Se filmen en sjuk tjocktarm!

Följ med på en omskakande resa i tjocktarmen hos personer drabbade av olika sjukdomar. Via kameran som leds in i tarmen får du se hur tarmen ser ut vid olika sjukdomar och sjukdomstillstånd som drabbat kroppen! Känsliga personer varnas.

Här hittar du filmen: En sjuk tjocktarm

Zink - En livsviktig, underskattad och bortglömd mineral! Gluten-celiaki

Zinkbrist hos unga och äldre. Zink och rollen vid celiaki, glutenintolerans, graviditet, amning, fibromyalgi, ADHD, autism, demens, bensår, stress, tillväxt, kosthållning, näringsupptag, transportör av B12, nödvändighet för D-vitaminupptaget, biotillgänglighet med mera. 

(inlägget uppdaterat 23 april 2020)

En viktig artikel för alla att noga läsa igenom. Dela gärna länken vidare på sociala medier!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
*Ett viktigt tillägg med tanke på virus, Covid-19, lunginflammation och ökad motståndskraft:

Förekomsten av zink i kosten påverkar olika aspekter av cellmedierad immunitet, inklusive funktion hos interleukin-2 och interferon-y.4 (signalmolekyler i immunförsvaret). Interleukin-2 stimulerar generering av naturliga försvarsmekanismer och cytolytiska T-celler som dödar virus, bakterier och tumörceller.

Interferon-y och interleukin-2 aktiverar tillsammans makrofagmonocyter som dödar parasiter. Zink undertrycker också ICAM-1 (biomolekylär process som gör att celler kan binda till varandra och känna av sin omgivning), som fungerar som en receptor för virus, och hämmar proteaset från HIV-typ 1.6.

Vad som är relevant för bakteriell lunginflammation - komplicerad influensa:

En 1-årig studie av 420 vårdhemspatienter som dagligen administrerades dagligt tillskott av vitaminer och mineraler, fann att deltagare med plasmakoncentrationer av zink större än 70 μg / dL hade en signifikant lägre risk för lunginflammation som krävde antibiotika än deltagare med zinknivåer i plasma under 70 μg / dL.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Zink är en underskattad mineral av många och likaledes är okunskapen stor om dess betydelse. Zink är en livsnödvändig mineral som jag skrivit metervis om tidigare här på bloggen. Den ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel A-vitamin. Zink behövs även för immunsystemet. Vid zinkbrist kan man bli mer infektionskänslig och få försämrad sårläkning.

Zinkbrist upptäcktes första gången år 1961 hos en iransk man, och zinkbrist hos människor är nu känt för att vara ett undernäringsproblem världen över. Det är mer vanligt inom områden med hög konsumtion av spannmål. Kosten behöver nödvändigtvis inte vara zinkfattig, men biotillgängligheten spelar en viktig roll vid absorptionen (upptaget i kroppen).

Fytinsyra i spannmål är den mest kända hämmaren av zink. Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler och gör dessa svårtillgängliga för kroppen.

När det exempelvis kommer till obehandlat spannmål finns det djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan är definitivt inte en av dem, då vi saknar fytasenzym.

Obehandlad celiaki, glutenintolerans och stress leder också till utarmning av zink. Zinkbrist kan också leda till sköldkörtelbesvär vilket i sin tur påverkar hjärtat. Zink är ett viktigt spårämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Efter järn är zink det spårämne som är näst mest förekommande i människokroppen. Vuxna människor har ungefär 2-3 gram zink i kroppen där ca 60 % återfinns i musklerna, ca 30 % i skelettet och resterande 10 % finns i levern och andra vävnader.

Zinkbrist hos vegetarianer.
Vegetarianer är en av de grupper som kan ligga i riskzonen att drabbas av zinkbrist om man inte äter balanserad kost. Detta beror till viss del på att vegetarisk mat innehåller en större mängd koppar, en mineral som så att säga konkurrerar ut zink. Det har också sin orsak i att det finns färre vegetariska livsmedel som är rika på zink. Här kan tillskott av zink således vara på sin plats.

Zinkbrist under tillväxtperioder hos unga kan resultera i tillväxtfel och tillväxthämning. Huden, håret, gastrointestinala, centrala nerv-, immun-, skelett- och reproduktionssystem är mest kliniskt drabbade av zinkbrist. Klinisk diagnos av marginal zinkbrist hos människor är fortfarande problematisk. Provtagning för zink är inget läkare normalt brukar föreslå, så har får man själv stå på sig och begära blodprov för kontroll av zink.

Kartläggning via blodprov och översyn av kostintag och tillskott av zink är vägar att gå för att kartlägga zinkbrist och för att hantera underskott och förebygga brist.

Behovet av zink per dag.
Det rekommenderade dagliga behovet av zink varierar med kön och ålder.
Rekommenderat dagligt intag:
Spädbarn  och barn under 2 år     5 milligram
Barn 2-5 år                                   6 milligram
Barn 6-9 år                                   7 milligram
Flickor 10-13 år                           8 milligram
Pojkar 10-13 år                          11 milligram
Flickor 14-17 år                           9 milligram
Pojkar 14-17 år                          12 milligram
Kvinnor                                       7 milligram
Män                                             9 milligram
Gravida                                       9 milligram
Ammande                                  11 milligram
Besök gärna även Livsmedelsverkets sida om näringsinnehåll och sök i sökrutan på näringsämnen som innehåller zink : Näringsinnehåll-Zink (http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall)

Fynden.
Det fynd av anemi (brist), hypogonadism (endokrin sjukdom där könskörtlarna har en bristfällig funktion) och dvärgväxt som hittades år 1961 hos en 21-årig iransk bonde som uteslutande levde på kost som bestod av plattbröd av oraffinerat spannmål (hög halt av fytinsyra), potatis och mjölk, ledde till att man fann liknande besvär hos egyptiska ungdomar.

Dessa hade liknande kosthistorik som iranierna, med kost som huvudsakligen bestod av bröd och bönor. Tillskott av extra zink och förändrade kostvanor förbättrade tillväxten och korrigerade
hypogonadism, medan anemin svarade på oral järnbehandling. Efterföljande studier har visat att problemen härstammade främst från lågt zinkintag via kosten. Sedan upptäckten av zinkbrist som en källa till hälsoproblem på 1960-talet har intresset för de biokemiska och kliniska aspekterna av zink och dess betydelse ökat markant.

Utarmning och förgiftning av odlingsmarken.
Idag är de allra flesta medvetna om att det industriella storjordbruket bedrivs sällan låter odlingsjordar få ligga i träda och återhämta sig,man kan säga att den där halvmetern jord har vänts och vänts på, i generationer utan någon vila (träda). Det industriella jordbruket som använder  konstgödning, kemikalier och bekämpningsmedel, som ytterligare utarmar odlingsjordarna. Allt detta sammantaget ger grödor fattiga på livsviktiga näringsämnen, som till exempel zink. Den allt mer ökade stressen i samhället leder också till brist på zink  då det förbrukas i rask takt vid just stress, men även hos den som bär på en kropp behäftad med sjukdomar.

Biokemiska och fysiologiska funktioner.
Även om det bedrivits omfattande studier av hur biokemiska mekanismer är beroende av zink i fysiologiska funktioner, har man än idag inte fullt ut förstått alla processer där zink verkar spela en stor roll och vara  en viktig faktor. Zink är närvarande i celler i motsats till järn, som finns i definierade cellulära komponenter och har definierade fysiologiska roller. Zinkets roll i biologin kan grupperas i tre  allmänna funktionella klasser, nämligen katalytiska, strukturella och  regulatoriska funktioner.

Ämnesomsättning - Absorption (upptag).
Zink absorberas i tunntarmen genom en bärarmedierad mekanism. Under normala fysiologiska förhållanden är transportprocesser av upptag inte mättade. Fraktionen av absorberad zink är svår att bestämma eftersom zink också utsöndras i tarmen. Zink som tillförs i vattenhaltiga lösningar absorberas effektivt (60-70 %), medan absorptionen från fasta dieter är mindre effektiv och varierar beroende på zinkinnehåll och kostsammansättningen.

Generellt har det tidigare ansetts bland forskarna att 33 % som den genomsnittliga zinkabsorptionen (upptaget) hos människor. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den  innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Fytinsyra är som jag skrev tidigare ett ämne som hämmar upptaget och det  finns rikligt av i fullkornscerealier (spannmål) och baljväxter. 

Dessutom kan zinkstatus (kroppens nivå av zink) påverka zinkupptaget. Individer med zinkbrist absorberar detta element med ökad effektivitet, medan individer som har tillräckliga nivåer av zink uppvisar en minskad effektivitet vid upptag.

Kosttillskott.
Intag av kosttillskott innehållande järn kan inverka negativt på upptaget av zink. Studier på råttor har visat att även höga kalciumintag verkar hämmande på zinkupptaget. Zinkbindande föreningar som exempelvis  organiska syror kan däremot underlätta upptaget i tarmen. Vid normalt  zinkintag absorberas 15-40 %, beroende på sammansättningen av kosten eller mera om kosten inte innehåller några ämnen som är hämmande.

Järnbrist och zink.
Järnbrist kan ha koppling till zinkbrist på grund av en exempelvis dålig kosthållning, försämrat näringsupptag eller vid stor konsumtion av komjölk. Studier finns som visat att stort mjölkintag och intag av mjölk  till måltid hämmar järnupptaget. Studier har också visat att  järnupptaget i tarmen kan påverkas negativt om extra zink tillförs i samband med måltid. Om man behandlas för zinkbrist måste man vara  uppmärksam på samtidig järnbrist.

Stora doser av zink.
För vuxna anses det vara säkert med ett intag på upp till 25 mg per dag. Zink är inte toxiskt förutom vid överdrivet stora doser. Intag av hundratals mg på en dag kan dock ge negativa effekter på omsättningen av koppar med kopparbrist och anemi som följd.  

Bindning och transport av zink i kroppen.
Zink frigörs från mat som fria joner under matsmältningen. Dessa frigjorda joner kan sedan binda till molekyler för transporten till enterocyterna i tarmen i tolvfingertarmen eller övre delen av tunntarmen. Särskilda transportproteiner (metallotionein) underlättar sedan överföringen av zink över cellmembranet till portalcirkulationen. Med höga intag absorberas även zink genom en passiv paracellulär väg.

Portalsystemet bär absorberad zink direkt till levern och släpps sedan i systemisk cirkulation för transport till andra vävnader. I blodet är zink bundet till plasmaproteiner, ungefär 80 % till albumin och det  mesta av det återstående till makroglobulin. Zinkkoncentrationen i plasma följer en dygnsrytm och är som högst under senare delen av förmiddagarna.

Många känner nog att de tänker och presterar bättre under förmiddagarna och detta kanske kan ha sin förklaring i att koncentrationen av zink då är som högst. 

Alla tillstånd som förändrar koncentrationen av albumin i serum kan ha  en sekundär effekt på zinknivå i serum. Även om zink i serum  representerar endast 0,1 % av hela zinknivån i kroppen, övergår cirkulerande zink snabbt för att möta upp vävnadsbehovet.

Zinknivån och menstruationscykeln.
Som tillägg till ovan kan nämnas att det finns en studie som visar att koncentrationen av zink i plasma varierar under menstruationscykeln vilket kan vara bra att veta om ifall man begär ett blodprov för att  kontrollera sin zinkstatus. Bäst är nog att kontrollera zink strax innan  menstruationen för att få en klarare och rättvisare bild.

Utsöndring och reglering av zink.
Förlust av zink genom mag-tarmkanalen står för ungefär hälften av all zink som elimineras från kroppen. Betydande mängd zink utsöndras genom  gall- och tarmsekretionerna, men det mesta är reabsorberat (återupptaget). Detta är en viktig process vid reglering av zinkbalans. Andra vägar för utsöndring av zink inkluderar urinutsöndring och förluster genom svettning, hud och hår.

Biotillgängligheten. 
Biotillgänglighet avser den fraktion av intaget som kan absorberas i blodsystemet och används för kroppens fysiologiska funktioner. För zink, hos friska individer, bestäms det av tre faktorer: individens  zinkstatus, kostens totala zinkinnehåll och tillgången på lösligt zink från olika livsmedel i kosten.

Spädbarn och zinkbehov.
Små barn har större risk för zinkbrist på grund av ökade zinkbehov under tillväxten. Bröstmatade spädbarn till mödrar med tillräckligt zinkintag erhåller tillräcklig med zink under de första 5-6 månader av sina liv. Efter denna ålder krävs kompletterande livsmedel som innehåller absorberbart zink för att uppfylla deras behov.

Om dessa livsmedel har lågt innehåll av absorberbar zink (exempelvis spannmål-fytater) tillgodoses inte zinkbehovet. Omvänt kan man säga att  ett tidigt införande av sådana livsmedel under amningsperioden stör absorptionen av zink från bröstmjölken på grund av dess höga innehåll av fytat (organisk fosforförening).

Zinkbehov hos undernärda barn uppskattas vara mellan 2 mg-4 mg/kg kroppsvikt. Dessa behov är mycket högre än hos friska barn, förmodligen  på grund av tidigare zinkutarmning och minskad zinkabsorption på grund  av förändringar i tarmkanalen. Jämfört med vuxna,har således spädbarn, växande barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor ett ökat behov av zink och löper därmed ökad risk för att få brist på zink.

Ungdomar och zinkbehov.
De fysiologiska kraven på tillräckligt höga nivåer av zink är under tonåren och vid pubertetstillväxten, som vanligtvis förekommer hos flickor mellan 10 år och 15 år och hos pojkar mellan 12 och 15 år. Även efter att tillväxtspurten har upphört, kan ungdomar kräva ytterligare zink för att fylla uttömda zinkdepåer i vävnad.

Gravida och ammande kvinnor.
Det ökade näringsbehov under graviditet och amning leder ofta till zinkbrist hos kvinnor. Dessa behov är större under amning, men även om fysiologiska anpassningar av zinkabsorption hjälper till att tillgodose behoven vid laktation (mjölkavsöndring från bröstkörtlarna). Ett antal  studier har visat en negativ inverkan av terapeutiskt tillsats av järn på zinkabsorption under graviditet och laktation.

Lägre nivåer av zink och magnesium hittade hos individer med fibromyalgi.
Forskare fann i en studie år 2008 att zink och magnesiumnivå i serum kan spela en viktig roll i fibromyalgins patofysiologi. En grupp med 32 kvinnor med diagnostiserad fibromyalgi jämfördes mot 32 friska kontrollpersoner. Medelåldern låg runt 42 år. Man skrev i studien att uppmätta nivåer av zink och magnesium i serum var påtagligt lägre hos gruppen med fibromyalgi.

På skalan som användes i studien för att fastställa smärtnivån kunde man konstatera att lägre nivå av zink påverkade smärttillståndet och att låg magnesiumnivå hade betydelse vid kronisk trötthet/utmattning som flera i gruppen hade besvär av.

En annan studie fann att låg magnesiumkoncentration i röda blodkroppar vid kroniska sömnbesvär. Även denna studie fann underskott av magnesium hos vissa individer med kronisk trötthet. De fann också att hos patienter med fibromyalgi reduceras den intracellulära kalciumkoncentrationen signifikant jämfört med friska kontroller, vilket kan vara en förklaring till den muskelhypertoni som ses vid fibromyalgi (onormal ökning av spänningen i skelett- eller glatt muskulatur).

Det har också noterats flera fall av lägre benmineraldensitet hos individer med fibromyalgi, vilket kan vara en indirekt indikation på nedsatt kalciummetabolism. Man har kunnat konstatera att hos kvinnor kan brist på zink också kan påverka upptaget av kalcium och då även påverka mineralkoncentrationer av kalcium, magnesium och fosfor i ben, liksom hormoner relaterade till benreformering, och därför påverkar ett underskott av zink benmetabolismen negativt.

Hypotyreodism, håravfall och zinkbrist.
Hårförlusten som tillskrivs hypotyroidism (underaktiv sköldkörtel) kan inte förbättras med tyroxin om inte zinktillskott läggs till, vilket en  intressant studie från år 2013 visade. Hypotyroidism är en vanlig och välkänd orsak till diffust håravfall. Zink och andra spårämnen, såsom  koppar och selen krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, och brist på  dessa kan leda till nedsatt sköldkörtelfunktion.

Omvänt är sköldkörtelhormoner avgörande för absorptionen av zink, och därför kan hypotyreoidism  resultera i zinkbrist. En dålig kosthållning men även bristande  näringsupptag genom exempelvis celiaki eller annan magtarmsjukdom kan  vara hela den utlösande faktorn från början.

Förhållande mellan ålder, zinkbrist och Huntingtons sjukdom.
Kostundersökningar tyder på att zinkintaget hos äldre personer ofta är otillräckligt även i rika länder. Dessutom finns det bevis som tyder på  att upptaget av zink kan minska med åldern. Degenerativa förändringar i  samband med åldrande kan delvis bero på zinkbrist, vilket ger nedsatt  immunförsvar, fördröjd sårläkning och vissa neurologiska och psykologiska förändringar.I allmänhet varierar kliniska manifestationer av zinkbrist med ålder. Exempelvis är diarré i tidig spädbarnsålder ett framträdande symptom.

Vid zinkbrist hos äldre personer leder det ofta till svårläkta bensår, nedsatt kognitiv funktion, beteendeproblem, nedsatt minne, inlärningssvårigheter och neuronal atrofi (Huntingtons sjukdom), som är en form av demenssjukdom och som betecknas av en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom förr även kallade danssjuka.

Vanligt förekommande vid Huntingtons sjukdom är ofrivilliga rörelser, depression och demens. Andra symtom är nedsatt balans och finmotorik, samt sväljnings- och talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken är vanligen ofrivilliga rörelser, depression, ångest och sömnsvårigheter samt en minskad självinsikt.

I medelfasen upphör arbetsförmågan och det kan behövas hjälpinsatser i hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. I sjukdomens sena fas behövs hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom matintag och  personlig hygien. Ögonens rörelser är nedsatta. Sjukdomen leder till döden efter cirka femton år. Man har tidigare velat ordna in Huntingtons sjukdom i det genetiska facket men forskningen har nu börjat titta på andra möjliga orsaker som zinkbrist och nedsatt näringsupptag.

Zink som transportör av B12 och viktig för omsättningen av D-vitamin.
Zink är inblandad i transport av vitamin B12 samt ökar mottagligheten i hjärnan av detta. Det är en god anledning att även ge tillskott av zink till individer med B12-brist. Vid underskott av zink störs upptaget av D-vitamin. Brist av både vitamin B12 och D-vitamin har noterats vid flera neurologiska sjukdomar som exempelvis Huntingtons sjukdom, Alzheimers, Multipel skleros med flera.

Fler symtom vid zinkbrist hos unga och äldre.
Vanligt hos barn och ungdomar kan vara trötthet och inlärningssvårigheter (utöver brist på zink kan även järnbrist förekomma). Tidiga hudproblem som blir vanligare när barnet blir äldre. Alopeci (håravfall), tillväxthämning och återkommande infektioner (ofta luftvägsinfektioner som förkylningar och bihålebesvär) är vanliga hos barn i skolåldern.

Kroniska och svårläkta hudsår men även återkommande infektioner är vanliga hos äldre. Dessa effekter har observerats i kontrollerade kliniska prövningar som visar positivt svar på kompletterande zinkrik kost och zink som tillskott.

Infektionssjukdomar och undernäring är de främsta orsakerna till sjuklighet i barndom och sjuklighet globalt sett. Att tillhandahålla tillräcklig med zink är kanske en av de effektiva förebyggande åtgärderna för att minska sjukdomsgraden och sjukligheten hos barn i utvecklingsländerna när det inte finns brist på A-vitamin eller järn.

Övervikt och insulinresistens hos barn.
Barndomsövervikt med kopplad insulinresistens och metaboliskt syndrom (samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar) blir ett stort hälsoproblem. Zinktillskott kan vara  användbart vid kontroll av några av dessa metaboliska aspekter.
Dessutom konstateras att zinknivå i serum är lägre hos barn till föräldrar med för tidig ateroskleros, och detta kan vara ett bevis för zinkens skyddsroll vid inflammation och ateroskleros (också kallat åderförkalkning eller åderförfettning).

ADHD, hyperaktivitet och zinkbrist.
Flera studier har påvisat ett klart samband mellan brist på zink och brist på uppmärksamhet/ hyperaktivitetsstörning (ADHD). I studierna har barnen och ungdomarna varit insatta sedan tidigare på läkemedel som metylfenidat. I studierna kunde man konstatera att majoriteten av barnen och ungdomarna hade zinkbrist. Man gav under en 8-veckors period tillskott av zinksulfat som har en hög biotillgänglighet.

Det man kunde konstatera var att tillskottet av zink hade påtagligt märkbara effekter på både beteende och uppmärksamhet. Man gav mellan 15-30 mg zinksulfat per dag. Det man kunde se var att man kunde trappa ner på användningen av metylfenidat. Man menar också avslutningsvis att om tillskott av zink verkligen kan dämpa symtomen, så behövs fler studier för att nå fram till vilken dos av zinktillskott som är bäst och att den lösningen i  såfall, kunde vara billigast, enklaste metoden och tillgängligt för alla.

Autism och zinkbrist
Zink är förknippad med GABA och glutamatreglering. Många riskfaktorer ingår i autismens etiologi. Zink är ett viktigt spårämne, vilket är av stor betydelse vid syntesen av nukleinsyra/protein, replikation av celler och tillväxt och reparation av vävnader. Det finns några  studier som visar GABA: s roll vid autism.

GABA (gamma-aminobutyric acid) är en neurotransmittor som är reducerad hos autistiska individer. När denna aminosyra är reducerad leder det till bland annat rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet och anfall. Zink är förknippat med GABA- och glutamatreglering.

En undersökning av grupp autistiska barn fann höga kopparnivåer. Det är känt att när zinknivån sjunker så ökar kopparnivån, likaså undertrycker dessa båda varandra inbördes vid obalanserat intag under längre tid. I undersökningen inledde man en terapi där man gav tillskott av zink och vitamin B6. Det man kunde man konstatera under terapin var bland annat ökad medvetenhet, ökad mottaglighet för tilltal, ökad fokus och uppmärksamhet, ökad ögonkontakt och minskad ljudkänslighet.

Forskarna i denna undersökning föreslog att man mer borde undersöka koppar och zinknivåerna för att utvärdera fler patienter med autism och utvärdera GABA och noradrenalinivåer, eftersom de är associerade med koppar och zinknivån i kroppen.

Orsaker till zinkbrist.
De generella orsakerna till zinkbrist inkluderar: otillräckligt intag, ökad förbrukning och förlust av zink, dåligt näringsupptag genom  tarmsjukdom som exempelvis celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fekal utsöndring av zink ökar både vid akut och vid långvarig diarré. Kost med tillräckliga  mängder av absorberbar zink (biotillgänglig och obunden) är den främsta orsaken till zinkbrist i de flesta fall.

Tätt återkommande infektioner och zinkbrist.
Vid infektion blir kroppens förmåga att ta upp zink nedsatt eftersom  minskad cirkulation av zink i kroppen minskar tillgängligheten av zink i vävnaderna. Detta kan bli en ond cirkel. Infektionskänsliga barn eller  vuxna med en redan låg zinkstatus får lätt tätt återkommande infektioner (infektionskänslighet), vilka leder till att zinkstatus ytterligare  försämras. Här är det viktigt att se till att äta zinkrik mat och kanske komplettera med ett tillskott av zink för att bryta denna onda cirkel.

Ilningar i tänderna, blödande tandkött och zinkbrist.
Dem som upptäckt att de haft brist på zink och samtidigt lidit av ilningar i tänderna har i många fall upplevt en markant förbättring av zinktillskott. Samma gäller även för dem som har besvär av blödande tandkött. Till exempel är A-vitamin beroende av zink för att kunna transporteras runt i kroppen, som bland annat att dämpa inflammation som kan uppstå vid blödande tandkött.

Zinkstatus i blodplasma och serum.
Koncentrationen av zink i blodplasma eller serum är för närvarande den bästa tillgängliga biomarkören för konstaterande av zinkbrist.Vissa forskare bedömer att minst 20 % av befolkningen faktiskt kan lida av zinkbrist. Men man ska också veta att låga koncentrationer av zink i serum kan förekomma i närvaro av flera tillstånd, vilket representerar ett normalt  fysiologiskt svar och inte nödvändigtvis indikativt för låg zinkstatus.

Koncentrationer av zink i serum reduceras vid akuta infektioner och inflammationer, vilket sannolikt beror på omfördelningen av zink från plasma till levern. Cytokiner som släppts under akutfasrespons vid infammation aktiverar hepatisk MT-syntes, ett metallbindande protein  vilket tycks förändra upptaget av zink.

Förhöjda koncentrationer av C-reaktivt protein eller andra markörer av akutfasresponsen kan användas för att indikera förekomst av infektion och bör beaktas vid tolkning av resultat. Stress och hjärtinfarkt minskar även zinknivån i serum. Eftersom zink transporteras i plasma bunden till albumin, orsakar sjukdomar som exempelvis levercirros och protein-energiundernäring, hypoalbuminemi, som ger lägre zinkkoncentrationer.

Avslutningsvis.
Alltså håll koll på din zinkstatus och be gärna din doktor om ett  blodprov för zinkstatus, be gärna med ett blodprov även för järn samtidigt. Men glöm inte bort att äta zinkrik kost så ofta du kan.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan...

NYHET! Nu finns mina populäraste böcker om kostrelaterade sjukdomar är tyvärr slutsålda som pappersböcker men de finns nu släppta som e-böcker och ljudbok. Du hittar dem här:

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Läs gärna även mina tidigare inlägg relaterade till zink:

Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki

Tips på bra saker att känna till!

Vita fläckar på naglarna och zinkbrist 

Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Referenser:

http://www.ecosmagazine.com/?act=view_file&file_id=EC40p14.pdf

Clinical response of alopecia, trichorrhexis nodosa, and dry, scaly skin  to zinc supplementation

Zinc deficiency associated with hypothyroidism: an overlooked cause of  severe alopecia

ZINC INTAKE AND RESISTANCE TO H1N1 INFLUENZA

Livingstone C. Zinc: physiology, deficiency, and parenteral nutrition.
Nutr Clin Pract. 2015;30(3):371–82.

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 2012. 672-673 p.

Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, Tietz NW E. Tietz textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics. Philadelphia: Saunders; 2012. 960-965 p.

Krebs NF. Overview of zinc absorption and excretion in the human gastrointestinal tract. J Nutr. maj 2000;130(5S Suppl):1374S –7S.

Wang K, Zhou B, Kuo Y-M, Zemansky J, Gitschier J. A Novel Member of a Zinc Transporter Family Is Defective in Acrodermatitis Enteropathica. United States: The American Society of Human Genetics. 2002. s. 66–73.

Donangelo CM, Woodhouse LR, King SM, Viteri FE KJ. Supplemental Zinc Lowers Measures of Iron Status in Young Women with Low Iron Reserves. Hum Nutr Metab.
2002;132:1860–4.

Miichos C, Kalfakakou V, Karkabounas S, Kiortsis D, Evangelou A. Changes in copper and zinc plasma concentrations during the normal menstrual cycle in women. Gynecological Endocrinology. 2010. s. p250–5.

Prasad AS. Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease. Adv Nutr. 2013;4(2):176–90.

El-Shazly AN, Ibrahim SAE-H, El-Mashad GM, Sabry JH, Sherbini NS. Effect of zinc supplementation on body mass index and serum levels of zinc and leptin in pediatric hemodialysis patients. Int J Nephrol Renovasc Dis. Dove Press; 2015;8:159–63.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20034331

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037197/

Zink. www.livsmedelsverket.se/livsmedel/zink

BD Receives CE Mark for Next Generation Blood Separation Technology | BD 

Zinc: indications in brain disorders

Vitamin D Deficiency in Institutionalised HD Patients

Trace metal regulation of neuronal apoptosis: From genes to behavior

Zinc and gastrointestinal disease

Zinc and platelet membrane microviscosity in Alzheimer's disease: The in vivo effect of zinc on platelet membranes and cognition

Zinc and Alzheimer's disease: is there a direct link?

Roles of zinc and metallothionein-3 in oxidative stress-induced lysosomal dysfunction, cell death, and autophagy in neurons and astrocytes

Zinc Deficiency and Cerebellar Disease 

https://www.drstevenlin.com/signs-zinc-deficiency/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17305872?log$=activity

Fibromyalgi oftast kopplat till kosthållning!

Fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter. Fibromyalgi är ett tillstånd där den drabbade bland annat lider av besvärande muskel och vävnadssmärta samt trötthet.

Fibromyalgi är som oftast kopplat till vad du äter och inte tål. I detta inlägg ska vi djuplodande ta upp fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter, animaliska produkter och andra livsmedel.

Men vad är då fibromyalgi? Allt mer forskning och vittnesmål tyder nu helt klart på att vi har att göra med en kostrelaterad åkomma


 *Inlägget uppdaterat 10 augusti 2019.

"Vi ha icke med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skola försvinna av sig själva". 
Citat av hälsopionjären Are Waerland år 1943.

Visst är det helt rätt, livsföringsfelen vi idkar måste vi lära oss att förstå och ta oss ur dessa genom att införskaffa kunskap, och då framförallt rätt kunskap. Fibromyalgi är en sjukdom som går bakåt i tiden även innan år 1900, fast då var fibromyalgi väldig ovanlig mot vad det är idag.

Att fibromyalgi  ökat lavinartat de sista 100 åren i västvärlden har sin orsak i det som många blundar hårt för, nämligen att det handlar om maten vi äter, vi äter helt enkelt fel och överkonsumerar idag produkter vi förr åt betydligt mindre av.

Ohållbara forskningsrön och uttalanden
En del forskare och även läkare har försökt förklara fibromyalgi som något psykosomatiskt eller att det helt enkelt sitter i "huvudet". Detta kan nog bara förklaras som inkompetens eller kanske grav brist på kunskap för att slippa fördjupa sig i problemet man inte kan något om.

Åldersperspektiv
Ålder är också en faktor. Trots att det anses vara en sjukdom som mest påverkar postmenopausala kvinnor, så kan faktiskt fibromyalgi diagnostiseras redan vid 20 års ålder. Vanligast ligger dock åldern för diagnos runt 50 år även om symtom vanligen utvecklas flera år tidigare. Barn kan också ha fibromyalgi.

Medicinsk behandling av fibromyalgi
Från vårdens sida fokuserar man på att använda kraftfulla läkemedel där man försöker uppreglera GABA-produktionen och dämpa irriterade nerver. Emellertid har dessa läkemedel en hel del biverkningar.

Feldiagnos är vanligt
Diagnosen fibromyalgi kan ibland vara en feldiagnos. Genom att förstå reaktion mot vissa livsmedel så kan man komma fram till underliggande problem och att muskelvärken kan ha en koppling till något annat, som t.ex. histaminintolerans vilket är något som allt mer börjar komma i dagen.

Den som lägger om sin kost fri från gluten (vete, korn och råg, i vissa fall även havre och ris) samt mejeriprodukter och känner att besvären kvarstår, ska fundera över sin känslighet för histamin och därmed försöka reducera källor till histamin i kosten. Enklaste vägen är att göra upp en dagbok vad man stoppar i sig under dagen och sedan kartlägga detta. Histamin kan utöver att orsaka mängder av olika besvär även utlösa muskelvärk i kroppen. Enkla saker kan vara fortsatt utlösande, som exempelvis banan och kaffe, vilka båda är källor till histaminbelastning i olika nivåer.

Histamin och proinflammatorisk effekt
Det är konstaterat i djupgående studier att histamin har en proinflammatorisk effekt. När mastceller släpper ut höga halter av histamin i bland annat hjärnan, påverkar det hypotalamus som leder till vakenhet, störd sömn eller sömnlöshet. Frisättningen av histamin antas också leda till sömnbesvär som kan ses vid fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.

Mastceller förekommer också rikligt i vår hud, varför histaminfrisättning i huden skapar klåda. Studier visar att individer med fibromyalgi har upp till 14 gånger mer histamin i huden än andra. Mastceller i huden ger ett immunförsvar i huden mot yttre patogener. Avgiftning eller nedbrytning av histamin använder metyleringsvägar i kroppen.

Näringsämnen som behövs för denna process inkluderar vitaminer som B1, B2, B3, B6, och mineraler som kalcium, magnesium, koppar, zink och svavel. Många med fibromyalgi har brist på både magnesium och D-vitamin och därför är tillskott något att föredra.

Tyramin är en annan källa till besvär för dem med fibromyalgi.Tyramin finns i följande livsmedel och kan ge vissa reaktioner, men framför allt hos vissa känsliga: apelsin, avocado, banan, hallon, kakao, makrill (rökt), plommon (röda), sardeller (konserv), sardiner (konserv) och surkål.

Födoämnesintolerans kan också bidra till bildning av histamin eftersom när man utsätts för ämnen man är känslig för så utlöser detta frisättning av kroppseget histamin från mastceller i tarmen. Vissa individer har också en känslighet genom större förekomst av mastceller och då måste man följa en låghistaminkost resten av livet. Men dessa individer är få. Så problematiken är för dem med fibromyalgi är en snårskog.

Vinnaren är läkemedelsindustrin
Fibromyalgi är en sjukdom som genererar avsevärda pengar i kassan till läkemedelsbolag och dess ägare / aktieägare och intresset att lösa sjukdomens grundproblematik verkar man faktiskt inte alls vara intresserade av. Inkomsterna är stora från mängder av värktabletter, sömntabletter, depressions- och ångestdämpande läkemedel (lyckopiller) med mera, med mera som skrivs ut.

Lite i mängden av läkemedel som skrivs ut runt fibromyalgi och kopplade besvär är bland annat: Tramadol, Tradolan, Diklofenak, Amitryptilin, Duloxetin, Pregabalin, Tryptizol, Cymbalta, Prednisolon, Betapred med mera...

Man beräknar att minst 250 000 personer bara i Sverige som lider av fibromyalgi så det blir betydande mängder läkemedel för stora belopp som säljs.

Lika lite som man verkar vara intresserad av att finna cancergåtans lösning, då även det är ytterligare en betydande kassako för läkemedelsindustrin, förstår nog många att lösningen på "gåtan" rörande fibromyalgi och dess uppkomst är mer än avlägset. Bevakning och screening av nätet och sociala medier pågår kontinuerligt från dem med ekonomiska intresse i sjukdomarna för att stoppa röster som blir för stora och hörda, uppenbart för att förhindra att alternativa lösningar blir kända.

Kortisonbehandling ger förlust av mineraler och vitaminer
Men man ska inte glömma (eller förneka) att utöver annan medicinering också samtidigt kan blir aktuellt med tilläggsmedicinering, som t.ex. kortison och eller sköldkörtelhormon. En individer del med fibromyalgi brukar ofta vara insatta på/ eller begärt kortison själva då de upplever att deras besvär lindras, upprinnelsen kan vara att något annat besvär behandlats med kortison och effekten har varit att även symtom på fibromyalgi (muskelvärk/smärta) dämpats.

Att kostison stävjar smärta, inflammation i muskler och muskelfäste samt lugnar en irriterad mage och påverkad tarmslemhinna känner nog en del redan till. Men något man här ska vara väl medveten om och som faktiskt inte många läkare ens reflekterar över eller känner till, är att kroppen dräneras på vitaminer och mineraler vid kortisonbehandling. Studier har visat entydigt på att B-vitaminerna folsyra, B6 och B12 har en ökad förlust från kroppen i närvaro av kortison.

Kortison orsakar även en minskning av kroppens förmåga att aktivera D-vitamin, vilket resulterar i ökad risk för benförlust och katarakt. Förutom vitaminer kan kortison även utarma viktiga mineraler i kroppen. Så tänk på att selen, natrium och zink kan tömmas ut under tiden du behandlas med kortison. Kortison påverkar också vår tarmflora och gör så att exempelvis candida lättare får fäste. Därför är det extra viktigt att tillföra probiotika i någon form när man äter kortison.

Nåväl vi går vidare...

Fibromyalgi är också en sjukdom/tillstånd som direkt kan knytas till glutenintolerans/celiaki men även mejeriprodukter. Allt fler som lider av detta tillstånd och som väljer en kostomläggning märker radikala förändringar på kort tid. Studier har också uppmärksammat att känslighet för gluten (NCGS) utan tecken på celiaki spelar en roll och att en glutenfri kost har positiva effekter.

Fibromyalgi, är ett syndrom som idag klassas in i kategorin moderna sjukdomar som under dom sista 50 åren ökat markant i västvärlden och fibromyalgi är ett överrepresenterat sjukdomstillstånd bland kvinnor. Att fibromyalgi är större hos kvinnor kan kanske delvis beror på att kvinnan har ett såkallat adaptivt immunförsvar, vilket innebär att hennes immunförsvar ska kunna ställa om sig då hon blir gravid för att acceptera tillväxt av nya celler i sin kropp.
Se även: Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia

Fibromyalgi var delvis känt redan under biblisk tid och i modern tid omskrevs tillståndet åren 1904-1914 som fibrositis. Först i början av 1980-talet blev tillståndet benämnt fibromyalgi och det förknippades med ömma punkter, dominerande trötthet och sömnbesvär, Colon Irritable (IBS) och RLS (restless legs syndrom).

Eftersom det lätt kan förväxlas med närbesläktade problem som polymaglia reumatica (PMR), inflammatorisk artrit (RA), Spondylit artrit, autoimmuna bindvävssjukdomar, Sjögrens syndrom, Ehlers-Danlos (EDS), Systemisk lupus erythematosus (SLE), myalgi med mera, så bör man utredas noga om man drabbats. (mer om detta längre ned i artikeln).

ACR-90 klassificering.

ACR-90 klassificeringen av fibromyalgi, det vill säga ett kriterium för att ställa och uppfylla diagnosen kom år 1990.

(ACR-90 kortfattat)

*Kroniskt utbredd smärta i muskulaturen i kroppens 4 kvadranter.(vänster-höger-över-under)

*Minst 3-6 månaders varaktighet.

*Minst 11 av 18 aktiva "tenderpoints" som ger obehag/smärta vid beröring/tryck.


Dom som diagnostiserats för fibromyalgi och på ordination eller eget bevåg gått över till glutenfri kost, i många fall även helt mejerifri kost, har tydligt märkt av att besvären avklingar och efter en längre tid av gluten och mejerifri kost försvinner besvären ofta nästintill helt. När det gäller mjölk och då särskilt kommersiellt processad mjölk, har länge varit känt för att driva på symptomen på fibromyalgi. Sedan ska man känna till att laktos (mjölksocker) kan hindra upptag av t.ex. magnesium. Dom som efter en besvärsfri tid åter valt att prova glutenhaltig kost (även mejeri i en del fall) märker att besvären faktisk återvänder tämligen snabbt igen.

Vissa fibromyalgipatienter som förbättrats genom strikt kost kan märka tecken på en liten försämring (sällsynta fall) vid större konsumtion av socker eller frekvent användande av livsmedel innehållande sötningsmedlet Aspartam (light-produkter). Histaminfrisättning vid fibromyalgi och specifikt den hjärndimma (brainfog) och påtagliga trötthet som drabbar många bör man givetvis som drabbad titta närmare på och undvika livsmedel som triggar histamin.

En stående regel nummer ett för alla med fibromyalgi bör vara: för att få en fullgod återhämtning ska allt mejeri givetvis tas bort utöver alla källor till gluten, och det bör ses som en självklarhet vid fibromyalgi.

Med gluten menas: vete, korn och råg i alla former ska bort, helst även vetestärkelse om det är möjligt. Havre tåls av vissa men här får man prova sig fram.

Med mejeri menas: komjölk (alla former), smör, ost, grädde, yoghurt, kefir, kvarg (vassle), fil.

Konstgjorda sötningsmedel
En studie som publicerades i Annals of Pharmacotherapy år 2001, visade att patienter med fibromyalgi som undviker aspartam liksom smakförstärkare MSG, kände sig bättre överlag.Andra konstgjorda sötningsmedel som sackarin och stevia verkar inte ha samma effekt som aspartam. Vitt raffinerat socker ska givetvis helt tas bort ur kosten, likaså kaffe som är histamintriggande.

*Skadorna på tarmen genom påverkan av gluten (perforering-läckande tarm) brukar också ge upphov till "multiallergier", detta är viktigt att tänka på  även sedan man gått över på en strikt kost och att man då även  "sorterar" bort andra livsmedel som man misstänker att man inte tål för att återhämtningen ska bli tillfredsställande.

Minst 2-3 % (siffran är troligen mycket högre) av befolkningen i landet beräknas lida av syndromet fibromyalgi varav ca 90 % är kvinnor.Bland kvinnor med fibromyalgi hittas ofta de glutenrelaterade skadorna Colon Irritable och IBS i botten.

Rött kött och griskött är histamintriggande
Röster runt om i västvärlden höjs av allt fler att patienter med fibromyalgi bör grundligt utredas för glutenintolerans/celiaki och vissa anser att patienterna direkt ska ställas in på en glutenfri och helt komjölksfri kost (i vissa fall även slopande av rött kött men även också griskött som kan framkalla histaminrelaterade reaktioner) för att den vägen utröna ev underliggande sjukdom som t.ex glutenintolerans/celiaki som inte alltid kan påvisas i blodprover.

Personer med syndromet fibromyalgi har oftast i botten någon av följande sjukdomar utöver redan ovan nämnda, som ofta sätts i samband med glutenintolerans/celiaki:

*Celiaki

*Fertilitetsproblem

*IBS

*Osteoporos

*Endometrios

*Sjögrens syndrom

*Kroniskt trötthetssyndrom

*Multipel Skleros

*Raynauds fenomen

*Hypoglykemi

*Interstitiell cystit

*Chrons sjukdom

*Anemier, med mera

Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS-Non-celiac gluten sensitivity) och fibromyalgi.
(NCGS betyder att en person som inte har celiaki d.v.s. glutenintolerans men som ändå får en reaktion när de äter gluten).

I en intressant studie som publicerades i mars 2015 skriver forskarna bland annat:

"Celiaki är en autoimmun sjukdom med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer, vilket bör beaktas av reumatologer. Incidensen av NCGS är troligen högre än den för celiaki, med liknande symptom men det är svårt att diagnostisera på grund av bristen av specifika diagnostiska tester".

I den här artikeln, uttrycker man hypotesen som bygger på rimliga argument och kliniska observationer att NCGS förknippas med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer som inkluderar fibromyalgi, spondylartrit och systemiska autoimmuna sjukdomar.

"Erfarenhet visar att viktiga kliniska data tyder på att förekomst av NCGS är en svår asteni av okänd etiologi, kliniska data bör särskilt beaktas när en patient med en systemisk sjukdom har associerade symptom på fibromyalgi, oral afte (blåsor i munnen), tillhörande gastrointestinala symtom, järnbristanemi och att det ofta finns en släkting med celiaki.

Den uppenbara nämnaren (förbättring) som observerades efter införandet av en glutenfri diet, observerades vid manifestation av fibromyalgiliknande symtom, vid artrit och sakroiliit, leder oss att tro att glutenkänslighet kan spela en etiologisk och patogen roll som fungerar som en utlösare hos vissa patienter med systemiska autoimmuna sjukdomar".

