Gurkmeja och kurkuminet - En fantastisk botgörare - Inflammationsdämpande

 (inlägget uppdaterat 20 mars -2020)

Gurkmeja och biotillgänglighet.
Något jag sedan länge föreslagit dem som lagt om sin kost till allergenfri (främst gluten och mejerifri) är att försöka använda inslag av gurkmeja för att påskynda tarmens läkning och minska inflammatoriska processer av olika slag i kroppen. Dock måste gurkmejan användas på rätt sätt för att vara av störst nytta för kroppen.

Gurkmeja och kurkumin kan inte absorberas så lätt av kroppen och det bryts snabbt bryts ned i tarmen, vilket gör att biotillgängligheten är låg. Gurkmeja är en släkting till ingefära. Flera kliniska studier visar att koncentrationerna av kurkumin i blodplasma, urin och perifera vävnader knappt är mätbara och är extremt låga oavsett doseringsstorlek om det inte kombineras på rätt sätt.

Förbättra upptaget av gurkmeja med svartpeppar.
Ett dåligt upptag ger inga hälsomässiga fördelar alls av gurkmejan. Problemet är således att gurkmeja inte kan intas hur som helst...för då blir upptaget nästan noll, utan den måste kombineras med svartpeppar för att kunna absorberas ordentligt av kroppen. En liten nypa svartpeppar, t.ex. en 5-dels tesked kan avsevärt öka upptaget i kroppen, även cayennepeppar kan användas eller både ock.

Man kan t.ex. ta en skvätt olivolja alt kokosolja som man hettar upp i en stekpanna, tillsätter 1 rågad msk mald ekologisk gurkmeja och en aning svartpeppar, låter försiktigt puttra samman i 30 sekunder  och serverar detta sedan som topping eller tillbehör till mat. Man kan göra en större sats som man sedan kan förvara i kylen om man önskar. Du hittar fler recept och tillagningsmetoder lite längre ned i detta inlägg.

Curry anses ju hälsosamt och gissa vad en vanlig ingrediens i curry är förutom gurkmeja? Jo svartpeppar. En annan sak är att gurkmeja är fettlöslig och för att kroppen ska kunna utnyttja den maximalt och ta del av dess hälsofördelar, behöver gurkmeja kombineras med ett fett. Gurkmejan absorberas således lättare genom att hetta upp den först i en panna tillsammans med en bra olja innan intag och glöm inte svartpeppar.

Vad händer när man hettar upp gurkmeja?
Det sker faktiskt en förlust av kurkumin, som är den aktiva och antiinflammatoriska beståndsdelen i gurkmeja, kan faktiskt försvinna under upphettning. Hur mycket beror på hur länge man tillagar den. Förenklat kan man säga så här: upphettar man gurkmejan i 10 minuter försvinner ca 25-30 % av dess hälsosamma effekter, och tillagas den i 20-30 minuter så tappas upp till 85 %.

Vad är bästa sättet att äta gurkmejan?
Man får faktiskt allra störst behållning av att äta den kall (tillsammans med svartpeppat och eventuellt cayennepeppar för upptaget). Ska du använda det i mat skall det tillsättas sista minuterna av matlagningen.

Klassiska recept på gurkmeja som både pasta och guldmjölk
Vill du hellre köra "klassiska" tillagningsmetoder av gurkmeja så får du några recept här nedan.

Recept på "gurkmejafräs" med sting:

2 matskedar gurkmeja, gärna ekologisk

2 matskedar jungfruolja, gärna ekologisk

1 kryddmått svartpeppar

1 gnutta cayennepeppar

Värm oljan i stekpannan, tillsätt gurkmejan och kryddorna. Låt försiktigt puttra samman i 5 minuter på svag värme. Kan ätas som tillbehör till mat (låt fantasin flöda) och kan sparas i kylen en vecka utan problem.

Recept på gurkmejapasta:

1/2 deciliter gurkmeja, gärna ekologisk

1 1/2 deciliter vatten

Minst 2 kryddmått svartpeppar (gärna även en gnutta cayennepeppar också)

2 matskedar ekologisk, kallpressad kokosolja

Tillagas enkelt i en kastrull där ingredienserna får småputtra försiktigt i 5-7 minuter, men absolut inte koka. Förvaras i kylen i tättslutande kärl och håller minst 2 veckor. Kan användas som tillbehör eller ingrediens i mat.

Recept på det som populärt kallas "guldmjölk":

1 tesked gurkmejapasta (se receptet ovan)

3 deciliter havredryck, kokosdryck eller annan dryck (dock ej komjölk)

1/2 tesked mald kardemumma (valfritt)

1/2 tesked flytande vaniljextrakt eller urskrapet från en äkta vaniljstång

En gnutta cayennepeppar

1/2 kryddmått svartpeppar

1 tesked ekologisk, kallpressad kokosolja

1/2 tesked honung (valfritt)

Låt 1 tesked gurkmejapasta försiktigt sjuda i en kastrull ihop med mjölk och kryddor på låg värme under omrörning i någon minut tills drycken börjar ryka. Vill du använda kardemumma i drycken tänk då på att måttet för kardemumma kan variera beroende på om du maler kardemumman själv eller köper färdig. Ta lite i taget och smaka av, det kan annars lätt bli väldigt stark kardemummasmak.

Ta av kastrullen från plattan och rör i 1 tesked kokosolja samt 1/2 tsk honung. Söta mer efter behag. Drick omedelbart och rör om då och då. Guldmjölk kan intas 1-2 gånger om dagen, gärna på kvällen.

Gurkmeja och folkmedicinen.
Gurkmeja har används för att lindra allt från leverproblem till depression till ringorm inom folkmedicinen, men liksom många alternativa terapier, det finns dock inte så mycket forskning för att backa upp denna uråldriga visdom men intresset hos forskarna växer för varje dag.

I Indien används kurkumin för att behandla vanliga ögoninfektioner, sår, bett, brännskador, akne och andra hudsjukdomar. Oftast består då behandlingen i form av ett våtomslag med gurkmeja men det finns även ett amerikanskt företag som tillverkar plåster med kurkumin som aktiv substans för den indiska marknaden .

Intressant forskning.
I en liten studie år 1989 visade att gurkmeja kunde vara effektiv på att stävja halsbränna och symtom på matsmältningsbesvär.

Andra studier har visat att kurkumin har effekt mot till exempel inflammatoriska sjukdomar som bukspottkörtelinflammation och IBD (Inflammatory Bowel Disease), reumatism, psoriasis, olika typer av cancer och eventuellt kan den förbättra den kognitiva förmågan hos äldre. 

