Näringsfattiga frukter och grönsaker - Det industriella jordbruket

Allt näringsfattigare mat och allt mindre av vitaminer och mineraler.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium, molybden och C-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.

Trenden nu handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras. Frukt och grönsaker som plockas innan de är mogna och som sedan får mogna konstgjort har ingen näring. Det är i mognadsprocessen vitaminerna skapas.

Vi får allt surare jordar, jordar som inte tillåts vila (ligga i träda), naturgödsling sker i allt mindre omfattning tack vare konstgödning och allt detta bidrar till utarmning. Konstgödseln tillför bara kväve, fosfor och kalium (NPK) och möjligen magnesium vid kalkning. Men det är minst tjogtalet ämnen till som är viktiga för människans hälsa.  Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen såsom fytokemikalier. Fytokemikaler är en typ av antioxidanter som anses viktiga och som finns i vår mat.

Idag känner man till cirka 5000 olika fytokemikalier, fytonutrienter, men experter tror att det finns många fler att upptäcka. Fytokemikalier är en del av plantornas immunförsvar, skyddar växterna mot solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insektsangrepp. De flesta fytokemikalier är således nyttiga för hälsan, men det finns också giftiga varianter till exempel i giftsvampar.
​

 

Kommersiella växtförädlare har varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar och i den processen har grönsakerna förlorat många av sina viktiga näringsämnen och fytokemikalier allt i takt med att odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Sharon Mac Gregor är en av marknadscheferna på en av de största växtförädlarna Monsanto och hon bekräftar att det ofta finns en motsättning mellan hög avkastning och att ta fram så nyttiga grönsaker som möjligt

– Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera, säger Sharon MacGregor. 

När plantorna ska växa fort och producera mycket blir de helt enkelt inte lika nyttiga. Sharon MacGregor säger att de kan ta fram nyttigare grönsaker men då måste handeln betala mer och det vill de inte.

– Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning, säger Sharon MacGregor.

Redan 1936 (då var det jordflykt i USA) konstaterades att tre fjärdedelar av mineralerna hade försvunnit från den odlade jorden i världen på 100 år och att i USA fanns det bara ca 15 procent kvar.

Konstgödsling

Medical Research Council i England har funnit att mineralinnehållet i grödorna minskat drastiskt på femtio år, 1940-1991. Mängden koppar hade minskat med tre fjärdedelar, zink med fyra femtedelar, natrium med hälften, magnesium och järn med en fjärdedel. Kalium hade minskat med en sjättedel.
 

Då ingår kalium ändå i NPK-gödningen. Blomstergödning är mer sammansatt än den NPK som anses räcka för människoföda. Resten av mineralerna är tänkt att komma från jorden genom vittringen. En ogödslad äng ger ett halvt ton hö. Då räcker vittringen för att ge mineraler, men inte nu när det med kvävegödsling är fråga om tjugo gånger mer. I varje fall inte om man som nu genom gödning med närsalter inaktiverar markens mikroliv, krypen som hämtar ut mineralerna från jorden.

För den ekologiska odlingen, där man inte kan dopa grödan med kväve, utan måste få det indirekt genom gröngödsling med växter som samlat kväve från luften, är det viktigt med ett rikt mikroliv för att få en bra skörd. Bortforslingen av mineral kompenseras med stenmjöl, krossat från näringsrikt berg.

Chockerande resultat

En undersökning från år 2003 som presenterades i The Journal of Agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (Vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.

En studie från 2003 med inriktning på att utvärdera nedbrytning av broccolins näringsinnehåll under lagring och tiden i butiksmiljö. Broccolin lagrades i sju dagar vid en temperatur av 1 grad, följt av tre dagar med 15 grader för att simulera en butiksmiljö. I slutet av studien hade broccoli förlorat mellan 71 och 80 procent av dess glukosinolater - svavelhaltiga föreningar som visat sig ha cancerhämmande egenskaper - och cirka 60 procent av sina flavonoida antioxidanter.

Stenålderskost

En folkstam på Nya Guinea, som fortfarande åt stenålderskost, var befriade från hjärtsjukdom, åderförkalkning, diabetes och andra västerländska sjukdomar. Stenåldersfödan utgjordes av kött, fisk, skaldjur, rotfrukter, nötter, insekter och larver, men inte av mejeriprodukter, fett, socker och spannmål som står för 70 procent av vårt kaloriintag idag.

En orsak till de stora hälsoskillnaderna kan dock vara att modern mat är så utarmat på näringsämnen och att proportionerna mellan ämnen kan vara så förryckt. Vi bör få i oss ungefär lika delar av de två typerna av fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Det fick vi med stenålderskosten.

Fler studier görs

Här är ett axplock av studier som visar hur moderna sorter innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter: 

Hallon: Man upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie i vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.

Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.

Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer än odlade tomater.

Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.

En jämförelse år 1997 av uppgifter från 1930-talet och 1980-talen, fann att kalcium i färska grönsaker föreföll överlag att ha minskat med 19 procent, och järn med 22 procent.

https://www.researchgate.net/publication/235318646_Historical_changes_in_the_mineral_content_of_fruits_and_vegetables

En ny analys av data år 2005 kom fram till att grönsaker hade av mindre koppar, magnesium och natrium, och frukt mindre av koppar, järn och kalium.

http://wrap.warwick.ac.uk/34268/

Skyddande effekt
Lykopen (karotenoid) som naturligt finns i tomat har en cancerskyddande effekt. Små tomater har i regel högre halt av lykopen än stora. Extra röda tomater likaså. Ca 2/3 av kommersiellt odlade tomaterna som återfinns i butiken har väldigt låga halter av lykopen. Tomatsorten Flavence som vissa odlare driver upp, har visat sig innehöll mer än dubbelt så mycket. De tomater du själv odlar i eget växthus/drivhus tillsammans med näringsrik och välgödslad jord, är rika på näringsämnen och lykopen jämfört med kommersiella.

Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalier för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.

En liten översikt

Blåbär Blålila färg från antocyaniner. Tycks motverka blodproppar, urinvägsinfektion och kanske skydda mot demens (djurförsök).
Broccoli Glukosinolater ger krispig konsistens. Förebygger cancer, särskilt hormonberoende former som prostata- och livmoderscancer. Skyddar även hjärtat och förebygger kanske stroke.
Grapefrukt Färgas av rött lykopen och orangegult betakaroten. Innehåller en mängd cancerbekämpande ämnen.
Gurka (med skal) Lutein och zeaxantin kan motverka ögonsjukdomar, och aktivera immunsystemet så att det skyddar mot cancer.
Jordgubbar Innehåller rödlila antocyanid och har antioxiderande effekt som skyddar mot cancer. Kan eventuellt förbättra hjärnfunktionen.
Kiwi Innehåller mycket antioxidanter, och motverkar cancer.
Morot En av de bästa cancerbekämpande grönsakerna. Minskar även risken för stroke, typ-2 diabetes och sänker kolesterolnivåer. Innehåller en rad karotenoider.
Papaya Innehåller karotenoider och minskar risken för cancer.
Rödbeta Färgpigmentet betacyanin kan ha en effekt på vissa cancerformer.
Tomat Det röda pigmentet lykopen är en mycket effektiv antioxidant. Tomater skyddar mot cancer, bland annat prostatacancer, och kanske mot kranskärlssjukdom.
Vitkål krispiga grönsaker innehåller glukosinolater som skyddar mot cancer.
Vitlök Organosulfider ger lökväxter speciell lukt och smak. Skyddar kanske mot cancer och hjärtsjukdom.
Äpple Quercetin i äpple, lök och te är en stark antioxidant. Skyddar mot cancer och hjärtsjukdom, kanske även mot virus och inflammation.

Ärtgrön, tomatröd, citrongul eller aubergine - det är dags att ta fram färgpaletten på matbordet. Forskning har nämligen visat att växtrikets färgpigment förebygger sjukdomar. Utan att kunna ämnena i detalj täcker vi in de viktigaste genom att se till att få lite gult, rött, orange, grönt och

blålila i frukt- och grönsakskorgen.
- Och ju intensivare färg, desto högre innehåll av antioxidanter. Vi kan lita på ögonen som vetenskapliga instrument", säger James Joseph som är professor vid Tufts University i Boston.
 

Tolv vitaminer och tio mineraler i en liten tablett så behöver du inte bekymra dig, löd gårdagens budskap. Den senaste forskningen slår fast att det finns tusentals ämnen i frukt, grönsaker, nötter och fullkorn som kroppen behöver. Annars blir vi sjuka.

