Visar inlägg med etikett näringsfattigt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett näringsfattigt. Visa alla inlägg

fredag 3 juni 2016

Folat - folsyrebrist och glutenfri kost - Vitiligo. Gluten-celiaki



Folatbrist ( folacin, folat, folsyra)

Att undvika livsmedel med gluten har blivit allt mer utbrett och många kan berätta om positiva hälsofördelar. Men man ska inte glömma eller förringa att när du tar bort gluten ur kosten så försvinner också en hel del viktiga näringsämne i din dagliga kost. Men vitamin- och mineralbrist är inte bara problem för människor som just har börjat äta glutenfritt (även de som äter mejerifritt inkluderas).

Flera studier har visat att människor på långsiktig glutenfri kost inte får i sig tillräckligt med järn, kalcium eller B-vitaminer via födan. Det är därför viktigt att bl.a övervaka järnnivåer och att man även tittar på B12 och folatnivåer under minst 2 års tid efter diagnos.

En italiensk studie som publicerades år 2010 i tidskriften Nutrion visade att brist på järn, kalcium, magnesium, D-vitamin, zink, folat, niacin, B12 och riboflavin var vanligt förekommande hos nydiagnostiserade celiakipatienter. Mindre ofta fann man däremot låga nivåer av vitamin A, E och K och koppar.

Brist på näringsämnen - tillskott behövs
Glutenfria mjöl är ofta framställda av majs, bovete, ris, tapioka, arramant, sorghum eller potatisstärkelse med mera - och är vanligtvis inte berikat med t.ex B-vitaminer eller järn. Dessa mjöl innehåller således mindre mängder av B-vitaminer och järn än t.ex det fullkorn eller förädlade vita mjöl man tidigare åt innan diagnos eller innan man lade om sin kost.

En annan sak att också påpeka är att glutenfri kost är som bekant fiberfattig och fiber hjälper kroppen att bromsa upptaget av socker i blodet, arbetar för att förbättra matsmältningen, och gör att du känner dig mätt längre. Enligt en studie bör kvinnor konsumera 25 gram fibrer per dag och män cirka 38 gram. Spannmålsbaserade livsmedel står för cirka 44 procent av den totala fiberintaget. Bönor, frukt, grönsaker och nötter är utmärkta källor till fiber, så försök att öka intaget av dessa livsmedel om du lever glutenfritt.

Anemier
Isolerad folatbrist är ovanligt men samexisterar ofta med andra näringsbrister på grund av dess starka association med dålig diet, alkoholism, och malabsorptiva rubbningar (dåligt näringsupptag) vid t.ex celiaki.

Megaloblastisk anemi (typ av blodbrist), som kännetecknas av stora onormala erytrocyter är det primära kliniska tecknet vid brist på folat eller B12-vitamin. Symtom på megaloblastisk anemi inkluderar svaghet, dålig uthållighet vid fysisk ansträngning, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, huvudvärk, hjärtklappning och andfåddhet. Folatbrist kan också producera ömhet och grunda sår i tunga och munslemhinnan, förändringar i hud, hår eller nagelpigment och förhöjda blodkoncentrationer av homocystein.


Folsyra
Folsyra (även känt som folat, folacin), är ett vattenlösligt B-vitamin, och man behöver om 400μg per dag av folsyra. Kroppens totala halt av folat uppskattas till 10 till 30 mg, ungefär hälften av detta lagras i levern och resten i blod och kroppsvävnader. Folsyra spelar två viktiga roller, det är viktigt för produktion av nya celler och hjälper till att förhindra fosterskador i hjärna och ryggrad. Därför bör kvinnor i fertil ålder konsumera minst 600μg per dag (och upp till 800μg per dag) åtminstone en månad innan de planerar att bli gravida.

En analys av 41 studier visade att multivitaminer inklusive folsyra reducerar risken för neuralrörsdefekt, kardiovaskulära defekter, gomspalt, problem i urinvägarna och kongenital hydrocephalus.

Goh YI. et al. ”Prenatal multivitamin supplementation and rates of congenital anomalies: a meta-analysis”.J Obstet Gynaecol Can, 2006 ;28:680-9.

Folat finns naturligt i en mängd olika livsmedel inklusive grönsaker (särskilt mörkgröna bladgrönsaker), frukt och fruktjuicer, nötter, (baljväxter) bönor, ärtor, mejeriprodukter, fågel, nötkött, ägg, och skaldjur. Spenat, lever, jäst, sparris och brysselkål är bland de livsmedel med de högsta nivåerna av folat.

Ett gott råd är att försöka äta mycket och ofta av gröna bladgrönsaker , sparris, broccoli, blomkål, rödbetor, och linser för att få tillräcklig folsyra.

Folsyra och cancer
En studie på mer än 525 000 personer i åldern 50 till 71 år i USA som hade ett total folatintag av 900 mikrogram/dag eller högre hade en 30 % lägre risk för kolorektal cancer än de med intag mindre än 200 mikrogram / ​​dag. Bland kvinnor i Mexico har man funnit att kvinnorna som hade högst intag av folsyra och B12 i sin kosthållning hade lägst förekomst av bröstcancer speciellt kvinnor efter menopaus åldern.

Lajous M. et al. ”Folate, vitamin B6, and vitamin B12 intake and the risk of breast cancer among Mexican women”. Canc Epidemiol Biomarkers Prev, 2006;15:443-8.

Folsyra kan minska risken för sjukdomar i tjocktarmen. De som äter mest folsyra har mellan 23–35 procent mindre risk att utveckla sjukdomar i tjock- eller ändtarm än övriga. Brist på folsyra ökar risken för cancer i bukspottskörteln på grund av hypometylering av DNA (Friso 2002). Omvänt ger ett högre folatintag från folatrik mat (t.ex. romansallat, machésallat) och metionin, en avsevärt minskad risk för cancer i bukspottskörteln med 53% enligt studier (Oaks 2010, Schernhammer 2007).

Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå betydelsen folsyrabrist och komplettering med folsyratillskott vid kolorektal cancer, prostatacancer och andra cancerformer. Bevisen hittills indikerar att adekvat folatintag skulle kunna minska risken för vissa former av cancer.

Hjärt-kärlsjukdom och stroke
En förhöjd homocysteinnivå har associerats med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Folat och andra B-vitaminer är involverade i homocysteinmetabolismen och forskare har antagit att de minskar kardiovaskulära risksjukdomar genom att sänka farligt höga homocysteinnivåer. Näringsämnen som minskar homocysteinhalterna är förutom folsyra, vitamin B12, betain (som är en metyldonator) och vitamin B6.

Ett värde på 15 umol/l gör att man hamnar bland de personer som har 5 procent högst risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Om homocysteinvärdet ökar från 10 umol/l till 15 umol/l ökar risken för insjuknande i hjärtkärlsjukdomar med 40 procent.

Bild: MRT-bild av en stroke som drabbat en man i 45 års-åldern med flera kliniska brister och då bl.a folatbrist.

Folsyra, hypotyreos och homocystein
Forskning som publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism kopplar ihop låga folsyravärden med hypotyreos (nedsatt sköldkörtelfunktion). Låga nivåer spelar en roll i förhöjda homocysteinnivåer, höga nivåer av homocystein är vanligt hos patienter med hypotyreoidism. Homocystein är en aminosyra som syntetiseras i kroppen och förhöjda nivåerna ökar risken för ateroskleros, stroke, embolism och hjärtinfarkt. Låga nivåer av folsyra är associerade med förhöjt homocystein, eftersom folsyra används i nedbrytningen av homocystein.


Hos friska individer omvandlas folsyra till L-metyl folat som är den biologiskt aktiva formen av vitaminet. Hypotyreos orsakar en minskning av aktiviteten hos enzymet metyl-tetrahydrofolat reduktas, som ansvarar för framställning av L-metylfolat i levern. Låga nivåer av L-metylfolat resultera i höga nivåer av homocystein. Denna indirekta relation kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer med hypotyreos.

Ofta har inte patienter med hypotyreos diagnostiserats eller behandlats på grund av subtila symptom som kan uppvisas vid hypotyreos. De med hypotyreos kan således dra nytta av t.ex tillskott med aktiverade B-vitaminer eller öka folatkällor i kosten med t.ex babyspenat, romansallad och apelsinjuice.

Demens, kognitiv funktion och Alzheimers sjukdom
De flesta observationsstudier visat ett samband mellan förhöjt homocystein vid både Alzheimers sjukdom och demens. Vissa men inte alla observationsstudier har också funnit ett samband mellan låga koncentrationer av folat i serum och dålig kognitiv funktion och ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. 

En sekundär analys av en studie fann att dagligt tillskott med 400 mikrogram folsyra plus 100 mikrogram B12 under 2 år förbättrade kognitiv funktion, särskilt då minnet hos 900 vuxna i åldern 60 till 74 år som hade depressiva symtom. Intag av folsyratillskott minskar risken att utveckla Alzheimers sjukdom enligt en analys av 579 äldre personer.

Corrada MM. et al. ”Reduced risk of Alzheimer’s disease with high folate intake: The Baltimore Longitudinal Study of Aging”.
Alzheimer Dementia, 2005;1;11-8.

Depression
Låg folatstatus har kopplats till depression och dåligt svar på behandling med antidepressiva läkemedel. I en  studie visades att folatkoncentrationer var signifikant lägre hos individer med diagnostiserad depression än hos dem som aldrig hade varit deprimerad. Resultat från en annan studie av 52 män och kvinnor med diagnostiseras depression visade att endast 1 av 14 försökspersoner med låga nivåer av serumfolat svarade på antidepressiv behandling jämfört med 17 av 38 patienter med normala folatnivåer. Folsyra kompletterar således och förbättrar effekten av antidepressiva medel.

Högt histamin- histaminbesvär
Högt histamin förekommer hos personer som får i sig folsyra som sin huvudsakliga källa till folat, men som inte har förutsättningarna att omvandla det mot de aktiva, kemiskt reducerade former av folsyra. Det kan bero på att man ha ärvt en långsam version av DHFR (dihydrofolatreduktas) enzym som normalt utför denna reaktion/omvandling eller att man har en störning orsaka av sjukdom. Det har det visat sig att aktiviteten hos denna reaktion/omvandling varierar mycket bland människor, med en faktor 5 eller 500 %!

Folat påverkar nedbrytningen av histamin på två sätt:

Ett är att den normala fördelningen av histidin kräver tetrahydro, en reducerad form av folat. Brist på detta kan ses genom förhöjt formiminoglutamat (FIGLU). Formiminoglutamat bildas vid nedbrytning av aminosyran histidin. FIGLU ansamlas när glutamatformiminotransferas inte kan omvandla FIGLU till glutamat. Enzymet behöver folat som co-faktor, vilket innebär att FIGLU även kan detekteras i små mängder vid folatbrist.

Det andra sättet folat har effekt på histaminnivåer, är att den intracellulära fördelningen av histamin sker genom en metyltransferasreaktion, och som behöver en tillräcklig metyleringskapacitet, vilket i sin tur är beroende av att det finns tillräckligt med metylfolat, en annan reducerad form av folat.

För en person med omvandlingsproblem, så kommer således tillägg av folsyra bara att skapa att mer inaktivt folat kommer i omlopp, och dess absorption kommer att konkurrera med absorptionen av de aktiva formerna av folat, som återfinns i naturliga (inte folsyra berikade) livsmedel. Numera är det dock möjligt att erhålla tillskott i aktiva former som t.ex metylfolat eller 5-MTHF.

Så problemet med överskott av histamin orsakas inte av för mycket B12 eller folat, utan att det inte finns i rätt form och nödvändig mängd. Folsyra i formen ”folsyra” bör undvikas i synnerhet av personer som har förhöjt histamin utan dessa ska använda aktiva former.

Det finns ett antal negativa tecken och symtom som uppstår när man har för mycket histamin i kroppen:

Låg tolerans mot smärta
De med höga halter av histamin är ofta känsliga för fysisk beröring. De kan också ha en låg smärttröskel.

Hyperaktivitet
Höga halter av histamin gör det svårt för en person att sova eller sitta still. En person på en högt histamin kan ha svårigheter att somna in och brukar ha nätter med ytlig, störd och orolig sömn.

Tvångshandlingar
Tvångshandlingar kan vara ett tecken på att för höga halter av histamin finns fritt i kroppen, särskilt bland dem med hyperaktivitet. En person som ses som en "perfektionist" kanske lider av högt histamin, vilket gör det svårt för denne att slappna av.

Allergiska reaktioner
Reaktion mot histamin sig kan orsaka ett flertal vanliga besvär, såsom astma och hudreaktioner. Migrän och gastrointestinala besvär är också vanligt hos dem med höga halter av histamin i kroppen.
 
Depression
Kan vara ett tecken på histaminbesvär (läs mer ovan under depression), likaså tvångsmässiga självmordstankar.Dessa tillstånd bör noga utredas av läkare.

*Du kan läsa mer ingående om metyleringsprocessen längre ned i denna artikel...
 


Vitiligo
Det är vanligt att personer med vitiligo, en hudsjukdom där stora hudområden blir avpigmenterade har låga folatvärden. I en studie på 15 personer med vitiligo hade 11 låga folatvärden och 5 låga vitamin B12-värden. 8 personer fick behandling i 3 år med oral folsyra vitamin B12-sprutor och samtliga blev repigmenterade, vilket annars är mycket ovanligt förekommande.

Montes LF. et al. “Folic acid and vitamin B12 in vitiligo: A nutritional approach”. Cutis, 1992;50:39-42.

Vitiligo orsakas av en gradvis förstörelsen av melanocyter. Melanocyter är hudceller som  producerar hudpigment , melanin. När solljuset tränger in i huden, aktiverar det melanocyterna och produktionen av melanin. Melanin skyddar huden mot skador från solljus, när produktionen av melanin sjunker, förlorar huden sin färg och blir vit.


Vitiligo drabbar 1-2% av befolkningen och brukar normalt diagnostiseras i åldrarna runt 20 till 40 år, men även hos äldre. Vitiligo drabbar män och kvinnor lika. Det är drabbar både mörk och ljushyade.

En annan studie som publicerades i Dermatology Online Journal år 2012 visade låga nivåer av folsyra och B12 hos vitiligo patienter. Den visade också att nivåerna av homocystein var höga.