Fibromyalgi versus Spondylartrit?
Kronisk ryggsmärta är något som många med fibromyalgi ofta påtalar och som kan vara en del i en generaliserad smärta, men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit.

Spondylartrit är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t.ex. ankyloserande spondylit (AS) tidigare även kallad för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom, odifferentierad spondylartrit, reaktiv artrit och juvenil idiopatisk artrit.

Spondylartrit är en typ av artrit som angriper ryggraden och hos vissa människor även lederna i armar och ben, men det kan också ingripa huden, tarmen och ögon. Det vanligaste symptomet hos flesta patienter är ländryggssmärta.

Det man kan tänka på är följande:
•    Morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
•    Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
•    Vaknar på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
•    Smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon, senor?
•    Problem med psoriasis eller annan hudsjukdom?
•    Finns det reumatisk ryggsjukdom i släkten?
•    Någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Återhämtning - tillfrisknande
Fler fallbeskrivningar av fibromyalgi visar som sagt på god återhämtning på en glutenfri diet vid symtom på kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Själv har jag stor erfarenhet av just detta då jag hjälpt väldigt många att bli både fria från besvären och fått besvären rejält lindrade genom att noga följa en gluten och mejerifri kost, och där man i mesta möjliga mån undviker rödvin, kaffe, raffinerat socker, starka kryddor och röda grönsaker (histaminkällor) som tomat, röd paprika, röd chili med mera. Se gärna mer om kosthållningen i Stora Kosthandboken.

Positiv studie av antiinflammatorisk kost och inflammationsmarkör
En studie av mer än 600 personer fann att dem som åt en vegansk diet (vilket innebar att de inte hade några animaliska produkter alls) hade lägre nivåer av en inflammationsmarkör som kallas C-reaktivt protein efter endast 3 veckor.

C-reaktivt protein är ett protein i familjen pentraxiner och ökar i koncentration vid inflammation och inflammatoriska processer.

Vegetarisk kost ger lindring
En mindre studie som publicerades i Complementary and Alternative Medicine år 2001 visade att patienter som åt en vegetarisk kost märkte en radikal lindring av symtom på fibromyalgi.

Att äta en vegetarisk måltid (givetvis glutenfri) betyder att du inte äter du kött, fjäderfä eller fisk, men det ingår ägg eller mejeri. Om det är en vegansk måltid (också glutenfri), hoppar du över allt som kommer från djur, inklusive mjölk, ost och ägg (histaminkällor). En vegansk koststil är således att föredra då den innehåller färre källor till histamin.

Genom att få bort belastning från mättade fetter och kolesterol och samtidigt förse kroppen med fiberrik icke ruttnande föda (vegansk kost) ger bevisat lindring. De som provat detta alternativet har börjat lite lätt, och kanske inte satsat veckans alla 7 dagar att leva vegetariskt. Många har märkt lindring genom att kanske bara äta helvegetariskt eller veganskt 2-3 dagar i veckan.

Givetvis ska veckans alla 7 dagar vara fria från gluten och man undviker således vete, korn och råg i alla former. Vetestärkelse som ingår i många glutenfria produkter reagerar en del emot och då får man även ta bort detta. (vetestärkelse är något jag insisterar på att man ska försöka undvika).

Bild ovan: "tenderpoints" för fibromyalgi

En annan sak jag ska återkomma till i mån av tid och ta upp är att även vissa mediciner kan förvärra fibromyalgi eller rent av ge upphov till fibromyalgiliknande besvär.

OBS! Ämnet är högintressant och inlägget kommer att uppdateras i mån av tid, så glöm inte att bokmärka sidan! 

*Äntligen är det klart, många har väntat!

Nu går det att beställa av mina populära böcker som E-böcker, boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar, Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter och den Stora Kosthandboken.

Just nu är där ett bra paketpris på båda böckerna. Mycket nöje och lärorik läsning utlovas! Böckerna levereras i EPUB-filformat och kan läsas i mobiler, på plattor, i datorer med mera.
 

Du hittar böckerna i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Referenser:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26838498
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26808363
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25786053
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25485857
C. Isasi,I. Colmenero,F. Casco,E. Tejerina,N. Fernández,J.I. Serrano-Vela
Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia
Rheumatol Int, (2014)
Ovan länkinnehåll kan laddas hem som pdf-fil: Här
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24728027
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25119831
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11708429
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26990286
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26122473
Should We Look for Celiac Disease in Fibromyalgia/IBS Patients?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24283458
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24209578 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15361320
http://www.nature.com/ajg/journal/v98/n11/full/ajg2003599a.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26190965
http://www.reumatologiaclinica.org/en/non-celiac-gluten-sensitivity-rheumatic-diseases/articulo/S2173574315001112/
http://www.reumatologiaclinica.org/en/chronic-fatigue-syndrome-non-celiac-gluten/articulo/S2173574314001762/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4209093/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24533607
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25245857
Gluten-free diet in the management of patients with irritable bowel syndrome, fibromyalgia and lymphocytic enteritis
Functional bowel symptoms,fibromyalgia and fatigue:A food-induced triad?
Clinical impact of a gluten-free diet on health-related quality of life in seven fibromyalgiasyndrome patients with associated celiac disease
Modulation of human dermal microvascular endothelial cells by Sarcoptes scabiei in combination with proinflammatory cytokines, histamine, and lipid-derived biologic mediators

TNF tumor necrosis factor - Homo sapiens (human)
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/gene/7124

Dietary interventions in fibromyalgia: a systematic review
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30735059

Does Your Diet Affect Your Fibromyalgia?
https://www.webmd.com/fibromyalgia/fibromyalgia-and-diet#1

I. San Mauro Martin, L. Collado Yurrita, S. Sanz Rojo, S. López Oliva, R. Conty, A.M. Puga, et al.
Short-time strategy for fibromyalgia treatment based on olive nutraceutical and inflammatory gut-brain Axis control diet (IGUBAC) diet ®
Curr. Top. Nutraceutical Res., 17 (1) (2019), pp. 1-10

Anti-inflammatory and antioxidant feeding and supplementation may serve as adjuvants in women with fibromyalgia
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352385918300483

Magnesium är livets mineral och viktigare än du tror!

Dåligt näringsupptag - brister - följdsjukdomar - dåligt immunförsvar

Dem som har celiaki (framförallt oupptäckt eller obehandlad) och med intolerans mot gluten (glutenintolerans), dem som bär på en skadad tarmslemhinna, dem som bär på mag/tarmsjukdom, dem som lider av mycket stress, dem som slarvar med kosten och äter mycket "halvfabrikat" och färdigmat och kanske lite frukt och grönt, samt dem som konsumerar mycket vitt raffinerat socker i olika former, har i regel brister på både mineral och vitaminer över ett brett spektrum och bör därför läsa detta inlägg extra noga!

Flertalet av oss i väst har faktiskt brist på magnesium som är kroppens viktigaste mineral, och det gäller både för dem som klassar sig som "friska" och dem som lider av någon sjukdom. Men folk börjar faktiskt bli allt mer medvetna om den viktiga roll som magnesium spelar i kroppen och vikten av magnesium för vårt  hälsotillstånd.

Många av dem som strävar efter att försöka leva hälsosamt, genom att äta mer av frukt och grönsaker, är tyvärr inte medvetna om att maten som ska var näringsrik och innehålla magnesium, odlas i utarmad jord. Om jorden är näringsfattig är också grönsaker och rotfrukter som odlas där näringsfattiga.

Det man ska tänka på är att försöka köpa så mycket man kan av ekologiskt odlade grönsaker och frukter, där det inte tillsätts kemiska gödselmedel (konstgödning) i odlingsjorden eller används bekämpningsmedel som i det kommersiella jordbruket. Bästa sättet att få i sig mineraler i rätt form är ju via maten, men då ska frukt och grönt vara ekologiskt odlat för mesta möjliga näringsinnehåll. Här är en lista över magnesiumrika livsmedel: (glutenhaltigt och mejeri i listan ska man såklart undvika) http://matkalkyl.se/naringsamnen58.php

När det gäller mineraltillskott som finns på apotek och hälsokostbutiker så kommer inte många av dessa tillskott att ge oss tillräckliga mängder av mineraler på grund av den kemiska formen på tillskottet och dess biotillgänglighet, det vill säga kroppens förmåga att tillgodogöra sig det tillförda tillskottet.

Ett exempel på ett vanligt förekommande magnesiumtillskott är magnesiumoxid, vilket med sin låga biotillgänglighet endast har en upptagningsnivå på ca 4 %,  resten går rakt ut i toalettstolen. Om man försöker att kompensera den låga  upptagningsnivån genom större intag, kan det istället ge en laxerande effekt och  som kan leda till att man faktiskt tömmer kroppen på mer magnesium än vad man har lyckats förse kroppen med. Du kan läsa mer om magnesium i ett tidigare blogginlägg, här

Att få tillräckligt med magnesium kan alltså vara  knepigt även för dem som är medvetna om behovet av denna viktiga mineral. Sjukdom börjar och slutar på cellnivå. Brist på magnesium gör att kalcium tar magnesiumets plats i cellerna, blodet blir trögflytande, musklerna spända, nervceller ständigt aktiva, och stelhet i leder.

Magnesium tar hand om tungmetaller och skyddar även mot skadliga effekter av strålning. Brist på magnesium kan ge mängder av symptom/följder som: fibromyalgi, oförklarlig fysisk eller mental trötthet ME (myalgisk encefalomyelit), CFS (cronic fatigue syndrome - kroniskt trötthetssyndrom) diabetes, benskörhet  (mineraliseringsstörning), högt blodtryck, astma (påverkade bronker), demens, cancer, krampanfall, histaminkänslighet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, neuropsykiatriska besvär som ADHD, överkänslighet mot ljud och ljus, återkommande influensaliknande symptom, med mera.

Urinprov inte blodprov
Ett blodprov hos läkaren kan avslöja brist på kalcium (extracellulär mineral) men kommer inte att uppvisa något om kroppens faktiska magnesiumbalans när magnesium  är en intracellulär mineral (inuti cellerna) och följaktligen i liten  utsträckning  finns i blodet (ca 1% av kroppens magnesiumhalt).

Blodet strävar efter att hålla magnesiumnivåerna konstant. Om ett blodprov visar låga halter av magnesium har den kritiska punkten för länge sedan passerats och  man upplever förmodligen redan konsekvenserna av magnesiumbrist. Detta kanske är den verkliga anledningen till att du faktiskt sökte dig till läkare från början. Man kan ändå luras av att blodet visar höga magnesiumnivåer.

Studier visar att detta är ett resultat av intaget av bio(o)tillgängliga magnesiumtillskott som  således vandrar i blodet, men inte kan tas upp av cellerna. Det tillförlitligaste sättet är att mäta via urinen. Man samlar in urin under 24 timmar och analyserar halten. Därefter ges tillskott av magnesium, påverkas inte nivån i urinen har man brist, stiger nivån har man tillräckligt med magnesium i kroppen. 