Kurkumin är en naturlig polyfenolisk förening. Kurkuminet i gurkmeja ligger bakom en mängd hälsofördelar som tillskrivs kryddan. En studie år 2012 undersökte en extraherad perkfosfylering av kurkumin som visade sig hade förmåga att förhindra hjärtattacker bland bypass-patienter. I studien följdes 121 patienter som hade bypass-operation mellan åren 2009 och 2011. Tre dagar före operation och fem dagar efter fick hälften av patienterna kurkuminkapslar, medan den andra hälften fick placebo.

Fler individer i placebogruppen fick en hjärtattack (30 procent) jämfört med dem i gruppen som fick kurkumin (13 procent), rapporterade Reuters. Även om inte är ett substitut för medicinering så ville forskarna påpeka att antioxidanteffekt och anti-inflammatoriska egenskaper hos kurkumin kan bidra till så mycket som en 65 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt bland bypass-patienter.

Diabetes.
Bland personer med förstadium till diabetes så visade det sig att kurkumin kunde fördröja uppkomsten av typ 2-diabetes.Denna studie från år 2012 pågick under nio månader och då fick deltagarna antingen kurkumin i kapselform eller placebo. Drygt 16 procent av personerna som tog placebo diagnostiserades med typ 2-diabetes i slutet av studien, medan de som gavs kurkumin inte uppvisade några tecken på att utveckla typ 2-diabetes. Återigen kunde forskare uppvisa resultat på kurkuminets anti-inflammatoriska och antioxidativa egenskaper.

Cancer.
Studier på människor är dock fortfarande i mycket tidigt skede, men laboratorie- och djurstudier uppvisar lovande effekter av kurkumin i kampen mot cancer. Kurkuminet "stör" flera viktiga molekylära vägar som är involverade i utvecklingen av cancer, dess tillväxt och spridning, det verkar även döda cancerceller vid laboratorieförsök, krympa tumörer och öka effekterna av kemoterapi vid djurförsök. En studie som publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment år 2010, visade att forskare från University of Michigan funnit att en kombination av kurkumin och piperin (finns i svartpeppar) stoppade spridningen av bröstcancerceller medan friska celler förblev opåverkade.

I en nyligen genomförd studie, analyserade forskare resultaten från 315 kliniska studier som spänner över fyra decennier av forskning. Resultaten visar tydligt att "Kurkumin har visat sig undertrycka initiering, progression och metastasering av olika tumörer". Med andra ord, kan således kurkumin förebygga cancer, stoppa den från att fortskrida och stoppa den från att sprida sig till organen.

Dessa studier visar också effekter på nästan alla typer av tumörceller, såsom cancer i reproduktiva organ, mage, lymfsystem, urinvägar/blåsa, lungorna,skelett och cancer i huden. Forskarna drar slutsatsen att: "... Kurkumin har etablerat sig som en säker och lovande molekyl för förebyggande och behandling av inte bara cancer utan även andra inflammationsdrivna sjukdomar".

I Indien där gurkmeja konsumeras i stora mängder är frekvensen av cancer är betydligt lägre än i västvärlden.

Nedan intressant läsning i länkar om kurkumin vid olika sjukdomstillstånd: 

Parkinsons sjukdom

Ett potentiellt nervskyddande medel vid Parkinsons sjukdom

Neuroprotektiva egenskaper hos de naturliga fenolantioxidanterna kurkumin och naringenin

Kurkumin har en nervskyddande effekt och innebörden av dess terapeutiska effektivitet

Analys för att upptäcka läkemedel som binder till a-synuklein för behandling av Parkinsons sjukdom

Effekterna av kombinerad kurkumin och desferrioxamin på 6-OHDA-inducerad råttmodell vid Parkinsons sjukdom

Alzheimer och kurkumin

Effekten av kurkumin (gurkmeja) på Alzheimers sjukdom: En översikt

Kurkumin och apigenin - nya och lovande läkemedel mot kronisk neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom

Neurogenes och neuroprotektion vid postischemisk neurodegeneration i hjärnan vid Alzheimers: Finns det en roll för kurkumin?

En ny LDL-mimic-nanobärare för målinriktad tillförsel av kurkumin in i hjärnan för att behandla Alzheimers sjukdom

Kurkumin som del i kontrastmedel för att binda till plack som uppstår vid Alzheimers och enklare upptäcka dessa vid MRI

Syntes och utvärdering av asymetriska kurkuminanaloger som potentiella och multifunktionella medel för behandling av Alzheimers sjukdom

Livmodershalscancer

Kurkumin i nanoformula för behandling av livmodershalscancer

Tjocktarmscancer

Etanolextrakt av Hawaiiansk Gurkmeja: En omfattande In Vitro Anticancer aktivitet mot humana koloncancerceller

Kurkuminets roll vid förebyggande av inflammatorisk kolit och tjocktarmscancer

Prostata och urinblåsecancer

Kurkumin hämmar tillväxten av prostatacarcinom

Theracurmin® inhiberar effektivt tillväxten av cancerceller i prostata och urinblåsa via induktion av apoptotisk celldöd och cellcykelstopp

En kombination av α-tomatin och kurkunin hämmar tillväxt och inducerar apoptos (celldöd) hos humana prostatacancerceller

Kurkuminanalogen WZ 35 utlöser celldöd och G2 / M cellcykelstopp hos humana prostatacancerceller

Kurkumin hämmar cancerassocierad MAOA / mTOR / HIF-1α signalering vid prostatacancer

Effekt av kurkumin på proteinerna Bcl2 och Bax hos möss med prostatacancer

Lungcancer

Kurkumin hämmar icke-småcelliga lungcancerceller att metastasera genom signalvägarna Adiponectin / NF-kB / MMP

Kurkumin hämmar B [a] PDE-inducerade procancerogena signaler till lungcancerceller

Dubbel effekt av kurkumin genom reaktiva syreradikaler och mitokondri-medierad apoptos på  lungcancerceller

Kurkumin inaktiverar lungcancerceller genom att hämma signalvägar för  JAK2 / STAT3 och bromsar tillväxten 

Kurkumin testas vid bukspottkörtelcancer

Kurkumin inducerar celldöd hos adenokarcinom i bukspottkörteln

Histaminbesvär.
Studier visar att kurkumin kan inhibera frisättning av histamin från mastceller och sänka förhöjda nivåer av histamin och öka den naturliga produktionen av kortison.

Gurkmeja kan skydda hjärnan och nerver.
Aromatiskt turmeron eller ar-turmeron (kurkuminoid - en komponent i den eteriska oljan från gurkmeja) är inte lika väl studerade som kurkumin, men det spelar sannolikt en roll i pusslet och forskningen runt gurkmeja. I en nyligen genomförd studie fann forskarna att ar-turmeron främjar reparation av stamceller i hjärnan. I studien undersöktes effekten av föreningen på råttor på en typ av stamceller som även återfinns i vuxna hjärnor. Dessa stamceller är involverade i återgång av neurodegenerativa sjukdomar som stroke och Alzheimers. Föreningen kan potentiellt användas vid behandling av dessa sjukdomar i framtiden, föreslår forskningen.

En  studie från år 2008 som bygger på ett mer omfattande forskningsunderlag, visar att just kurkumin kan förbättra minnet hos patienter med Alzheimers sjukdom. En ny studie från år 2015 visar att kurkumin kan sänka nivåerna av neurotoxisk glutamat i hippocampus. Dessutom har det visat sig vid försök på råttor att oral administration av kurkumin vid hjärninfarkt kan lindra infarktens utbredning och ge färre neurala skador. 

Gurkmeja kan lindra ledvärk.
Kurkuminets har anti-inflammatoriska egenskaper och denna kunskap har lett till ett antal studier som undersöker fördelarna med gurkmeja för människor med ledvärk eller artrit. En av de mest lovande studierna fann att extrakt av gurkmeja som gavs som ett kosttillskott, fungerade lika bra som ibuprofen hos patienter med knäartros.

Gurkmeja har även visat sig kunna förbättra cirkulationen och förhindra blodproppsbildning och har samma effekt som behandling med AVK-läkemedel (antikoagulation). Äter man blodförtunnande mediciner bör man vara försiktig med tillskott av gurkmeja, då det kan försvåra för blodet att koagulera.och försiktighet gäller även om man har gallbesvär.

Rekommenderad dosering.
1 kryddmått till flera msk dagligen. Gurkmeja kan man krydda generöst med om man inte har känslig mage. Terapeutisk verksam dos: 500–10 000 mg av torkat pulver.

Toxicitet (giftighet).
Ingen känd vid användning under 10 msk dagligen.

Kontraindikation.
Undvik doser större än några kryddmått upp till 1 tsk i maten vid graviditet. Alltför stora mängder gurkmeja kan skapa irritation i mag- och tarmkanalen med magsmärtor och diarréer som följd. 

Tips på bra produkter innehållande gurkmeja:

Sonnentor ekologisk gurkmeja

Gurkmejaextrakt Phytosome


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker och ljudbok. Det är det stora uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är det också ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2699615?dopt=Abstract

http://www.everydayhealth.com/gerd/treatment/

http://www.huffingtonpost.com/2012/04/16/turmeric-heart-attack-bypass-extract-curcumin_n_1427414.html

http://care.diabetesjournals.org/content/early/2012/07/02/dc12-0116

http://www.reuters.com/article/us-diabetes-curry-idUSBRE86T00220120730

http://www.cancer.org/cancer/breastcancer/moreinformation/medicinestoreducebreastcancer/medicines-to-reduce-breast-cancer-risk-other-compounds

http://www.livescience.com/35077-indian-spice-curcumin-enhances-chemotherapy-powder.html

http://stemcellres.biomedcentral.com/articles/10.1186/scrt500

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2014-09/bc-tcb092314.php

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2781139/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12676044

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19678780

http://www.lls.org/sites/default/files/file_assets/integrativemedicinecamtherapies.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25791922

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19420752

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16079489

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2998773/

Ammon H. och Wahl M.A. Pharmacology of curcuma longa. Planta Med 1991, 57: 1-7

Aggarwal B.B. Surh Y.J. och Shishodia S. The molecular targets and therapeutic uses of curcumin
in health and disease. Adv Exp Med Biol 2007, 595

Araujo C.C. och Leon L.L. Biological activities of curcuma longa L. Mem Inst Oswaldo Cruz
2001, 96: 723-728

Cheng A.L., Hsu C.H., Lin J.K., Hsu M.M., Ho Y.F. och Shen T.S. Phase I clinical trial of
curcumin, a chemopreventive agent, in patients with high risk or pre-malignant lesions.
Anticancer Res 2001, 21: 2895-2900

Frank N., Amelung F., Nair J., Wesch H. och Bartsch H. No prevention of liver and kidney
tumors in Long-Evans Cinnamon rats by dietary curcumin, but inhibition at other sites and of
metastases. Mutat Res 2003: 127-135

Goel A., Kunnumakkara A.B. och Aggarwal B.B. Curcumin as ”Curecumin”: From kitchen to
clinic. Biochem Pharm 2008, 75: 787-809

Hata M., Sasaki E., Ota M., Fujimoto K., Yajima J. och Shichida T. Allergic contact dermatitis
from curcumin (turmeric). Contact Dermat 1997, 36: 107-108

Ireson C.R., Jones D.J.L., Orr S., Coughtrie M.W.H., Boocock D.J., Williams M.L., Farmer P.B.,
Steward W.P. och Gescher A.J. Metabolism of the cancer chemopreventive agent curcumin in
human and rat intestine 2002, 11: 105-111

Jagetia G.C. Radioprotection and radiosensitization by curcumin. Adv Exp Med Biol 2007, 595:
301-320

Kuttan R., Sudheeran P.C. och Josph C.D. Turmeric and curcumin as topical agents in cancer
therapy. Tumori 1987, 73: 29-31

Lengyel E., Sawada K. och Salgia R. Tyrosine kinase mutations in human cancer. Curr Mol Med
2007, 7: 77-84

Martins C.V., da Silva D.L., Neres A.T., Magalhães T.F., Watanabe G.A., Modolo L.V., Sabino
A.A., de Fátima A. och de Resende M.A. Curcumin as a promising antifungal of clinical interest.
J Antimicrob Chemother. 2008

Rasyid A. och Lelo A. The effect of curcumin and placebo on human gall-bladder function: an
ultrasound study. Ailment Pharmacol Ther 1999, 13: 245-249

Satoskar R.R., Shah S.J. och Shenoy S.G. Evaluation of anti-inflammatory property of curcumin
(diferuloyl methane) in patients with postoperative inflammation. Int J Clin Pharmacol Ther
Toxicol 1986, 24: 651-654

Shishodia S., Sethi G. och Aggarwal B.B. Curcumin: Getting back to the roots. Ann. N.Y. Acad.
Sci. 2005, 1056: 206-217

Shoba G., Joy D., Joseph T., Majeed M., Rajendran R. och Srinivas P.S. Influences of piperine on
the pharmacokinetics of curcumin in animals and human volunteers. Planta Med 1998, 64: 353-
356

Skrzypczak-Jankun E., Zhou K., McCabe N.P., Selman S.H. och Jankun J. Structure of curcumin
in complex with lipoxygenase and its significance in cancer. Int J Mol Med. 2003 12(1):17-24

Soni K.B. och Kuttan R. Effect of oral administration on serum peroxides and cholesterol levels
in human volunteers. Indian J Physiol Pharmacol 1992, 36: 273-275

Thaloor D., Singh A.K., Sidhu G.S., Prasad P.S, Kleinman H.K. och Maheshwari R.K. Inhibition
of angiogenetic differentiation of human umbilical vein endothelial cells by curcumin.
Cell Growth Differ 1998, 9: 305-312

Vyas H.K., Pal R., Vishwakarma R., Lohiya N.K. och Talwar G.P. Selective Killing of Leukemia
and Lymphoma Cells Ectopically Expressing hCG-ß by a Conjugate of Curcumin with an
Antibody against hCGbeta Subunit. Oncology 2009, 76(2):101-111

Yang F., Lim G.P., Begum A.N., Ubeda O.J., Simmons M.R. och Ambegaokar S.S. Curcumin
inhibits formation of amyloid beta oligomers and fibrils, binds plaques and reduces amyloid in
vivo. J Biol Chem 2005, 280: 5892-5901

Näringsfattiga frukter och grönsaker - Det industriella jordbruket

Allt näringsfattigare mat och allt mindre av vitaminer och mineraler.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium, molybden och C-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.

Trenden nu handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras. Frukt och grönsaker som plockas innan de är mogna och som sedan får mogna konstgjort har ingen näring. Det är i mognadsprocessen vitaminerna skapas.

Vi får allt surare jordar, jordar som inte tillåts vila (ligga i träda), naturgödsling sker i allt mindre omfattning tack vare konstgödning och allt detta bidrar till utarmning. Konstgödseln tillför bara kväve, fosfor och kalium (NPK) och möjligen magnesium vid kalkning. Men det är minst tjogtalet ämnen till som är viktiga för människans hälsa.  Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen såsom fytokemikalier. Fytokemikaler är en typ av antioxidanter som anses viktiga och som finns i vår mat.

Idag känner man till cirka 5000 olika fytokemikalier, fytonutrienter, men experter tror att det finns många fler att upptäcka. Fytokemikalier är en del av plantornas immunförsvar, skyddar växterna mot solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insektsangrepp. De flesta fytokemikalier är således nyttiga för hälsan, men det finns också giftiga varianter till exempel i giftsvampar.
​

 

Kommersiella växtförädlare har varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar och i den processen har grönsakerna förlorat många av sina viktiga näringsämnen och fytokemikalier allt i takt med att odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Sharon Mac Gregor är en av marknadscheferna på en av de största växtförädlarna Monsanto och hon bekräftar att det ofta finns en motsättning mellan hög avkastning och att ta fram så nyttiga grönsaker som möjligt

– Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera, säger Sharon MacGregor. 

När plantorna ska växa fort och producera mycket blir de helt enkelt inte lika nyttiga. Sharon MacGregor säger att de kan ta fram nyttigare grönsaker men då måste handeln betala mer och det vill de inte.

– Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning, säger Sharon MacGregor.

Redan 1936 (då var det jordflykt i USA) konstaterades att tre fjärdedelar av mineralerna hade försvunnit från den odlade jorden i världen på 100 år och att i USA fanns det bara ca 15 procent kvar.

Konstgödsling

Medical Research Council i England har funnit att mineralinnehållet i grödorna minskat drastiskt på femtio år, 1940-1991. Mängden koppar hade minskat med tre fjärdedelar, zink med fyra femtedelar, natrium med hälften, magnesium och järn med en fjärdedel. Kalium hade minskat med en sjättedel.
 

Då ingår kalium ändå i NPK-gödningen. Blomstergödning är mer sammansatt än den NPK som anses räcka för människoföda. Resten av mineralerna är tänkt att komma från jorden genom vittringen. En ogödslad äng ger ett halvt ton hö. Då räcker vittringen för att ge mineraler, men inte nu när det med kvävegödsling är fråga om tjugo gånger mer. I varje fall inte om man som nu genom gödning med närsalter inaktiverar markens mikroliv, krypen som hämtar ut mineralerna från jorden.

För den ekologiska odlingen, där man inte kan dopa grödan med kväve, utan måste få det indirekt genom gröngödsling med växter som samlat kväve från luften, är det viktigt med ett rikt mikroliv för att få en bra skörd. Bortforslingen av mineral kompenseras med stenmjöl, krossat från näringsrikt berg.

Chockerande resultat

En undersökning från år 2003 som presenterades i The Journal of Agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (Vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.

En studie från 2003 med inriktning på att utvärdera nedbrytning av broccolins näringsinnehåll under lagring och tiden i butiksmiljö. Broccolin lagrades i sju dagar vid en temperatur av 1 grad, följt av tre dagar med 15 grader för att simulera en butiksmiljö. I slutet av studien hade broccoli förlorat mellan 71 och 80 procent av dess glukosinolater - svavelhaltiga föreningar som visat sig ha cancerhämmande egenskaper - och cirka 60 procent av sina flavonoida antioxidanter.

Stenålderskost

En folkstam på Nya Guinea, som fortfarande åt stenålderskost, var befriade från hjärtsjukdom, åderförkalkning, diabetes och andra västerländska sjukdomar. Stenåldersfödan utgjordes av kött, fisk, skaldjur, rotfrukter, nötter, insekter och larver, men inte av mejeriprodukter, fett, socker och spannmål som står för 70 procent av vårt kaloriintag idag.

En orsak till de stora hälsoskillnaderna kan dock vara att modern mat är så utarmat på näringsämnen och att proportionerna mellan ämnen kan vara så förryckt. Vi bör få i oss ungefär lika delar av de två typerna av fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Det fick vi med stenålderskosten.

Fler studier görs

Här är ett axplock av studier som visar hur moderna sorter innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter: 

Hallon: Man upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie i vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.

Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.

Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer än odlade tomater.

Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.