En tredje studie publicerad år 1997 i tidskriften kretsade Acta Derm Venereologica berörde 100 patienter med vitiligo. Studien pågick under 2 år och involverade en användning av folsyuten-celiakira och B12 tillskott tillsammans med solexponering. Resultaten av studien visade att ytterligare depigmentering stoppades hos 64 % av patienterna. En klar repigmentation observerades hos 52 % och totalt repigmentation noterade hos 6 % av patienterna.


Under studien uppmanades patienterna att kombinera tillskott av folsyra och B12 med solexponering under sommarmånaderna och UVB lampor under vintern. Resultaten visade tydligt att kombinationen av folsyra, vitamin B12 och UV-exponering var effektivare tillsammans än separata behandlingar.

Själv kan jag nämna att bland dem jag hjälpt och följt under en del år som utöver glutenintolerans även haft vitiligo i varierande grad, så är majoriteten av dem idag fria från det idag då jag från början rekommenderat kosttillskott som innehåller bl.a folsyra och B12 i aktiverade former.

Att jag rekommenderat just aktiva B-vitaminer beror på att hos en del personer klarar inte kroppen av att omvandla intagna B-vitaminer (metyleringsprocessen) till de former kroppen kan använda sig av, och trots intag kan ändå brister/underskott uppstå.

Vad är då MTHFR och varför är det så viktigt?
MTHFR står för metyl-tetrahydrofolat reduktas, ett enzym som ansvarar för metyleringen i cellerna i kroppen. MTHFR är en av de viktigaste enzymerna i människans fysiologi. MTHFR är en viktig faktor för leverns hälsa.

Defekter i metyleringsprocessen (MTHFR) vilket leder till folatbrist har i studier kopplats till kroniskt trötthetssyndrom och autism.


Det är väldigt vanligt att MTHFR-genen inte fungerar så bra som den borde. Varför är det så? Jo, det finns ett område i MTHFR-genen som har ett felaktigt baspar i DNA-strukturen. Denna förändring kallas polymorfism. När MTHFR-genen har denna polymorfism får enzymet, som produceras, en förändrad struktur. Denna förändrade struktur minskar funktionen av MTHFR-enzymet. MTHFR-enzymets uppgift är att omvandla folat (som vi får i oss via kosten eller som tillskott) till en form som kroppen kan använda nämligen metyltetrahydrofolat, som ofta kallas metylfolat.



Metylfolat är ett nyckelämne som utför 2 kritiska uppgifter:
Hjälper till att bilda neurotransmittorer (signalsubstanser) i hjärnan.Neurotransmittorer behövs för att vi skall kunna tänka, sova, utrycka känslor och lära oss saker. När nivåerna av metylfolat är för låga, är även nivåerna av neurotransmittorer låga. Låg produktion av neurotransmittorer kan orsaka beroendetillstånd, depression, oro, ADHD, mani, irritabilitet, sömnsvårigheter och inlärningsproblem för att nämna några.

Metylfolat ger oss möjlighet att bilda ett kritiskt ämne som heter s-adenosylmetionin, mer känt som SAMe. SAMe är livsnödvändigt då det hjälper till att reglera fler än 200 enzymer i kroppen. Utan SAMe upphör livet. Vid minskade nivåer av SAMe har man högre risk att drabbas av cancer, infertilitet, missfall, autism, trombos, högt blodtryck och diverse andra hälsoproblem.


Vilken funktion har SAMe?
Skyddar vårt DNA. Detta är mycket viktigt för att minska risken för exempelvis utveckling av cancer.
Sänker histaminnivåerna. Viktigt hos exempelvis allergiker.
Hjälper till vid bildningen av fosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är en viktig del av alla cellers membran. Om membranen blir skadade eller svaga kan detta leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis multipel skleros (MS) och cancer.

Metylering, varför är detta så viktigt?
Metylering är en viktig process som sker i cellerna i kroppen. När personer med genetisk mutation av MTHFR utsetts för olika skadliga ämnen, har de svårare att göra sig av med dessa substanser. Detta kan i sin tur leda till allvarliga sjukdomstillstånd.

Metyleringsprocesserna ansvarar för:
Reparation av celler
Produktion av signalsubstanser (neurotransmittorer)
Avgiftningsfunktioner
Ett fungerande immunsystem

Några tillstånd som kan vara kopplade till MTHFR genmutationer:
Bipolär sjukdom
Kroniskt trötthetstillstånd
IBS
Migrän
Alzheimers
Åderförkalkning
Stroke
Hjärtinfarkt
Bröstcancer
Metotrexat toxicitet
Depression/oro
Återkommande missfall
Vitiligo
Glutenintolerans

Tillstånd vilka föranleder rekommendation att testa sig för MTHFR mutationer:
Depressioner, oro, humörsvängningar, schizofreni
Sköldkörtelbesvär
Histaminbesvär (bestående)
Infertilitet
Förhöjda nivåer av folat (lågt B12)
Förhöjda nivåer av homocystein (brist B12 eller folat)
Förhöjda nivåer av S-Kobalamin (lågt folat)
Förhöjda nivåer av MMA (metylmalonat)
Patienter med: IBS, känslighet för olika typer av kemikalier, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom
Neurologiska sjukdomstillstånd: MS, Alzheimers, Autism
ADHD
Cancer
Kardiovaskulär sjukdom: hereditet för stroke, hjärtinfarkt, trombos, högt blodtryck
Känsligheter för läkemedel
Vitiligo
Glutenintolerans

Tillskott med aktiverad folsyra och B12 kan många gånger förbättra dåliga levervärden, då omvandlingsprocessen i sig kan vara en belastning för levern. En dålig leverfunktion kan således försvåra metyleringsprocessen (omvandlingen) av folsyra och B12 till den form som kroppen kan använda sig av. Många som bär en obehandlad celiaki eller glutenintolerans har ofta förhöjda levervärde.

Fortsatta besvär trots intag av en glutenfri kost och vitaminer?
De med celiaki/glutenintolerans som märker av håravfall, torrhud och sköldkörtelbesvär trots en glutenfri kost och vitamintillskott bör uteslutande använda sig av folsyra och B12 i aktiverade former.

Ökad risk för att utveckla brister
Äldre människor och gravida kvinnor, vid stress, alkoholmissbruk, celiaki, bantning, långvarig diarré och andra näringsupptagsstörningar samt efter kirurgiska ingrepp i mag/tarmkanalen och vid brännskador. Epilepsimedicin, p-piller, östrogen, vissa antibiotika och cellgifter ökar också risken.

Tillskott och former av folsyra
Intag av folsyra bör ske tillsammans med vitamin B12. Stora doser (upp till 1 000 µg folsyra) kan dölja en B12-brist. En hög dos folsyra kan sänka zinknivån, då ska man ta extra zinktillskott. De som regelbundet intar megadoser av C-vitamin (upp till 3 g dagligen) bör öka intaget av folsyra. Intag av pankreatin kan minska upptag av folsyra. Folsyratillskott bör intas några timmar efter intag av pankreatintillskott.
Folinsyra och 5-metylhydrofolat är de aktiva formerna av folsyra. Som jag nämnde ovan får vissa personer ett mycket bättre resultat och mående vid intag av de aktiva formerna. Det har bevisats i studier att tillskott av folsyra är mer verksam än folsyra i maten.

Toxiska doser eller biverkningar
Inga kända toxiska effekter. Man måste vara uppmärksam på vitamin B12-brister, eftersom anemin kan förbättras men neurologiska symtom kan fortskrida och bli bestående. Vid provtagning måste alltid följande prover tas: homocystein, kobalamin (B12) och folat, detta för att avgöra om det även finns en brist på B12 i bakgrunden som annars riskerar att maskeras. Läkaren kan även avgöra om proverna behöver "diffas med MMA" (metylmalonsyra, MMA är en känslig markör för intracellulär kobalaminbrist), fråga din läkare om detta.

Inlägget kommer att uppdateras i mån av tid…


*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker. Det är det stora uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är det också ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.
Referenser till ovan artikel:

Institute of Medicine. Food and Nutrition Board (1998). Dietary Reference Intakes: Thiamin, Riboflavin, Niacin, Vitamin B6, Folate, Vitamin B12, Pantothenic Acid, Biotin, and Cholineexternal link disclaimer. Washington, DC, National Academy Press.

Carmel R (2005). Folic Acid. Modern Nutrition in Health and Disease. M. Shils, M. Shike, A. Ross, B. Caballero and R. Cousins. Baltimore, MD, Lippincott Williams & Wilkins: 470-481.

Yetley EA, Pfeiffer CM, Phinney KW, Fazili Z, Lacher DA, Bailey RL, et al. (2011). Biomarkers of folate status in NHANES: a roundtable summary. Am J Clin Nutr 94(1): 303S-312S. [PubMed abstract]

Colapinto CK, O'Connor DL, Dubois L, Tremblay MS (2012). Folic acid supplement use is the most significant predictor of folate concentrations in Canadian women of childbearing age. Appl Physiol Nutr Metab 37(2): 284-292. [PubMed abstract]

Green R (2011). Indicators for assessing folate and vitamin B-12 status and for monitoring the efficacy of intervention strategies. Am J Clin Nutr 94(2): 666S-672S. [PubMed abstract]
  
 Whittaker P, Tufaro PR, Rader JI (2001). Iron and folate in fortified cereals. J Am Coll Nutr 20(3): 247-254. [PubMed abstract]
   
Wilson RD, Johnson JA, Wyatt P, Allen V, Gagnon A, Langlois S, et al. (2007). Pre-conceptional vitamin/folic acid supplementation 2007: the use of folic acid in combination with a multivitamin supplement for the prevention of neural tube defects and other congenital anomalies. J Obstet Gynaecol Can 29(12): 1003-1026. [PubMed abstract]

Centers for Disease Control and Prevention (2010). CDC Grand Rounds: additional opportunities to prevent neural tube defects with folic acid fortification. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 59(31): 980-984. [PubMed abstract.

Yeung LF, Cogswell ME, Carriquiry AL, Bailey LB, Pfeiffer CM, Berry RJ (2011). Contributions of enriched cereal-grain products, ready-to-eat cereals, and supplements to folic acid and vitamin B-12 usual intake and folate and vitamin B-12 status in US children: National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES), 2003-2006. Am J Clin Nutr 93(1): 172-185. [PubMed abstract]
    
Bailey RL, Dodd KW, Gahche JJ, Dwyer JT, McDowell MA, Yetley EA, et al. (2010). Total folate and folic acid intake from foods and dietary supplements in the United States: 2003-2006. Am J Clin Nutr 91(1): 231-237. [PubMed abstract]

Bailey RL, McDowell MA, Dodd KW, Gahche JJ, Dwyer JT, Picciano MF (2010). Total folate and folic acid intakes from foods and dietary supplements of US children aged 1-13 y. Am J Clin Nutr 92(2): 353-358. [PubMed abstract]
   
Andreeva VA, Touvier M, Kesse-Guyot E, Julia C, Galan P, Hercberg S (2012). B Vitamin and/or omega-3 Fatty Acid Supplementation and Cancer: Ancillary Findings From the Supplementation With Folate, Vitamins B6 and B12, and/or Omega-3 Fatty Acids (SU.FOL.OM3) Randomized Trial. Arch Intern Med 172(7): 540-547. [PubMed abstract]

Ebbing M, Bønaa KH, Nygård O, Arnesen E, Ueland PM, Nordrehaug JE, et al. (2009). Cancer incidence and mortality after treatment with folic acid and vitamin B12. JAMA 302(19): 2119-2126. [PubMed abstract.

Giovannucci E, Stampfer MJ, Colditz GA, Rimm EB, Trichopoulos D, Rosner BA, et al. (1993). Folate, methionine, and alcohol intake and risk of colorectal adenoma. J Natl Cancer Inst 85(11): 875-884. [PubMed abstract.

Giovannucci E, Stampfer MJ, Colditz GA, Hunter DJ, Fuchs C, Rosner BA, et al. (1998). Multivitamin use, folate, and colon cancer in women in the Nurses' Health Study. Ann Intern Med 129(7): 517-524. [PubMed abstract]

Gibson TM, Weinstein SJ, Pfeiffer RM, Hollenbeck AR, Subar AF, Schatzkin A, et al. (2011). Pre- and postfortification intake of folate and risk of colorectal cancer in a large prospective cohort study in the United States. Am J Clin Nutr 94(4): 1053-1062. [PubMed abstract]'

Song Y, Manson JE, Lee IM, Cook NR, Paul L, Selhub J, et al. (2012). Effect of combined folic Acid, vitamin b6, and vitamin B12 on colorectal adenoma. J Natl Cancer Inst 104(20): 1562-1575. [PubMed abstract]

Figueiredo JC, Mott LA, Giovannucci E, Wu K, Cole B, Grainge MJ, et al. (2011). Folic acid and prevention of colorectal adenomas: a combined analysis of randomized clinical trials. Int J Cancer 129(1): 192-203. [PubMed abstract]

Cole BF, Baron JA, Sandler RS, Haile RW, Ahnen DJ, Bresalier RS, et al. (2007). Folic acid for the prevention of colorectal adenomas: a randomized clinical trial. JAMA 297(21): 2351-2359. [PubMed abstract]

Figueiredo JC, Grau MV, Haile RW, Sandler RS, Summers RW, Bresalier RS, et al. (2009). Folic acid and risk of prostate cancer: results from a randomized clinical trial. J Natl Cancer Inst 101(6): 432-435. [PubMed abstract]

Tomaszewski JJ, Cummings JL, Parwani AV, Dhir R, Mason JB, Nelson JB, et al. (2011). Increased cancer cell proliferation in prostate cancer patients with high levels of serum folate. Prostate 71(12): 1287-1293. [PubMed abstract]

Kim YI (2006). Folate: a magic bullet or a double edged sword for colorectal cancer prevention? Gut 55(10): 1387-1389. [PubMed abstract]

Ulrich CM, Potter JD (2006). Folate supplementation: too much of a good thing? Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 15(2): 189-193. [PubMed abstract]

Mason JB (2011). Unraveling the complex relationship between folate and cancer risk. Biofactors 37(4): 253-260. [PubMed abstract]

Lee JE, Willett WC, Fuchs CS, Smith-Warner SA, Wu K, Ma J, et al. (2011). Folate intake and risk of colorectal cancer and adenoma: modification by time. Am J Clin Nutr 93(4): 817-825. [PubMed abstract]

Clarke R, Halsey J, Lewington S, Lonn E, Armitage J, Manson JE, et al. (2010). Effects of lowering homocysteine levels with B vitamins on cardiovascular disease, cancer, and cause-specific mortality: Meta-analysis of 8 randomized trials involving 37 485 individuals. Arch Intern Med 170(18): 1622-1631. [PubMed abstract]

Huang T, Chen Y, Yang B, Yang J, Wahlqvist ML, Li D (2012). Meta-analysis of B vitamin supplementation on plasma homocysteine, cardiovascular and all-cause mortality. Clin Nutr 31(4): 448-454. [PubMed abstract]

Toole JF, Malinow MR, Chambless LE, Spence JD, Pettigrew LC, Howard VJ, et al. (2004). Lowering homocysteine in patients with ischemic stroke to prevent recurrent stroke, myocardial infarction, and death: the Vitamin Intervention for Stroke Prevention (VISP) randomized controlled trial. JAMA 291(5): 565-575. [PubMed abstract]

Lonn E, Yusuf S, Arnold MJ, Sheridan P, Pogue J, Micks M, et al. (2006). Homocysteine lowering with folic acid and B vitamins in vascular disease. N Engl J Med 354(15): 1567-1577. [PubMed abstract]

Albert CM, Cook NR, Gaziano JM, Zaharris E, MacFadyen J, Danielson E, et al. (2008). Effect of folic acid and B vitamins on risk of cardiovascular events and total mortality among women at high risk for cardiovascular disease: a randomized trial. JAMA 299(17): 2027-2036. [PubMed abstract]

Ebbing M, Bleie Ø, Ueland PM, Nordrehaug JE, Nilsen DW, Vollset SE, et al. (2008). Mortality and cardiovascular events in patients treated with homocysteine-lowering B vitamins after coronary angiography: a randomized controlled trial. JAMA 300(7): 795-804. [PubMed abstract]

Armitage JM, Bowman L, Clarke RJ, Wallendszus K, Bulbulia R, Rahimi K, et al. (2010). Effects of homocysteine-lowering with folic acid plus vitamin B12 vs placebo on mortality and major morbidity in myocardial infarction survivors: a randomized trial. JAMA 303(24): 2486-2494. [PubMed abstract]

Lichtenstein AH, Appel LJ, Brands M, Carnethon M, Daniels S, Franch HA, et al. (2006). Diet and lifestyle recommendations revision 2006: a scientific statement from the American Heart Association Nutrition Committee. Circulation 114(1): 82-96. [PubMed abstract]

Seshadri S, Beiser A, Selhub J, Jacques PF, Rosenberg IH, D'Agostino RB, et al. (2002). Plasma homocysteine as a risk factor for dementia and Alzheimer's disease. N Engl J Med 346(7): 476-483. [PubMed abstract]

Ravaglia G, Forti P, Maioli F, Martelli M, Servadei L, Brunetti N, et al. (2005). Homocysteine and folate as risk factors for dementia and Alzheimer disease. Am J Clin Nutr 82(3): 636-643. [PubMed abstract]

Clarke R (2008). B-vitamins and prevention of dementia. Proc Nutr Soc 67(1): 75-81. [PubMed abstract

Hooshmand B, Solomon A, Kåreholt I, Rusanen M, Hanninen T, Leiviskä J, et al. (2012). Associations between serum homocysteine, holotranscobalamin, folate and cognition in the elderly: a longitudinal study. J Intern Med 271(2): 204-212. [PubMed abstract.

Eussen SJ, de Groot LC, Joosten LW, Bloo RJ, Clarke R, Ueland PM, et al. (2006). Effect of oral vitamin B-12 with or without folic acid on cognitive function in older people with mild vitamin B-12 deficiency: a randomized, placebo-controlled trial. Am J Clin Nutr 84(2): 361-370. [PubMed abstract

Kang JH, Cook N, Manson J, Buring JE, Albert CM, Grodstein F (2008). A trial of B vitamins and cognitive function among women at high risk of cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 88(6): 1602-1610. [PubMed abstract]

Aisen PS, Schneider LS, Sano M, Diaz-Arrastia R, van Dyck CH, Weiner MF, et al. (2008). High-dose B vitamin supplementation and cognitive decline in Alzheimer disease: a randomized controlled trial. JAMA 300(15): 1774-1783. [PubMed abstract

Walker JG, Batterham PJ, Mackinnon AJ, Jorm AF, Hickie I, Fenech M, et al. (2012). Oral folic acid and vitamin B-12 supplementation to prevent cognitive decline in community-dwelling older adults with depressive symptoms--the Beyond Ageing Project: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 95(1): 194-203. [PubMed abstract]

Balk EM, Raman G, Tatsioni A, Chung M, Lau J, Rosenberg IH (2007). Vitamin B6, B12, and folic acid supplementation and cognitive function: a systematic review of randomized trials. Arch Intern Med 167(1): 21-30. [PubMed abstract]

Malouf R, Grimley Evans J (2008). Folic acid with or without vitamin B12 for the prevention and treatment of healthy elderly and demented people. Cochrane Database Syst Rev (4): CD004514. [PubMed abstract]

Dangour AD, Whitehouse PJ, Rafferty K, Mitchell SA, Smith L, Hawkesworth S, et al. (2010). B-vitamins and fatty acids in the prevention and treatment of Alzheimer's disease and dementia: a systematic review. J Alzheimers Dis 22(1): 205-224. [PubMed abstract]

Ford AH, Almeida OP (2012). Effect of homocysteine lowering treatment on cognitive function: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Alzheimers Dis 29(1): 133-149. [PubMed abstract]

Coppen A, Bailey J (2000). Enhancement of the antidepressant action of fluoxetine by folic acid: a randomised, placebo controlled trial. J Affect Disord 60(2): 121-130. [PubMed abstract]

Morris MS, Fava M, Jacques PF, Selhub J, Rosenberg IH (2003). Depression and folate status in the US Population. Psychother Psychosom 72(2): 80-87. [PubMed abstract]

Coppen A, Bolander-Gouaille C (2005). Treatment of depression: time to consider folic acid and vitamin B12. J Psychopharmacol 19(1): 59-65. [PubMed abstract]

Papakostas GI, Petersen T, Mischoulon D, Ryan JL, Nierenberg AA, Bottiglieri T, et al. (2004). Serum folate, vitamin B12, and homocysteine in major depressive disorder, Part 1: predictors of clinical response in fluoxetine-resistant depression. J Clin Psychiatry 65(8): 1090-1095. [PubMed abstract]

Taylor MJ, Carney S, Geddes J, Goodwin G (2003). Folate for depressive disorders. Cochrane Database Syst Rev(2): CD003390. [PubMed abstract.