Var tredje magcancer, var tredje kranskärlssjukdom och var tionde stroke beror på att vi äter för lite frukt och grönt, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Lukter och smaker kan både attrahera pollinerande bin och avskräcka gnagande insekter. Lökväxternas svavelrika ämnen är ett exempel på ett effektivt insektsmedel.

Andra ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp, till exempel resveratrol som finns i röda vindruvor. Druvextrakt kan motverka hjärtsjukdomar och kanske ge oss ett längre liv, visar studier. En effekt som tillskrivs resveratrol. Resveratrol finns främst i druvans skal, eftersom det skyddar mot angrepp utifrån. Så är det för många frukter. Äppelskalet är till exempel det nyttigaste på äpplet.

Fytokemikalier kan indelas på olika sätt. Ett sätt är efter kemisk struktur. Resveratrol tillhör den stora gruppen polyfenoler. När vi får i oss polyfenoler binds de till proteiner i saliven, vilket lämnar en sträv smak. Strävheten efter rött vin eller te är typiska exempel. Komplexet av polyfenol och protein bryts inte helt ner i magen. Det gör att polyfenoler kan nå blodet fortfarande bundna till protein och ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl.

Ett annat sätt är att gruppera ämnen efter deras funktion. Numer vimlar marknaden av preparat som ger kroppen ett enkelt "rostskydd". Det finns anledning att vara misstänksam mot lättköpta lösningar, men det finns inga tvivel om att antioxidanter från maten är viktiga för att förebygga kroniska sjukdomar.

Syre är en grundförutsättning för vår överlevnad. Men i de kemiska processer i cellerna där syre används, oxidationsprocesser, bildas också instabila syremolekyler som kallas fria radikaler. Fria radikaler bildas spontant, men kommer även av yttre påverkan som strålning, rökning, alkohol och miljögifter. De fria radikalerna kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen som till exempel DNA. Skadorna kan påskynda åldrandet och ge upphov till en rad sjukdomar, till exempel hjärtsjukdomar och cancer.

Precis som kroppen har ett försvar mot andra attacker, finns ett vapen mot de fria radikalerna - antioxidanter. Antioxidanter kan bildas av cellerna själva, eller komma via maten som till exempel C-vitamin, E-vitamin och en armé av fytokemikalier.

Prostatacancer

Men en ny studie visar att pulver av hela tomater minskar risken för prostatacancer effektivare än rent lykopen. Det stärker flera forskares uppfattning att den skyddande effekten av fytokemikalier kommer av att en rad olika ämnen samverkar.

Rui Hai Liu leder en forskargrupp vid Cornell University i staten New York. Han har länge forskat på fytokemikaliers hälsoeffekter, men kan inte peka ut vilka som är effektivast.
- De är som en symfoniorkester. Kan du välja ett enda av instrumenten för att framföra en hel symfoni? Nej, du måste se ett livsmedel som en helhet", säger han.

För att rangordna hälsoeffekten av de populäraste frukterna och grönsakerna har Rui Hai Lius grupp tagit fram en bioaktivitetsskala. De listar vanliga amerikanska råvaror efter antioxiderande effekt och förmåga att hindra cancerceller från att föröka sig. Av frukterna är tranbär bäst, följt av äpple.

I grönsaksligan har spenaten en övertygande ledning, främst på grund av sin förmåga att trycka ner cancerceller, tätt följd av röd paprika. De vita grönsakerna som lök och vitkål har måttligt innehåll av antioxidanter, men innehåller andra ämnen som gör att de motverkar cancer. Antioxidanten C-vitamin förstörs lätt av både värme och kyla. Det är väl känt. Men hur påverkas egentligen fytokemikalierna av kokning eller frysning?
 

- Fytokemikalier är inte särskilt förtjusta i värme", säger James Joseph.

Mikrovågsugnen pekar han ut som den allra största boven, som förstör många ämnen. Spanska forskare publicerade nyligen en studie som stärker teorin. De har jämfört hur flavonoider i broccoli, många av dem antioxidanter, påverkas av tillagning. Efter ångkokning fanns runt 90 procent av flavonoiderna kvar, medan bara ett par procent överlevde en omgång i mikrovågsugnen. Forskarna tror att det beror på att mikrovågorna värmer grönsakerna inifrån och når högre temperaturer.

Men tillagning kan ändå ha fördelar. En amerikansk forskargrupp har studerat innehållet av lykopen i olika tomatprodukter. Artikeln kallas skämtsamt pizzastudien, eftersom tomater som tillagas med lite olja som i pizzans tomatsås, visade sig innehålla mycket mer lykopen än färska tomater. Vid kokning förstörs cellväggarna, och lykopenet frigörs. Upptaget underlättas ytterligare av en skvätt olja, eftersom lykopen är fettlösligt.

För att kroppen ska kunna ta upp fytokemikalier behövs också alerta tarmbakterier. Alicja Wolk är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har studerat så kallade fytoöstrogener. De bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel bönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot cancer. 

Tarmfloran arbetar bättre om den får hjälp av goda bakterier från till exempel yoghurt eller syrade grönsaker.
- Vi lever i symbios med våra bakterier. Kroppen måste vara i balans", säger hon.
 

Sjukdomar som påverkas mest av fytokemikalier utvecklas långsamt, som cancer och sjukdomar i

hjärta och kärl. År ut och år in av gradvis förfettning av kärlen ger till slut hjärtsjukdom. En tumör är också resultatet av en lång process, där celler spårat ur steg för steg.

- Det räcker inte att få dåligt samvete och äta perfekt i en vecka. Det handlar om förändringar på DNA-nivå. Vi behöver få det rätta skyddet varje dag", säger Alicja Wolk.

Varken Rui Hai Liu, James Joseph eller Alicja Wolk tror att renframställda kosttillskott kan ersätta en varierad kost. Det handlar om en fin balans mellan en rad olika fytokemikalier i väl avvägda doser.
- Naturen vet vad den gör när den blandar kemikalier", säger Alicja Wolk.

Avslutningsvis kan man säga att det är  av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen för oss alla och speciellt viktigt är det  för dem som lever på en gluten/mejerifri kost som i sig kan vara ganska näringsfattig.

Att dagens utarmade mat i sig kan göra oss sjuka i längden är vi nog alla överens om. Sjukdom vill man försöka bota med piller som ofta gör oss ännu sjukare. Det blir behandling av symptomen i stället för att gå till orsaken. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin tjänar pengar. Vi får betala.
 
För att motverka utarmningen måste vi således ta till kosttillskott. Bättre vore att betala lite mer för att få ekologisk mat, eller att anstränga oss med att odla själva.

Referenser:

Boilear TW et al. Prostate carcinogenesis in N-methyl-N-nitrosurea..., Natl Cancer Inst 2003;95:1578-86

Chu, Y-F et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Vegetables, J Agric Food Chem 2002;50:6910-16

Giovannucci, E. Intake of carotenoids and retinol in relation to risk of prostate cancer, J Natl Cancer Inst. 1995; 87(23):1767-76

Liu, RH. Health benefits of fruit and vegetables are from additive and synergistic combinations of phytochemicals, Am J Clin Nutr 2003; 78(suppl):517S-20S

Sun, J et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Fruits, J Agric Food Chem 2002;50:7449-54

Vallejo, F et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli, J Sci Food Agric 2003;83(14):1511-16

UC Berkeley Wellness Letter, October 2003

UC Berkeley Wellness Letter, October 2002

The Color Code, James A Joseph, Hyperion Books mars 2002

Wellness Foods, Rebus New York 2002

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=904323

http://www.miljomagasinet.se/artiklar/utarmn.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostraden-maste-vaega-in-hur-maten-producerats-15578 

http://www.halsosidorna.se/Antioxidanter.htm#fytokemikalier

http://stud.epsilon.slu.se/1756/1/svensson_l_100904.pdf

JOURNAL OF HORTICULTURAL SCIENCE & BIOTECHNOLOGY, 80 (6). pp. 660-667. ISSN 1462-0316 

https://www.researchgate.net/publication/269992648_Fruit_Yield_and_Quality_and_Irrigation_Water_Use_Efficiency_of_Summer_Squash_Drip-Irrigated_with_Different_Irrigation_Quantities_in_a_Semi-Arid_Agricultural_Area

https://www.researchgate.net/publication/240613986_Changing_crop_magnesium_concentrations_Impact_on_human_health 

https://www.researchgate.net/publication/251962013_The_potential_of_nutrition_to_promote_physical_and_behavioural_well-being

https://www.researchgate.net/publication/283687427_Ecological_determinants_of_health_food_and_environment_on_human_health 

Viktiga bitar i vår dagliga kost förlorar i näringsvärde

En undersökning från 2003 som presenterades i The journal of agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.