En jämförelse år 1997 av uppgifter från 1930-talet och 1980-talen, fann att kalcium i färska grönsaker föreföll överlag att ha minskat med 19 procent, och järn med 22 procent.

https://www.researchgate.net/publication/235318646_Historical_changes_in_the_mineral_content_of_fruits_and_vegetables

En ny analys av data år 2005 kom fram till att grönsaker hade av mindre koppar, magnesium och natrium, och frukt mindre av koppar, järn och kalium.

http://wrap.warwick.ac.uk/34268/

Skyddande effekt
Lykopen (karotenoid) som naturligt finns i tomat har en cancerskyddande effekt. Små tomater har i regel högre halt av lykopen än stora. Extra röda tomater likaså. Ca 2/3 av kommersiellt odlade tomaterna som återfinns i butiken har väldigt låga halter av lykopen. Tomatsorten Flavence som vissa odlare driver upp, har visat sig innehöll mer än dubbelt så mycket. De tomater du själv odlar i eget växthus/drivhus tillsammans med näringsrik och välgödslad jord, är rika på näringsämnen och lykopen jämfört med kommersiella.

Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalier för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.

En liten översikt

Blåbär Blålila färg från antocyaniner. Tycks motverka blodproppar, urinvägsinfektion och kanske skydda mot demens (djurförsök).
Broccoli Glukosinolater ger krispig konsistens. Förebygger cancer, särskilt hormonberoende former som prostata- och livmoderscancer. Skyddar även hjärtat och förebygger kanske stroke.
Grapefrukt Färgas av rött lykopen och orangegult betakaroten. Innehåller en mängd cancerbekämpande ämnen.
Gurka (med skal) Lutein och zeaxantin kan motverka ögonsjukdomar, och aktivera immunsystemet så att det skyddar mot cancer.
Jordgubbar Innehåller rödlila antocyanid och har antioxiderande effekt som skyddar mot cancer. Kan eventuellt förbättra hjärnfunktionen.
Kiwi Innehåller mycket antioxidanter, och motverkar cancer.
Morot En av de bästa cancerbekämpande grönsakerna. Minskar även risken för stroke, typ-2 diabetes och sänker kolesterolnivåer. Innehåller en rad karotenoider.
Papaya Innehåller karotenoider och minskar risken för cancer.
Rödbeta Färgpigmentet betacyanin kan ha en effekt på vissa cancerformer.
Tomat Det röda pigmentet lykopen är en mycket effektiv antioxidant. Tomater skyddar mot cancer, bland annat prostatacancer, och kanske mot kranskärlssjukdom.
Vitkål krispiga grönsaker innehåller glukosinolater som skyddar mot cancer.
Vitlök Organosulfider ger lökväxter speciell lukt och smak. Skyddar kanske mot cancer och hjärtsjukdom.
Äpple Quercetin i äpple, lök och te är en stark antioxidant. Skyddar mot cancer och hjärtsjukdom, kanske även mot virus och inflammation.

Ärtgrön, tomatröd, citrongul eller aubergine - det är dags att ta fram färgpaletten på matbordet. Forskning har nämligen visat att växtrikets färgpigment förebygger sjukdomar. Utan att kunna ämnena i detalj täcker vi in de viktigaste genom att se till att få lite gult, rött, orange, grönt och

blålila i frukt- och grönsakskorgen.
- Och ju intensivare färg, desto högre innehåll av antioxidanter. Vi kan lita på ögonen som vetenskapliga instrument", säger James Joseph som är professor vid Tufts University i Boston.
 

Tolv vitaminer och tio mineraler i en liten tablett så behöver du inte bekymra dig, löd gårdagens budskap. Den senaste forskningen slår fast att det finns tusentals ämnen i frukt, grönsaker, nötter och fullkorn som kroppen behöver. Annars blir vi sjuka.

Var tredje magcancer, var tredje kranskärlssjukdom och var tionde stroke beror på att vi äter för lite frukt och grönt, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Lukter och smaker kan både attrahera pollinerande bin och avskräcka gnagande insekter. Lökväxternas svavelrika ämnen är ett exempel på ett effektivt insektsmedel.

Andra ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp, till exempel resveratrol som finns i röda vindruvor. Druvextrakt kan motverka hjärtsjukdomar och kanske ge oss ett längre liv, visar studier. En effekt som tillskrivs resveratrol. Resveratrol finns främst i druvans skal, eftersom det skyddar mot angrepp utifrån. Så är det för många frukter. Äppelskalet är till exempel det nyttigaste på äpplet.

Fytokemikalier kan indelas på olika sätt. Ett sätt är efter kemisk struktur. Resveratrol tillhör den stora gruppen polyfenoler. När vi får i oss polyfenoler binds de till proteiner i saliven, vilket lämnar en sträv smak. Strävheten efter rött vin eller te är typiska exempel. Komplexet av polyfenol och protein bryts inte helt ner i magen. Det gör att polyfenoler kan nå blodet fortfarande bundna till protein och ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl.

Ett annat sätt är att gruppera ämnen efter deras funktion. Numer vimlar marknaden av preparat som ger kroppen ett enkelt "rostskydd". Det finns anledning att vara misstänksam mot lättköpta lösningar, men det finns inga tvivel om att antioxidanter från maten är viktiga för att förebygga kroniska sjukdomar.

Syre är en grundförutsättning för vår överlevnad. Men i de kemiska processer i cellerna där syre används, oxidationsprocesser, bildas också instabila syremolekyler som kallas fria radikaler. Fria radikaler bildas spontant, men kommer även av yttre påverkan som strålning, rökning, alkohol och miljögifter. De fria radikalerna kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen som till exempel DNA. Skadorna kan påskynda åldrandet och ge upphov till en rad sjukdomar, till exempel hjärtsjukdomar och cancer.

Precis som kroppen har ett försvar mot andra attacker, finns ett vapen mot de fria radikalerna - antioxidanter. Antioxidanter kan bildas av cellerna själva, eller komma via maten som till exempel C-vitamin, E-vitamin och en armé av fytokemikalier.

Prostatacancer

Men en ny studie visar att pulver av hela tomater minskar risken för prostatacancer effektivare än rent lykopen. Det stärker flera forskares uppfattning att den skyddande effekten av fytokemikalier kommer av att en rad olika ämnen samverkar.

Rui Hai Liu leder en forskargrupp vid Cornell University i staten New York. Han har länge forskat på fytokemikaliers hälsoeffekter, men kan inte peka ut vilka som är effektivast.
- De är som en symfoniorkester. Kan du välja ett enda av instrumenten för att framföra en hel symfoni? Nej, du måste se ett livsmedel som en helhet", säger han.