Pitkin RM (2007). Folate and neural tube defects. Am J Clin Nutr 85(1): 285S-288S. [PubMed abstract]

Lamers Y (2011). Folate recommendations for pregnancy, lactation, and infancy. Ann Nutr Metab 59(1): 32-37. [PubMed abstract]

Scott JM (2001). Evidence of folic acid and folate in the prevention of neural tube defects. Bib Nutr Diet (55): 192-195. [PubMed abstract]

Molloy AM, Kirke PN, Brody LC, Scott JM, Mills JL (2008). Effects of folate and vitamin B12 deficiencies during pregnancy on fetal, infant, and child development. Food Nutr Bull 29(2 Suppl): S101-111; discussion S112-105. [PubMed abstract

Williams LJ, Rasmussen SA, Flores A, Kirby RS, Edmonds LD (2005). Decline in the prevalence of spina bifida and anencephaly by race/ethnicity: 1995-2002. Pediatrics 116(3): 580-586. [PubMed abstract]

Dary O (2009). Nutritional interpretation of folic acid interventions. Nutr Rev 67(4): 235-244. [PubMed abstract]

Shane B (2012). Folate-responsive birth defects: of mice and women. Am J Clin Nutr 95(1): 1-2. [PubMed abstract]

Centers for Disease Control and Prevention. (2012). Folic Acid, Recommendations, Occurrence Preventionexternal link disclaimer. Retrieved July 28, 2012.

Centers for Disease Control (1991). Use of folic acid for prevention of spina bifida and other neural tube defects--1983-1991. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 40(30): 513-516. [PubMed abstract

Czeizel AE, Puho EH, Langmar Z, Acs N Bánhidy F (2010). Possible association of folic acid supplementation during pregnancy with reduction of preterm birth: a population-based study. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 148(2): 135-140. [PubMed abstract

Botto LD, Mulinare J, Erickson JD (2000). Occurrence of congenital heart defects in relation to maternal mulitivitamin use. Am J Epidemiol 151(9): 878-884. [PubMed abstract

Shaw GM, O'Malley CD, Wasserman CR, Tolarova MM, Lammer EJ (1995). Maternal periconceptional use of multivitamins and reduced risk for conotruncal heart defects and limb deficiencies among offspring. Am J Med Genet 59(4): 536-545. [PubMed abstract]

Johnson MA (2007). If high folic acid aggravates vitamin B12 deficiency what should be done about it? Nutr Rev 65(10): 451-458. [PubMed abstract]

Morris MS, Jacques PF, Rosenberg IH, Selhub J (2007). Folate and vitamin B-12 status in relation to anemia, macrocytosis, and cognitive impairment in older Americans in the age of folic acid fortification. Am J Clin Nutr 85(1): 193-200. [PubMed abstract

Selhub J, Morris MS, Jacques PF (2007). In vitamin B12 deficiency, higher serum folate is associated with increased total homocysteine and methylmalonic acid concentrations. Proc Natl Acad Sci U S A 104(50): 19995-20000. [PubMed abstract

Selhub J, Morris MS, Jacques PF, Rosenberg IH (2009). Folate-vitamin B-12 interaction in relation to cognitive impairment, anemia, and biochemical indicators of vitamin B-12 deficiency. Am J Clin Nutr 89(2): 702S-706S. [PubMed abstract]

Berry RJ, Carter HK, Yang Q (2007). Cognitive impairment in older Americans in the age of folic acid fortification. Am J Clin Nutr 86(1): 265-267; author reply 267-269. [PubMed abstract]

Carmel R (2009). Does high folic acid intake affect unrecognized cobalamin deficiency, and how will we know it if we see it? Am J Clin Nutr 90(6): 1449-1450. [PubMed abstract]

Mills JL, Carter TC, Scott JM, Troendle JF, Gibney ER, Shane B, et al. (2011). Do high blood folate concentrations exacerbate metabolic abnormalities in people with low vitamin B-12 status? Am J Clin Nutr 94(2): 495-500. [PubMed abstract]

Natural Medicines Comprehensive Databaseexternal link disclaimer. (2012). Folate.Duhra P (1993). Treatment of gastrointestinal symptoms associated with methotrexate therapy for psoriasis. J Am Acad Dermatol 28(3): 466-469. [PubMed abstract]

Ortiz Z, Shea B, Suarez Almazor M, Moher D, Wells G, Tugwell P (2000). Folic acid and folinic acid for reducing side effects in patients receiving methotrexate for rheumatoid arthritis. Cochrane Database Syst Rev (2): CD000951. [PubMed abstract]

Linnebank M, Moskau S, Semmler A, Widman G, Stoffel-Wagner B, Weller M, et al. (2011). Antiepileptic drugs interact with folate and vitamin B12 serum levels. Ann Neurol 69(2): 352-359. [PubMed abstract]

Halsted CH, Gandhi G, Tamura T (1981). Sulfasalazine inhibits the absorption of folates in ulcerative colitis. N Engl J Med 305(25): 1513-1517. [PubMed abstract]

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0304416580900823





måndag 18 januari 2016

Näringsfattiga frukter och grönsaker - Det industriella jordbruket

Allt näringsfattigare mat och allt mindre av vitaminer och mineraler.


I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium, molybden och C-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.

Trenden nu handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras. Frukt och grönsaker som plockas innan de är mogna och som sedan får mogna konstgjort har ingen näring. Det är i mognadsprocessen vitaminerna skapas.

Vi får allt surare jordar, jordar som inte tillåts vila (ligga i träda), naturgödsling sker i allt mindre omfattning tack vare konstgödning och allt detta bidrar till utarmning. Konstgödseln tillför bara kväve, fosfor och kalium (NPK) och möjligen magnesium vid kalkning. Men det är minst tjogtalet ämnen till som är viktiga för människans hälsa.  Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen såsom fytokemikalier. Fytokemikaler är en typ av antioxidanter som anses viktiga och som finns i vår mat.

Idag känner man till cirka 5000 olika fytokemikalier, fytonutrienter, men experter tror att det finns många fler att upptäcka. Fytokemikalier är en del av plantornas immunförsvar, skyddar växterna mot solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insektsangrepp. De flesta fytokemikalier är således nyttiga för hälsan, men det finns också giftiga varianter till exempel i giftsvampar.
​


 
Kommersiella växtförädlare har varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar och i den processen har grönsakerna förlorat många av sina viktiga näringsämnen och fytokemikalier allt i takt med att odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Sharon Mac Gregor är en av marknadscheferna på en av de största växtförädlarna Monsanto och hon bekräftar att det ofta finns en motsättning mellan hög avkastning och att ta fram så nyttiga grönsaker som möjligt
– Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera, säger Sharon MacGregor. 

När plantorna ska växa fort och producera mycket blir de helt enkelt inte lika nyttiga. Sharon MacGregor säger att de kan ta fram nyttigare grönsaker men då måste handeln betala mer och det vill de inte.
– Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning, säger Sharon MacGregor.

Redan 1936 (då var det jordflykt i USA) konstaterades att tre fjärdedelar av mineralerna hade försvunnit från den odlade jorden i världen på 100 år och att i USA fanns det bara ca 15 procent kvar.


Konstgödsling
Medical Research Council i England har funnit att mineralinnehållet i grödorna minskat drastiskt på femtio år, 1940-1991. Mängden koppar hade minskat med tre fjärdedelar, zink med fyra femtedelar, natrium med hälften, magnesium och järn med en fjärdedel. Kalium hade minskat med en sjättedel.
 
