Blandrashunden Viktor och hans besvär

Hösten 2013 fick jag ett mail från en kvinna som heter Eva och som bor i Tranås. Eva berättar om sin kära hund Viktor som hon och maken köpte 2009 och de besvär Viktor haft.

"Hejsan!

Jag känner mig tvungen att skriva några rader till dig och berätta om vår älskade hund Viktor. 2009 köpte min man och jag Viktor utav bekanta som hade fått valpar. Viktor är en blandning och det finns lite av varje i han, vad jag vet ska det finnas fågelhund och stövare i blandningen.

2011 började jag följa din blogg då jag sökte på internet efter nåt svar på min bråkiga mage och min mans mångåriga besvär med krångliga luftvägarna. Jag vart en trogen besökare av din blogg och när du skrev att du gett ut en bok så köpte vi den. Vintern 2012 bestämde mannen och jag att vi nu minsann göra ett tappert försök att bara äta glutenfritt. Vi rensade ur skåp och kyl på allt vi kunde se som innehöll något av det du räknat upp att man ska akta sig för.

I hälsokostbutiken köpte vi både vitaminer och mineraler. Vi satte ett datum i almanackan när vi skulle börja och prova detta för oss nya under 3 månader. Under dessa 3 månader märkte jag själv att min bråkiga mage nu var lugn och fin vilket sporrade mig väldigt att fortsätta. Min man märkte att han behövde inte använda mer än hälften av den luftrörsvidgande medicin doktorn skrivit på recept. Väl om detta, vi bestämde oss att fortsätta och nu har nästan ett år gått och jag mår tippentoppen, och min man säger att nu orkar han minsann mer än han gjort innan och att det är sällsynt att han behöver sin medicin nu.

Nu ska jag komma till saken varför jag skriver det gäller vår Viktor. Nåt år efter att vi köpt Viktor märkte vi att han hade bekymmer med bajseriet, ibland rann det ur ändan på honom. Vi fick söka veterinär när det blossat upp konstiga utslag på huden som han rev sönder. Veterinären sa också att ögonen rann ovanligt mycket på honom. Vi fick en tub salva förskriven som vi skulle smörja Viktors utslag med, men det var ett öde att hålla honom från att klia och slicka där vi smörjt.

Sommaren 2011 blev både mannen min och jag förskräckta när vi hittade vår Viktor i vardagsrummet flåsande på golvet i vad vi tyckte var som kramp och det rann vitt skum ur munnen. Efter en halvtimme piggnade han till och kunde stå upp men verkade medtagen.  Några månader senare hände det igen fast denna gången i vårt kök och på morgonkvisten, det var faktiskt precis efter att Viktor ätit sin mat. Han lade sig på sidan och man hörde hur han flåsade som ett lokomotiv, benen ryckte som i kramp och det rann samma vita skum ur munnen som förra gången han vart dålig, han kräktes också upp mat han precis ätit.

Vi ringde veterinären direkt och vi for iväg snabbt dit. Veterinären sa att det var ett epilepsianfall Viktor fått och att det är inte alls är ovanligt att hundar kan få det, men vi skulle inte vara oroliga. Jag frågade om det fanns nåt vi kunde göra men veterinären skakade på huvudet. Innan vi åkte köpte vi en påse foder av

veterinären när vi ändå vart där. I vanliga fall brukar vi köpa på Willys i storpack.

Mannen min kom en kväll senare med din bok uppslagen som han läst och sa ” du titta här” och visade mig ett avsnitt jag inte tänkt på innan när jag läst. Det handlade om gluten och våra djur.

Mannen och jag satte oss vid köksbordet och läste igenom kapitlet högt du skrivit säkert både 2 och 3 gånger. Jag sa till min man att kan det vara detta som gjort Viktor stackarn dålig?

Vi hämtade en av de gamla foderpåsarna och började läsa på innehåll vilket man knappt gör. Där stod det spannmål – vete och korn! Vi tog vår nyinköpta påse vi blivit vid när vi vart hos veterinären, där läste vi högt tillsammans – vete, korn och ris! Inte nog med vete o korn men ris!, men du det kan väl inte vara naturligt för en hunds mage? sade min man.