Därför är det av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen och då främst för de som lever på en gluten/mejerifri kost.

Detta inlägg kommer att vidare uppdateras...

Komjölken - Kalvens föda eller människans? Hälsa eller ohälsa? Getmjölk ett bättre alternativ?

Att låta ett barn växa upp utan komjölk verkar vara en omöjlig tanke för många föräldrar. Hos de flesta av oss har mjölken inpräntats djupt i ryggraden sedan barnsben och att mjölken enbart är utav godo.  Det anses av många som  ett absolut måste och som bör ingå i den dagliga kosten, särskilt till ett växande barn som behöver kalcium för tillväxt och friska ben.

Men det är tvärt om, den ger inga starka ben utan den tär faktiskt kalcium från våra ben.

Mejeri gör att kroppen blir sur, och vad använder då vår kropp för att bekämpa surhetsgraden och återgå till ett alkaliskt tillstånd? Kalcium givetvis och det frigörs från skelettet som med tiden blir urkalkat och skört.

Och var lagrar vi då vårt kalcium? I våra ben! Så varje gång vi dricker ett glas mjölk, gör vi faktiskt raka motsatsen till vad vi föresatte oss att göra.

Pastöriseringen:

Värme förändrar strukturen hos mjölkens aminosyror, lysin och tyrosin, vilket gör hela detta komplex av proteiner mindre tillgängliga, det främjar härskning av omättade fettsyror och förstöring av vitaminer.

Pastörisering förändrar mjölkens mineraler såsom kalcium, magnesium, fosfor, kalium med flera samt många viktiga spårämnen, vilket gör dem mindre tillgängliga. Det finns även vissa studier och belägg för att pastöriseringen faktiskt förändrar laktosen, vilket gör att den lättare absorberas.

Pastörisering dödar de flesta toxiner, men dock inte alla. Pastörisering gör att mjölken också i hög grad tappar sitt ursprungliga näringsinnehåll.

Efter pastörisering har komjölken gjort en förlust på mer än 60 procent av A, D, och E- vitaminer. Mer än hälften av C-vitaminet förstörs vid pastöriseringsprocessen. Vitaminerna B6 och B12 blir helt förstörda. Pastörisering förstör också nyttiga enzymer, antikroppar och hormoner. Pastörisering förstör lipas, ett enzym som bryter ner fett, vilket försämrar fettförbränningen och förmågan att korrekt absorbera fettlösliga vitaminer som A och D.

Mejerierna och industrin är fullt medveten om den minskade halten av D-vitamin i kommersiell mjölk, så de berikar mjölken med detta vitamin.

Allergier:

När mjölken pastöriserats så har känsliga proteinmolekyler förändrats, vilket gör dem mycket svårare för våra kroppar att bryta ner och smälta. Pastöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer att bryta ner detta.

Detta finns vissa anledningar till att mjölkkonsumtion har kopplats till diabetes. Det är också orsaken bakom många mjölkallergier. Det är proteinet kasein som blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket orsakar negativa reaktioner.

All värmebehandlad mat, pastöriserad mjölk, utgör en enorm påfrestning för kroppens matsmältningssystem. I många fall kan dessa proteinmolekyler passera hela genom tarmväggen hos de med mjölkintolerans, läckande tarm, eller som lider av en dålig matsmältning,

Detta är det första steget i utvecklingen av allergier och en mängd andra systemiska problem som autoimmuna sjukdomar.

Sist men inte minst, så förstör pastörisering alla aktiva och bra enzymer i mjölken.

Dessa enzymer hjälper kroppen att bryta ner och tillgodogöra sig alla hälsosamma näringsämnen i mjölken, bland annat kalcium. Det är därför de som dricker pastöriserad mjölk kan drabbas dock av benskörhet vilket vi ser bra exempel på i vårt eget land. Kalciumet i pastöriserad mjölk kan helt enkelt inte hanteras av kroppen.

Skulle vi utfodra kons kalv med död pastöriserad mjölk vid födseln skulle den helt enkelt inte överleva och då kan vi fråga oss varför skulle människan reagera annorlunda?

Människor är inte utformade med specifika gener som kräver att vi ska dricka mjölk från andra djur för att växa, eftersom varje art har endemiska egenskaper som bara gäller för deras specifika typ.

Komjölk innehåller de flesta av likvärdiga komponenter som återfinns i människans bröstmjölk, men dessa komponenter är inte i samma mängder. Till exempel, människor har de mest avancerade hjärnorna av alla arter på jorden, och därför har bröstmjölken utvecklats till att innehålla höga nivåer av PUFA eller fleromättade fettsyror (speciellt linolsyra) som är nödvändigt för en snabb utveckling av hjärnan.

Komjölk, å andra sidan, innehåller betydligt lägre mängder PUFA, men högre nivåer av mättade fetter, som bidrar till en snabbare tillväxt av kroppen. Därför borde det inte komma som någon överraskning att komjölk har dubbelt så mycket protein jämfört med bröstmjölk eftersom kor fördubblar sin storlek på 45 dagar, medan människan tar 180 dagar på sig för samma tillväxt.

Förutom skillnaden i mängden av protein i komjölk jämfört med bröstmjölk, så finns det också stora skillnader i själva sammansättningen av detta protein. Det finns två viktiga proteiner i mjölk, kasein och vassle. Komjölk har 20 gånger mer kasein, vilket sätter en enorm press på människans matsmältning eftersom det koagulerar och den är anpassad för nedbrytning i fyra steg i kons matsmältningsapparat. Bröstmjölk å den andra sidan, består av 60-80 procent mer vassle än kasein som är lättare att smälta för våra magar.

Behandlad komjölk brukar förknippas med:

Akne

Allergier

Astma

Artrit

Kolik

Blodig avföring

Kolit

Luftvägsbesvär

Bihåleinflammation

Osteoporos (Kan vara lite förvånande eftersom mjölk är tänkt att förhindra detta tillstånd!) Benskörhet bland yngre har påvisats.

Järnbristanemi
(järnbristanemi beror ofta blödning i tunntarmen som orsakas av mejeriprodukternas proteiner och man är inte mottaglig för järnbehandling i tablettform tills mjölk och andra mejeriprodukter eliminerats).
Trombocytopeni (lågt antal blodplättar), och eosinofili (allergirelaterade blodkroppar).
Hudutslag, atopisk dermatit, eksem, seborré, nässelfeber ( fynd visar att komjölk innehåller bioaktiva molekyler som verkar på mänskliga hudceller)
Magkramper, utspänd buk
Fibromyalgi, muskelvärk

Depression

Diabetes

Cancer

En studie från Finland fann att barn med insulinbehandlad diabetes hade högre nivåer av serum-antikroppar mot komjölk. Många fall av astma och bihåleinflammation har rapporterats lindras påtagligt vid uteslutning av mejeriprodukter ur kosten. Intolerans och allergi mot komjölk kan vara en av faktorerna vid plötslig spädbarnsdöd enligt forskning.

Glyfosat (RoundUp - Monsanto)
Glyfosat är ett bekämpningsmedel som återfinns spårbart i kommersiell mjölk. Idag utfodras kor med kraftfoder innehållande bl.a. importerad soja och majs (sedan ungefär 2003-2005) istället för deras naturliga föda, gräs. Soja beräknas uppgå till 3 - 4 % av totalfoderstaten till mjölkkor. Majs och sojafälten är för övrigt väldigt ofta besprutade med RoundUp, som innehåller glyfosat, som också är den aktiva ingrediensen. Denna majs och soja är ofta genetiskt modifierad (GMO) för att tåla RoundUp.

 Alternativ-Hur är det med getmjölk då?
Getmjölk har en historia av att tolereras bättre än komjölk och är ofta rekommenderad för dem med allergi mot  komjölk och mejeriprodukter. Getmjölken har en annorlunda fysiologi och biokemi jämfört med komjölken. 

Getmjölk har mindre fett partiklar vilket gör homogenisering onödig eftersom getters mjölk inte separerar i grädde och mjölk som komjölken gör. Den har en högre koncentration av korta och medellånga kedjor av fettsyror som har fler hälsofördelar med avseende på fettomsättningen. Getmjölk är också lättare att smälta.

Proteinet kasein utgör 87% av proteinet i komjölken och har kopplats i kliniska studier till många av de problem som är förknippade med te.x diabetes, cancer och allergiska reaktioner. Det finns 4 olika kaseinproteiner i komjölk som kallas alfa-S1. Dessa är direkt kopplade till allergiska reaktioner medan kaseinet i getmjölk är av en annan kemisk struktur som mer liknar mänskliga mjölkproteiner och innehåller mycket lite av alfa-S1 proteinet.

