Är odlad lax från Norge farlig att äta? Giftigt fiskfoder och läkemedel

Är odlad lax från Norge farlig att äta?

Enligt dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles som gjordes av France 2, är den det. Dokumentären stoppades från att visas på SVT men du kan nu se hela filmen här och ta del av den obekväma sanningen bakom den i Norge odlade fisken.

Norge började med laxodling redan på 1970-talet och är i dag en massindustri som producerar över en miljard ton fisk till 97 länder världen över. Norsk laxodling hade en sammanlagd vinst på nästan 30 miljarder kronor bara mellan åren 1998-2012 men nu slår journalister, forskare, läkare och experter larm om innehållet i fisken. — Det farligaste du kan äta, säger miljöaktivisten Kurt Oddekalv i den franska dokumentären som SVT stoppade.

I den franska dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles intervjuas den norska miljöaktivisten, Kurt Oddekalv. I filmen varnar han för att den norska laxen är full av höga halter av farliga kemikalier, gifter och läkemedel som kvicksilver, endosulfan, dioxin, hemoglobin och antibiotika. 
En av orsakerna till detta hävdar han vara på grund av att för många laxar odlas i för små utrymmen.

— Uppåt 2 miljoner laxar kan leva i dessa små fiskodlingar. Laxen blir sjuk, säger Kurt Oddekalv och visar en film som tycks visa hur arbetare besprutar laxen med något slags medel. Han berättar att stora mängder kemikalier, gifter och antibiotika används för att behandla den sjuka laxen.

När de i dokumentären intervjuar vietnamesiska fiskodlare, framgår det att fiskens bakterier till slut blir resistenta mot det de besprutas med. Detta gör att företagen ständigt behöver höja doserna av de olika antibiotika och kemikalier som används i deras fiskodlingar. Men det är inte bara i franska dokumentärer som den norska laxen hamnar under blåsväder.

Anne-Lise Bjørke Monsen, seniorkonsult på Haukelands universitetssjukhus i Norge, förstärker varningen med att säga följande till norska tidningen VG:

— Jag rekommenderar inte att gravida kvinnor, barn eller unga äter odlad lax. Detta är för att det är för osäkert med hur mycket gifter och läkemedel laxen innehåller och för att vi inte vet tillräckligt om hur dessa ämnen påverkar barn, ungdomar och gravida kvinnor.

De ämnen som den odlade fisken innehåller föder oro hos experterna och då är det de farliga miljögifterna i fisken som främst oroar. Miljögifterna som den norska fisken innehåller kallas för POP, vilket är en förkortning för Persistent Organic Pollutants. POP är ett samlingsnamn för några av världens farligaste miljögifter som bland annat, DDT, PCB och dioxin.

 — Vad vi vet är, att den typ av föroreningar som har upptäckts i odlad lax, har visat sig ha en negativ effekt på hjärnans utveckling och har förknippats med bland annat autism, ADHD och minskad IQ, fortsätter Anne-Lise Bjørke Monsen.

* Etoxyquine (Etoxikin) som först togs fram av Monsanto under namnet Santoquin för att binda samman oljor i bildäck och gummi för att motverka åldring och stoppa sprickbildning. Det man sen kom på var att man kunde bespruta och lägga på frukt som glansmedel för att te.x. äpplens färg ska lysa så att frukten ser "fräsch" ut. 

Senare så kom man på att man kunde använda dess oljebindande egenskaper när man tillverkar foderpellets till hundar, hästar, fisk och kyckling där man idag kallar det för en antioxidant i dessa sammanhang. Katter äter inte då de har känsliga magar. Grisar har också utfodrats men missbildade grisar har fötts och studier har genomgåtts för att anpassa så att grisfarmare ska kunna ta del av denna fantastiska produkt...

-Vi vet också att föroreningarna i den odlade laxen kan påverka andra organ i kroppen, kroppens immunförsvar och ämnesomsättningen. Men vissa av de miljögifter som påträffas i den norskodlade fisken anses endast vara farliga för spädbarn, berättar hon, där de bland annat kan leda till nervskador och sterilitet senare i livet. Tyvärr säger hon även att dessa gifter redan kan finnas lagrade i kroppen hos de mammor som har varit återhållsamma med odlad fisk under graviditeten. —Gifterna lagras i kroppens fettvävnader och när du är gravid eller ammar överförs de till fostret eller spädbarnet.

- Om du började att äta odlad lax när du var liten kommer höga halter av dessa gifter att redan finnas i din kropp när du är gravid. Under tio års tid, säger Anne-Lise Bjørke Monsen, bryts endast hälften av POP-toxinerna ned av kroppen men 94% av dem överförs däremot med fetterna i mammans bröstmjölk.

Testfakta och testresultat för odlad lax år 2017 (klicka på bilden för att förstora)

Endosulfan och fiskfodret

Även gifterna i det foder som används i de norska fiskodlingarna har hamnat under, ett i detta fall, norskt blåsväder och då är det det farliga bekämpningsmedlet endosulfan man talar om.

I flera forskarrapporter berättas det att endosulfan är ett av världens främsta orsaker till bekämpningsmedelsförgiftningar hos arbetare samt för de övriga djur, insekter och människor som kommer i kontakt med bekämpningsmedlet. Endosulfans kroniska effekter hos människor rapporteras även att innebära defekta foster, reproduktionsproblem, långvariga hjärnskador, återkommande kramp, epilepsi, autism, försenad utveckling av reproduktionsorgan, flera olika cancer, lägre IQ, cerebral palsy, psykiatriska sjukdomar och blindhet.

*Följ länken för att se filmen: Norsk odlad lax i blåsväder 

Bild ovan: viltfångad lax finns hos ICA och Willys



Länkar till undersökningar och reportage om gifter i odlad lax:

https://www.testfakta.se/sv/odlad-lax/article/forbjudet-bekampningsmedel-i-odlad-lax

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/odlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel?cmpid=del%3Afb%3A20180322%3Aodlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel%3Anyh%3Alp

https://kemi.taenk.dk/bliv-groennere/test-kemi-i-roeget-laks

https://www.fiskejournalen.se/konsumenttest-all-odlad-lax-inneholl-forbjudet-bekampningsmedel/

Är vi övergödda fast undernärda?

Ett inlägg som manar till eftertanke
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.

Maten innehåller mindre mängd näringsämnen och mineraler, men framförallt har viktiga mikronäringsämnen försvunnit jämfört med vad de gamla spannmålssorterna gav när vi gick över till de moderna förädlade spannmålssorterna och främst då de nya vetesorterna för 100 år sedan. Halterna fortsätter att sjunka än idag.

Förädlade och snabbväxande grödor med sämre näringsinnehåll, utarmade och livlösa jordar som inte längre kan leverera mineraler och spårämne är en del av förklaringarna till att vi lider av ”näringsbrist” lite till mans. Den mest utbredda bristen bland mineraler är zink och magnesiumbrist.

Det industriella jordbruket har förlorat sin viktigaste uppgift – att ge oss näringsrik och varierad bra mat. Vi har förlorat mångfalden i jordbruket. Växtnäringen har ensidigt varit inriktad på stor avkastning för billigast möjliga investering och arbetsinsats.

För 50 år sedan kunde t.ex. en åkerareal ge 4 ton skörd och 10 ton halm, idag har man förädlat spannmålet så att skörden istället är 10 ton och halmen 4 ton. Vi behöver idag äta den dubbla mängden mjöl av spannmål för att få i oss samma mängd näringsämnen som för 50 år sedan.

Idag är det mer kolhydrater men färre mikronäringsämnen vi får i oss, alltså alla de vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att dirigera alla funktioner i våra celler, och som är helt livsnödvändiga i små kvantiteter dagligen. Kan det vara så att vi idag äter mer på grund av att våra kroppar saknar och lider brist på viktiga ämnen?

Kroppen strävar efter att få i sig näring och ämnen den behöver, och det behovet tillfredsställs inte längre idag. Med andra ord kan man faktiskt vara övergödd men ändå undernärd! Detta är nog ett av de största hälsoproblem vi har i dagens västerländska samhälle. Utöver detta har vi spannmål som kan göra många av oss sjuka genom att framkalla olika allergi och sjukdomar, främst genom intolerans och överkänslighet mot gluten.

Det vi behöver fokusera på med tanke på allt mera utbredda sjukdomar, är också mikronäringsbristen. Genom att mikronäringsämnena är del i så många funktioner i cellerna, så är det svårt och komplext att avläsa vad bristen resulterar i, och det kan ju ge upphov till vilken bristrelaterad sjukdom som helst.