Om du är en av dem som är medveten att odlingsjorden är utarmad och att du  behöver mineraltillskott, men känner att effekt av tillskottet uteblir, så beror det på att du tar ett tillskott som kroppen inte kan ta upp. I början av 1990-talet gick Nobels Medicinpris till två forskare som visade att kroppen bara kan  använda sig av joniserade mineraler som via jonkanaler tar sig in i cellerna (cellulära jonkanaler). Det är vetenskapligt bevisat att kroppen endast använder sig av joner, som via metalloproteiner transporteras till celler och därefter penetrerar cellmembranet via jonkanaler.

Mineraler är viktigt för både människor och djur, och eftersom kroppen inte själv kan producera mineraler så måste vi tillföra dessa. Problemet är att åkermarkerna ofta är utarmade och tomma på mineraler. Den konstgödning som flitigt används i  jordbruket innehåller inte de mineraler vi så desperat behöver och utöver det så  förstörs jorden i längden av konstgödning.

Mineraler får vi även i oss via vattnet vi dricker (hårt filtrerat vatten kan  lida brist på mineraler). Vatten som naturligt innehåller flera mineraler  beskrivs som "hårt". "Hårt" vatten innehåller bl.a. mer magnesium än "mjukt" vatten,  något att tänka på.

Bra affärer för läkemedelsindustrin
Ämnen i konstgödsel hämmar även växternas förmåga att ta upp den lilla mineralhalt som finns i jorden. De växter som odlas i sådana jordar är således väldigt näringsfattiga. När vi sedan dessutom förädlar och bereder redan näringsfattiga växter tar vi bort den sista delen av näringsämnena. Denna  undernäring är en bra affär (big business) för läkemedelsindustrin som ställer diagnoser och ger medicinering för konsekvenser av undernäring för miljarder årligen.

Mineraler är oorganiska kristallina metaller som kroppen i princip inte kan utnyttja från jorden direkt i den form de är. Genom elektrolys omvandlar växterna dessa bio(o)tillgängliga mineraler till biotillgängliga joner som kroppen kan absorbera. Kroppen kan bara absorbera joniserade mineraler som metalloproteiner transporterar till cellerna och som sedan införs i celler genom  cellmembranproteiner som kallas jonkanaler.

Tyvärr är många mineraltillskott på marknaden i form av bio(o)tillgängliga salter, oxider, kristalliseringar och andra former som kroppen helt enkelt inte kan absorbera. Det finns ingen snabb och enkel process för kroppen att omvandla sådana mineraltillskott till något biologiskt absorberbart. Det innebär att de  allra flesta av dessa mineraltillskott passerar genom matsmältningssystemet utan  att göra någon effekt.

Precis som vitaminer är en avgörande faktor för vår hälsa, är essentiella mineraler viktiga för att människan ska födas, växa, utvecklas och hålla sig frisk. Kroppen behöver mineraler för att utföra en mängd olika funktioner, till skelett och tänder, balansera nerv- och muskelsystemet,  energiproduktionen i cellerna, bildandet av enzymer och hormoner, DNA / RNA- replikering, hjärnans funktion, ett friskt och väl fungerande hjärta, med mera.

Mineraler inbördes har sinsemellan viktiga funktioner för att mineraler och vitaminer ska kunna fungera i kroppen. T.ex. är magnesium beroende av kalium och zink som i sin tur måste finnas för att D-vitaminet ska fungera i vår kropp. Brist på mineral och även vitamin leder till ytterligare konsekvenser utöver vad bristen i sig kan ge när det fattas mineral eller vitamin.

Makromineraler och spårämnen
Mineraler är näringsämnen som är viktiga för kroppen. Det finns 80 mineraler. Femton av dem anser man vara essentiella. Sju av dem behöver vi minst 1000 milligram per dag av och de kallas makroelement eller makromineraler. Den första gruppen kallas makromineraler och innehåller alla  mineraler som kroppen behöver i ganska stora mängder. Magnesium tillhör denna grupp. Den andra gruppen, som kallas spårämnen, består av flera olika mineraler och innehåller alla mineraler kroppen behöver i mindre mängder, bl.a. järn hör till denna grupp.

Förr i världen när vi gödslade åkermarken med naturlig gödsel, lät den ligga i träda och vila några år mellan varje odling, innehöll maten alla mineraler vi behövde.

Typer av mineraler
Makromineralerna behövs i mängder om 100 milligram eller mer per dag, medan spårämnena endast behövs i mycket små doser.

Makromineraler: Magnesium, kalcium, kalium, natrium, klorid, svavel och fosfor.

Spårämnen: (mikromineraler) Zink, jod, selen, järn, koppar, mangan, molybden och kobolt andra är (ultraspårämnen) krom, tenn, fluor, bor, nickel, kisel, silver, vanadium.

Lite mineraler in och mycket mineraler ut
En svensk studie visade att svenskt spannmål idag innehåller upp till 80 % mindre mineraler än bara ett par årtionden sedan. Utöver att marken utarmats och fortsätter att utarmas för varje år på näringsämnen, så har befolkningens matvanor också förändrats. Det säljs väldigt mycket raffinerad och processad  färdig mat som värms i mikrovågsugn. Sådan mat är näringsmässigt sett "död" mat.

Utarmning av mineraler i kroppen
Med tanke på tidigare nämnda olika anledningar varför vi får i oss alldeles för lite mineraler, är det oroväckande att det även finns en massa faktorer som utarmar kroppen på dess mineraler.

Regelbunden konsumtion av vitt raffinerat socker och kolsyrade drycker tömmer kroppens magnesiumlager. Fikabröd, kakor, desserter, godis och andra söta saker  innehåller inte bara väldigt lite magnesium (med tanke på raffineringsprocessen  av ingredienserna), utan orsakar också genom sitt innehåll av vitt raffinerat  socker att kroppen töms på magnesium.

Både fysisk och psykisk stress i vårt moderna samhälle har också en negativ inverkan på magnesiumbalansen i kroppen. Magnesium, men även zink förbrukas i rask takt vid stress. Zinkbrist kan lätt upptäckas om du har vita fläckar, streck eller band på naglarna. Läs gärna mer om zinkbrist och vita fläckar på naglarna, här

Koffein ger negativ effekt på njurarna, vilket gör att dessa utsöndrar magnesium  i urinen, oberoende av kroppens behov eller kroppens innehåll (depå) av magnesium. Det för många dagliga intaget av kaffe, te eller andra koffeinhaltiga  drycker leder till att kroppen systematiskt och oönskat gör sig av med magnesium.

Det är njurarna som reglerar kroppens magnesiumhalt. Vätskedrivande läkemedel som hjärtmediciner, astmamediciner,insulin, kortison och östrogena hormoner har samma effekt på njurarna som koffein och orsakar att njurarna gör sig av med magnesium.

Intag av alkohol leder av samma skäl som ovan till att kroppen töms på magnesium, alkohol påskyndar bl.a. vätskeutsöndring då kroppen försöker göra sig av med alkohol som är ett gift för kroppen och alkohol rubbar även elektrolysbalansen.

Sist men inte minst så är ökat kalciumintag (ofta genom daglig konsumtion av mejeriprodukter) utan intag av magnesium eller tillförsel av magnesium via kosten, en mycket olycklig och farlig kombination. Om man redan har samlat en hel del kalcium i kroppen (obalans), kommer det att minska kroppens förmåga att ta  upp magnesium. Brist på magnesium ökar risken för cancer markant.

Kirurgiska ingrepp, tredje gradens brännskador, skador, inflammation i  bukspottkörteln, leversjukdomar, matsmältningsstörningar, diabetes, hormonella  störningar och cancer är alla stressande förhållanden i kroppen som kräver ökat intag av magnesium. Tobak, svettningar, avvikande sköldkörtelfunktion, kronisk smärta och för stort intag av kolhydrater är också faktorer som effektivt dränerar kroppen på magnesium och det betyder att du måste vara vaksam på att få  i dig tillräckligt stora mängder av denna viktiga mineral men då i en absorberbar form.

Mineraltillskott - i vilken form?
Mineraler är i grunden oorganiska kristallina ämnen, och således inte något som  kroppen direkt kan använda. Magnesium i floder, bäckar och sjöar är huvudsakligen i form av magnesiumklorid (MgCl) där en jon av magnesium är förknippade med två  joner av klor. Magnesium i ett sådant tillstånd kan kroppen utan alltför mycket  processer omvandla till rena magnesiumjoner.

Vatten som är rikt på mineraler är välgörande och hälsosamt. Magnesium i jorden är väsentligen i deras metalliska och oorganiska tillstånd, ofta som  magnesiumkarbonat.Växterna tar dock upp de kristalliserade mineraler i jorden  genom sina rötter och omvandlar dem till biotillgängliga joner. Då måste vi  naturligtvis anta att odlingsjorden faktiskt innehåller mineraler och inte är utarmad och "död".

Magnesium är den centrala atomen i växternas klorofyll, så att när en doktor Young i en bok om pH-balans rekommenderar livsmedel rika på klorofyll, så det är  det mat med massor av magnesium han faktiskt rekommenderar.

Kroppen behöver som tidigare sagt ovan mineraler i en biologiskt form vilken den  kan utnyttja. De flesta magnesiumtillskott innehåller magnesium i en metallisk  kristalliserad och icke-biologiskt form. Detta marginaliserar kroppens förmåga  att utnyttja tillskottet som oftast utsöndras av kroppen utan att ha bidragit  något för att förbättra kroppens magnesiumbalans. Kroppen kan bara absorbera och  utnyttja joner med hjälp av metalloproteiner för att sedan transporteras till cellerna och genom jonkanaler i cellmembranet in i cellerna, mer om detta nedan.

Metalloproteiner och jonkanaler
Vår kropp är utvecklad av naturen för att konsumera joniska mineraler. Joniserade mineraler isoleras och transporteras av *metalloproteiner till destinationen  via kemiska bindningar (ligand) mellan jonerna och metalloproteiner. Metalloproteiner, som står för 30 % av kroppens proteiner, transporterar  metalljoner i celler där de via jonkanaler leds in i cellerna. Laddade atomer kallas joner. Din kropp kan bara ta upp mineraler i jonform. Cellerna kan bara absorbera joniska mineraler som är elektriskt laddade. Joniska mineraler är vattenlösliga. De har samma form och partikelstorlek som mineraler i grönsaker, rotfrukter och spannmål. Cellerna har två  sätt att få joner in i och ut ur cellen.

Den ena är en så kallad jonpumpmekanism (aktiv metod som kräver energi), som med  hjälp av energi från energilagringscellen (ATP) tvingar jonerna in i och ut ur  cellerna efter behov. Väldigt mycket av cellens energi förbrukas just i sådana  processer. Den andra metoden är en passiv metod i vilken jonkanalen (ett protein) genom diffusion släpper in i och ut joner ur cellerna. Som namnet antyder är det  endast joner som tränger igenom cellernas sofistikerat system för jonvandring genom cellmembranet.

Metalloproteiner är kombinationer av proteinatomer (kol, kväve, syre, väte och  svavel) som kemiskt binder till olika joner av mineraler kroppen behöver (järn,  kalcium, kalium, magnesium, koppar, zink, med flera) och transporterar sedan  dessa mineraler till sina destinationer. Mineraljoner är väsentliga i förhållande till att säkra metalloproteinernas funktionalitet, struktur och stabilitet.

Som järn ger röd färg till hemoglobin ger magnesium färg till  klorofyllet. Metalloproteiner möjliggör liv på jorden, och vår förmåga att förstå banden mellan proteiner och mineraler/metaller är av stor biologisk och medicinsk betydelse.

Upptäckten av cellulära jonkanaler var ett viktigt genombrott för vår vetskap att den mänskliga kroppen  behöver joniserade mineraler och inte oorganiska salter, metallatomer eller  kristalliseringar av mineraler.

*Metalloproteiner är ett samlingsbegrepp för alla proteiner som innehåller en eller flera metallatomer. Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur. Kroppen har en mängd såkallade metalloproteiner som kapslar in olika metalljoner och för dessa i säkerhet till cellerna. De har också som uppgift att rensa ut överflödiga mängder. Kroppen har ett självreglerande system som strävar efter homeostas. Utan metalloproteinerna så skulle kroppens kemiska system inte fungera, då alla metalljoner skulle reagera med bland annat kroppens kloridinnehåll. Redan saliven innehåller en stor mängd metalloproteiner som kapslar in och skyddar bl.a. silverjoner från att reagera med magens kloridbemängda saltsyra.

Kroppens kanske vanligaste metalloprotein är hemoglobin, blodets syre- och koldioxidtransportör, metallen ifråga är järn (Fe). Hemoglobinet är ansvarigt för att järnjonerna når sina destinationer.  

Insulin i den form det förvaras i bukspottkörteln och sedan avges är ett kluster av sex insulinmolekyler sammanfogade med en zinkatom i mitten. 

Järn, koppar, zink, kobolt och molybden är exempel på de sammanlagt 11 metaller som ingår i proteiner (ex. hormoner och enzymer) och därför bygger metalloproteiner. Merparten av kroppens proteiner är metalloproteiner.

Repetition av ovanstående, lite historik och allmän information om magnesium

Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 12. Det säger bland annat att atomen har 12 elektroner som kretsar  runt kärnan som innehåller 12 protoner och 12 neutroner. Atomen har två  elektroner i yttersta elektronomloppsbanan som gör magnesium mycket reaktivt, dvs villigt att dela eller ge upp sina två yttre elektroner. När de två negativt laddade elektronerna är borta har atomen blivit en positivt laddad magnesiumjon  (Mg 2+).

Magnesium är det fjärde vanligaste grundämnet i kroppen och utgör i volym idealt  4-6 teskedar. Av de andra positivt laddade (katjoner) makromineralerna har vi kalcium, natrium och kalium, medan de resterande två makromineralerna fosfor och  klor är negativt laddade (anjoner). Som nämnt tidigare finns endast 1 % (en) av  kroppens magnesiumhalt i blodet, medan resten finns i benstommen och inuti  cellerna (intracellulära) i bl.a. muskel, hjärta, hjärna, njurar, lever. Cellerna i ett väl fungerande hjärta innehåller 10 gånger mer magnesium än blodet i kroppen.

50-60 % av kroppens magnesiumhalt är involverad i det kristallgaller som bildar vår ben och tandstruktur. Upptaget av magnesium börjar i munhålan när det gäller  biologiskt joniserad kolloidalt magnesium, och fortsätter att absorberas genom  hela mag/tarm systemet. Genom att konsumera andra former av magnesiumtillskott  startar absorptionen i tunntarmen och fortsätter i mage/tarmsystemet. Här måste  emellertid kroppen konvertera oorganiskt magnesium till magnesiumjoner som  kroppen kan använda sig av.

Magnesium är den viktigaste mineralen för människor såväl som för alla andra  levande organismer. Ända sedan tidernas begynnelse har magnesium spelat en viktig roll både i cellbildning och celltillväxt. För växterna ska kunna utnyttja solenergin behöver de klorofyll vars huvudämne är magnesium. Med tanke på att  magnesium främst är en intracellulär mineral som tidigare nämnts, kommer inte en  vanlig blodanalys att avslöja magnesiumbrist.

Tvärtom, en blodanalys visar ofta att magnesiumnivåerna är "normala" eftersom  kroppen strävar efter att upprätthålla magnesiumhalten i blodet relativt konstant på runt 1 % (en). Trots att blodprovet kan visa normala magnesiumnivåer, kan  kroppens verkliga magnesiumnivåer således vara alltför låga, med alla de  konsekvenser det får för hälsan.

Lite historik
Magnesium är ett av kroppens viktigaste element, och är nödvändigt för hundratals fysiologiska och biokemiska reaktioner i kroppen. Magnesium fungerar som en sorts  buffert i nervsystemet och är naturligt lugnande och antidepressiv. Magnesium upptäcktes först utanför den antika grekiska staden Magnesia.

År 1808 isolerade Sir Humphrey Davy flera av de alkaliska jordartsmetallerna och  namngav dem efter oxidation, såsom barium, strontium, kalcium och Magnium. Magnesiumoxid (MgO) som tidigare var känd som magnesium erhöll därmed namnet Magnium. Senare ändrades detta namn igen till magnesium.

Magnesium var redan under antiken använt som ett helande medel, både som laxermedel och i form av Epsomsalt. På 1600-talet blev vatten från den kända vattenkällan Epsom vid Surrey i England ett populärt helande medel, både som kosttillskott och som en blodrenare. Maria de Medici som kom från en känd och rik familj, beskrev de  helande effekterna av Epsomkällan som: "used by a great store of citizens,  especially by people of quality".

År 1695 blev magnesiumsulfat ett salt, isolerat från Epsomvattnet av Nehemia Grew. År 1915 vann Richard Willstatter Nobelpriset för sina insatser att definiera och beskriva strukturen av växternas klorofyll med magnesium som det centrala elementet. Magnesium används ofta vid akut hjärtinfarkt. Brist på  magnesium sägs vara det som stjäl flest år av en människas liv.

Kliniska effekter av magnesiumbrist
Redan år 1697 rekommenderade en medicinsk tidskrift, med en enorm entusiasm, magnesium som näringstillskott. De flesta av de tillstånd som vid den tiden  behandlades med magnesium behandlas idag också med magnesium; sårskador, depression, yrsel, halsbränna, ringorm, njursten, gulsot och gikt.
Nedan följer lista vad den senaste forskningen om magnesium kan påvisa och betona att magnesium har ett betydande terapeutiskt värde vid behandling av en rad besvär och symtom:

Ångest och depression: Magnesium kontrollerar stresshormonet adrenalin som  produceras av binjuren.

Astma: Både produktion av histamin och sammandragningar i luftvägarna ökar med  magnesiumbrist.

Blodpropp: Magnesium har en central roll för att förebygga trombos och  säkerställer att blodet är tunt och flyter som det ska.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit: Magnesiumbrist minskar tarmfunktioner, tarmrörelser och kan orsaka förstoppning. Förstoppning innebär i sin tur förgiftning, dåligt näringsupptag och i vissa fall kolit. Magnesium binder vätska i avföringen som gör den mjuk och porös. Långvarig diarré och lös mage dränerar kroppen på bl.a. magnesium.

Cystit: Blåssammandragningar och frekvent urinering förvärras av brist på  magnesium.

Depression: Hormonet serotonin som reglerar humörsvängningar är helt beroende av  magnesium. Om hjärnan får för lite magnesium blir den mer sårbara och utsatt för  allergener, ämnen som i vissa fall kan orsaka olika psykiska störningar.

Avgiftning: Magnesium är viktigt i samband med avlägsnande av farliga ämnen som  bl.a. tungmetaller såsom kvicksilver, aluminium och bly ur kroppen.

Diabetes: Magnesium förbättrar insulinutsöndringen från bukspottkörteln och  underlättar kolhydratmetabolismen. Utan magnesium skulle inte insulin kunna transportera glukos in i cellerna och då kommer glukos och insulin att  ackumuleras i blodet istället.

Trötthet och utmattning: Personer som lider av magnesiumbrist känner sig ofta trötta och utmattade eftersom så många av kroppens enzymer inte fungerar som de ska.Trötthet och utmattning är ofta ett tidigt tecken på att man har magnesiumbrist.

Hjärtbesvär: Tidiga tecken på att något livshotande är under utveckling är  onormala förändringar i hjärtrytmen, angina (bröstsmärta), eller att man  kollapsar efter tung fysisk aktivitet eller motionrelaterade aktiviteter.

Vid låg magnesiumhalt påverkas hjärtmuskeln och störning i sammandragningarna kan uppstå och risk för hjärtstopp kan därmed föreligga i allvarligare fall av brist. Detta beror på att det inte finns tillräckligt med magnesium till musklerna för  att slappna av efter en kontraktion och därmed redo för nästa  sammandragning/kontraktion (hjärtslag).

Magnesiumbrist är regel snarare än undantag hos personer med hjärtproblem, och sjukhusen ger ofta magnesium i samband med akut hjärtinfarkt och arytmi  (hjärtrytmstörningar). Magnesium används också för att behandla angina  (bröstsmärtor). Som med alla andra muskler är magnesium viktigt för ett  fungerande hjärta.

Högt blodtryck: Vid brist ökar sammandragningar av blodkärl och kolesterol i  blodet ökar. Båda dessa tillstånd orsakar problem med blodtrycket.

Hypoglykemi: Magnesium är nödvändigt för att hantera insulin och för lite magnesium kan orsaka lågt blodsocker.

Insomnia: Det sömnreglerande hormonet melatonin är beroende av magnesium.

Njurbesvär: Brist på magnesium bidrar till förkalkning i njuren och resulterar i onormal produktion av lipider (organiska föreningar) och sämre blodsockerkontroll hos personer som är  njurtrans-planterade.

Migrän: Serotoninbalansen är magnesium beroende. För lite serotonin kan orsaka migrän och depression.

Skelett- och muskelvärk: Fibromyalgi, muskelryckningar, spasmer i ögat, kramper  och kroniska problem med nacke / rygg, kramp i vadmuskulatur kan orsakas av brist på magnesium. Sådana problem kan elimineras genom användning av korrekt magnesiumtillskott.

Problem med nerverna: Magnesium lindrar perifera nervsjukdomar i kroppen, såsom  huvudvärk, muskelkramper, sammandragningar i mag/tarmkanalen och kramper i benen, fot och tå. Elektrisk aktivitet i hjärnan kan öka vid magnesiumbrist och då  utlösa epilepsiliknande anfall, vilket också kan förekomma hos personer med  obehandlad celiaki som överlag lider brist på magnesium. Magnesium kan också  användas för behandling av både yrsel och förvirring.