För att rangordna hälsoeffekten av de populäraste frukterna och grönsakerna har Rui Hai Lius grupp tagit fram en bioaktivitetsskala. De listar vanliga amerikanska råvaror efter antioxiderande effekt och förmåga att hindra cancerceller från att föröka sig. Av frukterna är tranbär bäst, följt av äpple.

I grönsaksligan har spenaten en övertygande ledning, främst på grund av sin förmåga att trycka ner cancerceller, tätt följd av röd paprika. De vita grönsakerna som lök och vitkål har måttligt innehåll av antioxidanter, men innehåller andra ämnen som gör att de motverkar cancer. Antioxidanten C-vitamin förstörs lätt av både värme och kyla. Det är väl känt. Men hur påverkas egentligen fytokemikalierna av kokning eller frysning?
 

- Fytokemikalier är inte särskilt förtjusta i värme", säger James Joseph.

Mikrovågsugnen pekar han ut som den allra största boven, som förstör många ämnen. Spanska forskare publicerade nyligen en studie som stärker teorin. De har jämfört hur flavonoider i broccoli, många av dem antioxidanter, påverkas av tillagning. Efter ångkokning fanns runt 90 procent av flavonoiderna kvar, medan bara ett par procent överlevde en omgång i mikrovågsugnen. Forskarna tror att det beror på att mikrovågorna värmer grönsakerna inifrån och når högre temperaturer.

Men tillagning kan ändå ha fördelar. En amerikansk forskargrupp har studerat innehållet av lykopen i olika tomatprodukter. Artikeln kallas skämtsamt pizzastudien, eftersom tomater som tillagas med lite olja som i pizzans tomatsås, visade sig innehålla mycket mer lykopen än färska tomater. Vid kokning förstörs cellväggarna, och lykopenet frigörs. Upptaget underlättas ytterligare av en skvätt olja, eftersom lykopen är fettlösligt.

För att kroppen ska kunna ta upp fytokemikalier behövs också alerta tarmbakterier. Alicja Wolk är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har studerat så kallade fytoöstrogener. De bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel bönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot cancer. 

Tarmfloran arbetar bättre om den får hjälp av goda bakterier från till exempel yoghurt eller syrade grönsaker.
- Vi lever i symbios med våra bakterier. Kroppen måste vara i balans", säger hon.
 

Sjukdomar som påverkas mest av fytokemikalier utvecklas långsamt, som cancer och sjukdomar i

hjärta och kärl. År ut och år in av gradvis förfettning av kärlen ger till slut hjärtsjukdom. En tumör är också resultatet av en lång process, där celler spårat ur steg för steg.

- Det räcker inte att få dåligt samvete och äta perfekt i en vecka. Det handlar om förändringar på DNA-nivå. Vi behöver få det rätta skyddet varje dag", säger Alicja Wolk.

Varken Rui Hai Liu, James Joseph eller Alicja Wolk tror att renframställda kosttillskott kan ersätta en varierad kost. Det handlar om en fin balans mellan en rad olika fytokemikalier i väl avvägda doser.
- Naturen vet vad den gör när den blandar kemikalier", säger Alicja Wolk.

Avslutningsvis kan man säga att det är  av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen för oss alla och speciellt viktigt är det  för dem som lever på en gluten/mejerifri kost som i sig kan vara ganska näringsfattig.

Att dagens utarmade mat i sig kan göra oss sjuka i längden är vi nog alla överens om. Sjukdom vill man försöka bota med piller som ofta gör oss ännu sjukare. Det blir behandling av symptomen i stället för att gå till orsaken. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin tjänar pengar. Vi får betala.
 
För att motverka utarmningen måste vi således ta till kosttillskott. Bättre vore att betala lite mer för att få ekologisk mat, eller att anstränga oss med att odla själva.

Referenser:

Boilear TW et al. Prostate carcinogenesis in N-methyl-N-nitrosurea..., Natl Cancer Inst 2003;95:1578-86

Chu, Y-F et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Vegetables, J Agric Food Chem 2002;50:6910-16

Giovannucci, E. Intake of carotenoids and retinol in relation to risk of prostate cancer, J Natl Cancer Inst. 1995; 87(23):1767-76

Liu, RH. Health benefits of fruit and vegetables are from additive and synergistic combinations of phytochemicals, Am J Clin Nutr 2003; 78(suppl):517S-20S

Sun, J et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Fruits, J Agric Food Chem 2002;50:7449-54

Vallejo, F et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli, J Sci Food Agric 2003;83(14):1511-16

UC Berkeley Wellness Letter, October 2003

UC Berkeley Wellness Letter, October 2002

The Color Code, James A Joseph, Hyperion Books mars 2002

Wellness Foods, Rebus New York 2002

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=904323

http://www.miljomagasinet.se/artiklar/utarmn.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostraden-maste-vaega-in-hur-maten-producerats-15578 

http://www.halsosidorna.se/Antioxidanter.htm#fytokemikalier

http://stud.epsilon.slu.se/1756/1/svensson_l_100904.pdf

JOURNAL OF HORTICULTURAL SCIENCE & BIOTECHNOLOGY, 80 (6). pp. 660-667. ISSN 1462-0316 

https://www.researchgate.net/publication/269992648_Fruit_Yield_and_Quality_and_Irrigation_Water_Use_Efficiency_of_Summer_Squash_Drip-Irrigated_with_Different_Irrigation_Quantities_in_a_Semi-Arid_Agricultural_Area

https://www.researchgate.net/publication/240613986_Changing_crop_magnesium_concentrations_Impact_on_human_health 

https://www.researchgate.net/publication/251962013_The_potential_of_nutrition_to_promote_physical_and_behavioural_well-being

https://www.researchgate.net/publication/283687427_Ecological_determinants_of_health_food_and_environment_on_human_health 

Mjölk - prostatacancer - benskörhet - ökad dödlighet - inflammatorisk mat

Forskare: Mjölk kan ge män cancer

Ett litet kollage med intressanta klipp och länkar ur vad som nu sakta kryper fram i media om att vår invanda kost kanske inte alltid är så bra. Det är lätt i en diskussion om man är okunnig på området att dra till med och säga: "men vi har ju ätit vete och druckit mjölk i 1000-tals år"...

