Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer
Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.
Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?
Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden, och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.
Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.
Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.
Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.
I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).
När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.
Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.
Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.
Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.
Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.
En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.
Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.
Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.
Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”
Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.
Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.
"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.
Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk
Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att utveckla prostatacancer".
Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.
En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk.
Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:
- Regelbunden urinering
- Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
- Dåligt urinflöde
- Smärtsam eller brinnande känsla urinering
- Blod i urin eller i sperma
- Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel
Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.
Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…
Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.
Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.
I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.
Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.
Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.
Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.
Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.
* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....
*Äntligen är det klart, många har väntat!
Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.
Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.
Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:
https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/
https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/
https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707
https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714
Referenser:
Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.
Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of
breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.
Schernhammer
ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like
growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer
Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.
Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and
breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls.
13:307-316, 2002.
Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.
Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.
Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.
Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.
Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.
Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.
Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.
Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.
Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.
Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.
Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.
Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.
Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.
Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.
Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.
Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.
Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.
Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.
Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease
Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar