tisdag 6 februari 2018

Är vi övergödda fast undernärda?


Ett inlägg som manar till eftertanke
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.

Maten innehåller mindre mängd näringsämnen och mineraler, men framförallt har viktiga mikronäringsämnen försvunnit jämfört med vad de gamla spannmålssorterna gav när vi gick över till de moderna förädlade spannmålssorterna och främst då de nya vetesorterna för 100 år sedan. Halterna fortsätter att sjunka än idag.


Förädlade och snabbväxande grödor med sämre näringsinnehåll, utarmade och livlösa jordar som inte längre kan leverera mineraler och spårämne är en del av förklaringarna till att vi lider av ”näringsbrist” lite till mans. Den mest utbredda bristen bland mineraler är zink och magnesiumbrist.

Det industriella jordbruket har förlorat sin viktigaste uppgift – att ge oss näringsrik och varierad bra mat. Vi har förlorat mångfalden i jordbruket. Växtnäringen har ensidigt varit inriktad på stor avkastning för billigast möjliga investering och arbetsinsats.

För 50 år sedan kunde t.ex. en åkerareal ge 4 ton skörd och 10 ton halm, idag har man förädlat spannmålet så att skörden istället är 10 ton och halmen 4 ton. Vi behöver idag äta den dubbla mängden mjöl av spannmål för att få i oss samma mängd näringsämnen som för 50 år sedan.

Idag är det mer kolhydrater men färre mikronäringsämnen vi får i oss, alltså alla de vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att dirigera alla funktioner i våra celler, och som är helt livsnödvändiga i små kvantiteter dagligen. Kan det vara så att vi idag äter mer på grund av att våra kroppar saknar och lider brist på viktiga ämnen?

Kroppen strävar efter att få i sig näring och ämnen den behöver, och det behovet tillfredsställs inte längre idag. Med andra ord kan man faktiskt vara övergödd men ändå undernärd! Detta är nog ett av de största hälsoproblem vi har i dagens västerländska samhälle. Utöver detta har vi spannmål som kan göra många av oss sjuka genom att framkalla olika allergi och sjukdomar, främst genom intolerans och överkänslighet mot gluten.

Det vi behöver fokusera på med tanke på allt mera utbredda sjukdomar, är också mikronäringsbristen. Genom att mikronäringsämnena är del i så många funktioner i cellerna, så är det svårt och komplext att avläsa vad bristen resulterar i, och det kan ju ge upphov till vilken bristrelaterad sjukdom som helst.


Brödsäd och ris med låg näringstäthet, som vid raffinering (spannmål) och polering (ris) förlorar ännu mer mineraler och mikronäringsämnen. Vi försöker kompensera bortfallet genom att tillsätta och berika med ämnen som järn, zink och koppar i mängder som kanske inte är fysiologiskt försvarbara. 


Berikad barnmat
Nästan all industritillverkad barnmat som välling och gröt är i regel berikat med järn. Av det järn som används vid berikning tar kroppen endast upp ca 20 % och resten kommer ut i tjocktarmen. Järnet förändrar tarmfloran. Många sjukdomar i västvärlden kopplas idag till förändrad tarmflora.
Små förändringar och brister skapar obalans som resulterar i ”dold hunger” och kroniska sjukdomar. Näringsfattiga baslivsmedel kan vara en bidragande orsak. 
 
Bristsjukdomar
Lider vi lite till mans av bristsjukdomar? Borde egentligen inte vår mat innehålla allt vi behöver? Det tragiska i det hela är att livsmedelstillverkarna faktiskt skulle kunna framställa livsmedel som är näringsriktiga och innehålla det kroppen behöver av mineraler och mikronäringsämnen, men man ser hellre till vad som är billigast och man prioriterar helt enkelt inte att framställa den sortens mat.


Vi domineras allt mer av ”skräpmat” och ”förfalskad” mat där riktig näring många gånger ersatts av konstlade substitut, kemikalier och socker som ”lurar” vår kropp till falsk mättnadskänsla.

Industriellt storjordbruk är inte alls bra för ekologin och vi hjälper definitivt inte miljön, utan vi håller bara nere livsmedelspriserna med konstlade metoder. Vart har då denna billiga mat fört oss? Kostnader för sjukvård och läkemedel växer för varje år, fler insjuknar och det kryper allt längre ned i åldrarna.


Allt handlar bara om pengar
Ett problem idag är att livsmedelsproducenterna likställer jordbruk med vilket företag som helst. Detta har t.ex. resulterat i att man hanterar och benämner djur som ”enheter”. Man har tappat och förlorat hela känslan av varför man överhuvudtaget bedriver jordbruk och djurhållning. Allt har rationaliserats till att det bara handlar om pengar och då försvinner ju allt som har att göra med omtanke, omvårdnad, respekt och ödmjukhet.

 
Det handlar idag bara om att producera mer och mer till en lägre kostnad. Totalt fokus förs på ekonomiskt tillväxt som förs fram som ett slags ”heligt” altare. Man säger: ”har vi ingen tillväxt kommer samhället att bryta ihop”…men stämmer det?



FN har gjort en bedömning att om 35 år har vi ökat vår livsmedelskonsumtion med 70 % och det är en stor förändring. Till detta ska vi läggas all åkermark som förstörs när civilisationen breder ut sig, påverkas av klimatförändringar, där mikrolivet i jorden dör genom användning av gifter, kemikalier och pesticider som används i jordbruket och näringsfattig genom en allt mer utbredd användning av konstgödning mot naturlig gödsling och möjlighet att ligga vilande (i träda) för att återhämta sig.












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar