Zink, zinkbrist vid glutenintolerans och celiaki
Ett ljus i mörkret tändes på 90-talet när en forskargrupp publicerade sensationella data kring tarmsjukdomen celiaki (glutenintolerans) och zinkets viktiga funktioner i kroppen. Man kunde påvisa kopplingar till autoimmuna sjukdomar och zinkets betydelse i kroppsliga funktioner.
Den inducerade villusatrofin (förstörd tarmslemhinna) vid glutenintolerans/celiaki ger malabsorption (minskat näringsupptag) och därmed brist på det viktiga zinket. Glutenintolerans/celiaki ger således brister i längden och upphov till en påverkan av immunförsvaret vilket i förlängningen kan leda till ett flertal autoimmuna sjukdomar.
Parallellerna mellan celiaki och autoimmuna sjukdomar är också påtagligt uppenbara. Typ 1-diabetes, reumatoid artrit, multipel skleros, myastheniagravis, autoimmun tyreoidit och vissa vaskuliter, m.fl är alla exempel på autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper
kroppens egna vävnader.
Gluten är glutaminrika proteiner som finns i våra vanligaste sädesslag. Vid intag av gluten leder celiaki till inflammation och villusatrofi i tunntarmen, varvid upptaget av näringsämnen, vitaminer och spårmetaller försämras.
Magont, utspänd buk,diarré eller förstoppning kan vara initiala symtom. Malabsorptionen kan i vissa fall leda till viktnedgång, i vissa fall långsam tillväxt hos barn, järnbristanemi, zinkbrist, folatbrist och trötthet. Dessutom kan CNS-effekter (centrala nervsystemet) förekomma.
Skolios kan knytas till zinkbrist och störningar i benmineralisering och benbildningsprocessen. Vid prostatacancer kan en brist på ofta ses.
Diagnos av celiaki kan ställas när som helst i livet, och många fall kan tillståndet påvisas i småbarnsåren. Obehandlad celiaki hos barn ökar risken för andra autoimmuna sjukdomar, t ex typ 1-diabetes. I våra moderna tider visar det sig att celiaki också förekommer i "tysta" former som leder till diagnos först i vuxen ålder, men celiaki upptäcks också hos människor som tycker sig vara friska.
Zink har extra stor betydelse för celler med snabb omsättning som i immunsystemet, tarmmukosan och andra slemhinnor, och under perioder av snabb tillväxt är zink extra viktigt.Mer än 300 olika zinkberoende enzymer har identifierats, hur många av dessa som har betydelse för människan är oklart men sannolikt minst 200.Ett zinkberoende enzym har även betydelse för smak och lukt.
Vid zinkbrist har nämligen förlust av smak och lukt liksom anorexi och viktförlust konstaterats hos barn. Detta har sedan förbättrats av zinktillskott. Zink påverkar sannolikt även aptiten, via en direkt verkan på specifika receptorer i centrala nervsystemet.
Flera av människans viktigaste hormoner är beroende av zink för sin syntes, utsöndring och effekt i målorganen. Zink påverkar tillväxthormon, flera steroidhormoner, sköldkörtelhormoner, prolaktin och kortikosteroider. Det finns en ömsesidig växelverkan mellan zink och hormonerna. Medan zink påverkar syntesen och aktiviteten av hormonerna, påverkar hormonerna upptaget och omsättningen av zink.
Zink är helt nödvändigt för insulinets produktion, aktivering och effekt i cellerna. Zink är därför viktigt för kolhydratomsättningen. Zinkbrist tycks försämra cellernas förmåga att utnyttja glukos. Vid diabetes uppkommer störd zinkomsättning med ökad urinutsöndring och sänkta blodnivåer. Via en synergistisk effekt mellan zink och insulin stimuleras upptaget av glukos i fettcellerna och
den så kallade lipogenesen, det vill säga bildningen av fett (triglycerider) av glukos. Detta kan få konsekvenser i form av förhöjda fettsyror i blodet.
Hos en vuxen människa finns 2–3 gram zink med höga koncentrationer i hud, naglar, hår, de langerhanska cellöarna och i specifika delar av prostatakörteln och ögat. Kroppens zinkbalans regleras huvudsakligen i mag–tarmkanalen. Endast 0,1 procent av kroppens zink finns i blodets plasma och då huvudsakligen bundet till proteiner.
Sädesvätskan och ögats åderhinna innehåller rikligt med zink.Minst 300 enzymer, varav många i immunsystemet, behöver zink för full aktivitet.
Funktionen
Zink har avgörande betydelse för kolhydrat-, fett- och proteinomsättningen. Den är viktig för tillväxt, reproduktion, centrala nervsystemet, hormonsystem, immunförsvar, skyddet mot fria radikaler samt för styrningen av våra gener och kontrollen av cellernas
programmerade död (apoptos).
Hypothalamus och hypofysen är områden i hjärnan som är ansvariga för utsöndringen av tillväxthormonet, GH. Dessa områden har visat sig vara mycket rika på zink. Zinkbrist tycks leda till sänkta nivåer av GH i blodet, vilket i vissa fall kan återställas med zinktillskott.
IGF-1 är ett hormon som tillverkas i levern, vilket stimuleras av tillväxthormonet (GH). Syntesen av både tillväxthormon (IGH) och IGF-1 stimuleras av zink.
Testosteronproduktionen är beroende av zink och ett linjärt samband råder mellan blodets nivåer av zink och testosteron. Även en marginell brist kan få effekter på testosteronnivåerna. Spermiernas kvalitet påverkas också negativt av zinkbrist och kan leda till infertilitet. Immunförsvarets celler är beroende av en rad zinkberoende enzymer och därför har zinkbrist
påtagliga negativa effekter på immunförsvaret.
Zinkkoncentrationen är mycket hög i skelettet jämfört med andra vävnader. Zink agerar tillsammans med aktiverat vitamin D (kalcitriol) vid bildningen av benvävnad. Även vid utvecklingen av osteoporos (benskörhet) har zinkbristen en avgörande betydelse.
Zink har även betydelse för vitamin A-omsättningen och har därför betydelse bland annat för mörkerseendet. Synen kan påverkas negativt genom att zink har stor betydelse för ögats utveckling. En förklaring till zinks betydelse för ögats och hjärnans utveckling kan vara att zink är involverat i omsättningen av de essentiella fettsyrorna som har stor betydelse för hjärncellernas uppbyggnad.
Den gråa substansen i hjärnbarken är mycket rik på zink och zink har stor betydelse för utvecklingen av hjärnans normala funktioner och regleringen av flera viktiga transmittorer i hjärnan.
Zink tillhör antioxidanterna i kosten. Den antioxidativa effekten verkar vara medierad via två mekanismer. Den sker dels via det zink- och kopparberoende superoxiddismutaset (ZnCu-SOD), samt dels via skyddet av svavelinnehållande tioler. Balansen mellan koppar och zink är viktig intracellulärt, där koppar binder starkare och konkurrerar ut zink när det gäller bindningsplatser.
Höga kopparnivåer påskyndar fri radikalproduktion medan zink skyddar mot fria radikaler.
Upptaget och utsöndringen
Zinkupptaget sker allra främst i övre delen av tunntarmen, dels via en aktiv proteinberoende process och dels en passiv process. Väl inne i tarmslemhinnan binds den absorberade zinken till ett protein, metallotion (MT), som är ansvarigt för en stor del av regleringen av zinkupptaget. MT fungerar därmed som en "zinkpool" som reagerar på zinkintaget och förändrade zinknivåer i plasma.
Proteinet MT binder även tungmetaller och fungerar därmed som ett skydd mot dessa.
Upptaget av zink är väl reglerat. Vid lågt zinkintag ökar absorptionen och vid högt intag minskar denna. Ett upptag på 5 mg zink tycks under normala förhållanden upprätthålla stabila zinknivåer. Normalt tas 20–30 procent av kostens zink upp. Upptaget varierar beroende på kostens innehåll av zink och fibrer samt kroppens zinkbehov.
