Högt blodtryck och kostens betydelse! Matallergier - Glutenintolerans och brister.

Ett högt blodtryck är en ökning av trycket i artärerna till över 140/90. Denna tryckökning är ungefär som en ökning av trycket i ett rör. Ju högre trycket är, desto svårare har pumpen (i detta fallet hjärtat) att arbeta, och desto svårare är det att hålla trycket inuti röret.

Därför är ett högt blodtryck känt för att öka risken för hjärtsjukdom och hjärtinfarkt, och för att öka risken för stroke (bristningar i hjärnans blodkärl). En ökning av blodtrycket är  också relaterat till viktökning.

Men det finns många andra orsaker, och inte alla överviktiga utvecklar ett högt blodtryck. En av de mer intressanta här och säkerligen förbisedda orsaker till högt blodtryck, kan vara födoämnesallergier men även brister.

En av flera intressanta kopplingar till identifiering och eliminering av allergener från kosten har för många inneburit en relativt snabb nedgång i högt blodtryck.

Detta har då inte alltid varit relaterade till en minskning av deras vikt, även om det ofta är en annan positiv bieffekt av kostomläggning. Det finns publicerade rapporter på temat allergier och överkänslighet samt förekomsten av högt blodtryck. En amerikansk undersökning från år 2004 redovisade att 3740 glutenintoleranta vuxna individer som brukade en glutenfri kost, hade i genomsnitt betydligt lägre blodtryck än den allmänna befolkningen.

Många av de jag håller kontakt med som haft ett högt blodtryck och som antagit en glutenfri kost, (och många av dem även en mejerifri kost), har upplevt radikala förändringar till det bättre avseende högt blodtryck. I själva verket kan ett högt blodtryck vara det enda symtomet på att det kan finnas en matallergi i botten, men det kan även finnas andra hälsoproblem som också kommer att gynnas av en diagnostisering och eventuell kostomläggning.

Magnesiumbrist och högt blodtryck
Magnesium har stor betydelse för, cellfunktionen, hjärtverksamhet, skelettet, styrkan hos tandemalj, immunförsvaret och sockeromsättningen. Vid celiaki t.ex är som bekant tarmens slemhinna skadad och upptag av näring, vitaminer och mineraler är starkt begränsat och brister uppstår, då även av magnesium som i sin tur kan utlösa andra sjukdomstillstånd.

Vid stress förbrukar kroppen stora mängder av magnesium och det är därför viktigt att få i sig de rekommenderade mängderna av magnesium varje dag via kost eller från ett bra kosttillskott.

I vårt moderna samhälle har vi även det raffinerade sockret som omger oss allt mer.För att bryta ner socker går det år B-vitaminer och bl.a magnesium. Man säger att kroppen behöver "56 magnesiummolekyler för att kunna bryta ner 1 sockermolekyl". Kroppen förbrukar således av sina magnesiumdepåer för att bryta ner sockret. En ond cirkel kan uppstå här som kan bero på flera orsaker som, ett dåligt upptag av magnesium, grönsaker med allt lägre näringsinnehåll pga utarmade jordar och konstgödning, generellt slarv med kosten.

Magnesium behövs för mer än 300 olika biokemiska reaktioner i kroppen. Det bidrar till att upprätthålla en normal muskel och nervfunktion, håller hjärtrytmen stadig, stödjer ett friskt immun- system, och håller benen starka.

Magnesium hjälper också till att reglera blodsockernivåerna, främjar ett normalt blodtryck, och är känt för att vara inblandad i energiomsättning och proteinsyntesen. Det finns nu ett ökande intresse av magnesiums betydelse för att förebygga och hantera sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Magnesium i kosten absorberas i tunntarmen och utsöndras via njurarna.

Flera studier har gjorts där man kan visa fram positiva effekter /förbättringar vid ett flertal olika sjukdomstillstånd när man tillfört tillskott av magnesium:
Diabetes, njurfunktionen, minnesfunktionen, benskörhet, astma, hjärtinfarkt, förmaksflimmer, högt blodtryck, PMS vid menstruation, benkramper, mm.
Vid en sviktande tarmfunktion (vid t.ex celiaki) är t.ex brist på magnesium bland det vanligaste utöver zink.

Att själv göra ett försök att inte äta gluten under några veckors tid (helst 2-3 månaders tid) och sedan återinföra det igen och känna efter hur du mår, är ett bra sätt. Om några konstiga symptom dyker upp är du förmodligen känslig för gluten. Att föra en dagbok när man börjar är bra, att skriva ned vad man upplever för besvär och hur de sedan eventuellt klingar av vid en glutenfri kost, och tvärt om anteckna symtom/besvär som dyker upp när man åter insätter gluten i kosten.