Kostrelaterade sjukdomar. Gluten, mjölk, besvär och följdsjukdomar

Glutenintolerans, glutenkänslighet, celiaki, autoimmuna sjukdomar och allergi. Skadorna av gluten och processade mejerier visar sig allt längre ner i åldrarna. Vården behandlar bara kroppens symtom att något är fel, ingen föreslår kostbyte. Tarmskador ger näringsbrist, anemier och följdsjukdomar. Forskning pågår säger man...Vad kostar detta? Folk blir allt sjukare. Miljarder läggs i löner och till forskning som inte leder någon nämnvärd stans alls, mer än till kryptiska utlåtanden.

söndag 19 augusti 2018

Fibromyalgi oftast kopplat till kosthållning!

Fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter. Fibromyalgi är ett tillstånd där den drabbade bland annat lider av besvärande muskel och vävnadssmärta samt trötthet.

Fibromyalgi är som oftast kopplat till vad du äter och inte tål. I detta inlägg ska vi djuplodande ta upp fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter, animaliska produkter och andra livsmedel.

Men vad är då fibromyalgi? Allt mer forskning och vittnesmål tyder nu helt klart på att vi har att göra med en kostrelaterad åkomma

*Inlägget uppdaterat 10 augusti 2019.

"Vi ha icke med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skola försvinna av sig själva".
Citat av hälsopionjären Are Waerland år 1943.

Visst är det helt rätt, livsföringsfelen vi idkar måste vi lära oss att förstå och ta oss ur dessa genom att införskaffa kunskap, och då framförallt rätt kunskap. Fibromyalgi är en sjukdom som går bakåt i tiden även innan år 1900, fast då var fibromyalgi väldig ovanlig mot vad det är idag.

Att fibromyalgi ökat lavinartat de sista 100 åren i västvärlden har sin orsak i det som många blundar hårt för, nämligen att det handlar om maten vi äter, vi äter helt enkelt fel och överkonsumerar idag produkter vi förr åt betydligt mindre av.

Ohållbara forskningsrön och uttalanden
En del forskare och även läkare har försökt förklara fibromyalgi som något psykosomatiskt eller att det helt enkelt sitter i "huvudet". Detta kan nog bara förklaras som inkompetens eller kanske grav brist på kunskap för att slippa fördjupa sig i problemet man inte kan något om.

Åldersperspektiv
Ålder är också en faktor. Trots att det anses vara en sjukdom som mest påverkar postmenopausala kvinnor, så kan faktiskt fibromyalgi diagnostiseras redan vid 20 års ålder. Vanligast ligger dock åldern för diagnos runt 50 år även om symtom vanligen utvecklas flera år tidigare. Barn kan också ha fibromyalgi.

Medicinsk behandling av fibromyalgi
Från vårdens sida fokuserar man på att använda kraftfulla läkemedel där man försöker uppreglera GABA-produktionen och dämpa irriterade nerver. Emellertid har dessa läkemedel en hel del biverkningar.

Feldiagnos är vanligt
Diagnosen fibromyalgi kan ibland vara en feldiagnos. Genom att förstå reaktion mot vissa livsmedel så kan man komma fram till underliggande problem och att muskelvärken kan ha en koppling till något annat, som t.ex. histaminintolerans vilket är något som allt mer börjar komma i dagen.

Den som lägger om sin kost fri från gluten (vete, korn och råg, i vissa fall även havre och ris) samt mejeriprodukter och känner att besvären kvarstår, ska fundera över sin känslighet för histamin och därmed försöka reducera källor till histamin i kosten. Enklaste vägen är att göra upp en dagbok vad man stoppar i sig under dagen och sedan kartlägga detta. Histamin kan utöver att orsaka mängder av olika besvär även utlösa muskelvärk i kroppen. Enkla saker kan vara fortsatt utlösande, som exempelvis banan och kaffe, vilka båda är källor till histaminbelastning i olika nivåer.

Histamin och proinflammatorisk effekt
Det är konstaterat i djupgående studier att histamin har en proinflammatorisk effekt. När mastceller släpper ut höga halter av histamin i bland annat hjärnan, påverkar det hypotalamus som leder till vakenhet, störd sömn eller sömnlöshet. Frisättningen av histamin antas också leda till sömnbesvär som kan ses vid fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.

Mastceller förekommer också rikligt i vår hud, varför histaminfrisättning i huden skapar klåda. Studier visar att individer med fibromyalgi har upp till 14 gånger mer histamin i huden än andra. Mastceller i huden ger ett immunförsvar i huden mot yttre patogener. Avgiftning eller nedbrytning av histamin använder metyleringsvägar i kroppen.

Näringsämnen som behövs för denna process inkluderar vitaminer som B1, B2, B3, B6, och mineraler som kalcium, magnesium, koppar, zink och svavel. Många med fibromyalgi har brist på både magnesium och D-vitamin och därför är tillskott något att föredra.

Tyramin är en annan källa till besvär för dem med fibromyalgi.Tyramin finns i följande livsmedel och kan ge vissa reaktioner, men framför allt hos vissa känsliga: apelsin, avocado, banan, hallon, kakao, makrill (rökt), plommon (röda), sardeller (konserv), sardiner (konserv) och surkål.

Födoämnesintolerans kan också bidra till bildning av histamin eftersom när man utsätts för ämnen man är känslig för så utlöser detta frisättning av kroppseget histamin från mastceller i tarmen. Vissa individer har också en känslighet genom större förekomst av mastceller och då måste man följa en låghistaminkost resten av livet. Men dessa individer är få. Så problematiken är för dem med fibromyalgi är en snårskog.

Vinnaren är läkemedelsindustrin
Fibromyalgi är en sjukdom som genererar avsevärda pengar i kassan till läkemedelsbolag och dess ägare / aktieägare och intresset att lösa sjukdomens grundproblematik verkar man faktiskt inte alls vara intresserade av. Inkomsterna är stora från mängder av värktabletter, sömntabletter, depressions- och ångestdämpande läkemedel (lyckopiller) med mera, med mera som skrivs ut.

Lite i mängden av läkemedel som skrivs ut runt fibromyalgi och kopplade besvär är bland annat: Tramadol, Tradolan, Diklofenak, Amitryptilin, Duloxetin, Pregabalin, Tryptizol, Cymbalta, Prednisolon, Betapred med mera...

Man beräknar att minst 250 000 personer bara i Sverige som lider av fibromyalgi så det blir betydande mängder läkemedel för stora belopp som säljs.