Det är också viktigt att notera att kaseinproteinet från kor är mycket likt gluten i sin struktur som är ett vanligt allergen som finns i vetet. Det är dessa två livsmedel, vetet och mejeriprodukter från komjölken som utgör en stor och överväldigande majoritet av födoämnesallergier.

 För övrigt finns andra alternativ då mjölk och mjölkprodukter framställas av te.x: soja (bör undvikas om man för övrigt använder mejerier från ko - östrogenkälla), havre* (tåls av ungefär hälften av glutenintoleranta), mandel och ris.

*I produkter tillverkade av havre tillåts en inblandning/förorening med 6% övrigt spannmål. Läs noga på förpackningen om den kommer från en "ren" odling/hantering, det ska i så fall framgå.

 

Vitaminer och mineralers funktion och symtom på brist

*Inlägget uppdaterat 2020

För att ni ska få en bättre förståelse för vad glutenintolerans/celiaki innebär så har jag låtit sammanställa en liten Bibel över vilken enormt viktig betydelse vitaminer och mineraler har för att kroppen överhuvudtaget ska kunna fungera.

Vid celiaki (reducering av tarmslemhinnan - kallas villus atrofi) uppstår en svält och utarmning i kroppen av dessa livsviktiga ämnen.

Ett exempel : Hos en frisk person motsvarar ytan för tarmens näringsupptag (slemhinnan)  ytan av en tennisplan, men hos en person som skadats och utvecklat celiaki motsvarar kvarvarande ytan för näringsupptag ett ishockeymål.

Gluten i bröd och mjöl och som extra tillsats orsakar dessa skador på tarmen som är kroppens absolut viktigaste organ för att vi ska kunna leva. En slemhinna i tarmen som är slät, det vill säga avsaknad en fungerande slemhinna för att kunna suga upp och ta upp näring gör att födan passerar rakt igenom utan att födan tillgodogörs, brister uppstår och med detta följdsjukdomar oftast det som kalla autoimmuna sjukdomar.

Dom som fått allvarliga följdsjukdomar kan inte räkna med att skadorna av dessa återgår vid en glutenfri kost, men man häver grundorsaken och risken att drabbas av fler följdsjukdomar. Läkarkåren förser folket med hjärntvätt att endast 1% (en) skulle lida av detta, sanningen är en helt annan.

Läkemedelsbolagen håvar in miljarder och åter miljarder på alla följdsjukdomarna där givetvis även läkarkåren har sin procent på förskrivna läkemedel. Man kan inte gå ut och erkänna detta för en hel näring från jordbruk till konsument  skulle raseras med ekonomisk katastrof som följd.

Tänk efter själv...i de länder man inte brukar högraffinerat spannmål eller inte använder tillsats av rent gluten i livsmedel samt processad modern komjölk,  så finns knappt några av våra sjukdomar eller moderna sjukdomar vi dras med i västvärlden.

Har du ingen fungerande tarm- fungerar inte kroppen- ej heller knoppen...tarmen är kroppens motor.

Med erfarenheterna från dom omfattande utredningar runt gluten jag gjort, kan jag direkt påstå:

Det är inte en fråga OM du drabbas...utan frågan är NÄR skadorna av spannmål/processat mejeri visar sig under livet.

LÄS-TÄNK-FÖRSTÅ ! För budskapet vidare !

Här nedan följer en förteckning som är sammanställd från flera källor:

A-vitamin. Brist visar sig som svårigheter att se i dålig belysning och i mörker. Torr hud, hudsprickor, infektioner, trötthet, viktförlust, inflammerade slemhinnor, njursten, dålig hårkvalité och ögonirritation. Brist kan bero på dålig fettabsorption, överaktiv sköldkörtel, diabetes, leverbesvär eller protein- järn- eller zinkbrist. Vitaminet behövs vid celldelningen av celler som ingår i immunförsvar, slemhinnor och hud. Det deltar i bildningen av slem i slemhinnorna, t.ex. i lungorna. Vitaminet, i form av retinal, ingår i ögats stavar som behövs för mörkerseendet. Vitaminet är även viktigt för tillväxten och utvecklingen av fostret under graviditet. Betakaroten är en antioxidant.

D-vitamin. D-vitaminbrist leder även till låga kalciumhalter i nervsystemet vilket kan orsaka svåra kramper. Lättare D-vitaminbrist kan vara en orsak till den höga förekomsten av benskörhet i Sverige. Ett lågt intag av vitamin D under det första levnadsåret kan öka risken för utvecklande av typ-1-diabetes.

Tidiga symtom på brist är retlighet, insomningssvårigheter, dålig aptit, kalciumbrist, engelska sjukan, urkalkning, kramper och närsynthet, tandskador, energiförlust, tandlossning, närsynthet, nervositet, lättretlighet, utveckling av närsynthet, blodsockerproblem, trötthet, snabb puls (kan även bero på kaliumbrist). Ospecifika muskelsmärtor kan vara ett  symptom på D-vitaminbrist.

Långvarig brist ger rakitis (engelska sjukan) hos barn och benskörhet (Osteoporos) hos vuxna (Osteomalaci), som karaktäriseras  av en otillräcklig upplagring av kalcium och fosfor i benstommen. Hos barn blir benstommen mjuk och böjlig,  fontanellen sluter sig mycket långsamt och barnets huvud blir större än normalt. Barnet blir hjulbent eller kobent,  revbenen degenereras med insjunken bröstkorg som följd. Tänderna kommer sent och utvecklas dåligt. Mineraliseringsstörningar i tandemaljen.

Bäckenet deformeras (detta kan leda till svåra och besvärliga förlossningar då barnet kan fastna vid  förlossningen).

Vårt lager av D-vitamin som vi bygger upp under sommarmånaderna förbrukas på c:a 2 månader, beroende på mängden tillfört kalcium - mindre kalcium leder till ökad D-vitaminförbrukning. Detta innebär att personer som stannar hela vinterhalvåret i norden behöver tillförsel via kosten under dessa månader. En semester till sydliga breddgrader kan fylla på förrådet. För barn från 4 veckor till 2 år rekommenderas att extra D-vitamin tillförs i form av AD-droppar eller D-droppar. Personer med ljusare hy bildar mer D-vitamin i huden än de med mörkare hy.

E-vitamin. Fungerar i kroppen som antioxidant och skyddar andra ämnen som lätt oxideras, t.ex. fleromättade fetter samt vitaminerna A och D. Denna egenskap resulterar dock i att stora mängder vitamin E kan försvinna vid livsmedelshanteringen. Oxiderat vitamin E kan återfå sin tokoferolform med hjälp av bl.a. vitamin C. Vitamin E skyddar de fleromättade fettsyrorna i cellmembranen från oxidation och minskar risken för ischemiska hjärtsjukdomar genom att skydda lipoproteinet LDL mot oxidation.

Vitaminet skyddar även skelettmusklerna, nervsystemet och ögats retina mot oxidation genom att oskadliggöra såkallade fria radikaler. Vitamin E är även viktigt för immunförsvaret. Brist på vitamin E är väldigt ovanligt hos människor. För tidigt födda barn och personer med leverskador, glutenintolerans och/eller kronisk diarré utgör riskgrupper för E-vitaminbrist. Bristsymptom inkluderar nedsatta reflexer, nedsatt rörelseförmåga hos ögonen samt muskelsvaghet. Vitamin E-värden lägre än 5 mikrogram per milliliter i blodplasma indikerar ett för lågt intag.

Symtom: led- och muskelsmärtor, hjärt- och cirkulationssjukdomar, ledbesvär, dermatit, eksem, torrt hår, håravfall, mensproblem, PMS, klimakteriebesvär, infertilitet,övervikt, matsmältningsstörningar, förstorad  prostata, allergi och åderbråck. 

Fel i fettupptaget och överdrivet intag av vegetabiliska oljor, järn och acetylsalicylsyra kan ge brist. 

K-vitamin. Behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet. Intresset  för vitamin K har ökat under de senaste åren, dels i och med att nya funktioner identifierats, men också för att ny analysmetodik bidragit till mer tillförlitliga bestämningar av förekomst i livsmedel och metabolism i kroppen.

Funktion: En frisk tarmflora bildar vitamin K. Det finns tre ämnen i denna grupp: K1 (fytylmenacinon)  och K2 (menakinon) är naturliga och kan skapas av tarmfloran. K3 (menadion) är syntetisk. Vitamin K1 från  växter tas upp i den övre tarmkanalen och behöver gallsalter för att absorberas. Vitamin D är involverad i syntesen  av osteokalcin som det finns stora mängder i ben.