Problemet är att vi har inte ätit dagens manipulerade och förädlade vete eller druckit dagens behandlade mjölk i 1000-tals år, utan vi har i väst bara ätit modernt vete i stora drag sedan 1910-talet och druckit behandlad mjölk sedan 1930-talet. Sviterna av detta ser vi i form av ett allt mer växande ohälsotal i samhället.

Länk till ovan bild: http://www.aftonbladet.se/halsa/manlighalsa/article14097102.ab

Länk till ovan bild: http://www.svd.se/mjolk-mojlig-orsaktill-prostatacancer

Länk till ovan bild: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

Länk till ovan bild: http://www.svd.se/inflammationsdrivande-mat-kopplas-till-depression

 

Det vita mjölet. Besvär hos bagare av mjöldamm - astma och eksem

Bagare och pizzabagare drabbas av damm från vitt mjöl - astma och eksem

Så här drabbas bagarna
Luftvägsbesvär som rinnande näsa, kronisk hosta, kliande ögon och astma. Det är vanliga besvär hos bagare, konditorer, kvarnarbetare, pizzabagare och städare. Handeksem är ett bekymmer bland pizzabagare. Eksem och nässelutslag tar ofta några år att utveckla så de flesta som får hudproblem av mjölet har jobbat som pizzabagare i några år.

Mjöldammlunga eller bageriastma är en gammal känd yrkesskada. Mjöldamm innehåller enzym och andra tillsatsämnen som är allergiframkallande. Exempel på tillsatser i vetemjöl är askorbinsyra, ett syntetiskt framställt C-vitamin (E300) som ger brödet volym. Vi ska inte heller glömma bort de extra tillsatserna av gluten som görs i mjölet.

Exempel:
En 51-årig underhållsmontör arbetade på ett bageri i cirka 20 år. Han rökte inte eller har någon historia av astma innan han började arbeta. Han klagade på andnöd, väsande andning och hosta. Detta hade förvärrats gradvis under de senaste 15 åren. På jobbet, blev hans ögon ofta röda och vattniga. Han hade attacker av nysningar. Hans symptom påverkades inte av årstid. Men han märkte att de bättre när han var borta från arbetet.

En läkare hade tidigare diagnostiserats montören med astma, men denne hade inte kopplat ihop detta med sitt arbete. Det var den fackliga företrädaren som misstänkt yrkesrelaterad astma. En serie tester visade att hans lungfunktion var betydligt bättre på helger och semestrar.  Ytterligare tester indikerade en allergi mot mjöldamm.

Som ett resultat av dessa utredningar, ordnade ledningen för honom att få arbeta i mindre dammiga delar av anläggningen. De förbättrade utsug och utrustade honom med lämpligt andningsskydd.

Effekter
Han är fortfarande på jobbet med hjälp av andningsskydd för att minska sin exponering, och medicin för att förbättra sina symtom. Dock är hans allmänna respiratoriska hälsa dålig på grund av kronisk astma. Undersökningar visade att detta inte var enda fallet. Ytterligare två fall av mjöldammsallergi upptäcktes. Dessa arbetstagare har bättre hälsa, eftersom deras utvecklade astma upptäckts snabbare. De måste dock fortfarande medicinera för att kontrollera sina symtom, och de är benägna att drabbas av andningsbesvär för resten av sina liv.

Mjöldamm kan leda till luftvägsbesvär och astma för bagare
skriver Sveriges radio i en artikel 26 september 2013.
(artikeln återgiven här nedan)
Och det är bara några av de arbetsskador som drabbar de som har jobbat inom branschen länge. Många tvingas lämna sina jobb på grund av mjölet.
Mattias Engström "Han fick sluta tack vare sin allergi och det var tack vare mjölet"

- Ja, vi hade ju haft några allergiker här som fick sluta tack vare sin allergi och det var väl tack vare mjölet. Att det var andningsbesvär och sådana där grejer, säger Mattias Engström och fortsätter:
- Just den här killen hade jobbat tidigare på ett ställe och ville prova att jobba och han var bara här i fjorton dagar sen fick han lägga av. Det gick inte för honom, han fick byta bransch.

På Charms bageri har de tidigare haft problem med allergier. Mattias Engström kände förr av det när medvetenheten och tekniken var sämre. Men tack vare förebyggande medel har bageriet i dag inte samma problem.
– Man hade mindre lokaler förr och det var inte samma koll på grejerna. Nu har man säkrat upp mycket mer med täckning av maskiner så att inte mjölet ska ryka runt och luftsystem som suger ut mjöl. Samtidigt att man inte kastar mjölet som man gjorde mycket förr. När man lägger ut på bordet att man strör ut istället för att kasta ut en näve, säger Mattias Engström.

Torbjörn Bergman utbildar framtida bagare på Sundsvalls praktiska gymnasium och han tycker det är viktigt att informera om branschens arbetsskador.
– Det här är någonting som man får nöta in hos eleverna. Att man inte dammar omkring med mjöl, att man har det i sig så att man förhindrar att mjöldammet sprids runt i lokalerna, säger Torbjörn Bergman.

Utbildningen har i nuläget en elev som har besvär med mjöldammet.
– Den här eleven äter tabletter för att komma undan de värsta besvären. Vetemjöl är ju starkt, det är inte bara mjöl utan innehåller ganska mycket enzymer. Så man får jobba mer med de problemen, säger Torbjörn Bergman.” 

Pizzabagare och allergier

Tidningen Arbetarskydd.se skriver 23 september 2013 en artikel:
(återges här nedan)

”En del slutar. Andra fortsätter. De är tvungna”, säger Hanefi Aydin på Buona Sera  Pizzeria som har haft flera kolleger som fått astma av jobbet.
Det vita giftet. Mjöldamm ger astma. Kunskapen är lika gammal som pizzan – 300 år. Ändå tvingas många lämna sina jobb på grund av hostanfall och andnöd. Allergiläkaren Kjell Torén går så långt som att kalla det en epidemi bland pizzabagare.

Montebello, Surbrunnsgatan i Stockholm:
Först när solen skiner in blir de små vita kornen synliga för ögat. Som fin snö virvlar partiklarna omkring i rummet. Aslan vänder bort ansiktet och knådar degen.
– Jag hörde det när jag kom till Sverige och såg killar som blev sjuka. De sa att det kom från mjölet.

Selcuk Aslan började som pizzabagare 2003. Tre kolleger fick sluta i samma veva.
– Min chef drabbades också. Det började med näsan. Sedan satte det sig i halsen. De kunde inte andas. Den ene var född på 80-talet!