Lika lite som man verkar vara intresserad av att finna cancergåtans lösning, då även det är ytterligare en betydande kassako för läkemedelsindustrin, förstår nog många att lösningen på "gåtan" rörande fibromyalgi och dess uppkomst är mer än avlägset. Bevakning och screening av nätet och sociala medier pågår kontinuerligt från dem med ekonomiska intresse i sjukdomarna för att stoppa röster som blir för stora och hörda, uppenbart för att förhindra att alternativa lösningar blir kända.

Kortisonbehandling ger förlust av mineraler och vitaminer
Men man ska inte glömma (eller förneka) att utöver annan medicinering också samtidigt kan blir aktuellt med tilläggsmedicinering, som t.ex. kortison och eller sköldkörtelhormon. En individer del med fibromyalgi brukar ofta vara insatta på/ eller begärt kortison själva då de upplever att deras besvär lindras, upprinnelsen kan vara att något annat besvär behandlats med kortison och effekten har varit att även symtom på fibromyalgi (muskelvärk/smärta) dämpats.

Att kostison stävjar smärta, inflammation i muskler och muskelfäste samt lugnar en irriterad mage och påverkad tarmslemhinna känner nog en del redan till. Men något man här ska vara väl medveten om och som faktiskt inte många läkare ens reflekterar över eller känner till, är att kroppen dräneras på vitaminer och mineraler vid kortisonbehandling. Studier har visat entydigt på att B-vitaminerna folsyra, B6 och B12 har en ökad förlust från kroppen i närvaro av kortison.

Kortison orsakar även en minskning av kroppens förmåga att aktivera D-vitamin, vilket resulterar i ökad risk för benförlust och katarakt. Förutom vitaminer kan kortison även utarma viktiga mineraler i kroppen. Så tänk på att selen, natrium och zink kan tömmas ut under tiden du behandlas med kortison. Kortison påverkar också vår tarmflora och gör så att exempelvis candida lättare får fäste. Därför är det extra viktigt att tillföra probiotika i någon form när man äter kortison.

Nåväl vi går vidare...

Fibromyalgi är också en sjukdom/tillstånd som direkt kan knytas till glutenintolerans/celiaki men även mejeriprodukter. Allt fler som lider av detta tillstånd och som väljer en kostomläggning märker radikala förändringar på kort tid. Studier har också uppmärksammat att känslighet för gluten (NCGS) utan tecken på celiaki spelar en roll och att en glutenfri kost har positiva effekter.

Fibromyalgi, är ett syndrom som idag klassas in i kategorin moderna sjukdomar som under dom sista 50 åren ökat markant i västvärlden och fibromyalgi är ett överrepresenterat sjukdomstillstånd bland kvinnor. Att fibromyalgi är större hos kvinnor kan kanske delvis beror på att kvinnan har ett såkallat adaptivt immunförsvar, vilket innebär att hennes immunförsvar ska kunna ställa om sig då hon blir gravid för att acceptera tillväxt av nya celler i sin kropp.
Se även: Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia

Fibromyalgi var delvis känt redan under biblisk tid och i modern tid omskrevs tillståndet åren 1904-1914 som fibrositis. Först i början av 1980-talet blev tillståndet benämnt fibromyalgi och det förknippades med ömma punkter, dominerande trötthet och sömnbesvär, Colon Irritable (IBS) och RLS (restless legs syndrom).

Eftersom det lätt kan förväxlas med närbesläktade problem som polymaglia reumatica (PMR), inflammatorisk artrit (RA), Spondylit artrit, autoimmuna bindvävssjukdomar, Sjögrens syndrom, Ehlers-Danlos (EDS), Systemisk lupus erythematosus (SLE), myalgi med mera, så bör man utredas noga om man drabbats. (mer om detta längre ned i artikeln).

ACR-90 klassificering.

ACR-90 klassificeringen av fibromyalgi, det vill säga ett kriterium för att ställa och uppfylla diagnosen kom år 1990.

(ACR-90 kortfattat)

*Kroniskt utbredd smärta i muskulaturen i kroppens 4 kvadranter.(vänster-höger-över-under)

*Minst 3-6 månaders varaktighet.

*Minst 11 av 18 aktiva "tenderpoints" som ger obehag/smärta vid beröring/tryck.

Dom som diagnostiserats för fibromyalgi och på ordination eller eget bevåg gått över till glutenfri kost, i många fall även helt mejerifri kost, har tydligt märkt av att besvären avklingar och efter en längre tid av gluten och mejerifri kost försvinner besvären ofta nästintill helt. När det gäller mjölk och då särskilt kommersiellt processad mjölk, har länge varit känt för att driva på symptomen på fibromyalgi. Sedan ska man känna till att laktos (mjölksocker) kan hindra upptag av t.ex. magnesium. Dom som efter en besvärsfri tid åter valt att prova glutenhaltig kost (även mejeri i en del fall) märker att besvären faktisk återvänder tämligen snabbt igen.

Vissa fibromyalgipatienter som förbättrats genom strikt kost kan märka tecken på en liten försämring (sällsynta fall) vid större konsumtion av socker eller frekvent användande av livsmedel innehållande sötningsmedlet Aspartam (light-produkter). Histaminfrisättning vid fibromyalgi och specifikt den hjärndimma (brainfog) och påtagliga trötthet som drabbar många bör man givetvis som drabbad titta närmare på och undvika livsmedel som triggar histamin.

En stående regel nummer ett för alla med fibromyalgi bör vara: för att få en fullgod återhämtning ska allt mejeri givetvis tas bort utöver alla källor till gluten, och det bör ses som en självklarhet vid fibromyalgi.

Med gluten menas: vete, korn och råg i alla former ska bort, helst även vetestärkelse om det är möjligt. Havre tåls av vissa men här får man prova sig fram.

Med mejeri menas: komjölk (alla former), smör, ost, grädde, yoghurt, kefir, kvarg (vassle), fil.

Konstgjorda sötningsmedel
En studie som publicerades i Annals of Pharmacotherapy år 2001, visade att patienter med fibromyalgi som undviker aspartam liksom smakförstärkare MSG, kände sig bättre överlag.Andra konstgjorda sötningsmedel som sackarin och stevia verkar inte ha samma effekt som aspartam. Vitt raffinerat socker ska givetvis helt tas bort ur kosten, likaså kaffe som är histamintriggande.

