Var får kon sitt kalcium ifrån? Bröstcancer-prostatacancer

Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer

Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?

Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden,  och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.

Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.

Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).

När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.

Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”

Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk

En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.

Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att  utveckla prostatacancer".

Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk. 

Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

•      Regelbunden urinering
•      Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
•      Dåligt urinflöde
•      Smärtsam eller brinnande känsla urinering
•      Blod i urin eller i sperma
•      Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel

Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.

Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…

Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.

Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.

I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.

Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.

Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

Nutrition, insulin, IGF-1 metabolism and cancer risk: a summary of epidemiological evidence.

IGF-1 en förutsättning för cancer

Growth Factor Raises Cancer Risk

Insulin-Like Growth Factor 1 and Prostate Cancer Risk: A Population-Based, Case-Control Study

Plant-Based Diet Can Lower IGF-1 and Prostate Cancer Risk

The impact of the IGF-1 system of cancer cells on radiation response – An in vitro study

Inhibition of the insulin-like growth factor-1 receptor potentiates acute effects of castration in a rat model for prostate cancer growth in bone

Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.
    

Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.
   
Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.
   
Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.
   
Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.
   
Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.
   
Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.
   
Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.
   
Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.
   
Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.
   
Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.

Casein Production by Human Breast Cancer

Casein — toxicity, side effects, diseases and environmental impacts

Milk Protein (Casein) & Cancer 

CASEIN PEPTIDES

Svensk studie: Mjölk kopplas till ökad dödlighet 

Effect of Clotting in Stomachs of Infants on Protein Digestibility of Milk 

The Mammary Gland / Human Lactation / Milk Synthesis

Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease 

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis

 

Det vita mjölet. Besvär hos bagare av mjöldamm - astma och eksem

Bagare och pizzabagare drabbas av damm från vitt mjöl - astma och eksem

Så här drabbas bagarna
Luftvägsbesvär som rinnande näsa, kronisk hosta, kliande ögon och astma. Det är vanliga besvär hos bagare, konditorer, kvarnarbetare, pizzabagare och städare. Handeksem är ett bekymmer bland pizzabagare. Eksem och nässelutslag tar ofta några år att utveckla så de flesta som får hudproblem av mjölet har jobbat som pizzabagare i några år.

Mjöldammlunga eller bageriastma är en gammal känd yrkesskada. Mjöldamm innehåller enzym och andra tillsatsämnen som är allergiframkallande. Exempel på tillsatser i vetemjöl är askorbinsyra, ett syntetiskt framställt C-vitamin (E300) som ger brödet volym. Vi ska inte heller glömma bort de extra tillsatserna av gluten som görs i mjölet.

Exempel:
En 51-årig underhållsmontör arbetade på ett bageri i cirka 20 år. Han rökte inte eller har någon historia av astma innan han började arbeta. Han klagade på andnöd, väsande andning och hosta. Detta hade förvärrats gradvis under de senaste 15 åren. På jobbet, blev hans ögon ofta röda och vattniga. Han hade attacker av nysningar. Hans symptom påverkades inte av årstid. Men han märkte att de bättre när han var borta från arbetet.

En läkare hade tidigare diagnostiserats montören med astma, men denne hade inte kopplat ihop detta med sitt arbete. Det var den fackliga företrädaren som misstänkt yrkesrelaterad astma. En serie tester visade att hans lungfunktion var betydligt bättre på helger och semestrar.  Ytterligare tester indikerade en allergi mot mjöldamm.

Som ett resultat av dessa utredningar, ordnade ledningen för honom att få arbeta i mindre dammiga delar av anläggningen. De förbättrade utsug och utrustade honom med lämpligt andningsskydd.

Effekter
Han är fortfarande på jobbet med hjälp av andningsskydd för att minska sin exponering, och medicin för att förbättra sina symtom. Dock är hans allmänna respiratoriska hälsa dålig på grund av kronisk astma. Undersökningar visade att detta inte var enda fallet. Ytterligare två fall av mjöldammsallergi upptäcktes. Dessa arbetstagare har bättre hälsa, eftersom deras utvecklade astma upptäckts snabbare. De måste dock fortfarande medicinera för att kontrollera sina symtom, och de är benägna att drabbas av andningsbesvär för resten av sina liv.

Mjöldamm kan leda till luftvägsbesvär och astma för bagare
skriver Sveriges radio i en artikel 26 september 2013.
(artikeln återgiven här nedan)
Och det är bara några av de arbetsskador som drabbar de som har jobbat inom branschen länge. Många tvingas lämna sina jobb på grund av mjölet.
Mattias Engström "Han fick sluta tack vare sin allergi och det var tack vare mjölet"

- Ja, vi hade ju haft några allergiker här som fick sluta tack vare sin allergi och det var väl tack vare mjölet. Att det var andningsbesvär och sådana där grejer, säger Mattias Engström och fortsätter:
- Just den här killen hade jobbat tidigare på ett ställe och ville prova att jobba och han var bara här i fjorton dagar sen fick han lägga av. Det gick inte för honom, han fick byta bransch.

På Charms bageri har de tidigare haft problem med allergier. Mattias Engström kände förr av det när medvetenheten och tekniken var sämre. Men tack vare förebyggande medel har bageriet i dag inte samma problem.
– Man hade mindre lokaler förr och det var inte samma koll på grejerna. Nu har man säkrat upp mycket mer med täckning av maskiner så att inte mjölet ska ryka runt och luftsystem som suger ut mjöl. Samtidigt att man inte kastar mjölet som man gjorde mycket förr. När man lägger ut på bordet att man strör ut istället för att kasta ut en näve, säger Mattias Engström.

Torbjörn Bergman utbildar framtida bagare på Sundsvalls praktiska gymnasium och han tycker det är viktigt att informera om branschens arbetsskador.
– Det här är någonting som man får nöta in hos eleverna. Att man inte dammar omkring med mjöl, att man har det i sig så att man förhindrar att mjöldammet sprids runt i lokalerna, säger Torbjörn Bergman.

Utbildningen har i nuläget en elev som har besvär med mjöldammet.
– Den här eleven äter tabletter för att komma undan de värsta besvären. Vetemjöl är ju starkt, det är inte bara mjöl utan innehåller ganska mycket enzymer. Så man får jobba mer med de problemen, säger Torbjörn Bergman.” 

Pizzabagare och allergier

Tidningen Arbetarskydd.se skriver 23 september 2013 en artikel:
(återges här nedan)

”En del slutar. Andra fortsätter. De är tvungna”, säger Hanefi Aydin på Buona Sera  Pizzeria som har haft flera kolleger som fått astma av jobbet.
Det vita giftet. Mjöldamm ger astma. Kunskapen är lika gammal som pizzan – 300 år. Ändå tvingas många lämna sina jobb på grund av hostanfall och andnöd. Allergiläkaren Kjell Torén går så långt som att kalla det en epidemi bland pizzabagare.

Montebello, Surbrunnsgatan i Stockholm:
Först när solen skiner in blir de små vita kornen synliga för ögat. Som fin snö virvlar partiklarna omkring i rummet. Aslan vänder bort ansiktet och knådar degen.
– Jag hörde det när jag kom till Sverige och såg killar som blev sjuka. De sa att det kom från mjölet.

Selcuk Aslan började som pizzabagare 2003. Tre kolleger fick sluta i samma veva.
– Min chef drabbades också. Det började med näsan. Sedan satte det sig i halsen. De kunde inte andas. Den ene var född på 80-talet!

Degen blir tunnare och rundare i Selcuk Aslans händer. När den mäter en halvmeter i diameter lägger han degbottnen i mjölet på bänken. Han penslar tomatsås i cirklar och strör ut ost, skinka och champinjoner. Så tar han fram spaden och skickar in pizzan i  ugnen.

Ute i restaurangen sitter Nuri Kesmez och bläddrar bland fakturorna. Det är hans son som äger pizzerian. Nuri Kesmez hjälper bara till med bokföringen. Men förut bakade han. I 21 år arbetade Nuri Kesmez som pizzabagare.
– Jag har fortfarande problem, min näsa täppar, men jag ska inte klaga, mig är det inte synd om. Värre var det för mina vänner…

Han räknar upp alla som tvingats sluta på grund av allergier och eksem. En del har fått nytt jobb. Andra inte. Han minns en ar-betskamrat som fick utslag på händerna och armarna. 
Det hjälpte inte med handskar. Han försökte. När det spred sig till bröstet och hela överkroppen sa läkarna att han inte kunde arbeta som pizzabagare mer.

– Han var en tid på SL, men nu tror jag att han är hemma och tar hand om sitt handikappade barn. Det är inte så lätt med jobb i Sverige, säger Nuri Kesmez och vänder sig mot Selcuk Aslan.
– Sen var det Mustafa. Han fick ju svårt att andas, vad heter det nu igen?
– Astma, säger Selcuk Aslan, som är tjugo år yngre och ännu inte känt av några symtom.
– Man ser det, hur många som får röda ögon, täppt näsa och svårt att andas. Jag skulle gissa på 30 procent, fortsätter han.