Vitamin K medverkar till att det i levern bildas protrombin, ett ämne med en koagulerande verkan. Vid underskott  förlorar blodet sin förmåga att koagulera och blödningar kan inte stoppas.

(K-vitamin behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet. Intresset  för vitamin K har ökat under de senaste åren, dels i och med att nya funktioner identifierats, men också för att ny analysmetodik bidragit till mer tillförlitliga bestämningar av förekomst i livsmedel och metabolism i kroppen).

Bristsymptom: Blödningssjukdomar, näsblod och osteoporos. 

B1-vitamin. Symtom på brist är trötthet, försämrad koncentrationsförmåga, dåliga nerver, muskelsvaghet, irritation, dålig  aptit, förstoppning, hjärtproblem, sviktande känslomässig balans, sömnlöshet, glaukom, lågt blodtryck, blodbrist, nedsatt ämnesomsättning, andnöd, hjärtklappning, muskelsvaghet, utmattning, huvudvärk, sjösjuka, åksjuka,  aptitlöshet, viktminskning, bränningar i händer och/eller fötter med myrkrypningar och sviktande  muskelkoordination samt matspjälkningsrubbningar. Svår brist kan ge en nervsjukdom som heter beriberi. B1 är även viktigt för normal funktion av nerver och hjärna, reglering av hjärtfunktionen och pulsådrornas  spänningstillstånd samt reglering av magens saltsyreproduktion och främjande av tarmens peristaltik.

Om bristen förekommer under uppväxttiden kan den förorsaka underutvecklade läppar och förstorat hjärta.

Detta vitamin är viktigt vid förbränningen och omsättningen kolhydrater. Stärker blodcirkulationen och bildningen av magsyra. Nödvändigt för hjärna, hjärta och muskler, normal hjärn- och nervfunktion och  förbättrar inlärnings- och uppfattningsförmågan. B1 reglerar även magens saltsyreproduktion och främjar  tarmens peristaltik samt har inflytande på lever och bukspottskörtelns funktioner.

B2-vitamin. Sprickor i mungiporna, sårig hud kring näsborrarna, akne, rosacea, rynkor på överläppen. Överkänslighet för ljus, rinnande ögon, känsla av grus i ögonen. Muskelsvaghet, mental apati, klåda i slidan och varma fötter.  Kliniska tecken är magentaröd tunga, sprickor i läpparna och mungipor, sömnlöshet, överkänslighet mot ljus,  yrsel, rysningar och darrningar, mental slöhet, lesioner i ögonen, ögon som är vattniga och blodsprängda, oren  hud, som fjällar och visar uppsvullna ytliga blodkärl och talgknutor, håravfall, svinkoppor (impetigo vulgaris).  Degeneration av nervväv, fettlever och oregelmässig hjärtrytm. Brist på B2 Förekommer och uppträder ofta vid  hypoglykemi, diabetes, grå och grön starr, sår på hornhinnan, låg sköldkörtelaktivitet. Rödvioletta läppar och  tunga kan vara bristsymtom. Behövs för förbränningen av kolhydrater, protein och fett.

B3-vitamin. Matsmältningsproblem, tjocktarmsinflammation, yrsel, irritation,dåligt minne, sömnlöshet, irritation, illamående, uppkastningar, huvudvärk, migrän och Menières sjukdom. Hypoglykemi och höga kolesterolvärden.  Ångest, rädsla, misstänksamhet, melankoli, depression, huvudvärk, sömnlöshet, kraftlöshet, förvriden verklighetsuppfattning, omoraliskt uppförande (det vill säga psykisk påverkan av bristen som i sin tur påverkar individens omdöme och beteende), schizofreni, brännande känsla i kroppen, jordgubbsröd tungspets,  med vit beläggning på själva tungan med revor ned längs mittlinjen samt avtryck av tänderna längs tungranden,  mycket dålig andedräkt, smärtor i munnen, svullet och ömmande tandkött, smärtor i underlivet, eksem och  hudinflammationer. Pellagra.

Senare kan depression uppstå. Svår brist orsakar pellagra. Om kosten innehåller tillräckligt med protein tillgodoses vitaminbehovet då tryptofan omvandlas till B3 i kroppen. Även B2 används för att täcka niacinbrist (B3). B3 är nödvändigt för frisk hud, tunga och matsmältningsvävnad, bildning av röda blodceller samt syntes av exempelvis kortison, insulin och sexhormoner.Den mentala följden av B3-vitaminbrist liknar starkt schizofreni.

Den dödliga formen för B3-brist orsakar sjukdomen pellagra (pellagra = torr hud), som karaktäriseras av de fyra  D:na: dermatit (hudinflammation), diarré, dementia (slöhet) och död.

B5-vitamin. (Pantotensyra). Bristsymtom är trötthet, utmattning, sömnlöshet, depression, irritation och oro. Bristande muskelkoordination, kraftlösa muskler, kramp, ledsjukdomar brännande fötter med ömma hälar. Nedsatt funktion av binjurarna kan leda till  smärtor över ländryggen. Allergi, oregelbunden hjärtverksamhet och upprepade sjukdomar i andningsorganen.  Lågt blodtryck. hypoglykemi och nedsatt tolerans mot socker. Även aptitlöshet, kräkningar. Brist påverkar  binjurebarken, nervsystemet, hud och hår. Andra symtom är sömnrubbningar, personlighetsförändringar,  buksmärtor, domningar och nedsatt känsel i händer och fötter, koordinationsstörningar och nedsatt produktion av  antikroppar.B5 finns i alla celler som en beståndsdel i det viktiga co-enzymet A (CoA). Vitaminet  påskyndar celltillväxten och stimulerar på så sätt sårläkning, reparation av skador på hud och slemhinnor. Det  fungerar även som antioxidant.

B6-vitamin. Bristsymtom är retlighet, depressioner, aptitlöshet, sömnlöshet, kramper, håravfall, trötthet, migrän, pms, sprickor i läppar och hudförändringar, ledsjukdomar, ödem, premenstruella kramper, anemi, allergier och besvär med blodsockerhalten. känslolöshet och kramper i armar och ben, neurologiska störningar. Depressioner hos kvinnor  som använder p-piller. Illamående på morgnarna hos gravida kvinnor. 

Åderbråck och hemorrojder. Bristande förmåga att komma ihåg drömmar. Sömnlöshet och narkolepsi.  Geriatriska besvär. övervikt p.g.a. vätskeansamling i kroppen (ödem). 

Andra tecken är fjällbildning i hårbottnen, kladdig fjällbildning i hårfästet, omkring ögonbrynen och näsan samt  bakom öronen, revor, rispliknande streck, omkring mun och tunga och på händerna. B6-Vitamin (Pyridoxin) är ett  samlingsnamn för flera olika former av vitaminet och behövs bl a för omsättning av kolhydrater och  aminosyraomsättningen (en aminosyra är en mindre beståndsdel av protein) och har betydelse för exempelvis  nervernas funktion.

Pyridoxin är också nödvändigt för transport av mineralämnen genom cellmembranen samt för omvandlingen av aminosyran homocystein till cystein, vilken annars ökar risken för blodproppsbildning. Vitaminet deltar i omvandlingen av protein till olika signalsubstanser som serotonin, dopamin och adrenalin. Premenstruella besvär har med viss framgång kunnat behandlas med höga doser pyridoxin genom att vitaminet ökar halten magnesium i de röda blodkropparna. 

(Vitaminet absorberas i övre delen av tunntarmen och omvandlas till coenzym i tunntarmscellerna. Kroppens  lager av vitamin B6 är små, högst koncentration finns i lever, hjärta och njurarna).

B9-vitamin - Folsyra. Bristsymtom: Trötthet, ömmande, svidande läppar, sår i munnen och rodnande tunga, håravfall och för tidigt grånande hår dålig aptit, mun-, läpp- och tungproblem, diarré, ödem, menstruationsproblem, hud och  hårproblem, huvudvärk, gikt, andnöd, svindel, apati, sömnbesvär, och anemi (blodbrist). Depression och demens.  Bristande mjölkproduktion, infertilitet och missfall. Impotens. Ödem, gikt, arterioskleros och magsår.Försämrad syreupptagningsförmåga, celldelning och rubbad proteinomsättning.

Vid brist på folater försämras celldelningen enligt ovan. Detta märks tydligt på snabbväxande celler som bildningen av röda blodkroppar i den röda benmärgen och leder till megaloblastisk anemi, vilket innebär att det bildas färre röda blodkroppar och att de som bildas blir stora och klumpiga. Vid folsyrabrist minskar även antalet leukocyter (vita blodkroppar) vilket försvagar immunförsvaret. Nedbrytningen av proteiner, som t.ex. aminosyran histidin, rubbas. Vid tillförsel av folater ökar blodbildningen snabbt till det normala.

