Wolters M, Stro¨hle A, Hahn A. [Age-associated changes in the metabolism of vitamin B(12) and folic acid: prevalence, aetiopathogenesis and pathophysiological consequences]. Z Gerontol Geriatr 2004; 37:109–35 (in German).

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4319141/

Whittle SL, Hughes RA. Folate supplementation and methotrexate treatment in rheumatoid arthritis: a review. Rheumatology (Oxford) 2004; 43:267–71.

Brown RO, Dickerson RN. Drug–nutrient interactions. Am J Manag Care 1999; 5:345–55.

Histamine intolerance--possible dermatologic sequences 

Dahan A, Altman H. Food–drug interaction: grapefruit juice augments drug bioavailability—mechanism, extent and relevance. Eur J Clin Nutr 2004; 58:1–9.

Ducharme MP, Provenzano R, Dehoorne-Smith M, Edwards DJ. Trough concentrations of cyclosporine in blood following administration with grapefruit juice. Br J Clin Pharmacol 1993; 36:457–9.

Simopoulos AP. Omega-3 fatty acids in health and disease and in growth and development. Am J Clin Nutr 1991; 54:438–63.

Hellerstein MK. Carbohydrate-induced hypertriglyceridemia: modifying factors and implications for cardiovascular risk. Curr Opin Lipidol 2002; 13:33–40.

Parks EJ, Parks EJ. Changes in fat synthesis influenced by dietary macronutrient content. Proc Nutr Soc 2002; 61:281–6.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3833510/

Anvisningar hur du enkelt börjar ett gluten och mjölkfritt liv och väljer hälsan!

För många kan det vara ett stort ingrepp, en stor omställning att bryta gamla invanda vanor. Det är egentligen inte så svårt att börja leva gluten/mejerifritt som man kanske kan tro. Fler och fler aktörer gamla/ och nya kommer in på marknaden och erbjuder gluten/mjölkfria livsmedel då man uppmärksammat att fler och fler väljer dessa alternativ.

 Nästan alla butiker har en speciell hörna med glutenfritt, hittar du inte så  bara fråga !

 Vi kör några lätta punkter nedan:

*Börja med att rensa ur ditt skafferi-kylskåp och frys från ALLT som innehåller gluten, d.v.s:

Alla former av vete, råg och korn, (även havre nu i början) ta även med alla livsmedel som innehåller malt / maltextrakt samt ALLA former av mjölk/mejeriprodukter.

 För att mjukstarta utan större besvär gör enligt följande:

1.Köp hem glutenfritt matbröd. Försök hitta utan vetestärkelse. Tina bara upp det du förbrukar per dag.När du blivit varm i kläderna kan du baka ditt eget bröd. Fabrikanten Schär har kommit med många färska bröd utan vetestärkelse likaså tillverkaren Sellton.

2.Köp hem glutenfri pasta.

3.Köp hem maizenamjöl eller helst potatismjöl till att reda såser eller soppor (fungerar precis lika bra som vanligt mjöl).

4.Köp hem glutenfritt ströbröd som du kan använda till alla paneringar eller att strö över gratänger, osv (fungerar precis lika bra som skorpmjöl fast godare!).

5. Köp hem rismjölk/dryck, mandeldryck, havregrädde.(rismjölk/dryck är i regel berikade och är förträffliga källor för kalcium,D-vitamin och vitamin B12, långt hälsosammare och bättre än komjölken).

6. Köp hem pålägg som är fritt från gluten och mjölk/mejeriprodukter.

7. Köp hem mjölkfritt smörgåssmör, mjölkfritt steksmör, olivolja och kokosolja.

Ris, potatis kan du äta precis som vanligt (potatismos är väldigt skonsamt mot en skadad tarm, rekommenderas!).

Ren havre/havregryn brukar fungera hos nästan alla som har glutenintolerans/celiaki, men avvakta med detta i början av din kostomläggning och testa dig fram när du kört Gluten/mejerifritt ett tag.

Quaker gör ett glutenfritt alternativ: "Ekologisk Havrefras" (havrekuddar) som kan vara ett alternativ till Kellogs. (avvakta även här med havren tills du kört gluten/mejerifritt ett tag).

Fabrikanten Schär har glutenfria CornFlakes och under 2018 kom även Kellogs med glutenfria corn flakes.

*Hos MacDonalds, Max och BurgerKing kan du beställa alla hamburgermenyer glutenfria !(fråga om din meny även är mjölkfri).

*Många Pizzerior gör nu också glutenfria pizzor som är lika goda som en vanlig pizza.(fråga om ev sås är mjölkfri).

Läs på alla livsmedelsförpackningar om det finns gluten (vete,korn,råg) eller vetestärkelse, malt/maltextrakt av nämnda spannmål samt mjölk, mjölkprotein, kasein, vassle, skummjölkspulver, laktos, grädde, ost/ostpulver när du handlar. 

De flesta kryddor kan du använda som vanligt dock ej för starka (typ chili) då det kan påverka tarmslemhinnans återhämtning.

Ämnet "Glutamat" har inget med gluten att göra så det är ok att använda ! (många förknippar namnet med gluten.)

Att se upp med:

Guldsoya (innehåller vetegluten) använd istället Colloritsoya (Ekströms).

Nästan alla former av Kinesiska och Japanska soyor ska undvikas (innehåller vetegluten).

Knorr fisk, kyckling och kalvbuljong (innehåller vetegluten) använd istället Knorr´s Oxbuljong eller Grönsaksbuljong.

Utelämna helst alla Kellogsprodukter då det kan återfinnas spår av gluten i deras produkter.

Se upp med godis och lösgodis läs innehållsförteckningar (bl.a. lakrits innehåller ofta vetemjöl).

Proviva (finns gluten i form av kornmalt i en del sorter, välj med havrebas istället).

Leverpastej vissa fabrikanter tillsätter vetemjöl.

Korv (vissa fabrikanter tillsätter bl.a. mjölkprotein och det förekommer även gluten ibland i t.ex. isterband).

Färdiga såser/pulversås i vissa finns vetemjöl samt skummjölkspulver, vassle, laktos, mjölksocker.

Låt bli öl i alla former under minst 6 månader (gluten), sedan kan man testa sig fram med väldigt ljust öl (innehåller mindre gluten).

*Använd inte samma smörpaket som dom som inte lever glutenfritt.(det räcker med lite brödsmulor för att tarmläkningen ska förstöras!).

 *Stek eller koka inte din mat i samma kärl som t.ex. övriga familjemedlemmar som inte lever glutenfritt lagat sin mat i, utan att först diska ur kärlen.

*Se upp om du äter ute på restaurang, fråga om dom har gluten i rätterna, annars välj t.ex. en sallad av något slag.

 Detta är bara ett första steg på vägen. Du kommer att finna fler vägar och lära dig allt efterhand.