Hälften av Sveriges befolkning kan ha besvär av gluten! Överkonsumtion av gluten - Glutenintolerans - Celiaki

Konsumtionen av vitt mjöl och det moderna vetet har fullkomligt briserat till överkonsumtion sedan det blev var mans mat och billig mat efter omfattande experiment och förädlingar för ca 100 år sedan. Vi omges allt mer av mjöl och ännu mer mjöl i olika former. Likaså att vi fullkomligt exploderat i konsumtion av mjölk och mejeriprodukter de senaste 30 åren och konsumerar nu långt mer än vad vi konsumerade för 100 år sedan, nästan 10 gånger mer.

Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos. Man befarar att 50 % av svenska folket bär på förutsättningar för intolerans mot gluten och glutenkänslighet och då är inte mörkertalet inräknat.

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten förstör det näringsupptagande tarmludd som finns i tarmen. Symptom som trötthet, huvudvärk, diarré eller förstoppning, svårt att bli gravid (infertilitet), blåsor i munnen, gaser och uppblåsthet, anemier (brist) på järn, B12, zink eller folsyra, värk i skelettet, hudbesvär, luftvägs-besvär, besvär relaterade till histamin, koncentrationssvårigheter samt åtskilligt många fler symtom, som kan vara tecken på glutenintolerans alternativt glutenöverkänslighet. Tarmen läker och bildar nytt tarmludd på ett par månader om man slutar äta gluten, för vissa kan det dock ta betydligt längre tid.

Undersökningar visar att Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos.Det är inte den enda gåtan i glutenmysteriet.

Den stora ökningen syns inte främst hos den grupp där celiaki tidigare brukade upptäckas: hos småbarnen. I stället dyker celiaki allt oftare upp fast först senare i livet, hos äldre barn men även hos vuxna. Personer med kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter sin diagnos för celiaki, löper ökad risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än patienter vars slemhinna har läkt.

Därför är det ytterst noga för de glutenintoleranta att se till att inte äta något gluten alls, t.ex. inte ens en liten kaka eller en oblat (vete - gluten) för dem som tar nattvarden.

Idag är en livslång glutenfri diet den enda behandling som finns för att läka inflammationen i tarmen som orsakas av gluten.Vetet är inte längre vad det ursprungligen varit, dagens vete sedan 100 år tillbaks i tiden är ett ny sort som aldrig tidigare sett dagens ljus. Det nya vetet är sjukdomsalstrande och ursprungligt vete gav inte alls upphov till samma problem.

Man har förädlat och genetiskt förändrat vetet under mer än 100 år, med start i skånska Svalöv år 1901. Detta nya vete innehåller mer gluten och även mer svårsmält gluten, kromosomtalet har ökat skyhögt. Detta för att industrin vill det, inte konsumenterna. Det ursprungliga vetesorten einkorn har kromosomtal 14 och det nya högförädlade vetet har kromosomtal 42.

Begreppet "moderna sjukdomar" har ökat påtagligt sedan det nya vetet introducerades för 100 år sedan. Läs hela historien om den genetiska manipulationen i Sverige med start år 1901 i boken: "Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter".

Bild ovan "Kromosomvalsen" publicerad tillsammans med texten nedan i SvD år 1954.

Vi korsar kål och vi korsar rovor
från tidig morgon till sena kväll,
dymedelst ökande vid behov vår
sortering raskt med en ny modell.
Vi blandar päron med kantareller,
vi korsar rödbetor och spenat.
Vi blandar allting om ni beställer
vad ni vill hava till middagsmat.
Vill ni ha äpplen till jul, kantänka?
I så fall har vi en utmärkt plan
för hur vi detta er bäst ska skänka:
vi korsar Gravensteiner med gran.
Vi bollar lustigt med kromosomer
och undrar glatt vad det nu skall bli.
Vi är sjusärdeles agronomer,
vi korsar faktiskt det mesta, vi.   

Vi får även i oss en betydligt större andel gluten än någonsin tidigare. Industrin lägger till extra gluten i bröd som de bakar (förutom gluten som finns i mjölet). Detta för att brödet ska få bättre bakegenskaper. Pizzerior använder ofta ett specialmjöl med hög glutenhalt för att kunna göra bottnarna allt tunnare och för att degen ska kunna hanteras i olika moment utan att separera.

Pizza och pasta i tiden sedan många år för att inte tala om alla hamburgerrestauranger som dykt upp som svampar ur jorden eller alla bensinmackar som börjat sälja korv med bröd och kakor, mjöl finns i godis, i drycker, i pålägg, i raffinerad mat, paneringar, på vissa pommes frites, med mera...listan kan göras hur lång som helst.

Summan av allt detta är att vi får allt fler glutenallergiker. Vi exponeras för mer gluten i samhället än vad vi gjorde för exempelvis 30-40 år sedan. Innan sekelskiftet 1800-1900 åt vi mest havre och råg och det odlades mest enligt underlag från den tiden. Det vete som fanns innan förädlingen odlades i väldigt liten omfattning.

Genom förädling och genetisk förändring av vetet, tog odlingen av det nya vetet ordentlig fart efter år 1901, det blev större avkastning, mer mat och billigare mat åt befolkningen. Idag kan vi med facit se följder och konsekvenser som det nya vetet gav och ger på hälsan.

Livsmedelsverket har bidragit till att ge folk olämpliga rekommendationer i decennier där man uppmanat befolkningen att äta mycket bröd, pasta och så vidare. Det har bidragit till problemen med glutenintolerans, glutenkänslighet och fler fall av celiaki.

 Anneli Ivarsson vid Umeå Universitet säger i en intervju med Dagens Nyheter år 2013:
– Det är förskräckligt att de gör så i ett land där problemen med gluten är så här omfattande. Om några decennier tror jag att vi kommer att titta tillbaka och säga: ”herregud, de var inte kloka”, säger hon till DN.

Idag verkar dock Anneli Ivarsson bytt fot och står istället på brödbolagens och livmedelsproducenterna sida. Läs mer här: 
Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?