Vi bestämde att från och med nu skulle Viktor äta som vi, glutenfri mat och därmed basta!

Nu studerade vi påsarna noga i affären så att det inte var nått spannmål iblandat men det var svårt att hitta utan väldans mycket letande. Viktor får också äta av vår mat för jag lagar alltid extra. Nu mår vår Viktor bra och vi är så glada för detta. Inga kladdiga ögon eller fula utslag har vi sett sen Viktor äter som mannen och jag, och inte ett enda anfall av epilepsi har vi sett till. Vi ringde veterinären och fråga om det kan ha varit maten han vart sjuk av men veterinären sa att det trodde han inte på.

Vi skickar ett tack till dig från oss tre som mår bra nu efter att ha läst både bloggen och böckerna dina, vi köpte nyss en bok till du gett ut och bägge har en hedersplats i kökshyllan.

Kram Eva"

IBS - Irriterad tarm - Gluten och mjölken

Irritable Bowel Syndrome (IBS), som tidigare hette kolon irritable, är en tarmåkomma som påverkar mer än 10 procent av befolkningen. Bland länder i väst är det USA som leder i sjukfrånvaro från arbetet pga IBS, som den största orsaken till sjukfrånvaro i arbetet efter vanlig förkylning. Kvinnor är helt klart överrepresenterade när det gäller IBS; nästan 70 % av alla IBS-patienter är kvinnor.

IBS är alltså ett omfattande och allvarligt problem för samhället trots att det inte klassas som en allvarlig sjukdom, för att inte tala om besvären som den enskilt IBS-drabbade individen upplever. Även om IBS delar vissa symptom med de två tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och Ulcerös Colit är det helt olika besvär. Crohns och Ulcerös Colit är inflammatoriska sjukdomar vilket IBS inte är.

IBS kan trots det vara mycket besvärlig att leva med och vanliga symptom är:
Ökad risk för buksmärta efter måltid
Ofta reducerad buksmärta efter tarmtömning
Oregelbundna avföringsvanor
Diarré varvas med fast avföring
Förändrad konsistens på avföringen.
Slem i avföringen

I en slumpmässigt placebokontrollerad studie från år 2011 delade forskare in individer med IBS (irritable bowel syndrome) men utan celiaki i två grupper. Ena gruppen fick gluten medan den andra gruppen fick placebo i sex veckor. Ingen ökad genomsläpplighet i tarmslemhinnan kunde påvisas i den här studien men däremot upplevde gruppen som fick gluten ökad smärta, trötthet och svullen mage bland annat.

Forskarna skriver i sin slutsats att: ”Icke-celiaki-relaterad glutenintolerans kan existera men inga ledtrådar till mekanismen kunde finnas. Vad man här bör beakta är att det kanske var något annat i vete än just gluten (prolaminer) som dessa individer reagerade på”… Här kanske det är dags att studera lektinerna närmare (växters självförsvar) och hur dessa påverkar immunförsvaret.

Gliadin har däremot visat sig kunna öka påverkan av cytokinen IL-15 hos individer oavsett om de lider av celiaki eller inte. Det är uppenbart att det finns en grupp människor som lider av icke-celiaki-relaterad glutenintolerans och den gruppen antas vara betydligt större än den grupp som lider av diagnostiserad celiaki.

Dessutom kan man trots frånvaro av antikroppar mot gluten reagera mot gluten med trötthet och mag-tarmbesvär. I en liten studie, dock publicerad för länge sedan (1981), gav forskare gluten dels till individer som hade någon familjemedlem som led av celiaki och dels till personer med immunrelaterade besvär. Efter sex veckors intag av gluten uppvisade båda grupper signifikanta förändringar i tarmslemhinnan.

1. Mjölken.
Hos en nyfödd bebis är tarmen steril, det innehåller inga probiotiska bakterier. Ett nyfött barn inte kan smälta mjölk, på grund av att tarmen är steril, och under ca 48 timmar ger moderns bröst en vätska som kallas råmjölk. Det är först efter dessa 48 timmar som barnets tarm blir invaderad med probiotiska bakterier. Den första att nå tarmen kallas infantalis, där av namnet.