Låga halter av folsyraenzymer, vilka krävs för omsättningen av homocystein, ökar således halten av detta ämne i blodet vilket tros öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Folsyrebrist hos gravida kan orsaka missfall  och ge fosterskador. Tillskott och normala nivåer av folsyra minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Folsyra roduceras även av tarmbakterier. B9 (Folsyra) är ett vattenlösligt vitamin som finns i olika former – så kallade  folater – som alla har folsyraaktivitet. Andra namn för folsyra är Folat, Folacin och Folinsyra. Det fungerar också  som ett coenzym vid en lång rad kemiska processer i cellerna, däribland syntesen av DNA och RNA.

(Det är en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för att de röda blodkropparna ska kunna bildas och för normal celldelning).

B10 - PABA. Vitaminet tillverkas av tarmbakterierna och kemiskt sett påminner PABA om sulfa. Sulfa dödar bakterier genom att blockera PABA i deras ämnesomsättning. Den stimulerar tarmfloran att bilda folsyra och  hjälper även till vid bildandet av röda blodkroppar. Det skyddar effektivt mot ultraviolett strålning och förhindrar  brännskador i solen. Motverkar rynkor och grått hår. Bristsymptom är Eksem, vitiligo (pigmentbrist). Trötthet,  utmattning, irritation, depression och nervositet.

B12-vitamin. (Kobalamin).Bristsymtom är trötthet, svaghet, retlighet, degeneration av synnerv, osäker gång, förlust av reflexer, dåligt  minne, nedsatt koncentration och inlärningssvårigheter, depression, mental obalans som känslomässiga svängningar, depression, sinnesförvirring, förföljelsemani, hörsel och andra hallucinationer, senil psykos, skinande  hal röd tunga, hudproblem, diarré, aptitlöshet, nedsatt smaksinne, andnöd, stickningar och krypningar i händer  och fötter, minnesförlust, koordinationsrubbningar, tungsveda och rödglänsande tunga. 

Svår brist kan ge perniciös anemi (blodbrist) och svåra nervskador. Lagras i levern. Förrådet räcker ca 3 år och det  tar 5 år innan symtomen visar sig. 

B12 är viktigt för nervsystemet och bildandet av såväl röda som vita blodkroppar samt för cellernas ämnesomsättning. B12 motverkar toxiska leverskador och fettlever. B12 stimulerar bildandet av gallsyror och  sänker blodets kolesterolhalt. B12  är den kemiskt mest komplexa vitaminet.

Kolin. Funktion: Kolin är viktig för fettomsättningen och bildar tillsammans med inositollecitin. En viktig  fettnedbrytare som gör det möjligt för fettet att transporteras till det ställe i kroppen där det behövs. Stärker lever  och galla och förhindrar fettinlagring i levern. Kolin ingår också i flera lipoproteiner som behövs för att  transportera mineraler ut i kroppens vävnader. Dessutom används kolin för att tillverka den viktiga  neurotransmittorn acetylkolin. Förebygger grön starr.

Bristsymptom: blödningar i inre organ, fettlever, högt blodkolesterol, ateroskleros, nefrit och njurskador, myastenia gravis, Alzheimer och dåligt minne.

Inositol. Funktion: Främjar syntesen av lecitin i levern. Upptas lätt via tarmen, En del omvandlas till socker och resterande del går via blodbanan ut till hjärtmuskel, hjärna, muskler och andra organ. Förbättrar funktionen hos  lever, gallblåsa, binjurar, könskörtlar, hjärta och cirkulation. Stärker kapillärväggarna, förbättrar  blodcirkulationen i ögonen och bildar en substans i hjärnan som förbättrar minnet. Det löser upp fetter och sänker  blodets kolesterolhalt. 

Bristsymptom: Ögonskador, hämmad tillväxt, utslag, förstoppning och håravfall, sömnbesvär, ångest, hypertoni och nervskador.

Biotin. (vitamin H) Funktion: Tarmbakterierna kan normalt producera tillräckligt med biotin för människans  behov och absorberas via tunntarmen. Det aktiverar bakterie-bekämpande enzymer. Den används bland annat vid  behandling överväxt av candida och för att bevara en frisk tarmflora. Medverkar vid cellernas oxidationsprocesser och katalyserar syntesen av fettsyror och hemoglobin. Biotin är viktigt för slemhinnor, hår, hud och naglar. 

Bristsymptom: illamående, brist på aptit, anemi, kraftig trötthet, nedstämdhet, hallucinationer, panikångest,  hudproblem, håravfall, muskelsmärtor och överkänslighet för beröring, candida, slät eller blek tunga, rodnande fjällig hud, håravfall, anorexi, trötthet och illamående. 

C-vitamin. Bristsymtom: trötthet, retlighet, blödande tandkött, tandproblem, förkylningar, dålig matsmältning, håravfall, viktproblem, värk, blödningar, lätt för att få blåmärken, försämrad sårläkning. 

Svår brist kan ge skörbjugg ! C-vitamin (Askorbinsyra) är en organisk syra och antioxidant. C-vitamin deltar vid  bildning av kollagen i bindväven som stärker blodkärl, hud, tänder och skelett. C-vitamin hjälper kroppen att ta  upp järn ur födan och skyddar fettlösliga vitaminer och andra fettämnen i kroppen mot att oxidera (härskna).  Vitaminet är alltså en så kallad antioxidant – cellernas försvar mot fria radikaler.

Vid C-vitaminbrist kan bindvävsproteinet, kollagen, inte bildas normalt. Kollagen är ett limämne som bland annat binder samman cellerna med blodkärlen. 

Skörbjugg är ett tillstånd orsakat av c-vitaminbrist som gör att blodkärlen blir mer genomträngliga och brister lätt. Det uppstår blödningar och blodutgjutningar och långsammare sårläkning. Blödningar kan förekomma i leder  och slemhinnor i öga, näsan, mag-tarmkanal och tandkött. Giktsymptom samt degeneration av broskvävnaden, smärtor i ryggens nedre del och diskbråck kan uppträda. C-vitamin främjar produktionen av antistresshormon. 

Binjurebarkens hormonproduktion är beroende av askorbinsyra och kolesterol, vilket förbrukas i stora mängder vid stress. Det främjar interferonproduktionen och är nödvändigt för omsättningen av folinsyra, tyrosin och  fenylalinin.

C-vitamin främjar även upptaget av kalcium, järn, folsyra, zink, koppar och vissa aminosyror.

Akut: glåmig och oren hud, kraftlöshet, utmattning, aptitlöshet, dålig andedräkt, trötthet, blodbrist, sömnbehov, blåmärken, kringvandrande ledsmärtor - speciellt i benen, spondylosis deformans. 

Senare stadie: smärtande tandkött, som lätt blöder och är svampigt och svullet, röda fläckar och småblödningar i  huden, speciellt på benen, uppsvullna och purpurfärgade ögonlock, blod i urinen. 

Allvarlig sen fas: oren, brunaktig hy, allvarlig försvagning, lätt ansträngning ger andnöd och hjärtklappning,  svampigt och blödande tandkött, tandlossning, hämmad sårläkning, ledsmärtor, benskörhet, lunginflammation,  fatal skörbjugg. Utmattning, rastlöshet, sinnesförvirring, depression, insjunket ansiktsuttryck.

Q10. Brist kan bero på vissa sjukdomar som t.ex. hjärt- och vissa muskelsjukdomar. Kroppen kan normalt tillverka tillräckligt av Q10.

Kolin. Diabetes och vissa andra sjukdomar och alkoholism kan ge bristsymtom annars är brister ovanliga för levern bildar själv kolin. Brist kan förorsaka bland annat sömnbesvär och dåligt minne.

Inositol och PABA. Tarmbakterier bildar själva inositol. (vid skadad tarm störs funktionen).