*Skadorna på tarmen genom påverkan av gluten (perforering-läckande tarm) brukar också ge upphov till "multiallergier", detta är viktigt att tänka på även sedan man gått över på en strikt kost och att man då även "sorterar" bort andra livsmedel som man misstänker att man inte tål för att återhämtningen ska bli tillfredsställande.

Minst 2-3 % (siffran är troligen mycket högre) av befolkningen i landet beräknas lida av syndromet fibromyalgi varav ca 90 % är kvinnor.Bland kvinnor med fibromyalgi hittas ofta de glutenrelaterade skadorna Colon Irritable och IBS i botten.

Rött kött och griskött är histamintriggande
Röster runt om i västvärlden höjs av allt fler att patienter med fibromyalgi bör grundligt utredas för glutenintolerans/celiaki och vissa anser att patienterna direkt ska ställas in på en glutenfri och helt komjölksfri kost (i vissa fall även slopande av rött kött men även också griskött som kan framkalla histaminrelaterade reaktioner) för att den vägen utröna ev underliggande sjukdom som t.ex glutenintolerans/celiaki som inte alltid kan påvisas i blodprover.

Personer med syndromet fibromyalgi har oftast i botten någon av följande sjukdomar utöver redan ovan nämnda, som ofta sätts i samband med glutenintolerans/celiaki:

*Celiaki

*Fertilitetsproblem

*IBS

*Osteoporos

*Endometrios

*Sjögrens syndrom

*Kroniskt trötthetssyndrom

*Multipel Skleros

*Raynauds fenomen

*Hypoglykemi

*Interstitiell cystit

*Chrons sjukdom

*Anemier, med mera

Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS-Non-celiac gluten sensitivity) och fibromyalgi.
(NCGS betyder att en person som inte har celiaki d.v.s. glutenintolerans men som ändå får en reaktion när de äter gluten).

I en intressant studie som publicerades i mars 2015 skriver forskarna bland annat:

"Celiaki är en autoimmun sjukdom med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer, vilket bör beaktas av reumatologer. Incidensen av NCGS är troligen högre än den för celiaki, med liknande symptom men det är svårt att diagnostisera på grund av bristen av specifika diagnostiska tester".

I den här artikeln, uttrycker man hypotesen som bygger på rimliga argument och kliniska observationer att NCGS förknippas med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer som inkluderar fibromyalgi, spondylartrit och systemiska autoimmuna sjukdomar.

"Erfarenhet visar att viktiga kliniska data tyder på att förekomst av NCGS är en svår asteni av okänd etiologi, kliniska data bör särskilt beaktas när en patient med en systemisk sjukdom har associerade symptom på fibromyalgi, oral afte (blåsor i munnen), tillhörande gastrointestinala symtom, järnbristanemi och att det ofta finns en släkting med celiaki.

Den uppenbara nämnaren (förbättring) som observerades efter införandet av en glutenfri diet, observerades vid manifestation av fibromyalgiliknande symtom, vid artrit och sakroiliit, leder oss att tro att glutenkänslighet kan spela en etiologisk och patogen roll som fungerar som en utlösare hos vissa patienter med systemiska autoimmuna sjukdomar".

Fibromyalgi versus Spondylartrit?
Kronisk ryggsmärta är något som många med fibromyalgi ofta påtalar och som kan vara en del i en generaliserad smärta, men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit.

Spondylartrit är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t.ex. ankyloserande spondylit (AS) tidigare även kallad för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom, odifferentierad spondylartrit, reaktiv artrit och juvenil idiopatisk artrit.

Spondylartrit är en typ av artrit som angriper ryggraden och hos vissa människor även lederna i armar och ben, men det kan också ingripa huden, tarmen och ögon. Det vanligaste symptomet hos flesta patienter är ländryggssmärta.

Det man kan tänka på är följande:
•    Morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
•    Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
•    Vaknar på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
•    Smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon, senor?
•    Problem med psoriasis eller annan hudsjukdom?
•    Finns det reumatisk ryggsjukdom i släkten?
•    Någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Återhämtning - tillfrisknande
Fler fallbeskrivningar av fibromyalgi visar som sagt på god återhämtning på en glutenfri diet vid symtom på kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Själv har jag stor erfarenhet av just detta då jag hjälpt väldigt många att bli både fria från besvären och fått besvären rejält lindrade genom att noga följa en gluten och mejerifri kost, och där man i mesta möjliga mån undviker rödvin, kaffe, raffinerat socker, starka kryddor och röda grönsaker (histaminkällor) som tomat, röd paprika, röd chili med mera. Se gärna mer om kosthållningen i Stora Kosthandboken.

Positiv studie av antiinflammatorisk kost och inflammationsmarkör
En studie av mer än 600 personer fann att dem som åt en vegansk diet (vilket innebar att de inte hade några animaliska produkter alls) hade lägre nivåer av en inflammationsmarkör som kallas C-reaktivt protein efter endast 3 veckor.

C-reaktivt protein är ett protein i familjen pentraxiner och ökar i koncentration vid inflammation och inflammatoriska processer.

Vegetarisk kost ger lindring
En mindre studie som publicerades i Complementary and Alternative Medicine år 2001 visade att patienter som åt en vegetarisk kost märkte en radikal lindring av symtom på fibromyalgi.

Att äta en vegetarisk måltid (givetvis glutenfri) betyder att du inte äter du kött, fjäderfä eller fisk, men det ingår ägg eller mejeri. Om det är en vegansk måltid (också glutenfri), hoppar du över allt som kommer från djur, inklusive mjölk, ost och ägg (histaminkällor). En vegansk koststil är således att föredra då den innehåller färre källor till histamin.

Genom att få bort belastning från mättade fetter och kolesterol och samtidigt förse kroppen med fiberrik icke ruttnande föda (vegansk kost) ger bevisat lindring. De som provat detta alternativet har börjat lite lätt, och kanske inte satsat veckans alla 7 dagar att leva vegetariskt. Många har märkt lindring genom att kanske bara äta helvegetariskt eller veganskt 2-3 dagar i veckan.

Givetvis ska veckans alla 7 dagar vara fria från gluten och man undviker således vete, korn och råg i alla former. Vetestärkelse som ingår i många glutenfria produkter reagerar en del emot och då får man även ta bort detta. (vetestärkelse är något jag insisterar på att man ska försöka undvika).