Degen blir tunnare och rundare i Selcuk Aslans händer. När den mäter en halvmeter i diameter lägger han degbottnen i mjölet på bänken. Han penslar tomatsås i cirklar och strör ut ost, skinka och champinjoner. Så tar han fram spaden och skickar in pizzan i  ugnen.

Ute i restaurangen sitter Nuri Kesmez och bläddrar bland fakturorna. Det är hans son som äger pizzerian. Nuri Kesmez hjälper bara till med bokföringen. Men förut bakade han. I 21 år arbetade Nuri Kesmez som pizzabagare.
– Jag har fortfarande problem, min näsa täppar, men jag ska inte klaga, mig är det inte synd om. Värre var det för mina vänner…

Han räknar upp alla som tvingats sluta på grund av allergier och eksem. En del har fått nytt jobb. Andra inte. Han minns en ar-betskamrat som fick utslag på händerna och armarna. 
Det hjälpte inte med handskar. Han försökte. När det spred sig till bröstet och hela överkroppen sa läkarna att han inte kunde arbeta som pizzabagare mer.

– Han var en tid på SL, men nu tror jag att han är hemma och tar hand om sitt handikappade barn. Det är inte så lätt med jobb i Sverige, säger Nuri Kesmez och vänder sig mot Selcuk Aslan.
– Sen var det Mustafa. Han fick ju svårt att andas, vad heter det nu igen?
– Astma, säger Selcuk Aslan, som är tjugo år yngre och ännu inte känt av några symtom.
– Man ser det, hur många som får röda ögon, täppt näsa och svårt att andas. Jag skulle gissa på 30 procent, fortsätter han.

Selcuk Aslan reser sig för att baka en ny pizza. Klockan är tre och gästerna bara två. Eftermiddagen är vilotid för Sveriges pizzabagare. Då får de en chans att varva ner ett par timmar före kvällsrusningen.

Nuri Kesmez lägger ifrån sig fakturorna och tittar ut över sonens restaurang.
– När jag jobbade som vanlig bagare i Turkiet på 80-talet hade jag ingen känslig näsa.  Det kom först när jag flyttade till Sverige och började med pizzor. Jag har hört att det finns 19 tillsatsämnen i mjöl! Degen blir som gummi. I Turkiet har statsministern gått ut med ett förbud. Bagare som har tillsatser i degen får betala 100 000 kronor i böter. Bara salt, fullkornsmjöl och vatten är tillåtet.

Professor Kjell Torén på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
Under de senaste två tre åren har pizza­bagarna blivit en av Kjell Toréns största ­patientgrupper. Till honom remitteras människor som blivit sjuka av sina arbeten. Enligt läkaren, som är professor i yrkesmedicin och chef för Arbets- och miljömedicin i Göteborg, har samhället en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte minst gäller det hans egen yrkeskår, läkarna, som inte är tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är.

– Oftast frågar man inte vad patienten arbetar med. Man tror att arbetsmiljön i Sverige är så ren i dag att man inte kan få astma av sitt yrke. Det är en missuppfattning, säger professorn.
– Det är samma sak med stendamm. Silikos kom tillbaka för att man glömt bort riskerna med kvarts. Vi har känt till att mjöldamm ger astma i 300 år. Ändå är det ett problem på nytt, fortsätter Kjell Torén.

Pizzerior är små företag. De är oftast inte knutna till någon företagshälsovård. Dessutom har teknikutvecklingen i branschen stått still. Kjell Torén tycker att det borde finnas något slags offentligt stöd till små arbetsgivare. Tekniska lösningar som kan bygga bort delar av problemet finns, men kommer inte yrkesgrupper som pizzabagare till del. Samhället tar inte sitt ansvar och kontrollerar småföretagen, anser professorn. Förut åkte yrkeshygieniker ut och mätte dammhalter. Nu ser han inte skymten av dem.

Pizzabagarna och deras hälsa är ett bortglömt problem. Resultatet syns nu: en epidemi av allergier.
– De som kommer till mig är så påtagligt sjuka att det inte är ett alternativ att fortsätta jobba. Men många är egenföretagare och det är svårt för dem att hitta andra sysselsättningar, säger Kjell Torén.

Bagare på stora brödfabriker som Pågen och Skogaholm kan rotera mellan olika arbetsuppgifter och på så sätt skona sina kroppar. Pizzabagare bakar pizzor. Samtidigt finns det lösningar. Kjell Torén drar en parallell till hårfrisörskor. För 10-15 år sedan kom de till hans klinik efter att ha blivit sjuka av blekmedel. Pulvret dammade. För att minska problemen gick frisörer över till pastor och flytande blekmedel. Pizzabagare skulle kunna använda potatismjöl eller granulerat vetemjöl som inte dammar.

*Not. Till Sverige kom pizzan år1968. Svenska Dagbladet kallade den för en utländsk pannkaka och 1971 skrev DN: ”Pizzans guldålder är över nu.” Det startades också en kampanj för att bekämpa pizzan. LRF varnade för att husmanskosten var i fara. Pizzeriorna stal kunder. Ät svenskt! uppmanade bönderna folket. Mjölet som används till pizza i Sverige är specialmjöl med bland annat extra tillsatt rent gluten.

 

Mejerijätte fälls för osanna påståenden! Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Nu fälls mejerirätten för sin mjölkreklam - Reklamombudsmannens opinionsnämnd anser inte att ”du behöver dricka en halv liter om dagen”, vilket påstås i marknadsföringen.

I november förbjöds havredrycksföretaget Oatly att använda sin reklamslogan ”No milk. No Soy. No badness.” när de förlorade mot LRF mjölk i marknadsdomstolen. Oatly fick inte påstå att mjölk skulle vara dåligt för människor.

Under 2014 kunde vi läsa att en stor studie visade att det finns ingenting som talar för att mjölk stärker skelettet. Snarare är det tvärtom, och Uppsala-forskarna har funnit ett samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och hur många glas mjölk som en person dricker per dag. Jag har ofta påtalat och visat fram i mina böcker att modern processad mjölk är en källa till det stigande ohälsotalet i samhället utöver det vita mjölet...

http://reklamombudsmannen.org/uttalande/skanemejerier4

http://www.dn.se/ekonomi/mejerijatte-falls-for-mjolklogn/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

http://www.svd.se/lrf-varnar-for-kris-for-mjolkbonder/om/mjolkkrisen

http://www.svd.se/svensk-mjolk-vann-mot-oatly/om/mjolkkrisen