Då ingår kalium ändå i NPK-gödningen. Blomstergödning är mer sammansatt än den NPK som anses räcka för människoföda. Resten av mineralerna är tänkt att komma från jorden genom vittringen. En ogödslad äng ger ett halvt ton hö. Då räcker vittringen för att ge mineraler, men inte nu när det med kvävegödsling är fråga om tjugo gånger mer. I varje fall inte om man som nu genom gödning med närsalter inaktiverar markens mikroliv, krypen som hämtar ut mineralerna från jorden.

För den ekologiska odlingen, där man inte kan dopa grödan med kväve, utan måste få det indirekt genom gröngödsling med växter som samlat kväve från luften, är det viktigt med ett rikt mikroliv för att få en bra skörd. Bortforslingen av mineral kompenseras med stenmjöl, krossat från näringsrikt berg.



Chockerande resultat
En undersökning från år 2003 som presenterades i The Journal of Agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (Vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.


En studie från 2003 med inriktning på att utvärdera nedbrytning av broccolins näringsinnehåll under lagring och tiden i butiksmiljö. Broccolin lagrades i sju dagar vid en temperatur av 1 grad, följt av tre dagar med 15 grader för att simulera en butiksmiljö. I slutet av studien hade broccoli förlorat mellan 71 och 80 procent av dess glukosinolater - svavelhaltiga föreningar som visat sig ha cancerhämmande egenskaper - och cirka 60 procent av sina flavonoida antioxidanter.

Stenålderskost
En folkstam på Nya Guinea, som fortfarande åt stenålderskost, var befriade från hjärtsjukdom, åderförkalkning, diabetes och andra västerländska sjukdomar. Stenåldersfödan utgjordes av kött, fisk, skaldjur, rotfrukter, nötter, insekter och larver, men inte av mejeriprodukter, fett, socker och spannmål som står för 70 procent av vårt kaloriintag idag.

En orsak till de stora hälsoskillnaderna kan dock vara att modern mat är så utarmat på näringsämnen och att proportionerna mellan ämnen kan vara så förryckt. Vi bör få i oss ungefär lika delar av de två typerna av fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Det fick vi med stenålderskosten.

Fler studier görs
Här är ett axplock av studier som visar hur moderna sorter innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter: 
Hallon: Man upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie i vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.
Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.
Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer än odlade tomater.
Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.

En jämförelse år 1997 av uppgifter från 1930-talet och 1980-talen, fann att kalcium i färska grönsaker föreföll överlag att ha minskat med 19 procent, och järn med 22 procent.

En ny analys av data år 2005 kom fram till att grönsaker hade av mindre koppar, magnesium och natrium, och frukt mindre av koppar, järn och kalium.


Skyddande effekt
Lykopen (karotenoid) som naturligt finns i tomat har en cancerskyddande effekt. Små tomater har i regel högre halt av lykopen än stora. Extra röda tomater likaså. Ca 2/3 av kommersiellt odlade tomaterna som återfinns i butiken har väldigt låga halter av lykopen. Tomatsorten Flavence som vissa odlare driver upp, har visat sig innehöll mer än dubbelt så mycket. De tomater du själv odlar i eget växthus/drivhus tillsammans med näringsrik och välgödslad jord, är rika på näringsämnen och lykopen jämfört med kommersiella.

Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalier för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.


En liten översikt

Blåbär Blålila färg från antocyaniner. Tycks motverka blodproppar, urinvägsinfektion och kanske skydda mot demens (djurförsök).
Broccoli Glukosinolater ger krispig konsistens. Förebygger cancer, särskilt hormonberoende former som prostata- och livmoderscancer. Skyddar även hjärtat och förebygger kanske stroke.
Grapefrukt Färgas av rött lykopen och orangegult betakaroten. Innehåller en mängd cancerbekämpande ämnen.
Gurka (med skal) Lutein och zeaxantin kan motverka ögonsjukdomar, och aktivera immunsystemet så att det skyddar mot cancer.
Jordgubbar Innehåller rödlila antocyanid och har antioxiderande effekt som skyddar mot cancer. Kan eventuellt förbättra hjärnfunktionen.
Kiwi Innehåller mycket antioxidanter, och motverkar cancer.
Morot En av de bästa cancerbekämpande grönsakerna. Minskar även risken för stroke, typ-2 diabetes och sänker kolesterolnivåer. Innehåller en rad karotenoider.
Papaya Innehåller karotenoider och minskar risken för cancer.
Rödbeta Färgpigmentet betacyanin kan ha en effekt på vissa cancerformer.
Tomat Det röda pigmentet lykopen är en mycket effektiv antioxidant. Tomater skyddar mot cancer, bland annat prostatacancer, och kanske mot kranskärlssjukdom.
Vitkål krispiga grönsaker innehåller glukosinolater som skyddar mot cancer.
Vitlök Organosulfider ger lökväxter speciell lukt och smak. Skyddar kanske mot cancer och hjärtsjukdom.
Äpple Quercetin i äpple, lök och te är en stark antioxidant. Skyddar mot cancer och hjärtsjukdom, kanske även mot virus och inflammation.

Ärtgrön, tomatröd, citrongul eller aubergine - det är dags att ta fram färgpaletten på matbordet. Forskning har nämligen visat att växtrikets färgpigment förebygger sjukdomar. Utan att kunna ämnena i detalj täcker vi in de viktigaste genom att se till att få lite gult, rött, orange, grönt och
blålila i frukt- och grönsakskorgen.
- Och ju intensivare färg, desto högre innehåll av antioxidanter. Vi kan lita på ögonen som vetenskapliga instrument", säger James Joseph som är professor vid Tufts University i Boston.
 
Tolv vitaminer och tio mineraler i en liten tablett så behöver du inte bekymra dig, löd gårdagens budskap. Den senaste forskningen slår fast att det finns tusentals ämnen i frukt, grönsaker, nötter och fullkorn som kroppen behöver. Annars blir vi sjuka.
Var tredje magcancer, var tredje kranskärlssjukdom och var tionde stroke beror på att vi äter för lite frukt och grönt, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Lukter och smaker kan både attrahera pollinerande bin och avskräcka gnagande insekter. Lökväxternas svavelrika ämnen är ett exempel på ett effektivt insektsmedel.


Andra ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp, till exempel resveratrol som finns i röda vindruvor. Druvextrakt kan motverka hjärtsjukdomar och kanske ge oss ett längre liv, visar studier. En effekt som tillskrivs resveratrol. Resveratrol finns främst i druvans skal, eftersom det skyddar mot angrepp utifrån. Så är det för många frukter. Äppelskalet är till exempel det nyttigaste på äpplet.

Fytokemikalier kan indelas på olika sätt. Ett sätt är efter kemisk struktur. Resveratrol tillhör den stora gruppen polyfenoler. När vi får i oss polyfenoler binds de till proteiner i saliven, vilket lämnar en sträv smak. Strävheten efter rött vin eller te är typiska exempel. Komplexet av polyfenol och protein bryts inte helt ner i magen. Det gör att polyfenoler kan nå blodet fortfarande bundna till protein och ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl.

Ett annat sätt är att gruppera ämnen efter deras funktion. Numer vimlar marknaden av preparat som ger kroppen ett enkelt "rostskydd". Det finns anledning att vara misstänksam mot lättköpta lösningar, men det finns inga tvivel om att antioxidanter från maten är viktiga för att förebygga kroniska sjukdomar.