Bild ovan: "tenderpoints" för fibromyalgi

En annan sak jag ska återkomma till i mån av tid och ta upp är att även vissa mediciner kan förvärra fibromyalgi eller rent av ge upphov till fibromyalgiliknande besvär.

OBS! Ämnet är högintressant och inlägget kommer att uppdateras i mån av tid, så glöm inte att bokmärka sidan!

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Genetiskt förändrade sockerbetor (GMO) i Sverige.Ett sötare socker

Svenska sockerbetor modifierades genetiskt år 1995 (GMO) för att tåla det amerikanska biokemiföretaget Monsantos bekämpningsmedel RoundUp (glyfosat).

Ett sötare socker - sötare godis
Väldigt många har upplevt att vi fått ett betydligt sötare socker de sista 20 åren och där det märkts mest i godis, som t.ex choklad som allt mer börjat uppmärksammas som extremt söt och rivig i halsen mot vad den var förr i tiden. Frågan är om någon mätt halter av glyfosat i skördade sockerbetor och avspeglingen i de produkter där socker används...och vilka gränsvärden gäller då?

Det man verkar glömma bort här är att den största användaren av RoundUp (glyfosat) är inte privatpersoner utan jordbruket. Bönder får gå en kortare utbildning för att få en så kallad sprutlicens, och sedan köper de RoundUp i högkoncentrat på dunk eller fat för att ladda sin besprutnings-utrustning med detta. Inom storjordbruk används ansenliga mängder RoundUp. Många grödor har genomgått genetisk manipulation av sin arvsmassa för att klara just bekämpningsmedel som biokemiföretaget Monsantos RoundUp (glyfosat).

Allt som skett innan de nya reglerna om genetisk förädling år 2001 är undantaget och det är inte många som vet. EU hyllade beslutet att genetiskt modifiera bland annat sockerbetan (flera länder) då det innebar att "mindre mängder av bekämpningsmedel behöver användas på åkermarken"...

Glyfosat (roundup) sprutas över odlingar som majs, vete, raps, bomull etc. I Augusti år 2014 avrådde Naturskyddsföreningen användning av RoundUp.

Så här skriver Greenpeace
"Den omfattande och allt mer intensiva användningen av glyfosat i anslutning till användningen av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO), utgör risker för miljön och människors hälsa. GMO-grödor som uttryckligen tagits fram med genteknik för att vara resistenta mot glyfosat kallas RoundUp Ready (RR).

Dessa gör det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält för att döda allt ogräs utan att påverka GMO-grödan. Användandet av glyfosat på GMO-grödor såsom soja, majs och bomull har ökat dramatiskt i Nord- och Sydamerika, där de odlas mest. GMO-grödor som är RoundUp Ready marknadsförs sedan mitten av 1990-talet av det stora amerikanska agrokemiska företaget Monsanto, och sammankopplas med det egna glyfosatbaserade bekämpningsmedlet RoundUp.

Vid försäljning till jordbrukare lovar Monsanto minskat arbetsbehov och ekonomiska besparingar genom förenklad och billigare kontroll av ogräs. Verkligheten visar sig dock vara annorlunda med konsekvenser för hälsa, biologisk mångfald och miljö, samt utveckling av resistens hos ogräs. Med tanke på dessa problem bör inga nya GMO-grödor med tolerans mot glyfosat godkännas för odling."

Nej tack till superbroccolin!
Monsanto är åter på tapeten gällande genteknik (GMO) för att patentera och äga rätten till den specifika gröda man lyckats ta patent på. Genom att genetiskt manipulera grödans arvsmassa kan man ta patent på densamma enligt de nya egenskaper man givit grödan, och där igenom kunna ta ut ett arvode/avgift av alla som odlar den. Man kan även erbjuda sitt bekämpningsmedel (RoundUp) till densamma, om man modifierat den för att tåla just detta medel.

Genteknikjätten Monsanto (idag sålt till kemikoncernen Bayer) har hittat en lucka i lagen. Allt som inte uppfyller de föråldrade kraven på genteknik faller vid sidan om GMO-lagstiftningen. Följden blir rena lekstugan där alla fantasifulla råvaror som släpps ut ur labbet okontrollerat kan smita rakt ut i grönsaksdisken.

Nej tack till superbroccolin en artikel i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/perspektiv-ennart_3679836.svd

Du hittar mina böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Länkar och referenser:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/godkannandeavfaltforsok/faltforsok/beslutomfaltforsokmedsockerbeta.4.595401461210ae2d589800033243.html

En riskbedömning bara avsedd för pappret den är skriven på och för gallerierna? Vem är det då som ska hängas vid ett nederlag som detta när nya uppgifter och fakta kommer på bordet?

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/riskbedomning.106.373db8e013d4008b3a180001130.html

https://gluten-celiaki.blogspot.se/2013/05/gmo-gemodifierad-foda-halsorisker.html

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6122778

Danska miljömyndigheten WEA placerar nu Monsantos RoundUp på lista för cancerframkallande ämnen.
http://nyheder.tv2.dk/2015-05-28-roundup-kommer-paa-arbejdstilsynets-kraeftliste

Den tyska läkemedels- och kemikoncernen Bayer planerar att skrota bolagsnamnet Monsanto som haft ett illa rykte i hela världen:
https://affarsliv24.vk.se/2374014/bayer-skrotar-bolagsnamnet-monsanto

Information om glyfosatens historia: https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/glyphosate

lördag 18 augusti 2018

Magnesiumbrist och glutenintolerans - Bristsymtom - Biotillgänglighet

Magnesiumbrist, glutenintolerans och celiaki. I detta inlägg tar jag upp symtom som brist på magnesium kan ge, men och även om biotillgänglighet för olika former av magnesiumtillskott.

Hur många har inte känt av myrkrypningar i benen, kramper i vadmuskel, kramp i fotmuskulatur och tår, framförallt kommer det ofta nattetid och då många får stiga upp och gå ett varv runt sängen för att lindra besvären. Dessa tecken är klassiska symtom på magnesiumbrist som drabbar väldigt många. Det är svårt att täcka upp dagligt magnesiumbehov då våra kommersiellt odlade grönsaker blir allt fattigare på viktiga näringsämnen. Värt att tänka på är att träning och stress förbrukar en större mängd magnesium, likaså zink.