Barnet är utsatt för infantalis när den passerar genom förlossningskanalen och från huden runt bröstvårtan. Mödrar rekommenderas att inte längre att tvätta sina bröst innan de ger bröstet till barnet av just denna anledning.Intressant många med en laktosintolerans tycker att de kan tolerera små mängder av opastöriserad komjölk och ost gjord på opastöriserad mjölk, detta beror på att mjölken inte har pastöriserats utan innehåller bakterier, som hjälper till i matsmältningen.

De som inte har en laktosintolerans behöver vanligtvis andra probiotika, men återigen, det tenderar att vara bara en art.De probiotiska bakterierna ska bokstavligen linjera tarmen, och rensa ut några patogena (skadliga) organism som finns kvar i tarmen. När det inte finns tillräckligt många probiotiska bakterier kan patogena organismer invadera och inkräktaren är ofta svamp såsom candida.

Detta kommer att öka symtomen på IBS.Förekomst av IBS kanske ökas om proteinet i maten inte är tillräckligt rötat före inträde i tunn eller tjocktarmen. Allt protein består av kedjor av aminosyror som är indelade i par genom proteinet matsmältningsenzym i magen, dessa par av aminosyror passerar därefter till tunntarmen, där de bryts upp i enskilda aminosyror med de enzymer som utsöndras från bukspottkörteln och från slemhinnan i tunntarmen.

Om något av dessa enzymer är otillräcklig i mängd kommer proteinupptaget kommer att påverkas. När hela proteiner kommer in till tjocktarmen jäser dess bakterier dem, detta producerar gas som spänner buken som ger obehag och förändringar i konsistensen på avföringen. För att smälta detta protein med matsmältningsenzymer behöver kroppen zink, magnesium och aktiverat vitamin B6.Magsyran är en stark syra som är viktig för att enzymer ska fungera, men denna syra skyddar oss också genom att förstöra skadegörare som vi får. Svampsporer finns omkring oss hela tiden som vi får i oss.


2. Spannmålet
Undvik all form av gluten. Det finns en amerikansk läkare som har behandlat tiotusentals patienter de senaste 20 åren (inte bara för IBS) och hans tips ”nummer 1” vid IBS, är att helt undvika gluten. Glutenproteinet i sädesslag kan riskera att irritera tarmslemhinnan.
Läkaren James Braly som skrivit boken ”Dangerous Grains” menar att betydligt fler har glutenintolerans än vad man kan tro, och att besvären kopplade till gluten är både många och allvarliga. Dessvärre fungerar det inte med liten reducering av gluten i kosten, utan det är nolltolerans mot gluten som gäller. 

Undvik alla mjölkprodukter socker, sädesslag, fleromättade fetter (matolja, solrosolja, rapsolja, sojaolja, tistelolja osv – olivolja har mest enkelomättat fett), alkohol, kolsyrade drycker, kaffe, potatis (hellre sötpotatis i små mängder), friterad eller hårdstekt mat, baljväxter samt sötningsmedel. Du ska givetvis även undvika livsmedel som du upplever förvärrar dina symptom. Reducera fruktos till max 15-20 gram per dag.

Något förenklat rekommenderas maximalt 1/2-1 paket med frysta bär samt kanske ytterligare 1/2-1 frukt per dag vid IBS. Reducera intaget av nötter och frön till maximalt 1/2-1 dl per dag. Du bör aldrig konsumera rostade nötter och frön, de innehåller känsliga fleromättade fettsyror som härsknar mycket lätt. Undvik sojaprodukter helt och hållet.

Ät kött, fisk, ägg, fågel varje dag. Får du besvär av äggen ta bort även dessa.
Ångkoka grönsaker och för gradvis in råa grönsaker i kosten, fortsätt dock inte om symptomen förvärras. Råa grönsaker kan förvärra symptomen, speciellt de som innehåller svavel: broccoli, lök, vitlök, kål bland annat. En del med IBS har märkt att kosttillskottet MSM kan ge besvär.

Reducera antalet kolhydrater till cirka 150 gram per dag.
Te kan förvärra IBS
Inta lösliga fiber, inte olösliga.
Intag av extra virgin kokosolja kan ha positiva effekter på IBS. Man bör dock prova sig fram gällande fettmängd då vissa personer med IBS kan förvärra sina besvär med för mycket fett. Bör intas tillsammans med mat, dock inte precis före eller mellan måltiderna eftersom det finns risk för att symptomen förvärras.