Brödsäd och ris med låg näringstäthet, som vid raffinering (spannmål) och polering (ris) förlorar ännu mer mineraler och mikronäringsämnen. Vi försöker kompensera bortfallet genom att tillsätta och berika med ämnen som järn, zink och koppar i mängder som kanske inte är fysiologiskt försvarbara. 

Berikad barnmat

Nästan all industritillverkad barnmat som välling och gröt är i regel berikat med järn. Av det järn som används vid berikning tar kroppen endast upp ca 20 % och resten kommer ut i tjocktarmen. Järnet förändrar tarmfloran. Många sjukdomar i västvärlden kopplas idag till förändrad tarmflora.

Små förändringar och brister skapar obalans som resulterar i ”dold hunger” och kroniska sjukdomar. Näringsfattiga baslivsmedel kan vara en bidragande orsak. 

 

Bristsjukdomar

Lider vi lite till mans av bristsjukdomar? Borde egentligen inte vår mat innehålla allt vi behöver? Det tragiska i det hela är att livsmedelstillverkarna faktiskt skulle kunna framställa livsmedel som är näringsriktiga och innehålla det kroppen behöver av mineraler och mikronäringsämnen, men man ser hellre till vad som är billigast och man prioriterar helt enkelt inte att framställa den sortens mat.

Vi domineras allt mer av ”skräpmat” och ”förfalskad” mat där riktig näring många gånger ersatts av konstlade substitut, kemikalier och socker som ”lurar” vår kropp till falsk mättnadskänsla.

Industriellt storjordbruk är inte alls bra för ekologin och vi hjälper definitivt inte miljön, utan vi håller bara nere livsmedelspriserna med konstlade metoder. Vart har då denna billiga mat fört oss? Kostnader för sjukvård och läkemedel växer för varje år, fler insjuknar och det kryper allt längre ned i åldrarna.

Allt handlar bara om pengar

Ett problem idag är att livsmedelsproducenterna likställer jordbruk med vilket företag som helst. Detta har t.ex. resulterat i att man hanterar och benämner djur som ”enheter”. Man har tappat och förlorat hela känslan av varför man överhuvudtaget bedriver jordbruk och djurhållning. Allt har rationaliserats till att det bara handlar om pengar och då försvinner ju allt som har att göra med omtanke, omvårdnad, respekt och ödmjukhet.

 

Det handlar idag bara om att producera mer och mer till en lägre kostnad. Totalt fokus förs på ekonomiskt tillväxt som förs fram som ett slags ”heligt” altare. Man säger: ”har vi ingen tillväxt kommer samhället att bryta ihop”…men stämmer det?

FN har gjort en bedömning att om 35 år har vi ökat vår livsmedelskonsumtion med 70 % och det är en stor förändring. Till detta ska vi läggas all åkermark som förstörs när civilisationen breder ut sig, påverkas av klimatförändringar, där mikrolivet i jorden dör genom användning av gifter, kemikalier och pesticider som används i jordbruket och näringsfattig genom en allt mer utbredd användning av konstgödning mot naturlig gödsling och möjlighet att ligga vilande (i träda) för att återhämta sig.

Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

Makten över maten av Peter Wahlbeck och Michael Håkansson

Makten över maten

Tarmen är kroppens motor. Det finns ingen genväg till hälsa eller livsglädje. Du blir garanterat vad du äter. Man hör ofta att man ska tänka på hjärtat eller hjärnan. Motionera är nyttigt, vi ska sköta vår hygien och borsta tänderna. Men det är ganska tyst in det viktigaste och största organet vi bär på- tarmen!

Våra barn är helt beroende av sina föräldrar i sitt livs startskede. Barnen är samhällets framtid, en framtid som du har makt över. Kunskap är makt och bra mat är viktigt i våra liv. Du skapar vanor och traditioner för dig själv och framförallt åt dina barn.

Mycket av den mat vi äter i västvärlden produceras snabbt och rationellt för att maximera vinsten åt ägarna och den fiberfattiga födan som framställs industriellt, långt från konsumenterna, skapar sjukdomar. I maten finns salt, kemikalier och färg samt smakämnen och socker för att det ska gå att tillverka och äta.

Trots att sjukvårdskostnaderna ökar blir människor allt mer sjuka. Borde det inte vara tvärt om? Medborgaren måste hållas både frisk och sjuk. Frisk för att kunna jobba och sjuk för att konsumera vård och läkemedel. Vanliga s.k folksjukdomar uppbär indirekt mycket av hela samhällsekonomin.