Magnesium är den fjärde mest förekommande mineralen i kroppen och är avgörande för ett bra hälsotillstånd. Ungefär 50 % av kroppens totala magnesium återfinns i kroppens ben. Den andra hälften finns huvudsakligen inuti cellerna i kroppens vävnader och organ. Endast 1 % av magnesium finns i blodet, och kroppen arbetar konstant för att hålla magnesiumnivån i blodet på en konstant nivå.

Magnesium har stor betydelse för, cellfunktionen, hjärtverksamhet, skelettet, styrkan hos tandemalj, immunförsvaret och sockeromsättningen. Vid celiaki är som bekant tarmens slemhinna skadad och upptag av näring, vitaminer och mineraler är starkt begränsat och brister uppstår, då även av magnesium som i sin tur kan utlösa andra sjukdomstillstånd.

Magnesiumförbrukning vid stress och konsumtion av socker

Vid stress förbrukar kroppen stora mängder av magnesium och det är därför viktigt att få i sig de rekommenderade mängderna av magnesium varje dag via kost eller från ett bra kosttillskott.

Vår tids allt större sockerkonsumtion tär på kroppens egna magnesiumförråd, det går åt 56 magnesiummolekyler för att kunna bryta ner 1 sockermolekyl (sackaros)! Magnesium behövs för mer än 300 olika biokemiska reaktioner i kroppen. Det bidrar till att upprätthålla en normal muskel och nervfunktion, håller hjärtrytmen stadig, stödjer ett friskt immunsystem, och håller benen starka.

Magnesium hjälper också till att reglera blodsockernivåerna, främjar ett normalt blodtryck, och är känt för att vara inblandad i energiomsättning och proteinsyntesen. Det finns nu ett ökande intresse av magnesiums betydelse för att förebygga och hantera sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Magnesium i kost absorberas i tunntarmen och utsöndras via njurarna.

Flera studier har gjorts där man kan visa fram positiva effekter /förbättringar vid ett flertal olika sjukdoms-tillstånd när man tillfört tillskott av magnesium:

Diabetes, njurfunktionen, minnesfunktionen, benskörhet, astma, hjärtinfarkt, förmaksflimmer, högt blodtryck, PMS vid menstruation, benkramper (oftast i vadmuskulaturen som även kan ses vid kaliumbrist), med mera.

Vid en sviktande tarmfunktion (vid t.ex celiaki) är t.ex brist på magnesium bland det vanligaste. Magnesium bidrar till att motverka hård och trög mage genom att binda vatten till tarminnehållet som får en större volym på avföringen som också blir mjukare.

Magnesium är viktigt för en normal ämnesomsättning och har en muskelavslappnande effekt, detta gäller skelettmuskulatur, mag/tarmkanal, kärlväggar och hjärtats muskulatur. Magnesiumtillskott kan med fördel intas någon timme före sänggående då det även har en rogivande effekt.

Magnesiumhaltiga livsmedel

Gröna grönsaker, såsom spenat är bra källor till magnesium, eftersom kärnan av klorofyllmolekylen (som ger gröna grönsaker deras färg) innehåller magnesium. Vissa baljväxter som bönor, ärter, nötter och frön. Raffinerat spannmål har i sig generellt låga halter av det viktiga magnesiumet. När vitt mjöl förädlas och bearbetas, tas groddar rika på magnesium och kli bort. Bröd gjort på till exempel vetemjöl av fullkorn (gluten!) ger det mer magnesium än bröd gjort på vitt raffinerat mjöl.

Kranvatten kan ibland vara en källa till magnesium.Vatten som naturligt innehåller flera mineraler beskrivs som "hårt". "Hårt" vatten innehåller mer magnesium än "mjukt" vatten, något att tänka på.

Magnesiumbrist

Magnesiumbrist går inte att avläsa i vanliga blodprover. Kostundersökningar visar att många invånare inte får i sig rekommenderade mängder av magnesium, är symtomen på magnesiumbrist sällan speciellt tydliga. Det finns dock en oro bland forskare för att många människor kanske inte har tillräckliga nivåer av magnesium lagrat i kroppen eftersom intaget inte är tillräckligt högt via vanlig kost, en faktor här som är av betydelse är den allt mer utbredda utarmning av åkermark/jordar som sker.

Med tillräckliga mängder av magnesium lagrat i kroppen kan detta vara skyddande mot sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och dysfunktion i kroppens immunförsvar.

Hälsotillståndet hos vårt matsmältningssystem och njurar påverkas avsevärt av magnesiumstatusen. Magnesium absorberas i tarmen och transporteras sedan via blodet till celler och vävnader. Ungefär en tredjedel till hälften av magnesium från kosten absorberas av kroppen. Sjukdomar i magtarmkanalen som exempelvis Crohns sjukdom, celiaki, mm försämrar absorptionen och begränsar kroppens förmåga att kunna absorbera magnesium.

Dessa sjukdomar kan tömma kroppens förråd av magnesium och i extrema fall även leda till magnesiumbrist. Kronisk diarré eller kraftiga kräkningar kan också resultera i utarmning av magnesium. Friska njurar kan begränsa urinutsöndring av magnesium för att kompensera för låga intag. Däremot kan överdriven förlust av magnesium via urinen, vara en bieffekt av vissa läkemedel, magnesiumbrist kan uppstå efter njursjukdom och efter användning av vissa vätskedrivande läkemedel, det kan även förekomma i händelse av dåligt kontrollerad diabetes och vid alkoholmissbruk.

Tidiga tecken på magnesiumbrist

Tidiga tecken på magnesiumbrist inkluderar minskad aptit, illamående, kräkningar, trötthet och svaghet. Som en följd av magnesiumbrist förvärras exempelvis, domningar, stickningar i händer, fötter eller runt munnen, muskelsammandragningar och kramper (plötsliga kramper kan orsakas av för hög elektrisk aktivitet i hjärnan), epileptiska anfall, förändringar av personlighet, håglöshet, restless legs syndrom (rastlösa ben som även kan ses vid järnbrist),onormala hjärtrytmer (oregelbunden hjärtverksamhet) och kranskärlsspasmer kan också uppstå.

Vid svår magnesiumbrist kan detta i sin tur leda till låga nivåer av kalcium i blodet (hypokalcemi). Magnesiumbrist är också förknippat med låga nivåer av kalium i blodet (hypokalemi). Grav magnesiumbrist ökar risken för diabetes p.g.a störningar i insulinkänsligheten.