Selcuk Aslan reser sig för att baka en ny pizza. Klockan är tre och gästerna bara två. Eftermiddagen är vilotid för Sveriges pizzabagare. Då får de en chans att varva ner ett par timmar före kvällsrusningen.

Nuri Kesmez lägger ifrån sig fakturorna och tittar ut över sonens restaurang.
– När jag jobbade som vanlig bagare i Turkiet på 80-talet hade jag ingen känslig näsa.  Det kom först när jag flyttade till Sverige och började med pizzor. Jag har hört att det finns 19 tillsatsämnen i mjöl! Degen blir som gummi. I Turkiet har statsministern gått ut med ett förbud. Bagare som har tillsatser i degen får betala 100 000 kronor i böter. Bara salt, fullkornsmjöl och vatten är tillåtet.

Professor Kjell Torén på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
Under de senaste två tre åren har pizza­bagarna blivit en av Kjell Toréns största ­patientgrupper. Till honom remitteras människor som blivit sjuka av sina arbeten. Enligt läkaren, som är professor i yrkesmedicin och chef för Arbets- och miljömedicin i Göteborg, har samhället en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte minst gäller det hans egen yrkeskår, läkarna, som inte är tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är.

– Oftast frågar man inte vad patienten arbetar med. Man tror att arbetsmiljön i Sverige är så ren i dag att man inte kan få astma av sitt yrke. Det är en missuppfattning, säger professorn.
– Det är samma sak med stendamm. Silikos kom tillbaka för att man glömt bort riskerna med kvarts. Vi har känt till att mjöldamm ger astma i 300 år. Ändå är det ett problem på nytt, fortsätter Kjell Torén.

Pizzerior är små företag. De är oftast inte knutna till någon företagshälsovård. Dessutom har teknikutvecklingen i branschen stått still. Kjell Torén tycker att det borde finnas något slags offentligt stöd till små arbetsgivare. Tekniska lösningar som kan bygga bort delar av problemet finns, men kommer inte yrkesgrupper som pizzabagare till del. Samhället tar inte sitt ansvar och kontrollerar småföretagen, anser professorn. Förut åkte yrkeshygieniker ut och mätte dammhalter. Nu ser han inte skymten av dem.

Pizzabagarna och deras hälsa är ett bortglömt problem. Resultatet syns nu: en epidemi av allergier.
– De som kommer till mig är så påtagligt sjuka att det inte är ett alternativ att fortsätta jobba. Men många är egenföretagare och det är svårt för dem att hitta andra sysselsättningar, säger Kjell Torén.

Bagare på stora brödfabriker som Pågen och Skogaholm kan rotera mellan olika arbetsuppgifter och på så sätt skona sina kroppar. Pizzabagare bakar pizzor. Samtidigt finns det lösningar. Kjell Torén drar en parallell till hårfrisörskor. För 10-15 år sedan kom de till hans klinik efter att ha blivit sjuka av blekmedel. Pulvret dammade. För att minska problemen gick frisörer över till pastor och flytande blekmedel. Pizzabagare skulle kunna använda potatismjöl eller granulerat vetemjöl som inte dammar.

*Not. Till Sverige kom pizzan år1968. Svenska Dagbladet kallade den för en utländsk pannkaka och 1971 skrev DN: ”Pizzans guldålder är över nu.” Det startades också en kampanj för att bekämpa pizzan. LRF varnade för att husmanskosten var i fara. Pizzeriorna stal kunder. Ät svenskt! uppmanade bönderna folket. Mjölet som används till pizza i Sverige är specialmjöl med bland annat extra tillsatt rent gluten.

 

Komjölken - Kalvens föda eller människans? Hälsa eller ohälsa? Getmjölk ett bättre alternativ?

Att låta ett barn växa upp utan komjölk verkar vara en omöjlig tanke för många föräldrar. Hos de flesta av oss har mjölken inpräntats djupt i ryggraden sedan barnsben och att mjölken enbart är utav godo.  Det anses av många som  ett absolut måste och som bör ingå i den dagliga kosten, särskilt till ett växande barn som behöver kalcium för tillväxt och friska ben.

Men det är tvärt om, den ger inga starka ben utan den tär faktiskt kalcium från våra ben.

Mejeri gör att kroppen blir sur, och vad använder då vår kropp för att bekämpa surhetsgraden och återgå till ett alkaliskt tillstånd? Kalcium givetvis och det frigörs från skelettet som med tiden blir urkalkat och skört.

Och var lagrar vi då vårt kalcium? I våra ben! Så varje gång vi dricker ett glas mjölk, gör vi faktiskt raka motsatsen till vad vi föresatte oss att göra.

Pastöriseringen:

Värme förändrar strukturen hos mjölkens aminosyror, lysin och tyrosin, vilket gör hela detta komplex av proteiner mindre tillgängliga, det främjar härskning av omättade fettsyror och förstöring av vitaminer.

Pastörisering förändrar mjölkens mineraler såsom kalcium, magnesium, fosfor, kalium med flera samt många viktiga spårämnen, vilket gör dem mindre tillgängliga. Det finns även vissa studier och belägg för att pastöriseringen faktiskt förändrar laktosen, vilket gör att den lättare absorberas.

Pastörisering dödar de flesta toxiner, men dock inte alla. Pastörisering gör att mjölken också i hög grad tappar sitt ursprungliga näringsinnehåll.

Efter pastörisering har komjölken gjort en förlust på mer än 60 procent av A, D, och E- vitaminer. Mer än hälften av C-vitaminet förstörs vid pastöriseringsprocessen. Vitaminerna B6 och B12 blir helt förstörda. Pastörisering förstör också nyttiga enzymer, antikroppar och hormoner. Pastörisering förstör lipas, ett enzym som bryter ner fett, vilket försämrar fettförbränningen och förmågan att korrekt absorbera fettlösliga vitaminer som A och D.

Mejerierna och industrin är fullt medveten om den minskade halten av D-vitamin i kommersiell mjölk, så de berikar mjölken med detta vitamin.

Allergier:

När mjölken pastöriserats så har känsliga proteinmolekyler förändrats, vilket gör dem mycket svårare för våra kroppar att bryta ner och smälta. Pastöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer att bryta ner detta.

Detta finns vissa anledningar till att mjölkkonsumtion har kopplats till diabetes. Det är också orsaken bakom många mjölkallergier. Det är proteinet kasein som blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket orsakar negativa reaktioner.

All värmebehandlad mat, pastöriserad mjölk, utgör en enorm påfrestning för kroppens matsmältningssystem. I många fall kan dessa proteinmolekyler passera hela genom tarmväggen hos de med mjölkintolerans, läckande tarm, eller som lider av en dålig matsmältning,

Detta är det första steget i utvecklingen av allergier och en mängd andra systemiska problem som autoimmuna sjukdomar.

Sist men inte minst, så förstör pastörisering alla aktiva och bra enzymer i mjölken.

Dessa enzymer hjälper kroppen att bryta ner och tillgodogöra sig alla hälsosamma näringsämnen i mjölken, bland annat kalcium. Det är därför de som dricker pastöriserad mjölk kan drabbas dock av benskörhet vilket vi ser bra exempel på i vårt eget land. Kalciumet i pastöriserad mjölk kan helt enkelt inte hanteras av kroppen.

Skulle vi utfodra kons kalv med död pastöriserad mjölk vid födseln skulle den helt enkelt inte överleva och då kan vi fråga oss varför skulle människan reagera annorlunda?

Människor är inte utformade med specifika gener som kräver att vi ska dricka mjölk från andra djur för att växa, eftersom varje art har endemiska egenskaper som bara gäller för deras specifika typ.

Komjölk innehåller de flesta av likvärdiga komponenter som återfinns i människans bröstmjölk, men dessa komponenter är inte i samma mängder. Till exempel, människor har de mest avancerade hjärnorna av alla arter på jorden, och därför har bröstmjölken utvecklats till att innehålla höga nivåer av PUFA eller fleromättade fettsyror (speciellt linolsyra) som är nödvändigt för en snabb utveckling av hjärnan.

Komjölk, å andra sidan, innehåller betydligt lägre mängder PUFA, men högre nivåer av mättade fetter, som bidrar till en snabbare tillväxt av kroppen. Därför borde det inte komma som någon överraskning att komjölk har dubbelt så mycket protein jämfört med bröstmjölk eftersom kor fördubblar sin storlek på 45 dagar, medan människan tar 180 dagar på sig för samma tillväxt.