Dock bör absolut en gluten och mejerifri kost prövas under minst 3 månader av personer med IBS för att utvärdera resultatet. Man kan även läsa på om histamin och histaminintolerans för att undvika livsmedel som är histaminrika under utvärderingsperioden.


 

Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki

Zink, zinkbrist vid glutenintolerans och celiaki

Ett ljus i mörkret tändes på 90-talet när en forskargrupp publicerade sensationella data kring tarmsjukdomen celiaki (glutenintolerans) och zinkets viktiga funktioner i kroppen. Man kunde påvisa kopplingar till autoimmuna sjukdomar och zinkets betydelse i kroppsliga funktioner.

Den inducerade villusatrofin (förstörd tarmslemhinna) vid glutenintolerans/celiaki ger malabsorption (minskat näringsupptag) och därmed brist på det viktiga zinket. Glutenintolerans/celiaki ger således brister i längden och upphov till en påverkan av immunförsvaret vilket i förlängningen kan leda till ett flertal autoimmuna sjukdomar.

Parallellerna mellan celiaki och autoimmuna sjukdomar är också påtagligt uppenbara. Typ 1-diabetes, reumatoid artrit, multipel skleros, myastheniagravis, autoimmun tyreoidit och vissa vaskuliter, m.fl är alla exempel på autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper

kroppens egna vävnader.

Gluten är glutaminrika proteiner som finns i våra vanligaste sädesslag. Vid intag av gluten leder celiaki till inflammation och villusatrofi i tunntarmen, varvid upptaget av näringsämnen, vitaminer och spårmetaller försämras.

Magont, utspänd buk,diarré eller förstoppning kan vara initiala symtom. Malabsorptionen kan i vissa fall leda till viktnedgång, i vissa fall långsam tillväxt hos barn, järnbristanemi, zinkbrist, folatbrist och trötthet. Dessutom kan CNS-effekter (centrala nervsystemet) förekomma.

Skolios kan knytas till zinkbrist och störningar i benmineralisering och benbildningsprocessen. Vid  prostatacancer kan en brist på ofta ses.

Diagnos av celiaki kan ställas när som helst i livet, och många fall kan tillståndet påvisas i småbarnsåren. Obehandlad celiaki hos barn ökar risken för andra autoimmuna sjukdomar, t ex typ 1-diabetes. I våra moderna tider visar det sig att celiaki också förekommer i "tysta" former som leder till diagnos först i vuxen ålder, men celiaki upptäcks också hos människor som tycker sig vara friska.

Zink har extra stor betydelse för celler med snabb omsättning som i immunsystemet, tarmmukosan och andra slemhinnor, och under perioder av snabb tillväxt är zink extra viktigt.Mer än 300 olika zinkberoende enzymer har identifierats, hur många av dessa som har betydelse för människan är oklart men sannolikt minst 200.Ett zinkberoende enzym har även betydelse för smak och lukt.

Vid zinkbrist har nämligen förlust av smak och lukt liksom anorexi och viktförlust konstaterats hos barn. Detta har sedan förbättrats av zinktillskott. Zink påverkar sannolikt även aptiten, via en direkt verkan på specifika receptorer i centrala nervsystemet.

Flera av människans viktigaste hormoner är beroende av zink för sin syntes, utsöndring och effekt i målorganen. Zink påverkar tillväxthormon, flera steroidhormoner, sköldkörtelhormoner, prolaktin och kortikosteroider. Det finns en ömsesidig växelverkan mellan zink och hormonerna. Medan zink påverkar syntesen och aktiviteten av hormonerna, påverkar hormonerna upptaget och omsättningen av zink.

Zink är helt nödvändigt för insulinets produktion, aktivering och effekt i cellerna. Zink är därför viktigt för kolhydratomsättningen. Zinkbrist tycks försämra cellernas förmåga att utnyttja glukos. Vid diabetes uppkommer störd zinkomsättning med ökad urinutsöndring och sänkta blodnivåer. Via en synergistisk effekt mellan zink och insulin stimuleras upptaget av glukos i fettcellerna och

den så kallade lipogenesen, det vill säga bildningen av fett (triglycerider) av glukos. Detta kan få konsekvenser i form av förhöjda fettsyror i blodet.