Många av dessa symtom är generella och kan också resultera från en mängd andra medicinska tillstånd än just brist på magnesium. Det är viktigt att ha en läkare som är kunnig och utvärderar hälsotillståndet och problemen så att lämplig vård kan ges.
Ofta är läkarna okunniga på magnesiumets område och dess viktiga betydelse, i läroböcker för läkarstudenter omfattar oftast läran om magnesium kanske inte mer än en halv sida!

Att enklast mäta nivån av magnesium i kroppen görs genom urinprov där urin samlas in under 24 timmar. I dygnsurinen ska den var låg. Patienten får sedan inta magnesiumtillskott under ett par dagar och en ny mätning görs sedan av urinen. Är halten fortfarande låg har patienten brist, är den hög har inte patienten brist och kroppen gör sig av med överskottet.

När behövs extra tillskott av magnesium?

Magnesiumtillskott kan vara indicerat när ett visst hälsotillstånd eller problem orsakar en stor förlust av magnesium eller vid dåligt upptag (malabsorption).

Vissa läkemedel kan leda till magnesiumbrist, inklusive vissa diuretika, antibiotika och läkemedel som används för att behandla cancer. Personer med dåligt kontrollerad/skött diabetes kan ha nytta av magnesiumtillskott på grund av ökad förlust av magnesium via urinen i samband med hyperglykemi.

Magnesium tillskott kan vara indicerat för personer med alkoholism. Låga nivåer av magnesium förekommer i 30 % till 60 % av fallen bland alkoholister. Personer med kroniska malabsorptionsproblem såsom vid Crohns sjukdom, celiaki och personer som genomgått operationer i matsmältningsapparaten kan förlora avsevärda mängder av magnesium genom diarré och försämrat fettupptag , och därför kan dessa behöva extra magnesiumtillskott.

Personer med kroniskt låga nivåer av kalium och kalcium kan ha ett underliggande problem med magnesiumbrist. Magnesiumtillskott kan hjälpa till att korrigera dessa brister. Magnesium kan också ha en roll för att minska astma och experimentella studier av personer med astma antyder att magnesium infusion kan ha en plats i den akuta behandlingen av astma.

Äldre vuxna löper ökad risk för magnesiumbrist, undersökningar tyder på att äldre har ett lägre intag av magnesium än yngre. En faktor för brister hos äldre är också att intag av olika läkemedel interagerar med magnesium. Denna kombination av faktorer ställer direkt äldre i riskzonen för att utveckla magnesiumbrist. Magnesiumbrist har kopplats till åderförkalkning, eftersom studier har visat att brist kan ge oxidativ stress. Det är därför viktigt för äldre att få rekommenderade mängder av magnesium i sin dagliga kost.

Ofta finns orala magnesiumtillskott i form av magnesiumoxid, magnesiumsulfat och magnesiumkarbonat. Elementärt magnesium avser mängden magnesium i varje förening. Mängden elementärt magnesium i en förening och dess biotillgänglighet påverkar effektiviteten av magnesium tillägget. Biotillgänglighet avser mängden magnesium i livsmedel, mediciner och kosttillskott som absorberas i tarmen och slutligen för biologisk aktivitet i dina celler och vävnader.

Enterisk beläggning (det yttre skiktet av en tablett eller kapsel som tillåter den att passera genom magen och lösas i tunntarmen) av en magnesiumförening, kan minska biotillgängligheten.

I en studie som jämförde fyra former av magnesiumpreparat, visade en lägre biotillgänglighet hos magnesiumoxid, med betydligt högre absorption och biotillgänglighet av formerna magnesiumklorid och magnesiumlaktat. Detta stöder uppfattningen att både magnesiumhalten hos ett kosttillskott och dess biotillgänglighet bidrar till dess förmåga att återställa bristfälliga halter av magnesium.

Magnesium och blodtryck

Epidemiologiska bevis tyder på att magnesium kan spela en viktig roll i regleringen av vårt blodtryck Kostvanor med mycket frukt och grönsaker, är bra källor till kalium och magnesium, och är konsekvent förknippade med lägre blodtryck.

En observationsstudie undersökte effekten av olika näringsämnen och förekomsten av högt blodtryck hos ett antal tusen personer. Efter fyra års uppföljning fann man riskerna att få högt blodtryck minimerats med kostvanor som gav mer intag av magnesium, kalium och kostfiber.

Magnesium och diabetes

Diabetes är en sjukdom som resulterar i otillräcklig produktion och /eller tillgodogörandet av insulin. Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulin hjälper till att omvandla socker och stärkelse i maten till energi. Det finns två typer av diabetes: typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes är oftast diagnostiseras hos barn och ungdomar, samt ett resultat av kroppens oförmåga att tillverka insulin.

Typ 2-diabetes, som ibland kallas vuxendiabetes, är den vanligaste formen av diabetes. Det är oftast ses hos vuxna och är oftast förknippas med en oförmåga att tillgodogöra sig det insulin som produceras av bukspottkörteln. Fetma är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Under de senaste åren har andelen typ 2-diabetes ökar tillsammans med stigande av fetma.

Magnesium spelar en viktig roll i kolhydratmetabolismen. Det kan påverka frigörandet och effekten av insulin, det hormon som hjälper till att reglera glukosnivån i blodet (socker). Låga nivåer av magnesium (hypomagnesemi) är vanligt hos personer med typ 2-diabetes. Hypomagnesemi kan förvärra insulinresistens, ett tillstånd som ofta föregår diabetes, eller kan vara en följd av insulinresistens.

Individer med insulinresistens tillgodogör sig inte kroppseget insulin tillräckligt effektivt och kräver därför större mängder insulin för att upprätthålla blodsockernivåerna inom normala nivåer. Njurarna förlorar även sin förmåga att behålla magnesium under perioder av allvarlig hyperglykemi (högt blodsocker). Den ökade förlusten av magnesium i urinen kan därefter resultera i lägre blodnivåer av magnesium. Hos äldre vuxna kan man korrigera utarmning av magnesium för att förbättra gensvaret på insulin och behandling.

Flera kliniska studier har undersökt nyttan av extra magnesiumtillskott vid undersökningar runt typ 2-diabetes. I en sådan studie fick ett 60-tal patienter med låga magnesiumnivåer i serum antingen 2,5 g oralt magnesiumklorid dagligen "i flytande form" (som ger 300 mg elementärt magnesium per dag) eller placebo. I slutet av en 16-veckors studieperiod hade de som fått magnesiumtillägg högre nivåer av magnesium i blodet och förbättrad kontroll av sin diabetes, än de som fick placebo.