Förutom skillnaden i mängden av protein i komjölk jämfört med bröstmjölk, så finns det också stora skillnader i själva sammansättningen av detta protein. Det finns två viktiga proteiner i mjölk, kasein och vassle. Komjölk har 20 gånger mer kasein, vilket sätter en enorm press på människans matsmältning eftersom det koagulerar och den är anpassad för nedbrytning i fyra steg i kons matsmältningsapparat. Bröstmjölk å den andra sidan, består av 60-80 procent mer vassle än kasein som är lättare att smälta för våra magar.

Behandlad komjölk brukar förknippas med:

Akne

Allergier

Astma

Artrit

Kolik

Blodig avföring

Kolit

Luftvägsbesvär

Bihåleinflammation

Osteoporos (Kan vara lite förvånande eftersom mjölk är tänkt att förhindra detta tillstånd!) Benskörhet bland yngre har påvisats.

Järnbristanemi
(järnbristanemi beror ofta blödning i tunntarmen som orsakas av mejeriprodukternas proteiner och man är inte mottaglig för järnbehandling i tablettform tills mjölk och andra mejeriprodukter eliminerats).
Trombocytopeni (lågt antal blodplättar), och eosinofili (allergirelaterade blodkroppar).
Hudutslag, atopisk dermatit, eksem, seborré, nässelfeber ( fynd visar att komjölk innehåller bioaktiva molekyler som verkar på mänskliga hudceller)
Magkramper, utspänd buk
Fibromyalgi, muskelvärk

Depression

Diabetes

Cancer

En studie från Finland fann att barn med insulinbehandlad diabetes hade högre nivåer av serum-antikroppar mot komjölk. Många fall av astma och bihåleinflammation har rapporterats lindras påtagligt vid uteslutning av mejeriprodukter ur kosten. Intolerans och allergi mot komjölk kan vara en av faktorerna vid plötslig spädbarnsdöd enligt forskning.

Glyfosat (RoundUp - Monsanto)
Glyfosat är ett bekämpningsmedel som återfinns spårbart i kommersiell mjölk. Idag utfodras kor med kraftfoder innehållande bl.a. importerad soja och majs (sedan ungefär 2003-2005) istället för deras naturliga föda, gräs. Soja beräknas uppgå till 3 - 4 % av totalfoderstaten till mjölkkor. Majs och sojafälten är för övrigt väldigt ofta besprutade med RoundUp, som innehåller glyfosat, som också är den aktiva ingrediensen. Denna majs och soja är ofta genetiskt modifierad (GMO) för att tåla RoundUp.

 Alternativ-Hur är det med getmjölk då?
Getmjölk har en historia av att tolereras bättre än komjölk och är ofta rekommenderad för dem med allergi mot  komjölk och mejeriprodukter. Getmjölken har en annorlunda fysiologi och biokemi jämfört med komjölken. 

Getmjölk har mindre fett partiklar vilket gör homogenisering onödig eftersom getters mjölk inte separerar i grädde och mjölk som komjölken gör. Den har en högre koncentration av korta och medellånga kedjor av fettsyror som har fler hälsofördelar med avseende på fettomsättningen. Getmjölk är också lättare att smälta.

Proteinet kasein utgör 87% av proteinet i komjölken och har kopplats i kliniska studier till många av de problem som är förknippade med te.x diabetes, cancer och allergiska reaktioner. Det finns 4 olika kaseinproteiner i komjölk som kallas alfa-S1. Dessa är direkt kopplade till allergiska reaktioner medan kaseinet i getmjölk är av en annan kemisk struktur som mer liknar mänskliga mjölkproteiner och innehåller mycket lite av alfa-S1 proteinet.

Det är också viktigt att notera att kaseinproteinet från kor är mycket likt gluten i sin struktur som är ett vanligt allergen som finns i vetet. Det är dessa två livsmedel, vetet och mejeriprodukter från komjölken som utgör en stor och överväldigande majoritet av födoämnesallergier.

 För övrigt finns andra alternativ då mjölk och mjölkprodukter framställas av te.x: soja (bör undvikas om man för övrigt använder mejerier från ko - östrogenkälla), havre* (tåls av ungefär hälften av glutenintoleranta), mandel och ris.

*I produkter tillverkade av havre tillåts en inblandning/förorening med 6% övrigt spannmål. Läs noga på förpackningen om den kommer från en "ren" odling/hantering, det ska i så fall framgå.

 

Modersmjölkersättning - Välling - Mjölkfri - Glutenfri - Amning - Alternativ

Då jag flera gånger fått frågan om spädbarnsallergier, mjölkfri välling, glutenfri välling och modersmjölksersättning så väljer jag här att publicera de helt fantastiskt bra sammanställningar Kristina på bloggen "utan allt" gjort och som täcker upp det mesta:

Mjölkfritt för de minsta
Mjölkproteinallergi/överkänslighet upptäcks i många fall i samband med att man börjar introducera fast föda i form av smakportioner till bebisen, till exempel genom industritillverkade grötpulver, där de flesta innehåller ganska mycket mjölk i form av bland annat skummjölkspulver. Ett annat vanligt scenario när man upptäcker en allergi eller överkänslighet mot mjölkprotein är när man av någon orsak väljer att fasa ut amningen och ersätta med modersmjölksersättning eller välling, men det är absolut inte ovanligt att bebisar reagerar redan i samband med amning på komjölksprotein som passerar över till bröstmjölken.

Hur gör man när man helt plötsligt står där med ett spädbarn som helt plötsligt inte tål det som är basen i deras föda och vad för finns det för något att ge dem istället?

Amning

Om man ammar och trivs med det så finns det absolut ingen anledning av avbryta en fungerande amning om man som mamma vill fortsätta bara för att barnet har visat sig reagera på komjölksprotein som mamman får i sig med sin kost. Däremot så får den som ammar en mjölkallergiker se till att utesluta alla former av mjölkprotein ur sin egen kost. 

Det är viktigt både i samband med amning, men även i samband med introduktion av fast föda till bebisen längre fram, att veta vad det finns mjölkprotein i eller inte. Mjölk kan gömma sig i många olika typer av produkter då det är billigt och näringsrikt och därför ofta används för att dryga ut andra råvaror i halv- och helfabrikat och det är inte alltid som det heter något med mjölk heller i innehållsförteckningarna. Så det gäller att läsa innehållsförteckningar på allt.

"Mjölkfri" modersmjölksersättning

Men om min bebis redan nu inte ammar utan äter modersmjölksersättning, eller om jag av någon anledning inte vill fortsätta att amma, hur gör jag då? De vanliga modersmjölksersättningarna som man köper i vanliga livsmedelsbutiker är baserade på komjölk, så dessa går inte att använda, men det finns ett flertal olika modersmjölksersättningar som är avsedda för bebisar med mjölkproteinallergi/överkänslighet.

"Mjölkfria" modersmjölksersättningar finns att köpa receptfritt på apoteken, men är dyra. En burk ger ungefär 3 liter färdigblandad ersättning och då kostar hydrolyserade ersättningar runt 200:- per burk, medan de ersättningar som är baserade på fria aminosyror kostar lite över 500:- per burk. Att köpa all den ersättning som behövs till de priserna skulle ruinera de flesta. Därför subventioneras denna kostnad genom att man får ersättning utskriven på livsmedelsanvisning (som är en form av recept) av läkare. 

Då betalar man 120:- per uttag och hur mycket man får per uttag varierar med vart i landet man bor. På vissa ställen räknar man att ett uttag ska räcka två månader, på andra tre och ytterligare andra ställen i en månad . Vid varje uttag får man  då så mycket som barnet förväntas behöva under den tiden som ett uttag är avsett att räcka. och då betalar man 120:- per uttag oavsett om uttaget avser 2, 4, 8 eller 12 burkar för att ta ett exempel. Många gånger så brukar man få köpa en första burk själv utan recept för att testa med, innan man kan få utskrivet på anvisning i fortsättningen, men det varierar lite mellan olika ställen i landet.

De flesta av dessa ersättningar är faktiskt baserade på olika former av mjölkproteiner, kasein eller vassle, med dessa har hydrolyserats. Att de har hydrolyserats innebär att proteinerna har "slagits sönder" till så små delar att kroppen inte ska kunna reagera allergiskt på dem, men i en del fall så händer det att barn reagerar även på de ytterst små mängderna av mjölkproteiner som finns i de hydrolyserade ersättningarna. Då finns det modersmjölksersättningar som är baserade på helt fria aminosyror att ta till, dvs de innehåller ingen mjölk alls.