Syre är en grundförutsättning för vår överlevnad. Men i de kemiska processer i cellerna där syre används, oxidationsprocesser, bildas också instabila syremolekyler som kallas fria radikaler. Fria radikaler bildas spontant, men kommer även av yttre påverkan som strålning, rökning, alkohol och miljögifter. De fria radikalerna kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen som till exempel DNA. Skadorna kan påskynda åldrandet och ge upphov till en rad sjukdomar, till exempel hjärtsjukdomar och cancer.

Precis som kroppen har ett försvar mot andra attacker, finns ett vapen mot de fria radikalerna - antioxidanter. Antioxidanter kan bildas av cellerna själva, eller komma via maten som till exempel C-vitamin, E-vitamin och en armé av fytokemikalier.

Prostatacancer
Men en ny studie visar att pulver av hela tomater minskar risken för prostatacancer effektivare än rent lykopen. Det stärker flera forskares uppfattning att den skyddande effekten av fytokemikalier kommer av att en rad olika ämnen samverkar.

Rui Hai Liu leder en forskargrupp vid Cornell University i staten New York. Han har länge forskat på fytokemikaliers hälsoeffekter, men kan inte peka ut vilka som är effektivast.
- De är som en symfoniorkester. Kan du välja ett enda av instrumenten för att framföra en hel symfoni? Nej, du måste se ett livsmedel som en helhet", säger han.

För att rangordna hälsoeffekten av de populäraste frukterna och grönsakerna har Rui Hai Lius grupp tagit fram en bioaktivitetsskala. De listar vanliga amerikanska råvaror efter antioxiderande effekt och förmåga att hindra cancerceller från att föröka sig. Av frukterna är tranbär bäst, följt av äpple.

I grönsaksligan har spenaten en övertygande ledning, främst på grund av sin förmåga att trycka ner cancerceller, tätt följd av röd paprika. De vita grönsakerna som lök och vitkål har måttligt innehåll av antioxidanter, men innehåller andra ämnen som gör att de motverkar cancer. Antioxidanten C-vitamin förstörs lätt av både värme och kyla. Det är väl känt. Men hur påverkas egentligen fytokemikalierna av kokning eller frysning?
 
- Fytokemikalier är inte särskilt förtjusta i värme", säger James Joseph.

Mikrovågsugnen pekar han ut som den allra största boven, som förstör många ämnen. Spanska forskare publicerade nyligen en studie som stärker teorin. De har jämfört hur flavonoider i broccoli, många av dem antioxidanter, påverkas av tillagning. Efter ångkokning fanns runt 90 procent av flavonoiderna kvar, medan bara ett par procent överlevde en omgång i mikrovågsugnen. Forskarna tror att det beror på att mikrovågorna värmer grönsakerna inifrån och når högre temperaturer.


Men tillagning kan ändå ha fördelar. En amerikansk forskargrupp har studerat innehållet av lykopen i olika tomatprodukter. Artikeln kallas skämtsamt pizzastudien, eftersom tomater som tillagas med lite olja som i pizzans tomatsås, visade sig innehålla mycket mer lykopen än färska tomater. Vid kokning förstörs cellväggarna, och lykopenet frigörs. Upptaget underlättas ytterligare av en skvätt olja, eftersom lykopen är fettlösligt.

För att kroppen ska kunna ta upp fytokemikalier behövs också alerta tarmbakterier. Alicja Wolk är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har studerat så kallade fytoöstrogener. De bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel bönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot cancer. 

Tarmfloran arbetar bättre om den får hjälp av goda bakterier från till exempel yoghurt eller syrade grönsaker.
- Vi lever i symbios med våra bakterier. Kroppen måste vara i balans", säger hon.
 
Sjukdomar som påverkas mest av fytokemikalier utvecklas långsamt, som cancer och sjukdomar i
hjärta och kärl. År ut och år in av gradvis förfettning av kärlen ger till slut hjärtsjukdom. En tumör är också resultatet av en lång process, där celler spårat ur steg för steg.

- Det räcker inte att få dåligt samvete och äta perfekt i en vecka. Det handlar om förändringar på DNA-nivå. Vi behöver få det rätta skyddet varje dag", säger Alicja Wolk.

Varken Rui Hai Liu, James Joseph eller Alicja Wolk tror att renframställda kosttillskott kan ersätta en varierad kost. Det handlar om en fin balans mellan en rad olika fytokemikalier i väl avvägda doser.
- Naturen vet vad den gör när den blandar kemikalier", säger Alicja Wolk.


Avslutningsvis kan man säga att det är  av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen för oss alla och speciellt viktigt är det  för dem som lever på en gluten/mejerifri kost som i sig kan vara ganska näringsfattig.

Att dagens utarmade mat i sig kan göra oss sjuka i längden är vi nog alla överens om. Sjukdom vill man försöka bota med piller som ofta gör oss ännu sjukare. Det blir behandling av symptomen i stället för att gå till orsaken. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin tjänar pengar. Vi får betala.
 

För att motverka utarmningen måste vi således ta till kosttillskott. Bättre vore att betala lite mer för att få ekologisk mat, eller att anstränga oss med att odla själva.


Referenser:
Boilear TW et al. Prostate carcinogenesis in N-methyl-N-nitrosurea..., Natl Cancer Inst 2003;95:1578-86
Chu, Y-F et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Vegetables, J Agric Food Chem 2002;50:6910-16

Giovannucci, E. Intake of carotenoids and retinol in relation to risk of prostate cancer, J Natl Cancer Inst. 1995; 87(23):1767-76

Liu, RH. Health benefits of fruit and vegetables are from additive and synergistic combinations of phytochemicals, Am J Clin Nutr 2003; 78(suppl):517S-20S

Sun, J et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Fruits, J Agric Food Chem 2002;50:7449-54

Vallejo, F et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli, J Sci Food Agric 2003;83(14):1511-16

UC Berkeley Wellness Letter, October 2003

UC Berkeley Wellness Letter, October 2002

The Color Code, James A Joseph, Hyperion Books mars 2002

Wellness Foods, Rebus New York 2002


http://www.miljomagasinet.se/artiklar/utarmn.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostraden-maste-vaega-in-hur-maten-producerats-15578 

http://www.halsosidorna.se/Antioxidanter.htm#fytokemikalier

http://stud.epsilon.slu.se/1756/1/svensson_l_100904.pdf

JOURNAL OF HORTICULTURAL SCIENCE & BIOTECHNOLOGY, 80 (6). pp. 660-667. ISSN 1462-0316 

https://www.researchgate.net/publication/269992648_Fruit_Yield_and_Quality_and_Irrigation_Water_Use_Efficiency_of_Summer_Squash_Drip-Irrigated_with_Different_Irrigation_Quantities_in_a_Semi-Arid_Agricultural_Area

https://www.researchgate.net/publication/240613986_Changing_crop_magnesium_concentrations_Impact_on_human_health 

https://www.researchgate.net/publication/251962013_The_potential_of_nutrition_to_promote_physical_and_behavioural_well-being

https://www.researchgate.net/publication/283687427_Ecological_determinants_of_health_food_and_environment_on_human_health