Obstetriska och gynekologiska problem: Vid mensvärk kan man förvänta sig ganska  omedelbar effekt genom intag av joniserat kolloidalt magnesium. Sådana problem  beror på i dess enkelhet av en kombination av låg magnesiumhalt och mycket  kalcium i cellerna. Magnesium förhindrar PMS och mensvärk, men är också viktigt  vid behandling av infertilitet. Magnesium motverkar också förtida födsel.  Magnesium ges i vissa länder intravenöst till gravida kvinnor med  graviditetsrelaterat högt blodtryck för att minska risken för cerebral pares och  SIDS hos barnet.

Osteoporos: Magnesium är viktigt när det gäller att reglera tätheten (densiteten) i ben,  det är faktiskt magnesium som tillåter ackumulering av kalcium. Ensamt kan kalcium, utan magnesium, vara potentiellt skadligt för oss. Att ta kalcium och D-vitamin för att öka kalciumabsorptionen utan balansering med magnesiumintag, kommer att medföra ytterligare magnesiumbrist. Detta i sin tur kommer återigen att utlösa en serie av händelser som leder till direkt nedbrytning av ben.

Raynauds fenomen: Magnesium hjälper blodkärlen i fingrar och tår.

Magnesium har således följande positiva fördelar för oss:

• Styr cellens energiproduktion.

• Viktigt för alla kroppens muskelfunktioner.

• Avgörande för en väl fungerande matsmältning.

• Bidrar till bildandet av nya celler.

• Grunden för bildandet av alla kroppens proteinstrukturer.

• Kalciumkanalblockerare.

• Kontrollerar produktionen av både RNA och DNA.

• Viktigt för musklernas avslappningsförmåga.

• Avgörande för hjärnans funktion, hjärta och njurar.

• Aktiverar B-vitaminer.

• Funktion hos binjurar, hjärna och nervsystem.

• Hjälper enzymer associerade med deras katalytiska effekt i de flesta av kroppens kemiska reaktioner inklusive temperaturkontroll.

• Producerar och transporterar energi.

• Direkt involverat i processen för överföring av nervsignaler.

Enzymer är proteinmolekyler som stimulerar kemisk reaktion i kroppen. Magnesium  är en viktigt mineral i samband med funktionen hos hundratals enzymer, men också viktigt för flera tusen andra enzymer. Brist på magnesium har därför en effekt på alla aspekter av våra liv, både fysiskt och mentalt.
Magnesium samverkar med vitaminer och mineraler. Vår tankeverksamhet är beroende  av magnesium för att fungera, vid brist kan en del individer uppleva det man  kallar "brain fog" (hjärndimma).

Magnesium versus kalcium
Magnesium och kalcium är två olika sidor av samma mynt. Kalcium verkar muskelsammandragande medan magnesium är muskelavslappnande. Kalcium initierar  nervsignaler medan magnesium stänger av dem. Kalcium gör blodet tjockare medan  magnesium håller blodet mer lättflytande. För mycket kalcium ansamling i cellerna på grund av magnesiumbrist kan ge ihållande ofrivilliga  muskelsammandragningar.

Detta kan leda till ihållande sammandragningar av bronkerna (astma), livmodern  (ökad mensvärk), blodkärlen (högt blodtryck), med mera. Det är relativt lätt att förstå att balansen mellan dessa två mineraler är avgörande för hälsa och välbefinnande. Tyvärr är vi uppväxta med indoktrineringen/ vanföreställningen att vi måste tänka på kalcium, kalcium och mer kalcium, (mjölk) för att bygga "starka ben".

Magnesium är naturens  kalciumkanalblockerare som hindrar kroppen från att ta upp stora mängder av  kalcium. För stora mängder kalcium kan leda till celldöd.

Forskare i en omfattande studie kom till följande slutsats: "Kalcium är ett  viktigt näringsämne, men det måste balanseras med tillräcklig av magnesium om det inte ska orsaka skada på cellerna och kroppen som helhet. Stor inlagring av kalcium är därför direkt skadliga för kroppen, och förmodligen en av orsakerna  till många av dagens hälsoproblem".

Avslutningsvis - summa summarum - Organiskt eller icke-organiskt magnesium – vad är då bäst? 
Det finns både organiska och icke-organiska former av magnesium som är bra. De lättupptagliga formerna är som jag skrivit om i tidigare inlägg: magnesiumlaktat, magnesiummalat och magnesiumcitrat, och är alla organiska former av magnesium. Om en mineralförening är organisk eller icke-organisk är alltså inte i sig avgörande för om den är lättupptaglig eller inte.

Föreningar av magnesium som är svårupptagliga är: magnesiumoxid, magnesiumhydroxid, magnesiumkarbonat och är alla icke-organiska. Magnesiumkarbonat kan lösas upp i saltsyra, och individer som har mycket saltsyra i magsäcken kan till viss del tillgodogöra sig magnesiumkarbonat, men det blir långt ifrån lika biotillgängligt som de lättupptagliga formerna av magnesium. Problemet är också att de flesta som behöver mineraltillskott har brist på saltsyra och därför inte tar upp dessa hårt bundna magnesiumföreningar.

I en dubbelblind placebokontrollerad studie jämförde man upptaget av magnesiumcitrat, aminosyrabundet magnesium och magnesiumoxid. Efter 60 dagars tillskott av 300 mg magnesium per dag mättes nivån av magnesium i urin, blod och saliv. Man fann att magnesium i citratform gav allra bäst upptag. Tillskott av magnesiumoxid gav däremot ingen skillnad jämfört med placebo, vilket innebär att upptaget var i princip noll.

Ska du lägga pengar på magnesiumtillskott se då till att köpa magnesium i bra former, läs noga på innehållsförteckningen.

Följande former i tillskott av magnesium är ok:
Magnesiumglycinat, magnesiummalat, magnesiumsuccinat, magnesiumtaurat, magnesiumorotat, magnesiumklorid (används i sprayform eller på annat sätt flytande form, har hög absorptionsförmåga), magnesiumtreonat, magnesium EAP2,  och kelaterad magnesium. Ska du köpa magnesium till badvattnet är magnesiumsulfat (Epsomsalt) bra.
*Magnesium i formerna magnesiumglutamat och magnesiumaspartat bör helt undvikas. 

Värt att notera - tillverkningsprocesser för magnesiumcitrat (citronsyrabundet)
Det citrat som ingår i en del tillverkares mineraltillskott framställs till en början genom en fermenteringsprocess med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger. Orsaken till att man använder citratformer av olika mineraler i tillskotten är att det har ett bra upptag i tarmen, mycket bättre än många andra mineralföreningar. Som för alla ämnen och livsmedel så finns det individer som inte tål citronsyra/citrat från Aspergillus. Är det så ska dom givetvis undvika tillskott där detta ingår.

Naturligt är bäst
Men återigen, försök så långt som det är möjligt att hålla dig till naturliga källor d.v.s till naturligt odlade (ekologiskt) grönsaker, frukter, bär och nötter som är rika på magnesium. Du hittar en länk till en lista över detta ovan i inlägget.

*Bokmärk gärna sidan då inlägget kommer att uppdateras i mån av tid...

NYHET! Då mina böcker är slutsålda i pappersform finns dom nu istället i e-boksform och som ljudböcker.

Du hittar mina böcker i nedan länkar:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714
 

Referenser:

https://www.bioscience.org/1999/v4/d/wolf/fulltext.htm
MAGNESIUM IN CELL PROLIFERATION AND DIFFERENTIATION

Rubin, H.: Central role for magnesium in coordinate control of metabolism and growth in animal cell. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, 72, 3551-3555 (1975)

Vernon, W.B.: The Role of Magnesium in Nucleic-Acid and Protein Metabolism. Magnesium 7, 234-248 (1988)

Bowen-Pope, D.F. Vidair, C. Sanui, H. & H. Rubin: Separate roles for calcium and magnesium in their sinergistic effect on uridine uptake by cultured cells: significance for growth control, Proc. Natl. Acad. Sci. USA 76, 1308-1312 (1979)

Lodish, Berk et al. (2004) molekylär cellbiologi femte utgåvan. W.H. Freeman and Company

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/nu-har-uppsalas-vatten-blivit-mjukare-299449.aspx

Metalloprotein Active Site Assembly. Michael K. Johnson (Editor), Robert A. Scott (Editor) Oct 2017.

Metalloproteins and their metals. JBC thematic minireview series on metals in biology continues. By Umesh D. Wankhade 2014

http://gluten-celiaki.blogspot.com/2012/10/magnesium-och-celiaki-brister-och.html

https://drcarolyndean.com/2013/12/magnesium-the-missing-link-to-better-health/

Rubin H. Central role for magnesium in coordinate control of metabolism and growth in animal cells. Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA. 1975 Sep;72(9):3551-5.

Hartwig A. Role of magnesium in genomic stability. Mutation Research [serial online]. April 18, 2001;475(1-2):113-121. Available from: MEDLINE with Full Text, Ipswich, MA. Accessed October 14, 2009.

Seelig M, Rosanoff A. The Magnesium Factor. New York: Avery; 2003.(3-4
Hartwig A. Role of magnesium in genomic stability. Mutation Research [serial online]. April 18, 2001;475(1-2):113-121. Available from: MEDLINE with Full Text, Ipswich, MA. Accessed October 14, 2009.

Magnesium. Dietary Supplement Fact Sheets, Office of Dietary Supplements, National Institutes of Health. 2009. Available at: http://dietary-supplements.info.nih.gov/factsheets/magnesium.asp. Accessed January 27, 2010.

Jing MA, Folsom AR, Melnick SL, et al. Associations of serum and dietary magnesium with cardiovascular disease, hypertension, diabetes, insulin, and carotid arterial wall thickness: the ARIC study. J Clin Epidemiol. 1995;48:927-940.

Monarca S, Donato F, Zerbini I, Calderon RL, Craun GF. Review of epidemiological studies on drinking water hardness and cardiovascular diseases. European journal of cardiovascular prevention and rehabilitation. 2006; 13:495-506.

Lopez-Ridaura R, Willett WC, Rimm EB, Liu S, Stampfer MJ, Manson JE, Hu FB. Magnesium intake and risk of type 2 diabetes in men and women. Diabetes Care. 2004;27:134-40.

Murakami K, Okubo H, Sasaki S. Effect of dietary factors on incidence of type 2 diabetes: a systematic review of cohort studies. Journal of nutritional science and vitaminology. (Tokyo) 2005; 51: 292-310.

World Health Organization. Calcium and Magnesium in Drinking Water: Public health significance. Geneva: World Health Organization Press; 2009.

U.S. Department of Health and Human Services, U.S. Department of Agriculture. Adequate Nutrients Within Calorie Needs. In: Dietary Guidelines for Americans 2005. 2005. Available at: http://www.health.gov/dietaryguidelines/dga2005/document/pdf/DGA2005.pdf. Accessed January 28, 2010.

https://www.britannica.com/science/magnesium

https://www.britannica.com/science/human-digestive-system/Calcium#ref294186

 Mg citrate found more bioavailable than other Mg preparations in a randomised, double-blind study.