De flesta klarar av de hydrolyserade ersättningarna i någon form, dvs fungerar det inte med en vasslebaserad hydrolyserad ersättning så kan det fungera med en kaseinbaserad. Komjölk innehåller drygt ett 20-tal olika proteiner och vanligtvis reagerar man på minst 2 olika, därav att det kan fungera med en annan hydrolyserad ersättning även om den första man provar inte fungerar. Vanligtvis brukar vården vilja att man har provat med både en vasslebaserad och en kaseinbaserad hydrolyserad modersmjölksersättning och att ingen av dem fungerar innan de vill skriva ut en ersättning baserad på fria aminosyror pga den stora prisskillnaden som är mellan hydrolyserade och fria ersättningar.

De hydrolyserade ersättningarna har lite olika innehåll och egenskaper. En sak som kan vara bra att ta under övervägande och diskutera med läkaren som skriver ut livsmedelsanvisningen är att kasein kan verka lite stoppande medan vassle har en lite mer lösande effekt på tarmen, därav att det kan vara bättre att välja en vasslebaserad hydrolyserad ersättning om man har ett barn med som har eller har haft förstoppningsproblematik/trög mage.

Det som är gemensamt för dessa ersättningar är att de har en rätt så speciell smak på grund av att de är hydrolyserade så det kan krävas lite trixande att få barnet att acceptera smaken. Men små bebisar har inte  samma smakpreferenser som vuxna utan vänjer sig i de flesta fall rätt snabbt vid smaken. 

Beroende på vilken typ av reaktioner det handlar om (om det inte är risk för väldigt allvarliga) så kan man börja med att blanda lite av det mjölkfria ersättningspulvret i den mjölkbaserade som barnet är vant vid och sen successivt under ett par måltider eller dagar öka mängden mjölkfritt ersättningspulver och minska den komjölksbaserade ersättningen tills det slutligen enbart är mjölkfritt pulver i flaskan. 

Riskerar man allvarliga reaktioner så är man tvungen att byta rakt av till mjölkfri ersättning. Vanliga tips som nämns för att introducera det brukar vara att blanda i rätt så mycket vaniljsocker eller socker under ett par dagar för att få barnet att acceptera den nya smaken. Så snart barnet tar ersättningen fasar man snabbt  bort vaniljsocker/socker och ger ersättningen ren.

Kaseinbaserade hydrolyserade modersmjölksersättningar:

• Nutramigen 1 Lipil.Avsedd för komjölksallergi och sojaallergi. Kan användas från första veckan. Hydrolyserat kasein, sojaolja.Ska vara fri från hela sojaproteiner.
• Nutramigen 2 Lipil. Är motsvarande Nutramigen 1 Lipil, men sammansättningen är annorlunda för att vara bättre anpassad till näringsbehovet hos barn från 6 månader.
• Nutramigen 1 LGG Lipil. Motsvarande Nutramigen 1 Lipil, men är även berikad med probiotika.
• Nutramigen 2 LGG Lipil. Är motsvarande Nutramigen 2 Lipil, men är även berikad med probiotika.
• Pregestemil Lipil. Avsedd för komjölksallergi med symtom som långvarig diarré och andra problem från mag-tarmkanalen, även vid problem med fettupptag ur kosten och dålig tillväxt - "failure to thrive". Hydrolyserat kasein och sojaolja, men ska vara fri från hela sojaprotein.

Vasslebaserade hydrolyserade modersmjölksersättningar:

• Profylac. Kan användas från födseln. Avsett att användas vid komjölksallergi, sojaallergi och sekundär laktosintolerans. Hydrolyserat vassleprotein.
• Althera. Kan användas från födseln. Avsedd att användas vid komjölkallergi och sojaallergi. Hydrolyserat vassleprotein. innehåller laktos (utan mjölkprotein).
• Pepticate. Näringsmässigt komplett för spädbarn 0-1 år. Avsett för komjölksallergi. Berikad med probiotika. Innehåller hydrolyserat vassleprotein, kostfiber från mjölk och fiskolja.
• Pepti Junior. Kan användas från första veckan. Avsett för komjölks- & sojaallergi/intolerans.  Innehåller hydrolyserat vassleprotein och sojaolja.

Ersättningar baserade på helt fria aminosyror (dvs helt fria aminosyror):

• Nutramigen AA. Modersmjölksersättning baserad på majsglukossirap. Avsedd för användning vid  svår komjölksallergi eller multipel födoämnesallergi, även vid besvär från mag-tarmkanalen som kräver eliminationsdiet. Innehåller sojaolja som ska vara fri från sojaproteiner. Kan ges från första levnadsveckan.
• Neocate LCP. Modersmjölksersättning baserad på majsbaserad, hydrolyserad glukossirap. Är avsedd för komjölksallergi eller multipel födoämnesallergi där hydrolyserade ersättningar inte tolereras samt som ett diagnostiskt verktyg vid strikt eliminationsdiet. 
• Neocate Active är ett helt mjölkfritt kosttillägg som är avsett att utgöra ett komplement till vanlig kost för barn från 1 år och uppåt. Finns neutral samt svartvinbärssmak.
• Neocate Advance. Avsedd för användning vid total eliminationsdiet för barn mellan 1-10 år. Näringsmässig komplett vid intag av full dagsvolym.
•  

Det finns även ersättningar som är baserade på soja, men dessa används i väldigt liten utsträckning till följd av att det är rätt så många mjölkallergiker som även reagerar på soja.

Gröt och välling

Om bebisen redan tidigare har ätit någon form av "mjölkfri" modersmjölksersättning så går det utmärkt att använda denna som fortsatt bas för introduktion av annan föda när det handlar om gröt och/eller välling. Mjölkersättningspulvret går att använda t.ex. för att näringsberika hemlagad gröt genom att blanda ner ett par skopor ersättningspulver i gröten. Det går även att använda ersättningen som grund och reda den tjockare konsistens och ge som välling. Så ersättningen har ett användningsområde även efter att man introducerar annan föda om man inte fortsätter att delamma.

Vill man använda sig av färdigköpt, industritillverkad gröt och/eller välling så finns det flera alternativ att välja på numera ute i vanliga mataffärer. Tyvärr verkar de mjölkfria produkterna råka dras med betydligt större produktionsproblem/känsligare produktionslinjer. Det har under de senaste åren ofta hänt att tillverkningen av olika mjölkfria grötar och vällingar av olika märken i perioder legat nere helt och hållet på grund av problem med råvaror. Så det kan vara bra att inte låsa fast sig helt vid en sorts köpt mjölkfri välling/gröt utan försöka få barnet att acceptera flera olika (om han/hon tål dem i övrigt) så att man har alternativ om något sådant inträffar.

EnaGo har två mjölkfria grötar och en mjölkfri välling. Grötarna finns med äpple/vanilj- samt banansmak medan vällingen är naturell. De är baserade på vete, majs, havre och ris. Helt utan mjölk och soja. Avsedda från 6 månader.

Semper har mjölkfri gröt och välling. I nuläget finns det en naturell risgröt som är avsedd från fyra månader. En naturell välling baserad på ris som är avsedd från 6 månader. En mjölkfri fullkornsgröt baserad på ris, vete och majs från 8 månader med äpple. Alla produkter innehåller sojalecitin.  

OBS! Semper har för tillfället produktionsproblem med sina mjölkfria grötar och vällingar p.g.a råvarubrist, så produktionen ligger nere och de arbetar på att ta fram nya recept på deras mjölkfria produkter och dessa beräknas finnas ute i butik i början av 2011. Läs mer här ->>  

Nestle har tre olika grötpulver i sitt sortiment som är utan mjölk. De har två grötar som är utan tillsatt mjölk. Med detta menas att man ska blanda grötpulvret med bröstmjölk eller modersmjölksersättning för att det ska bli näringsmässigt komplett. Dessa två grötpulver tillverkas dock i samma maskiner som deras andra grötar som innehåller mjölk, vilket kan göra att de kan innehålla spår av mjölk även om maskinerna rengörs noga mellan produktionsomgångarna. Så om ens barn är känsligt för mjölk eller riskerar allvarliga reaktioner är det bra att låta bli Nestles grötar som är utan tillsatt mjölk. Dessa finns som en risgröt med morot avsedd från fyra månader samt en havregröt med katrinplommon från 5 månader. (Jag lyckas inte hitta någon info om dessa på Nestles hemsida.)

En annan gröt som ingår i Nestle´s sortiment är Sinlac som är mjölk- och glutenfri. Den kan ges från 4 månader och är baserad på ris och fruktkärnmjöl. Fruktkärnmjöl går även under beteckningen johannesbrödsmjöl och är en baljväxt och därmed en släkting till soja. Det kan vara bra att veta och vara medveten om ifall man väljer att ge sitt barn Sinlacgröt eftersom rätt så många mjölkallergiska bebisar/småbarn även utvecklar allergi mot soja.