Mineraler:

Kalcium. Torr och slapp hud, torrt och sprött hår, spröda naglar, dåliga slemhinnor, blödande tandkött, karies, högt blodtryck, sömnbesvär, ångest, retlighet, koncentrationssvårigheter, depressioner, domningar, stickningar och kramper. Om det finns för lite kalcium att tillgå frisätts kalcium från skelettet med benskörhet som resultat. I  riskzonen är tunna och smala kvinnor, äldre, kvinnor över 50 år, de som äter kortison och vissa andra läkemedel,  de som äter mycket proteinrik kost och stora mängder sädesprodukter och spenat (fytinsyra och oxalsyra  hämmar kalciumupptaget), de som har diabetes, njur- eller sköldkörtelsjukdomar, de som nyttjar mycket salt,  alkohol, tobak eller kaffe (koffein och salt ökar kalciumutsöndringen), personer med benskörhet i släkten och de  som använder laxermedel eller mineraloljor regelbundet. För lite D-vitamin och magnesium och saltsyrabrist i  magsäcken kan ge brist likaså skadad tarmslemhinna som hindrar absorption och nedsatt njurfunktion. D-vitamin och mindre mängder protein ökar kalciumupptaget. Kalk behövs särskilt för barn och ungdomar eftersom skelett  och tänder utvecklas även för kvinnor i klimakteriet.

Fosfor. Funktion: Det finns cirka 600-800 g fosfor totalt i kroppen. Ungefär 70 % av den fosfor vi får i oss via födan absorberas av kroppen. Njurarna reglerar fosforbalansen.

Fosfor ingår och är viktigt för skelettet och tänderna. Ingår i DNA och RNA våra genetiska arvsanlag.

Fosfor är viktigt för metabolismen. Kalcium och fosfor är beroende av varandra och förändras det ena så  förändras det andra. Det finns alltid dubbelt så mycket kalcium som fosfor i kroppen. Vid förhöjda fosforhalter i  blodet skickar bisköldkörtlarna bud till skelettet att de behöver mer kalcium. Då frigörs Kalcium från skelettet för  att fylla på det akuta behovet. Lagom mängd fosfor stöder en stark benstomme medan överskott urkalkar  skelettet.

Brist på fosfor uppstår främst vid saltsyrabrist och hos dem som medicinerar novalucol och annan antacida, samt  hos dem med stora överskott av kalcium.

Bristsymptom: Skakningar, kramper, stickningar, domningar, osteomalaci – benvävsuppluckring.

Magnesium. Livsnödvändig för överförsel av nervimpulser och en livsviktig co-faktor i B1 och B6 funktioner.

En stor del av befolkningen lider av magnesiumbrist och detta är en vanlig orsak till allergier, depressioner, PMS, njursten, migrän, epilepsi, karpaltunnelsyndrom och hjärtproblem. 

Vid stress förbrukas stora mängder magnesium, men även vid högt sockerintag. 

Bristsymptom: Brist på magnesium medför kramptillstånd, i vissa fall tom epileptiska anfall, migrän, benkramper, ryckningar, muskelsmärtor, stickningar, positiv Chvostek reaktion (= lokal kramp eller smärtsamma rysningar  med provokation av facialnerven), ledstelhet. Vanligt förekommande är störningar i cirkulationen som för högt  blodtryck, åderförkalkning och hjärtsjukdomar. 

Även sjukdomar i lever, bukspottskörtel och njurar, däribland njursten, minskad stresstolerans, förhöjd och oregelbunden puls, hyperaktivitet, överkänslighet för ljus- och ljudpåverkan, hörselstörningar, yrsel, hyperaktivitet, utmattning, depression, förlamning, aptitlöshet, sömnlöshet, irritabilitet, ångest, lågt blodsocker, spänningar, sömnlöshet, depression och skakningar, morgonillamående vid graviditet, sväljningssvårigheter och förstoppning, svettningar.

*Chokladbegär indikerar ofta brist på magnesium! 

*Begär efter salt eller kolhydrater kan tyda på att man har zinkbrist.

Natrium. Aptitförlust, muskelkramper, hög blodsockernivå, hård fysisk träning, yrsel, mental trötthet, cirkulationsrubbningar, långvariga kräkningar och diarréer. 

Kalium. Bristsymtom är trötthet, svaghet, sömnlöshet, hjärtproblem, ödem, svullnad, domningar, låg blodsockernivå, akne och muskelsvaghet. 

Funktion: Kalium aktiverar ett stort antal enzymer och är viktigt för nervernas förmåga att reagera på stimuli och leda impulser. Det reglerar hjärtrytmen och har inflytande på hormonbalansen. Det medverkar vid omsättningen  av fetter, kolhydrater och proteiner. Det är nödvändigt för njurarnas funktion och tillsammans med upprätthåller  det den livsviktiga syra-basbalansen.

Andra bristsymptom är även Cushings sjukdom som innebär en överfunktion av binjurebarken som man kan få  om kalium-natriumbalansen rubbas. Det blir överskott av natrium och underskott av kalium.

Kaliumbrist minskar glukostoleransen och därför är det extra viktigt med rätt balans hos de med diabetes.

Järn. Anemi, blekhet, trötthet, håglöshet, irritabilitet, nedsatt fysisk prestationsförmåga, försämrad  inlärningsförmåga, huvudvärk, nervositet, sömnlöshet, snabb puls, nedsatt aptit, matsmältningsbesvär,  gasbildning, tunna naglar, håravfall, yrsel, mag-tarmproblem, saltsug, blodsockerstörningar och nedsatt  infektionsskydd/immunförsvar och fysisk prestationsförmåga med trötthet som följd. Dimsyn, yrsel, blek hy, ont i  tungan, förstorad mjälte och hjärta. Låga järnvärden kan nedsätta sköldkörtel och binjure aktiviteten.Mat lagad i  gjutjärnsgryta anses positivt vid järnbrist.

Zink. Ett ämnen med stor betydelse.

Bristsymptom:

Infertilitet

Sterilitet

Minskad spermieproduktion

Fosterskador och missbildningar

Missfall, Spontan abort

Låg födelsevikt

Nedsatt sexuell lust

Störningar i celldelningsprocessen

Försämrad tillväxt hos vissa drabbade

Störningar i reproduktionsorganen

Nedsatt inlärningsförmåga

Förlust av lukt och smak upplevelser

Dålig sårläkning

Ökade allergiska reaktioner

Problem med syn och ögonen

Håravfall (även Alopeci -"Skallighet" samt Alopeci Areata "Fläckar")

Nagelskador (Vita fläckar, gropar, ränder/spår i naglarna)

Inflammation nagelbanden

Hudbesvär som eksem

Psoriasis

Akne

Oren hy

Mjäll

Sår på skenbenen (smalbenen, blånader eller missfärgningar)

Cirkulationssjukdomar

Åderförkalkning

Vissa njur- och leverbesvär

Anorexi

Aptitlöshet, försämrad aptit

Bulimi

Paranoia

Depression

Stark kroppslukt

Godartad prostataförstoring

(prostatahypertrofi)

Impotens

Reumatism

Katarakt

Optikusneurit (synnervsinflammation, kan också ses vid förstadium till MS)

Hudåkommor såsom akne och dermatit

Vit beläggning på tungan

"Förkylnings-influensaliknande symptom"

Defekter och störningar i benmineraliseringen

Viktminskning

Hypogonadism hos män (minskat testosteron)

Infektioner, Infektionskänslighet

Små bröst hos kvinnor

Försenad pubertet hos ungdomar

Grov hud

Vita fläckar på huden

Mental trötthet

Kortväxthet (vissa)

Diarré

Penumoni

Blåmärken (hematom)

Blodpropp

Nedsatt immunförsvar

Minskat Kollagen (bindväv)

Tvärbindning i Kollagen

Makuladegeneration

Myopi

Näthinneavlossning

Störningar i hjärnfunktioner

Hjärtbesvär

Sköldkörtelrubbning

Kognitiva störningar

Ökad trötthet

Humörsvängningar

Aggression

Irritation

Mentala tillstånd som apati

Stressintolerans

Högt blodtryck

Hormonella besvär som sockersjuka

PMS

Zink hjälper till med avgiftning av tungmetaller (bland annat kvicksilver). Fytinsyra i fullkornsprodukter hämmar upptaget. Groddning, surdeg och långa jästider minskar mängden fytinsyra. Zinkbrist under graviditeten kan ge skelettmissbildningar hos barnet. 

Extra zink behövs vid stort intag av B6. Starkt illaluktande kroppslukt och förekommer vid zinkbrist. Zink är  nödvändigt för att upprätthålla normala nivåer av testosteron i serum.

Hälften av kroppens zinkdepåer finns muskelvävnaden, Zink finns även i ben, ögon, hjärnan, prostata, testiklar, hud och njurar. Zink, ett viktigt ämne som krävs för ämnesomsättningen i 300 av kroppens enzymer, och anses  nödvändig för celldelning och syntesen av DNA och protein. Dessa enzymer är involverade i metabolismen av  protein, kolhydrater, fett och alkohol. 