Sänkt syrasekretion från magsäcken tycks minska zinkupptaget. Zinkintaget kan hämmas vid långvarig användning av syrahämmande läkemedel (protonpumpshämmare), som t.ex. Losec samt och vid intag av järntillskott i farmakologiska doser.
Koppar konkurrerar med zink vid upptaget i tarmväggen. Kopparintaget tycks dock inte ha någon reell betydelse för zinkupptaget, om koppar intas via kosten. Koppar kan bli ett problem för zinkupptaget om obalanserade kosttillskott med koppar intas. Användning av p-piller sänker zinknivåerna i förhållande till kopparnivåerna i blodet. Alkohol ökar urinutsöndringen av zink och zinkbrist är vanligt bland alkoholister.
Kroppens kontroll av zinknivåerna sker främst via utsöndring av zink via bukspottkörteln och tarmens egen utsöndring till avföringen.
Ett viktigt återupptag sker i tarmen via den enterohepatiska kretsloppet. Utsöndringen via njurarna och urinen är låg men ökar vid exempelvis muskelnedbrytning som vid svält och hård fysisk aktivitet. Stress ökar drastiskt förbrukning av zink.
En liten del zink utsöndras även genom huden och via svett framför allt vid fysisk aktivitet.
Behovet
Trots att zink finns nästan överallt i kroppen behöver mineralen tillföras dagligen genom maten för att förhindra bristtillstånd. Specifika och tillförlitliga metoder för att påvisa zinkstatus saknas bl.a eftersom såväl upptag som utsöndring är väl reglerade. Behovet är baserat på absorptionsgraden i tarmen som i Sverige bestämts till 25 procent, samt de dagliga beräknade förlusterna.
När zinkintaget är otillräckligt i förhållande till behovet finns ingen egentlig depå. Istället sparas zink genom hämmad tillväxt, håravfall,mm och minskad utsöndring.
Brist på zink visar sig tydligt i ett flertal kroniska sjukdomar, som diabetes, njursjukdomar, cancer, leversjukdomar och magtarmsjukdomar. Zinkbrist försämrar reproduktionsförmågan på flera sätt. Sperma innehåller en hög koncentration av zink. Zinket antioxidativa effekter fyller en funktion i sperma genom att skydda den genetiska koden.
Dålig zinkstatus försämrar kvaliteten på spermierna och minska reproduktionsförmågan. Vid zinkbrist hos gravida kan vidare tillväxthämning, fosterskador samt missfall uppkomma. Barnets födelsevikt kan bli sänkt vid zinkbrist hos modern.
Zinkbrist hos barn leder till minskad tillväxt och försämrad intellektuell utveckling. Symtomen kan uppkomma innan uppmätbara vävnadsbrister kan mätas. Vid läkningsprocessen av sår behövs flera zinkberoende enzymer. Dålig läkning av ben- och trycksår hos äldre har relaterats till zinkbrist. Flera hudproblem som dermatit, eksem, hudfjällning, håravfall och akne kan direkt förknippas med zinkbrist.
Dålig andedräkt kan förbättras med zinktillskott. Lukten hämmas genom att zinkjonen binder det svavel som bildas på tungan.
Långvarig zinkbrist är dödlig.
*Zink bidrar till ökad immunförsvarsfunktion samt aktiverar T-celler som attackerar och förstör virus och bakterier.
*Har en skyddande effekt mot åderförkalkning genom dess antiinflammatoriska verkan samt antioxidantfunktion.
*Hjälper till att förbättra den glykemiska kontrollen i diabetes typ 1 och diabetes typ 2 samt kan eventuellt hjälpa till att förhindra utveckling av diabetes typ 2.
*Zink- och selenbrist påverkar metabolismen av sköldkörtelhormon negativt och båda näringsämnena krävs för en väl fungerade sköldkörtel.
*Zink fyller en viktig funktion för prostatan och kan förhindra DNA-skador som eventuellt kan leda till prostatacancer.
*Zink som intas av gravid får barnet att växa bättre efter födseln på grund av dess inverkan på DNA och vävnadstillväxt.