Det var de gröt- och vällingalternativ som förekommer i de flesta stora mataffärer. Ger man sig in i mindre butiker, hälsokostbutiker, apotek mm finns det några alternativ till som är utan mjölk. Flera av dessa är avsedda att blandas med ersättning eller bröstmjölk i första hand eftersom de inte är berikade med vitaminer och mineraler i samma utsträckning som de som är nämnda ovan, men går även att tillredas med tex kalciumberikad havre- eller risdryck. Följande hittar man tex hos Ekologiska barnmatsbutiken som jag har tagit som exempel på andra barngrötar som finns som är utan mjölk.De flesta går även att tillreda som välling genom att anpassa doseringen.

Urtekram har en babygröt/babyvälling från 6 månader som är baserad på ris, quinoa och hirs, och en barngröt med havre, korn, dinkel, hirs, quinoa och frukt (banan, dadlar, aprikos).

Tyska Holle har naturell hirsgröt/-välling och naturell risgröt/-välling från 4 månader, Från 6 månader så har de hirsgröt-/välling med äpple och päron, naturell dinkelgröt/-välling, naturell havregröt/-välling, en naturell 3-korns gröt med ris, majs och hirs müsligröt med vete och havre och frukt (äpple, banan, hallon).
De har även en fullkornsvetegröt från 4 månader. Eftersom den är baserad på enbart vete och innehåller gluten är det inget bra alternativ att börja med när man introducerar annan föda eftersom gluten ska introduceras lite försiktigt i successivt ökande mängder. Holle har även grötar som är med mjölk så kolla så att det blir rätt variant. Hur det är med tillverkningen och om det kan förekomma eventuella spår av mjölk, vet jag tyvärr inte.

Organix har en naturell risgröt och en fruktgröt med banan som är baserad på ris och majs. Båda är från 4-6 månader och framåt.

Babynat Organic har ris/quinoagrötar i flera varianter - frukt från 6 månader, kakao/vanilj från 8 månader och blandade grönsaker som rekommenderas från 12 månader i Sverige pga att den innehåller 2% spenat (den franska tillverkaren rekommenderar från 6 månader).

Innehållsförteckningsguide - mjölkprotein

Först ut får en innehållsförteckningsguide när det handlar om mjölkprotein vara. Allt som innehåller mjölkprotein heter inte något med mjölk i namnet och en del saker som heter något med mjölk i namnet innehåller inte komjölksproteiner.

Beteckningar där mjölkprotein förekommer »

Rena mjölkprodukter:

- mjölk
- kärnmjölk
- kulturmjölk
- smör
- margarin
- grädde
- kaffegrädde
- ost
- mjukost
- färskost
- smältost
- fetaost*
- halloumi*
- fårost/getost*
- chevré*
- marscapone
- Philadelphiaost/cream cheese
- mozzarella/buffelmozzarella*
- yoghurt
- filmjölk
- lättfil
- kefir
- a-fil
- bifilus
- dofilus
- Onaka
- gräddfil
- crème fraiche
- keso/cottage cheese
- kesella/kvarg
- "Milda"- och "Kelda"-gräddprodukter
- glass
- messmör
- mesost
- välling
- mjölkchoklad
- låglaktos mjölkprodukter
- laktosfria mjölkprodukter

* En del mjölkproteinallergiker kan äta ost gjord på får-, get- eller buffelmjölk, men de flesta klarar inte det

Andra benämningar på mjölkprotein:

- mjölkprotein
- laktos**
- mjölksocker
- skummjölk
- skummjölkspulver
- mjölkpulver
- kärnmjölkspulver
- torrmjölk
- torrmjölkspulver
- vassle
- vassla
- vassleprotein
- vasslepulver
- gräddpulver
- ostpulver
- enzymmodifierad ost (s.k. ostarom)
- kasein
- kaseinat
- mjölkglobulin 
- mjölkalbumin
- mjölkäggvita
- natrumkaseinat
- smörfett
- smörolja
- colostrum (råmjölk från ko)
- mjölksyrepulver***

** Laktos som ingår i läkemedel kan antingen vara medicinskt ren laktos eller laktos som kan innehålla rester av mjölkprotein och kan variera mellan olika preparat så kontrollera med läkaren och/eller apotekspersonalen. Det kan inte uteslutas att man kan reagera på laktos i läkemedel även om den ska vara helt fri från mjölkprotein om man är extremt känslig. Laktos i vanliga livsmedel innehåller vanligtvis rester av mjölkprotein.

*** Mjölksyrepulver har relativt nyligen dykt upp i några chipspåsar. Det är mjölksyra som de har utvunnit ur mjölkprodukter och kan därför innehålla små mängder mjölkprotein. Ren mjölksyra har inget med mjölkprotein att göra.

Följande beteckningar innehåller INTE mjölkprotein:

Nedanstående beteckningar på ingredienser eller tillsatser innehåller inte mjölkprotein även man av namnet kanske kan tro det:

- mjölksyra
- smörarom (såvida det inte är naturlig smörarom, då kan den ha rester av mjölkprotein)
- natriumlaktat
- kalciumlaktat
- kaliumlaktat
- yoghurtkultur - dvs mjölksyrabakterier/lactobaciller
- kakaomassa
- kakaosmör
- kokosmjölk
- "rismjölk"****
- "havremjölk"****
- "sojamjölk"****

**** "Rismjölk", "havremjölk", "sojamjölk" får egentligen inte kallas för mjölk, utan saluförs under benämningen risdryck, havredryck, sojadryck, men i vardagligt tal och skrift kallas de vanligtvis för "ris-/havre-/sojamjölk

   

Istället för mjölk

Mer eller mindre överraskande så kanske man möts av beskedet att ens barn eller man själv, eller någon annan man kommer i kontakt med inte tål mjölkprotein eller att man rekommenderas att äta mjölkproteinfri kost ett tag för att testa om olika besvär blir bättre.

Då ställs man snabbt inför två grundläggande frågeställningar:

1. Vad finns det som innehåller mjölk mer än den uppenbara mjölken i glaset eller filen & yoghurten i frukosttallriken och finns det en massa konstiga beteckningar som inte heter något med mjölk som kan dölja mjölkprotein? Svaret är att mjölk kan förekomma i så gott som alla typer av sammansatta livsmedel eftersom detär billigt att dryga ut med och det finns en mängd olika beteckningar som mjölkprotein kan dölja sig bakom och HÄR finns en lista med sådana att ta hjälp av.
2. Den andra frågan blir då naturligtvis - vad finns det för produkter som jag faktiskt kan använda istället för olika mjölkprodukter? Det är den frågan som jag tänkte försöka svara på i det här blogginlägget, dvs tipsa om vad det finns för ersättningsprodukter (och även försöka få med i lite korta drag vad de innehåller i förhållande till andra allergener).

Detta inlägg kommer vara inriktat på ersättningsprodukter för allmän matlagning av i första hand mjölkproteinfri mat. Ett annat inlägg som är speciellt inriktat på mjölkfria produkter för de minsta barnen med lite kortfakta om de olika sorterna av mjölkfria modersmjölksersättningar samt mjölkfri gröt & välling  finns att hitta HÄR -->.

De allra flesta av produkterna finns i de flesta vanliga livsmedelsbutiker medan andra kan vara svårare att hitta, t ex. i hälsokost- eller veganinriktade butiker eller via olika webshoppar på nätet. Och alla butiker har kanske inte alla produkter av en tillverkares sortiment hemma heller.

Rapsyprodukterna är det Dietistbyrån som står bakom och de kan köpas via http://www.allergimat.com men de tar ut en rätt så hög fraktkostnad, så det kan vara ett mer ekonomiskt alternativ att leta i välsorterade livsmedelsbutiker först då det finns en del återförsäljare runt om i landet, se mot slutet av sidan i den här länken.

OBS!
I sammanställningen här nedanför är alla produkter fria från mjölkprotein. Sojaprodukter finns med i sammanställningen, men när det handlar om matlagning till små barn så rekommenderas det vanligtvis att man är restriktiv med användningen av sojaprodukter eftersom små barn som är allergiska mot mjölkprotein har en ökad risk för att även utveckla sojaallergi om de utsätts för stora mängder soja. 

Anledningen är att soja och mjölk har lite likartad struktur så risken är att kroppen tar fel och reagerar på soja i tron att det är mjölk. Den risken ska enligt vissa vetenskapliga studier vara större om barnet har långsamma reaktioner från i huvudsak mag-tarmkanalen på mjölk och där diagnos har ställts genom elimination och provokation. och inget visar något på några tester. Är det en klart Ig-E-förmedlad mjölkallergi som visar utslag på pricktest eller blodprov (RAST) så ska det vara mindre risk för att kroppen tar fel och reagerar på soja i tron att det är mjölk.
 