Hos en vuxen människa finns 2–3 gram zink med höga koncentrationer i hud, naglar, hår, de langerhanska cellöarna och i specifika delar av prostatakörteln och ögat. Kroppens zinkbalans regleras huvudsakligen i mag–tarmkanalen. Endast 0,1 procent av kroppens zink finns i blodets plasma och då huvudsakligen bundet till proteiner.

Sädesvätskan och ögats åderhinna innehåller rikligt med zink.Minst 300 enzymer, varav många i immunsystemet, behöver zink för full aktivitet.

Funktionen

Zink har avgörande betydelse för kolhydrat-, fett- och proteinomsättningen. Den är viktig för tillväxt, reproduktion, centrala nervsystemet, hormonsystem, immunförsvar, skyddet mot fria radikaler samt för styrningen av våra gener och kontrollen av cellernas

programmerade död (apoptos). 

Hypothalamus och hypofysen är områden i hjärnan som är ansvariga för utsöndringen av tillväxthormonet, GH. Dessa områden har visat sig vara mycket rika på zink. Zinkbrist tycks leda till sänkta nivåer av GH i blodet, vilket i vissa fall kan återställas med zinktillskott.

IGF-1 är ett hormon som tillverkas i levern, vilket stimuleras av tillväxthormonet (GH). Syntesen av både tillväxthormon (IGH) och IGF-1 stimuleras av zink.

Testosteronproduktionen är beroende av zink och ett linjärt samband råder mellan blodets nivåer av zink och testosteron. Även en marginell brist kan få effekter på testosteronnivåerna. Spermiernas kvalitet påverkas också negativt av zinkbrist och kan leda till infertilitet. Immunförsvarets celler är beroende av en rad zinkberoende enzymer och därför har zinkbrist

påtagliga negativa effekter på immunförsvaret.

Zinkkoncentrationen är mycket hög i skelettet jämfört med andra vävnader. Zink agerar tillsammans med aktiverat vitamin D (kalcitriol) vid bildningen av benvävnad. Även vid utvecklingen av osteoporos (benskörhet) har zinkbristen en avgörande betydelse.

Zink har även betydelse för vitamin A-omsättningen och har därför betydelse bland annat för mörkerseendet. Synen kan påverkas negativt genom att zink har stor betydelse för ögats utveckling.  En förklaring till zinks betydelse för ögats och hjärnans utveckling kan vara att zink  är involverat i omsättningen av de essentiella fettsyrorna som har stor betydelse för  hjärncellernas uppbyggnad.

Den gråa substansen i hjärnbarken är mycket rik på zink och zink har stor betydelse för utvecklingen av hjärnans normala funktioner och regleringen av flera viktiga transmittorer i hjärnan.

Zink tillhör antioxidanterna i kosten. Den antioxidativa effekten verkar vara medierad via två mekanismer. Den sker dels via det zink- och kopparberoende superoxiddismutaset (ZnCu-SOD), samt dels via skyddet av svavelinnehållande tioler. Balansen mellan koppar och zink är viktig intracellulärt, där koppar binder starkare och konkurrerar ut zink när det gäller bindningsplatser.

Höga kopparnivåer påskyndar fri radikalproduktion medan zink skyddar mot fria radikaler.

Upptaget och utsöndringen

Zinkupptaget sker allra främst i övre delen av tunntarmen, dels via en aktiv proteinberoende process och dels en passiv process. Väl inne i tarmslemhinnan binds den absorberade zinken till ett protein, metallotion (MT), som är ansvarigt för en stor del av regleringen av zinkupptaget. MT fungerar därmed som en "zinkpool" som reagerar på zinkintaget och förändrade zinknivåer i plasma.

Proteinet MT binder även tungmetaller och fungerar därmed som ett skydd mot dessa.

Upptaget av zink är väl reglerat. Vid lågt zinkintag ökar absorptionen och vid högt intag minskar denna. Ett upptag på 5 mg zink tycks under normala förhållanden upprätthålla stabila zinknivåer. Normalt tas 20–30 procent av kostens zink upp. Upptaget varierar beroende på kostens innehåll av zink och fibrer samt kroppens zinkbehov.