Koppar. Brist är sällsynt hos friska människor. Bristsymptom: Blodbrist med försvagning, ödem, osteoporos, kronisk eller periodisk diarré, förlust av normal hårfärg, skelettskador, störningar i reproduktionsorganen,  järnbrist, nedsatt immunitet, håravfall, dålig hudstruktur, reumatiska inflammationer, andnöd, allergiska hud-  och luftvägsbesvär, basedows sjukdom, cirkulationsbesvär med förslappningar och ärrbildningar i blodbanorna.  Brist kan vara även vara inblandat vid hudsjukdomar, ökad infektionsrisk och ämnesomsättningssjukdomar.

Mangan. Mangan medverkar till normal växt och upprätthållande av centrala nervsystemet och främjar den neuromuskulära koordinationen.Ingår som co-enzym i energiproduktion, broskutvecklingen och i kvinnliga hormoner och i interferon, immunsystemets naturliga anti-virus - och antagligen anti-cancerfaktorer. 

Det medverkar vid proteinets sönderdelning i tarmen och vid bildandet av sköldkörtelns hormon tyroxin. Saliv innehåller en manganhaltig förening som skyddar tänderna mot karies. Ingår i syntesen av co-enzymer som  förmedlar omsättningen av B-vitaminer samt C- och E-vitamin.

Bristsymptom: Diabetes, lågt blodsocker (hypoglykemi), atheroskleros, hjärtförsvagning. Nedsatt hårväxt och  naglar, sjuklig rödhårighet (bristen kan bero på överskott av koppar). Ledgikt, periodiska länd- och ryggsmärtor  (speciellt hos kvinnor), onda knän, myastenia gravis. Om bristen sker under uppväxt leder den till växtvärk, dålig  skelettbildning och nedsatt växt samt försenad mental utveckling. Vissa former av anemi och cancer. Andra  tecken på brist kan vara störningar av tillväxten, testikelvävnaden förstörs, sterilitet (båda könen), impotens, struma och schizofreni. Manganbrist kan leda till försvagad och rubbad cellandning, glukosintolerans, yrsel,  nedsatt hjärnfunktion, livmoderframfall, dålig aptit och dåligt balanssinne. I riskzonen är gravida och personer som äter mycket raffinerad mat och snabbmat.

Selen. Bristsymtom: muskeldegeneration, för tidigt åldrande, starr, huvudvärk, ökad känslighet för kadmium- och kvicksilverförgiftning och cancer. Keshans sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom) har samband med selenbrist. Andra bristsymptom är åderförkalkning, angina pectoris, blodproppar och för högt blodtryck,  gikt och reumatism,  infektioner, allergi, astma och möjligtvis cystisk fibros, impotens och ofruktsamhet hos män. Sädesceller som  saknar selen bryter svansen och kan inte simma. Därutöver är selenbrist möjligtvis involverat i havandeskapsförgiftning och spädbarnsdöd. Grå starr, hudbesvär och tungmetallförgiftning. Cancer (speciellt i  bröst och matsmältningskanal) men även i njurar, urinblåsa, lungor, hud, bukspottskörtel, lever och svalg.

*Selen är giftigt i för höga halter max 500µg/dag. För högt intag ger metallsmak i munnen och vitlöksdoft från  svett och utandningsluft.

Jod. Funktion: Av de 20-50 mg jod som finns i kroppen finns största delen i sköldkörteln och musklerna. Cirka 10% finns i huden, cirka 7% i skelettet och cirka 13% finns i det endokrina systemet och i nervsystemet. Av det jod  som tas upp av sköldkörteln, förenar sig där med proteinet tyreoglobulin och bildar hormonet tyroxin. Tyroxin  reglerar hastigheten på ämnesomsättningsprocesserna i alla organ och celler. Detta hormon spelar också en roll då  karotin ombildas till aktivt A-vitamin. Det kontrollerar hudens tillstånd, befrämjar tillväxt och utveckling och  påverkar den fysiska och mentala aktiviteten.

Bristsymptom: Jodbrist hos vuxna förorsakar struma det vill säga sköldkörteln förstoras. Jodbrist hos barn kan medföra kretinism med hämmad tillväxt och mental utveckling. Andra bristsymtom är anemi, nedsatt kroppstemperatur och blodcirkulation, lågt blodtryck, trötthet, mental apati  och mottaglighet för infektioner. Dreglande på grund av förlorad kontroll av munmuskler och dåliga tänder är  andra. Jodbrist är sällsynt i Sverige. Vid en mycket saltfattig kost bör man vara uppmärksam på sitt jodintag. Jodbrist hos vuxna ger endemisk struma eller låg sköldkörtelfunktion. Symtom på detta är viktökning, infektionskänslighet, dålig cirkulation, oförmåga att tänka klart, dregling, dåliga tänder, trötthet och långsam utveckling av könsorganen. Jodbrist hos gravida ökar risken för medfödd underfunktion av sköldkörteln hos  barnet. Havssalt är inte jodberikat även salt som används inom storhushåll och livsmedelsindustrin kan vara utan jod. Örtsalter kan innehålla jod om kelp (alger) ingår.

Krom. Bristsymptom: Diabetes och hypoglykemi, sötsug, ökning av blodfetter och kolesterol, åderförfettning, nervösa besvär, ögonproblem, grå starr, hjärtsjukdomar och åderförkalkning. 

Nervositet och irritation, sinnesförvirring, depression, inlärningssvårigheter, överdriven vattenkastning och törst, viktminskning, klåda, muskelförsvagning samt nervsjukdomar som vid diabetes trots normal insulinproduktion. Svettningar på grund av svängande blodsocker.

Låg blodsockerhalt ger sockersug. Brist är vanlig i kost som har ett högt innehåll av raffinerade  livsmedel. Kromtillskott har varit till hjälp vid viktminskning. Idrottsmän har använt kromtillskott för att påskynda  fettförbränning och förbättra uppbyggnad av muskelmassa. 

Molybden. Bristsymtom, humörsvängningar, depression, hypoglykemi, rädsla, överkänslighet för kemikalier och nedsatt avgiftningsförmåga i levern. Molybden kan normalisera för höga järn- och kopparnivåer i kroppen.

Nickel. Fytinsyra hämmar absorptionen. Nickelintag via födan har inte visat sig vara toxiskt.

Kisel. Funktion: Kisel är jämnt fördelat i den mänskliga organismen. Särskilt höga koncentrationer finns i bindväv, ben, tänder, hud, blodkärl och thymus.

Det stärker bindväv, vener, artärer, hjärna, muskler, ben, tänder, hår, naglar, hud och slemhinnor. Även i små mängder stärker det motståndskraften. Med stigande ålder minskar kiselkoncentrationen i thymus, artärer, hud, leder och bindväv. Parallellt med detta kan man se en tilltagande förkalkning samt förslappningar i de stora  pulsådrorna. Tillsammans med koppar upprätthåller kisel bindvävens elasticitet. Kisel verkar förebygga Alzheimer  genom att den motverkar aluminiumets effekter på kroppen.

Bristsymptom: Kiselbrist kan medföra ben- och ledbesvär, diskbråck och ischias, nagelsjukdomar, hudbesvär, rynkor och slapp hud, håravfall, ökad mottaglighet för infektioner, bihåleinflammation, irritation av slemhinnor. 

Bor. Brist kan ge hämmad tillväxt, ökad utsöndring av kalcium och magnesium i urinen, sämre skelett och  hämmad produktion av östrogen och testosteron. Intag på mer än 75 mg är giftigt.

Svavel. Inga kända bristsjukdomar. Låga värden i håranalys kan tyda på lågt proteinintag. Fytinsyra är ett fosforhaltigt ämne som finns i fröets skal och grodd. Det binder vissa metaller till sig vilket gör att kroppen får  svårare att tillgodogöra sig dessa mineralämnen. Det binder även till sig bl.a. kadmium och bly som vi inte vill ha.  Äter man väldigt mycket fytinsyrarika vegetabilier bör man vara uppmärksam på mineralintaget. Groddning,  uppvärmning, användande av surdeg och att långtidsjäsa brödet tar bort fytinsyran. Fytinsyra finns i helkorn,  ärter, bönor, mandlar, nötter och frön.

*Vill du veta mer i detta ämne och mera annat kopplat till detta? Då ska du läsa Michael Håkanssons populära böcker om kost, kostrelaterade sjukdomar och besvär, förebyggande av sjukdomar inklusive cancer, näringslära, kosttillskott, rätt kost, antiinflammatorisk kost, allergenfri kost, viktiga kunskaper och information med mera, som vilar på en stark grund av referenser och vetenskaplig bevisning. Böckerna finns som e-böcker och ljudbok.

Du hittar dem här: Michael Håkanssons böcker