Hur länge man bör vara restriktiv med soja om det endast är mjölkprotein som man inte tål finns det flera olika bud om - allt från 6 månaders ålder till 3 år, men de vanligaste rekommendationerna brukar ligga på mellan 1-2 år. Huruvida man ska utesluta/vara restriktiv med sojaprodukter  under amning av ett mjölkallergiskt barn finns det också olika bud om. 

Prata med den läkare och/eller dietist som ni har kontakt med vad de rekommenderar just för er. Tänk dock på att inte börja vräka på med soja i stora mängder på en gång (typ att byta ut alla mjölkprodukter mot sojabaserade alternativ) om man väljer att öka mängden sojaprodukter utan smyg in det successivt så att kroppen inte "chockas" av det och reagerar p.g.a det, utan att den får successivt vänja sig vid det så tolerans bibehålls.

Jag väljer att i första hand försöka länka till de produkter som jag nämner från tillverkarna av respektive produkt, men i vissa fall går länkar till olika butiker där jag hittat produkterna, t.ex om det är så att  alla tillverkarens produkter inte finns med i text och bild på tillverkarens hemsida. Att jag gör det är för att man tex ska kunna läsa innehållsförteckningar själv och även i så gott som alla fall även kunna se en bild på produkten så kan det bli enklare att få syn på och känna igen produkterna om man vill leta efter dem ute i butikerna.

Mjölkfritt matfett

• Carlshamn mejeri har mjölkfritt margarin som är helt mjölk- och sojafritt. Finns som smörgåsmargarin i ask med såväl 40% som 70% fetthalt,  fast mat- och bakmargarin i papper samt flytande margarin på flaska.
• Milda har mjölkfritt smörgåsmargarin i ask med 60% fetthalt och mjölkfritt bak- och matlagningsmargarin i papper. Sen finns även Milda Culiness och Milda Culiness Lätt som flytande margarin och Milda Ekosom är utan mjölk i innehållsförteckningen. Samtliga Mildas produkter innehåller sojalecitin och Culiness lätt innehåller även såväl sojaproteinpulver som E412 guarkärnmjöl.
• Becel har ett par produkter, Becel Original och Becel Flytande, som är utan mjölk i innehållsförteckningen men som inte är registrerade som mjölkfria. Andra Becelvarianter innehåller mjölk. Innehåller sojalecitin.
• Naturella oljor som raps, solros, olivolja, majsolja m.fl. fungerar utmärkt att använda till matlagning och bakning.
• Kokosfett - finns i såväl silvrigt paket i kyldisken med den typen av kokosfett som brukar användas till bl.a. ischoklad, men det finns även kokosfett (i princip kokosolja) som är mjukt i rumstemperatur och blir flytande vid 25 grader Celsius som lättast hittas i hälsokostbutiker eller butiker med stora ekologiska sortiment. Fungerar utmärkt att steka i.
• Ister är ett annat mjölkfritt fettalternativ som fungerar bra att t ex steka i.Brukar finnas i butikernas kyldiskar i anslutning till annat margarin och kokosfett i silverpaket.

Havredryck

• Carlshamn mejeri har havredryck i flera olika varianter - både naturell och smaksatt med vanilj eller choklad. Alla varianter av havredryck är berikade med kalcium.
• Coop har lanserat havredryck under eget Coop-märke som är  kalciumberikad.

Oatly har havredryck flera varianter.Deras naturella Ekologisk havredryck är oberikad, medan Havredryck Plus är berikad med kalcium och vitaminer. Finns även i smaksatta varianter - med chokladsmak respektive jordgubb & hallon. Chokladvarianten är berikad medan jordgubb & hallon-varianten är oberikad. Havredryck Plus och Havredrycken med chokladsmak finns även tillgänglig på småtetror om 250 ml.

• säljs i 3-pack. Havredrycken med jordgubb & hallon-smak försvinner ur Oatlys sortiment och en ny smak: apelsin- & mango (också den oberikad)tillkommer.
• GoGreen har naturell kalciumberikad havredryck och kalciumberikad havredryck med chokladsmak.
• ICA har havredryck, Solhavre, under sitt eget Gott Liv-märke,berikad. Finns som naturell och med vanilj och chokladsmak.
• Provamel havredryck med vaniljsmak.

Risdryck

• Carlshamn mejeri har kalciumberikad naturell risdryck.
• GoGreen har en ekologisk naturell risdryck som inte är kalciumberikad.
• RiceDream har risdryck i flera olika varianter. Ekologisk naturell oberikad, naturell med kalciumberikad,choklad (innehåller E412 guarkärnmjöl), hasselnöt-mandel (innehåller korn) och vanilj. 
• Provamel risdryck med vaniljsmak. Oberikad. Innehåller lecitin av för mig okänt ursprung.
• SoyaToo har en kalciumberikad risdryck, innehåller carob (= E410 fruktkärnmjöl) och majsstärkels.
• För veteallergiker kan det vara bra att veta att RiceDream använder en liten mängd korn i uppstarten av tillverkningsprocessen av risdrycken (även av de andra sorterna och inte bara i hasselnöt-mandel-varianten), men RiceDream har inte kunnat uppmäta några halter av korn i de färdiga produkterna och har därför tagit bort den varningstext om att de kan innehålla spår av korn som tidigare fanns på förpackningarna. Det kan inte uteslutas att om man är väldigt känslig för sädesslagen att man kan reagera på RiceDreams risdryck, jag har flera bekanta vars sädesslagsallergiska barn har reagerat på RiceDreams risdryck. 

 Sojadryck

• Carlshamn mejeri har sojadryck i flera olika varianter - både naturell och smaksatt med vanilj respektive choklad. Alla varianter är kalciumberikade.
• Coop har lanserat sojadryck under eget Coop-märke som är  kalciumberikad.
• GoGreen har sojadryck i flera olika varianter: Original, Naturell, vanilj och choklad. Alla varianter är kalciumberikade.
• ICA harsötad sojadryck i sitt eget Gott Liv-märke,berikad.
• Provamel har sojadryck i flera olika varianter: ekologisk oberikad, B-vitaminberikad med vaniljsmak (innehåller glukossirap), kalciumberikad . Finns även sojadryck i 250ml småtetror med smak av banan, choklad, vanilj, jordgubb och naturell.
• Alpro Soyahar sojadrycker i flera olika variante: naturell ekologisk (oberikad), naturell kalciumberikad, kalciumberikad naturell utan salt & socker, kalciumberikad light-sojadryck (innehåller glukossirap), kalciumberikad naturell färsk sojadryck som även finns i en light-variant. Finns även med chokladsmak och vaniljsmak, båda är berikade och den med chokladsmak finns även i 250 ml tetra.
• SoyaToohar sojabaserad dryck med vaniljsmak som är kalciumberikad och helt naturell sojadryck som enbart består av sojabönor och vatten, samt en naturell sojadryck som går under beteckningen Demeter Soya Alive.
• Soleil har sojabaserad dryck som finns i osötad respektive kalciumberikad variant som finns hos bla Goodstore.

 

Övrig dryck

• EcoMil har mjölkfria drycker i flera lite annorlunda varianter. På tetra finns bl a mandeldryck och quinoadryck och i snabblöslig pulverform som blandas med vatten finns drycker med bl.a. mandel, kastanj, valnöt, sesam, soja,hasselnöt, havre, quinoa. En del är kalciumberikade och en del är det inte.
• Isola Bio har dryck i olika varianter som ris, havre, dinkel, hirs och i blandningar ris-mandel, ris-kokos och ris-hasselnöt. Alla varianter är oberikade.
• Kara har kokosmjölk som anpassats som "mjölkdryck"
• Rapsy drickchoklad är pulver som blandas ut i vatten.
• Vanligt O'boypulver eller annat chokladdryckspulver är vanligtvis mjölkfritt och går utmärkt att blanda även i mjölkfria drycker som ris- & havredryck. Dessa innehåller vanligtvis sojalecitin. Vissa kan innehålla spår av mjölk. Chokladdryckspulver som blandas med vatten innehåller så gott som alltid mjölk i pulvret.
• SoyaToo har en sojabaserad kaffegrädde som ska bete sig som vanlig mjölk/grädde när man blandar den i kaffe (andra mjölkfria drycker/grädde har en förmåga att skikta sig när man blandar dem i kaffe, men det blir ofta bättre om man häller kaffet i mjölken lite försiktigt istället för att hälla "mjölken" i kaffet).
• Darifree är ett kalciumberikat potatisbaserat pulver som blandas med vatten. Finns med choklad- och vaniljsmak.
• Inte "mjölkprodukt" men att alternativ för att kunna få i sig extra kalcium så finns en av Arlas God Morgon-juicer som kalciumberikad. Den innehåller juice av apelsin, persika och mango och är berikad med kalcium och D-vitamin så den innehåller samma mängd kalcium som vanlig mjölk (120 mg/100g).
  Smoothies
  • Carlshamn mejeri har drickfärdiga smoothies baserade på havre och frukt/bär i smakerna passion, havtorn och skogsbär. (Detta är samma smoothies som tidigare såldes under varumärket Elovena).
  • Oatly har drickfärdiga havrebaserade smoothies i smakerna granatäpple/päron och blåbär/tranbär.
  • Biferme tillverkar havrebaserad smoothies under varumärket YOSA. Finns i smakerna mango-vanilj och hallon-röda vinbär. Båda sorterna innehåller E410 fruktkärnmjöl och fruktossirap.
  