Sänkt syrasekretion från magsäcken tycks minska zinkupptaget. Zinkintaget kan hämmas vid långvarig användning av syrahämmande läkemedel (protonpumpshämmare), som t.ex. Losec samt och vid intag av järntillskott i farmakologiska doser.

Koppar konkurrerar med zink vid upptaget i tarmväggen. Kopparintaget tycks dock inte ha någon reell betydelse för zinkupptaget, om koppar intas via kosten. Koppar kan bli ett problem för zinkupptaget om obalanserade kosttillskott med koppar intas. Användning av p-piller sänker zinknivåerna i förhållande till kopparnivåerna i blodet. Alkohol ökar urinutsöndringen av zink och zinkbrist är vanligt bland alkoholister.

Kroppens kontroll av zinknivåerna sker främst via utsöndring av zink via bukspottkörteln och tarmens egen utsöndring till avföringen.

Ett viktigt återupptag sker i tarmen via den enterohepatiska kretsloppet. Utsöndringen via njurarna och urinen är låg men ökar vid exempelvis muskelnedbrytning som vid svält och hård fysisk aktivitet. Stress ökar drastiskt förbrukning av zink.

En liten del zink utsöndras även genom huden och via svett framför allt vid fysisk aktivitet.

Behovet

Trots att zink finns nästan överallt i kroppen behöver mineralen tillföras dagligen genom maten för att förhindra bristtillstånd. Specifika och tillförlitliga metoder för att påvisa zinkstatus saknas bl.a eftersom såväl upptag som utsöndring är väl reglerade. Behovet är baserat på absorptionsgraden i tarmen som i Sverige bestämts till 25 procent, samt de dagliga beräknade förlusterna.

När zinkintaget är otillräckligt i förhållande till behovet finns ingen egentlig depå. Istället sparas zink genom hämmad tillväxt, håravfall,mm och minskad utsöndring.

Brist på zink visar sig tydligt i ett flertal kroniska sjukdomar, som diabetes, njursjukdomar, cancer, leversjukdomar och magtarmsjukdomar. Zinkbrist försämrar reproduktionsförmågan på flera sätt.  Sperma innehåller en hög koncentration av zink. Zinket antioxidativa effekter fyller en funktion i sperma genom att skydda den genetiska koden. 

Dålig zinkstatus försämrar kvaliteten på spermierna och minska reproduktionsförmågan. Vid zinkbrist hos gravida kan vidare tillväxthämning, fosterskador samt missfall uppkomma. Barnets födelsevikt kan bli sänkt vid zinkbrist hos modern.

Zinkbrist hos barn leder till minskad tillväxt och försämrad intellektuell utveckling. Symtomen kan uppkomma innan uppmätbara vävnadsbrister kan mätas. Vid läkningsprocessen av sår behövs flera zinkberoende enzymer. Dålig läkning av ben- och trycksår hos äldre har relaterats till zinkbrist. Flera hudproblem som dermatit, eksem, hudfjällning, håravfall och akne kan direkt förknippas med zinkbrist.

Dålig andedräkt kan förbättras med zinktillskott. Lukten hämmas genom att zinkjonen binder det svavel som bildas på tungan.

Långvarig zinkbrist är dödlig.

*Zink bidrar till ökad immunförsvarsfunktion samt aktiverar T-celler som attackerar och förstör virus och bakterier.

*Har en skyddande effekt mot åderförkalkning genom dess antiinflammatoriska verkan samt antioxidantfunktion.

*Hjälper till att förbättra den glykemiska kontrollen i diabetes typ 1 och diabetes typ 2 samt kan eventuellt hjälpa till att förhindra utveckling av diabetes typ 2.

*Zink- och selenbrist  påverkar metabolismen av sköldkörtelhormon negativt och båda näringsämnena krävs för en väl fungerade sköldkörtel.

*Zink fyller en viktig funktion för prostatan  och kan förhindra DNA-skador som eventuellt kan leda till prostatacancer.

*Zink som intas av gravid får barnet att växa bättre efter födseln på grund av dess inverkan på DNA och vävnadstillväxt.