I en annan studie, var ett 100-tal patienter med dåligt kontrollerad/skött typ 2-diabetes slumpmässigt utvalda för att få placebo eller ett komplement med antingen 500 mg eller 1000 mg av magnesium- oxid (MgO) i 30 dagar. Alla patienter behandlades också med diet eller diet plus oral medicinering för att kontrollera blodsockernivåerna.

Magnesiumnivåer ökade hos gruppen som fick 1000 mg magnesiumoxid per dag (motsvarande 600 mg elementärt magnesium per dag) men däremot skedde inte några signifikanta förändringar hos placebogruppen eller den grupp som fick 500 mg magnesiumoxid per dag (motsvarande 300 mg elementärt magnesium per dag). Här spelar mängden och biotillgängligheten en viktig roll då magnesiumoxid i sig har ett väldig dåligt upptag i kroppen.

Magnesium och hjärt-kärlsjukdom

Magnesiumomsättningen är mycket viktig för att insulinkänslighet och blodtrycksreglering. Magnesiumbrist är vanligt hos personer med diabetes. Observationer mellan sambanden med magnesiumomsättning, diabetes och högt blodtryck, ökar även sannolikheten att magnesium omsättning även kan ha stor betydelse vid olika hjärt-kärlsjukdomar.

Vissa studier som visat förhöjda nivåer i blodet av magnesium fanns även lägre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har vissa kostundersökningar föreslagit ett högre intag av magnesium och därmed minska riskerna att för stroke. Det finns också bevis för att låg inlagring/nivåer i kroppen av magnesium kan öka riskerna för onormal hjärtrytm, vilket i sin tur kan öka risken för komplikationer efter en hjärtinfarkt.

Dessa studier tyder på att konsumtionen av rekommenderade mängder magnesium kan vara fördelaktigt för det kardiovaskulära systemet. Dessa studier har också ökat intresset för kliniska prövningar, för att fastställa effekten av magnesium tillskott på olika hjärt-kärlsjukdomar.

Flera mindre studier tyder på att magnesiumtillskott kan förbättra de kliniska resultaten hos personer med kranskärlssjukdom. I en av dessa studier, testades effekten av magnesiumtillskott på uthållig- het/trötthet vid motion (förmågan att gå på ett löpband eller cykla), bröstsmärta orsakad av motion och livskvalitet undersöktes hos dessa patienter. Patienterna fick antingen placebo eller ett komplement ger 365 mg magnesiumcitrat gånger dagligen i 6 månader.

I slutet av studieperioden fann man att magnesiumterapin signifikant ökade magnesiumnivåerna. Patienter som fått magnesium hade 14 procent förbättring i träningstider jämfört med ingen förändring i placebogruppen. De som fått tillskott av magnesium var också mindre benägna att uppleva bröstsmärtor orsakade av träning. I en annan studie var 50 män och kvinnor med stabil kranskärlssjukdom slumpmässigt utvalda till att få antingen placebo eller en magnesiumtillägg som gav 342 mg magnesiumoxid två gånger dagligen. Efter 6 månader uppvisade de som fått orala magnesiumtillägg en betydligt bättre ork/uthållighet vid motion.

Magnesium och osteoporos - benskörhet

skelettets tillstånd stöds av många faktorer, i synnerhet kalcium och D-vitamin. Här finns dock vissa belägg för att magnesiumbrist kan vara en ytterligare riskfaktor för postmenopausal osteoporos. *(postmenopausal osteoporos innebär förlust av benvävnad hos kvinnor efter klimakteriet, när östrogenhalten i kroppen sjunker)

Detta kan bero på det faktum att magnesiumbrist förändrar kalciummetabolismen och hormoner som reglerar kalcium. Flera studier på människa har visat att magnesium tillskott faktiskt kan förbättra bentätheten. Vid misstanke om/vid diagnos för glutenintolerans/celiaki och påföljande glutenfri kost har kunnat påvisa markanta förbättringar av bentätheten.

Åter till magnesiumtillskott och biotillgänglighet. Docent Rune Eliasson säger följande i en artikel om ämnet magnesium: ”Om man inte kan få fria magnesiumjoner in i kroppen har inte magnesium någon effekt” .

Magnesiumoxid, magnesiumhydroxid och magnesiumkarbonat har en mycket låg biotillgänglighet och är olämpligt då upptaget i kroppen blir mycket lågt. Det är i stort sett bortkastade pengar att köpa kosttillskott som innehåller magnesium i formerna magnesiumhydroxid och magnesiumoxid. De föreningar av magnesium som har bäst biotillgänglighet enligt dagens studier är magnesiumlaktat, magnesiumcitrat och magnesiummalat.

Var får kon sitt kalcium ifrån? Bröstcancer-prostatacancer

Var får kon sitt kalcium ifrån? Ett inlägg om bl.a. prostatacancer och bröstcancer

Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?

Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Denna importerade soja kan ha sitt ursprung inom GMO (genetisktmodifierad-RoundUp ready), från skövlade skogsområden, och kan även innehålla rester av glyfosat (RoundUp) som är cancer-främjande.

Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.

Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).

När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur.

Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är helgonförklarade och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan.

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer
Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en gammal mans sjukdom men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker.

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer
Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.
En forskare säger:
"Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.”

Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk

En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.

Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att utveckla prostatacancer".

Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk.

Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

Regelbunden urinering
Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
Dåligt urinflöde
Smärtsam eller brinnande känsla urinering
Blod i urin eller i sperma
Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel

Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.

Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: ”Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas och har gjort i generationer”…

Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.

Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.

I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.

Ovan: Bild av det rör (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett rör inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.

Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det mejeriets crack. Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i ePUB2-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:

Nutrition, insulin, IGF-1 metabolism and cancer risk: a summary of epidemiological evidence.

IGF-1 en förutsättning för cancer

Growth Factor Raises Cancer Risk

Insulin-Like Growth Factor 1 and Prostate Cancer Risk: A Population-Based, Case-Control Study

Plant-Based Diet Can Lower IGF-1 and Prostate Cancer Risk

The impact of the IGF-1 system of cancer cells on radiation response – An in vitro study

Inhibition of the insulin-like growth factor-1 receptor potentiates acute effects of castration in a rat model for prostate cancer growth in bone

Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.

Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.

Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.

Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.

Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.

Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.

Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.

Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.

Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.

Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.

Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.