  
  "Yoghurt"
  • Carlshamn mejeri har sojabaserad soyghurt i flera olika smaker, naturell, blåbär, jordgubb och vanilj.
  • Oatly har havredryck på plastflaska som kan liknas lite med drickyoghurt i smakerna jordgubb/skogsbär och äpple/grönt te. De har även en "havregurt" i 1-litersförpackning som kan användas som vanlig yoghurt, är berikad med kalcium och vitaminer och finns som naturell samt i jordgubbssmak.
  
  
  • Alpro Soya har sojabaserad yoghurt som de kallar Yofu. Finns som naturell i 500g-förpackning och med olika frukt/bär-smaker respektive vanilj i både 500 g och portionsförpackningar.
  • Rapsy Frutti är ett pulver som blandas ut i vatten och som kan användas motsvarande naturell fil/yoghurt. Oberikat. Finns i både sötad och osötad variant.
  • Yosa har havrebaserad yoghurt i flera olika frukt och bärsmaker som säljs i 2-pack portionsförpackningar. Finns även i 400g förpackning i smakerna skogsbär respektive vanilj. Den med vaniljsmak är kalciumberikad.
  • Sojade har sojabaserad naturell yoghurt. 
  Matlagningsgrädde
  • Carlshamn mejeri har en havrebaserad grädde som kallas för Gott i Maten. 
  • Oatly har havregrädde för matlagning Oatly iMat, finns med 7% respektive 13% fetthalt. Den med 13% finns i såväl 250 ml som 1 litersförpackning. 7% finns endast i 250 ml.
  • GoGreen har havrebaserad matlagningsgrädde i två varianter, "Mat" och "Minimat". Ej vispbara. Båda varianterna innehåller E412 guarkärnmjöl.
  • ICAs I Love Eco ekologisk matlagningsbas (under fliken färska varor) är mjölkfri och havrebaserad. Är lite tjockare än andra havrebaserade matlagningsgrädde så går även att använda som bas för kall sås om man rör ihop såsen med smaksättning och sen låter stå i kallt i kylen någon timme innan servering.
  • Alpro Soya har sojabaserad matlagningsgrädde som finns i "normal" samt lättvariant. Båda innehåller glukossirap.
  • Isola Bio har risbaserad matlagningskräm. Innehåller carob, d.v.s samma som E410 johannesbrödskärnmjöl/fruktkärnmjöl. ( I mitt personliga tycke så tillför den inget till matlagningen utan man kan lika gärna (hellre?) vara utan.)
  • Rapsy matlagningspulver är ett pulver som blandas ut i vatten eller blandas med de torra ingredienserna. Ersätter mjölk i matlagning och bakning.
  • Kokosmjölk fungerar utmärkt som ersättning för grädde i matlagningen. Se upp för baljväxttillsatser (oftast E412 guarkärnmjöl) som förekommer i en del sorter. Kokosmjölk i form av pulver kan vara utdrygade med skummjölkspulver och även glukossirap kan förekomma i pulverkokosmjölk och i viss direktimporterad kokosmjölk på burk i småbutiker.
  • SoyaToo har sojabaserad matlagningsgrädde som även går att vispa, men som är osötad till skillnad mot deras "vispgrädde". 
  • Provamel Organic Soya Cuisine är en sojabaserad matlagningsgrädde. Går ej att vispa. innehåller vetesirap.
  
  Övrig mejeri ("crème fraiche/gräddfil/mjukost"-ersättningar etc)
  • Rapsy frutti är ett pulver som blandas ut i vatten och som kan användas motsvarande fil/yoghurt och som bas för kalla såser. Oberikat. Finns som både sötat och osötat.
  • TofuLine har Creamy Spread som är sojabaserad mjukost motsvarande Philadelphiaost. Finns som naturell, vitlöks- & persiljesmak och med ädelostsmak.
  • Sour Supreme är en sojabaserad motsvarighet till crème fraiche. 
  • Yosa Mat & Dipp är en havrebaserad motsvarighet till t.ex. crème fraiche, gräddfil etc. Har funnits på marknaden i åtminstone ett år om jag inte minns fel, men är väldigt svår att få tag i. Även om butikerna har Yosas övriga produkter i sitt sortiment så är det långt ifrån säkert att de har Mat & dipp ens i sitt beställningssortiment.
  • SoyaToo har en sojabaserad crème fraiche-liknande produkt som går under beteckningen TofuQuark  och finns med olika smaksättningar: naturell, med örtkryddor och med paprika. De har även en sojabaserad motsvarighet till Philadelphiaost, Soyadelia, som finns i samma smaker som TofuQuark. SoyaToo har även sojabaserad "hårdost", Soyabel i flera olika smaker som paprika, rostad lök, hasselnöt, svartpeppar, örter m.fl.
  • Sheesee är sojabaserad "hårdost" som finns i flera olika ostsmaker som cheddar, blåmögel, edamer, gouda m.fl. Finns även som sojabaserad mjukost av philadelphia-typ.
  • Cheezly är en sojabaserad smältbar ost som finns i flera olika ostsmaker som t ex. gouda, mozzarella m.fl. 
  •   
  •  "Vispgrädde"
  • Carlshamn mejeri har en havrebaserad visp som de kallar för "Luftig visp" på 2 dl tetra.
  • Oatly iMat kan förtjockas med gelatin till vispad grädde.
  • GoGreen Visp är havrebaserad. Innehåller sojalecitin.
  • Finns vispbar kokosgrädde från Kara. Innehåller E410 johannesbröd och E412 guarkärnmjöl. Går att ordna egen motsvarande lättvispad grädde genom att kyla tillsatsfri kokosmjölk med hög kokoshalt så att den skiktar sig och hälla bort vattnet och röra/vispa kokosmassan lite luftig.
  SoyaToo har sojabaserad vispbar grädde för att vispa själv och sojabaserad vispgrädde på sprutflaska. De har även en risbaserad vispgrädde på sprutflaska, (innehåller E 414 gummi arabicum).
  
  • Alpro Soya har en sojabaserad vaniljsås som är kalciumberikad.
  •  
  • "Dessert"
    • Carlshamn mejeri har en havrebaserad vaniljvisp på 2 dl tetra.
    • Oatly har en havrebaserad vaniljsås som finns färdig på 250 ml tetra
    • GoGreen har färdig vaniljsås på tetra. Innehåller E412 guarkärnmjöl.
    • Alpro Soya har desserter i fyrpack med portionsförpackningar i smakerna vanilj, choklad och mörk choklad. 
    • Provamel har sojabaserade desserter i 4-pack portionsförpackningar i flera olika smaker: choklad, vanilj, karamell och mocka. Alla innehåller vetestärkelse, mockavarianten även korn och råg.
    • SoyaToo har sojabaserade kvargdesserter (TofuQuark Dessert) i flera olika smaker.
    • Rapsy vaniljsås och Rapsy glassmix är pulver som blandas ut i vatten.
    Vanligt chokladpuddingspulver är ofta utan mjölk och går att röra ut även i mjölkfria alternativ, men man får ta lite mer pulver och det stelnar inte riktigt på samma sätt som med vanlig mjölk så det blir lite "krispigt" utan det blir mer krämigt. Bäst fungerar det med kokosmjölk eller havregrädde, men det går även med havredryck. Risdryck blir lite för blaskigt om man använder det ensamt så då måste man ha väldigt mycket mer pulver så att det blir för stark chokladsmak.
  • Ekströms kokmarsan är utan mjölk och kan kokas med t ex. havre-, eller risdryck. De kallrörda varianterna innehåller mjölk.
  • Dr Oetkers tårtfyllningar är utan mjölk och kan blandas med havre-/risprodukter.
  • OBS! att nästan alla köpemaränger är baserade på skummjölkspulver istället för ägg.
  • 
    