Redan i tidig ålder börjar eländet i form av vitt bröd, mjölk och godis. Vad som först händer är att saliven inte blandas med maten, framförallt eftersom mjölken sväljs flytande. Denna klistrande föda gör att tarmen får en chock som den sedan aldrig kan fly från i resten av livet!

Traditioner och felaktiga vanor av dålig kost är så grundmurad i vår vardag att vi inte ens reagerar om vi blir sjuka. Vi ser inte problemet då våra vanor är starkare än förnuftet. Propaganda och reklam för direkt hälsovådliga produkter sköljer dessutom över oss.

Det moderna vetet är ohälsosamt för oss, men hur har det kunnat bli så? Jo något hände för 100 år sedan som skulle komma att påverka generationer framåt.

År 1901 startade en växtförädling på Sveriges utsädesförening i Svalöv som kom att förändra och påverka hela världen. Detta projekt skulle ge mer mat åt folket, billig mat med hög avkastning, det s.k. moderna vetet skapades. Detta gräs man nu skapade hade aldrig tidigare sett dagens ljus eller aldrig tidigare växt på vår jord.

Med hjälp av stark röntgenstrålning och starkt gift skapade man nya abnorma celler i tidigare korsade gräs. I sin iver lyckades man få fram en mutant, en hybrid som skulle ligga till grund för många nya sjukdomar. Man hade skapat världens första av det vi idag kallar GMO, eller genetiskt modifierad organism. Observera att man oavsiktligt hade gjort detta utan att förstå de skadeverkningar som blev resultatet på sikt.

Detta vete har ett kromosomtal så högt att vår kropp och matsmältning inte kan bryta ner det på rätt sätt. Det ursprungliga einkornvetet med sina 14 kromosomer hade fått ge vika för det moderna vetet Triticum aestivum som har 42 kromosomer. Denna skapelse blev något av de allra populäraste baslivsmedel vi har, nämligen vetemjölet.

Sviterna av detta nya moderna vete visade sig snart. På 1920-talet hade detta nya vete blivit populärt i hela världen och samtidigt började nu nya sjukdomar att dyka upp. Sjukdomar i organ, skelett, psykiska besvär med mera.

Nu 100 år senare sitter vi med facit på hur dålig denna nya skapelse varit. Vi har idag barn som är i sämre skick än förr, barn som föds med antikroppar mot både gluten och kasein överförda av mamman som i sin tur fått det av sin mamma och som i alla led 100 år bakåt i tiden burit på läckande tarm orsakat av vetet.

För 70 år sedan var det mjölkens tur att fördärvas i produktionsleden för främjandet av folkhälsan och befolkningstillväxten, allt nyttigt och hälsosamt i den naturligt helfeta mjölken försvann. Man började nämligen pastörisera mjölken. Man kokar mjölken vilket förstör allt nyttigt som sedan måste tillsättas på konstgjord väg igen.

Därefter började mejerierna producera en mjölk som jämt skulle vara vit, slät och fin. För att göra kunderna nöjda började mjölken homogeniseras. Det vill säga man slår sönder mjölkfettet till väldigt små kulor, så små att vår tarm kan läcka ut molekyler från mjölken i vårt blod, resultatet kan ge reaktioner som gör oss sjuka.

Vi föds idag till en värld där vi är omgivna av onyttiga livsmedel, tillsatser och gifter som bryter ner våra kroppar i förtid. Barnen som vi älskar är vår framtid. Dom ska en gång ta över efter oss, mot dem har vi ett stort ansvar. Det är nu dags att ta tillbaka makten över vad vi stoppar i oss och att vi skaffar oss information.

Vi ska visa att vi verkligen bryr oss och att vi kan återgå till det som är naturligt. Hur det än är så har vi bara lånat vår Jord av våra barn.

Jorden förbrukas i förtid genom ett högt tempo av ohämmad konsumtion, destruktiv jordbrukshållning och utarmning av planetens resurser. Vi är makthavare över framtiden och det är dags att ta av skygglapparna, se framåt och slå till bromsarna hårt, både för oss själva och för kommande generationer

Av Peter Wahlbeck och Michael Håkansson

Besök gärna Peters hemsida: wahlbeck.se