Casein Production by Human Breast Cancer

Casein — toxicity, side effects, diseases and environmental impacts

Milk Protein (Casein) & Cancer

CASEIN PEPTIDES

Svensk studie: Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Effect of Clotting in Stomachs of Infants on Protein Digestibility of Milk

The Mammary Gland / Human Lactation / Milk Synthesis

Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis

onsdag 15 augusti 2018

Är odlad lax från Norge farlig att äta? Giftigt fiskfoder och läkemedel

Är odlad lax från Norge farlig att äta?

Enligt dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles som gjordes av France 2, är den det. Dokumentären stoppades från att visas på SVT men du kan nu se hela filmen här och ta del av den obekväma sanningen bakom den i Norge odlade fisken.

Norge började med laxodling redan på 1970-talet och är i dag en massindustri som producerar över en miljard ton fisk till 97 länder världen över. Norsk laxodling hade en sammanlagd vinst på nästan 30 miljarder kronor bara mellan åren 1998-2012 men nu slår journalister, forskare, läkare och experter larm om innehållet i fisken. — Det farligaste du kan äta, säger miljöaktivisten Kurt Oddekalv i den franska dokumentären som SVT stoppade.

I den franska dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles intervjuas den norska miljöaktivisten, Kurt Oddekalv. I filmen varnar han för att den norska laxen är full av höga halter av farliga kemikalier, gifter och läkemedel som kvicksilver, endosulfan, dioxin, hemoglobin och antibiotika.
En av orsakerna till detta hävdar han vara på grund av att för många laxar odlas i för små utrymmen.

— Uppåt 2 miljoner laxar kan leva i dessa små fiskodlingar. Laxen blir sjuk, säger Kurt Oddekalv och visar en film som tycks visa hur arbetare besprutar laxen med något slags medel. Han berättar att stora mängder kemikalier, gifter och antibiotika används för att behandla den sjuka laxen.

När de i dokumentären intervjuar vietnamesiska fiskodlare, framgår det att fiskens bakterier till slut blir resistenta mot det de besprutas med. Detta gör att företagen ständigt behöver höja doserna av de olika antibiotika och kemikalier som används i deras fiskodlingar. Men det är inte bara i franska dokumentärer som den norska laxen hamnar under blåsväder.

Anne-Lise Bjørke Monsen, seniorkonsult på Haukelands universitetssjukhus i Norge, förstärker varningen med att säga följande till norska tidningen VG:

— Jag rekommenderar inte att gravida kvinnor, barn eller unga äter odlad lax. Detta är för att det är för osäkert med hur mycket gifter och läkemedel laxen innehåller och för att vi inte vet tillräckligt om hur dessa ämnen påverkar barn, ungdomar och gravida kvinnor.

De ämnen som den odlade fisken innehåller föder oro hos experterna och då är det de farliga miljögifterna i fisken som främst oroar. Miljögifterna som den norska fisken innehåller kallas för POP, vilket är en förkortning för Persistent Organic Pollutants. POP är ett samlingsnamn för några av världens farligaste miljögifter som bland annat, DDT, PCB och dioxin.

— Vad vi vet är, att den typ av föroreningar som har upptäckts i odlad lax, har visat sig ha en negativ effekt på hjärnans utveckling och har förknippats med bland annat autism, ADHD och minskad IQ, fortsätter Anne-Lise Bjørke Monsen.

* Etoxyquine (Etoxikin) som först togs fram av Monsanto under namnet Santoquin för att binda samman oljor i bildäck och gummi för att motverka åldring och stoppa sprickbildning. Det man sen kom på var att man kunde bespruta och lägga på frukt som glansmedel för att te.x. äpplens färg ska lysa så att frukten ser "fräsch" ut.

Senare så kom man på att man kunde använda dess oljebindande egenskaper när man tillverkar foderpellets till hundar, hästar, fisk och kyckling där man idag kallar det för en antioxidant i dessa sammanhang. Katter äter inte då de har känsliga magar. Grisar har också utfodrats men missbildade grisar har fötts och studier har genomgåtts för att anpassa så att grisfarmare ska kunna ta del av denna fantastiska produkt...

-Vi vet också att föroreningarna i den odlade laxen kan påverka andra organ i kroppen, kroppens immunförsvar och ämnesomsättningen. Men vissa av de miljögifter som påträffas i den norskodlade fisken anses endast vara farliga för spädbarn, berättar hon, där de bland annat kan leda till nervskador och sterilitet senare i livet. Tyvärr säger hon även att dessa gifter redan kan finnas lagrade i kroppen hos de mammor som har varit återhållsamma med odlad fisk under graviditeten. —Gifterna lagras i kroppens fettvävnader och när du är gravid eller ammar överförs de till fostret eller spädbarnet.

- Om du började att äta odlad lax när du var liten kommer höga halter av dessa gifter att redan finnas i din kropp när du är gravid. Under tio års tid, säger Anne-Lise Bjørke Monsen, bryts endast hälften av POP-toxinerna ned av kroppen men 94% av dem överförs däremot med fetterna i mammans bröstmjölk.

Testfakta och testresultat för odlad lax år 2017 (klicka på bilden för att förstora)

Endosulfan och fiskfodret

Även gifterna i det foder som används i de norska fiskodlingarna har hamnat under, ett i detta fall, norskt blåsväder och då är det det farliga bekämpningsmedlet endosulfan man talar om.

I flera forskarrapporter berättas det att endosulfan är ett av världens främsta orsaker till bekämpningsmedelsförgiftningar hos arbetare samt för de övriga djur, insekter och människor som kommer i kontakt med bekämpningsmedlet. Endosulfans kroniska effekter hos människor rapporteras även att innebära defekta foster, reproduktionsproblem, långvariga hjärnskador, återkommande kramp, epilepsi, autism, försenad utveckling av reproduktionsorgan, flera olika cancer, lägre IQ, cerebral palsy, psykiatriska sjukdomar och blindhet.

*Följ länken för att se filmen: Norsk odlad lax i blåsväder

Bild ovan: viltfångad lax finns hos ICA och Willys

Länkar till undersökningar och reportage om gifter i odlad lax:

https://www.testfakta.se/sv/odlad-lax/article/forbjudet-bekampningsmedel-i-odlad-lax

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/odlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel?cmpid=del%3Afb%3A20180322%3Aodlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel%3Anyh%3Alp

https://kemi.taenk.dk/bliv-groennere/test-kemi-i-roeget-laks

https://www.fiskejournalen.se/konsumenttest-all-odlad-lax-inneholl-forbjudet-bekampningsmedel/