    Glass
    • Mjölkfri glass tänker jag inte gå in på i detta inlägg. Hänvisar istället till den omfattande genomgång av vad det finns för mjölkfri glass på marknaden om man ser till de större glasstillverkarna som jag gjorde i våras och som återfinns HÄR.
    Bröd
    • Vanligt köpt matbröd är vanligtvis utan mjölk, men det finns undantag så läs innehållsförteckningen.
    • Knäckebröd är vanligtvis också utan mjölk, men det finns ett fåtal undantag som innehåller mjölk så läs innehållsförteckningarna.
    Pålägg, lite förslag på mjölkfritt
    • Kött och charkpålägg som korv och skinka kan innehålla mjölk så läs innehållsförteckningarna. Eller se alternativa förslag när det handlar om köttpålägg nedan.
    • Leverpastej finns i många olika märken, en del innehåller mjölk och andra inte. Skivbar leverpastej innehåller nästan alltid mjölk, men det finns två undantag - Scans skivbara (innehåller E410 fruktkärnmjöl) och Arbogapastej har en skivbar som är gluten- och mjölkfri., övriga Arbogapastejer innehåller mjölk. Bredbar leverpastej i ask finns det ett stort urval av. Nästan alla Scans leverpastejer i ask är utan mjölk (förutom de som heter något med "grädd"). Willys eget märke på bredbara leverpastejer är utan mjölk. Alla utom en, den glutenfria leverpastejen, innehåller mjölk hos Pastejköket - den anges som laktosfri, men har ingen mjölk i innehållsförteckningen. ICAs egna märke innehåller mjölk i alla varianter och Hemköps bredbara leverpastej innehåller såväl mjölk, ägg och fisk.
    • Tartex - vegetarisk pastej på tub.
    • Kaviar är vanligtvis mjölkfri.
    • Marmelad (innehåller ofta baljväxttillsatser och glukossirap om det är billigare köpta varianter men inte alltid), eller gör egen snabbvariant genom att blötlägga torkade aprikoser (eller annan torkad frukt) i lite vatten, koka mjuka och sen mixa slätt.
    • Honung
    • Tahini - sesampasta
    • Hummus - kikärtsröra
    • Baba ganoush - aubergineröra
    • Mosad avokado - guacamole
    • Skivade grönsaker med lite örtsalt
    • Majonnäs - normalt sett innehåller majonnäs inte mjölk, men vissa sorter (främst lättmajonnäs) har man använt mjölk istället för ägg så läs innehållsförteckningarna eller gör egen
    • Skivad frukt
    • Stekt kött, te.x. köp en rostbiff eller annat nötkött eller skinkstek och tillaga hel i ugnen, låt svalna och skiva tunt och använd som pålägg på smörgås
    • Stek kyckling/kalkonfiléer i ugn, skiva tunt och använd som pålägg
    • Grillad kyckling med äpple, majonnäs & curry
    • Flera färdiga smörgåsröror och såser i kyldiskarna är utan mjölk (men innehåller ägg och div E-nummer)
    • BLT (bacon, lettuce, tomat)-  stek bacon och ha på smörgås ihop med tomat och sallad och om man tål en klick majonnäs (se ovan om majonnäs)
    • Köttbullar
    • Tunt skivad falukorv
    • 
      
      Pannkaksmix/-smet
      • Oatly har havrebaserad färdig mjölkfri pannkakssmet på 1 liters tetra. Innehåller ägg.
      • Rapsy grundmix för pannkaka. Mjölk-, ägg-, soja- och glutenfritt pulver som blandas ut med vatten och därefter tillsätts mjöl av någon sort.
      •  
       
  • Semper anser att mjölkallergiska spädbarn ska enligt äta soja - 
    från 4 månaders ålder!
    
    
    Semper har alldeles nyligen gjort om inte bara förpackningarna till alla sina mjölkfria grötar och vällingar. Inte nog med att förpackningarna är ändrade så att de innehåller mindre mängd och är dyrare så har de även gjort om recepten.
    
    
    Tidigare så innehöll de flesta (alla?) av deras mjölkfria grötar och vällingar sojalecitin och använde ris som bas i flera. Numera innehåller alla deras mjölkfria produkter gluten och
    
    
    ALLA DERAS MJÖLKFRIA GRÖT- & VÄLLINGPRODUKTER INNEHÅLLER SOJA!... även gröten som de anger från 4 månader!
    
    
    Det finns inget annat ord att beskriva detta med än SKANDAL!
    
    
    Mjölkallergiska späd- och småbarn rekommenderas vanligtvis att låta bli att använda sojabaserade produkter under de första åren (många gånger tills de är två år), och eftersom soja i sig är en väldigt kraftig och potent allergen som kan ge svåra allergiska reaktioner så anger Livsmedelsverket i sina rekommendationer om bra mat i förskola och skola att man helst bör låta bli att använda sojaprodukter i den mat som serveras i förskola och skola. Detta till barn som är betydligt äldre än de 4-månaders spädbarn som Semper tycker ska äta soja. 
    
    
    I och med att det handlar om att de troligtvis använder sojan som ersättning för mjölk så blir det rätt stora mängder soja när det handlar om välling och gröt - något som äts regelbundet och i vissa fall med flera portioner varje dag. Vill inte ens tänka på vad detta kan innebära i form av ökade fall av sojaallergi - en allergi som är mindre benägen att växa bort än vad mjölkallergi är.
    
    
    Sprid gärna informationen att Semper numera har soja i alla sina mjölkfria grötar och vällingar vidare så att så många som möjligt kan nås av det och förhoppningsvis undvika några fall av reaktioner på sojan!
    
    
    Mjölkfri Mild gröt, ris och havre - från 4 månader
    
    

    Ingredienser: Maltodextrin (majs), rismjöl, havremjöl, sojaprotein , veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), majsstärkelse, mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (L-tyrosin, L-metionin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin. Innehåller soja och gluten.

    
    

    
    
    
    

    Mjölkfri Mild havrevälling - från 6 månader

    Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, majsstärkelse, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.
    Innehåller soja och gluten.
  
  
  
  
  Mjölkfri havregröt med banan och äpple - från 8 månader
  Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), bananflingor (4,5 %), glukossirap, majsstärkelse, äpplepulver (2,4 %), mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), druvsocker, rismjöl, aminosyror (L-metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-leucin, L-treonin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.
  Innehåller soja och gluten.
  
  
  
  
  Mjöllkfri Mild havrevälling - från 1 år
  Ingredienser: Maltodextrin (majs), havremjöl, sojaprotein, veg. olja (palm, raps, solros, palmkärna), majsstärkelse, mineralämnen (kalcium, kalium, järn, zink, jod), aminosyror (L-metionin, L-tyrosin, L-lysin, L-valin, L-treonin, L-leucin, L-tryptofan), emulgeringsmedel (sojalecitin), kolin, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra), L-karnitin.
  
  Produkten innehåller 30 % fullkornsmjöl.
  
  Innehåller soja och gluten
  
  
  Kände att jag var tvungen att maila Semper och fråga hur de har tänkt med detta. Klistrar in mailet jag skickade till dem här och kommer så göra även med svaret när (om?) jag får det. 
  (Hade när jag tryckte på skickaknappen ännu inte upptäckt att de även hade soja i grötarna också, därav att jag bara nämner välling i mailet).
  
  
  Till Sempers konsumentkontakt:
  
  Hej!
  
  Jag undrar lite hur ni har tänkt med de nya mjölkfria vällingar som ni nyligen har lanserat?
  
  Jag måste säga att jag tycker att det är skandal och att det visar på stor okunskap från ert företags sida om födoämnesallergier att ni använder er av sojaprotein i vällingar riktade till små spädbarn från 6 månader som är i behov av mjölkfri välling till följd av allergi mot komjölksprotein.
  
  Det brukar starkt rekommenderas att vara försiktig med att ge sojabaserade produkter till små mjölkallergiska barn och många med mjölkallergiska barn rekommenderas att inte ge några sojaprodukter alls innan barnen har blivit 2 år pga den ökade risken man som mjölkproteinallergiskt spädbarn har att utveckla sojaallergi.
   
  Dessutom så är soja i sig självt ett kraftigt och potent allergen. Det finns en anledning till att livsmedelsverket i sina råd om mat i förskola och skola pga risken för kraftiga allergiska reaktioner starkt rekommenderar att inte använda sig av produkter innehållande sojaprotein.
  Då pratar vi till betydligt äldre barn än de som ni riktar era produkter till, spädbarn som många gånger har såväl ett omoget mag-tarmsystem som därigenom lättare släpper igenom proteiner och även ett omoget immunsystem inte inte klarar av att skilja främmande proteiner som passerat genom tarmslemhinnan åt.
  
  Och då går ni och lanserar välling som till stor del är baserad på soja istället för mjölk?????? Hur tänker ni då? Det skulle jag verkligen vilja ha en förklaring till. / Kristina.