Ett inlägg som manar till eftertanke
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.
Trots att vi äter nästan dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gjorde på 1960 och -70-talet får vi i oss mindre mängd mineraler och viktiga spårämnen. Skörden av kalcium har inte ökat, skörden av zink har inte ökat men skörden av kolhydrater har ökat.
Maten
innehåller mindre mängd näringsämnen och mineraler, men framförallt har viktiga
mikronäringsämnen försvunnit jämfört med vad de gamla spannmålssorterna gav när
vi gick över till de moderna förädlade spannmålssorterna och främst då de nya
vetesorterna för 100 år sedan. Halterna fortsätter att sjunka än idag.
Förädlade och
snabbväxande grödor med sämre näringsinnehåll, utarmade och livlösa jordar som
inte längre kan leverera mineraler och spårämne är en del av förklaringarna
till att vi lider av ”näringsbrist”
lite till mans. Den mest utbredda bristen bland mineraler är zink och magnesiumbrist.
Det
industriella jordbruket har förlorat sin viktigaste uppgift – att ge oss
näringsrik och varierad bra mat. Vi har förlorat mångfalden i jordbruket.
Växtnäringen har ensidigt varit inriktad på stor avkastning för billigast
möjliga investering och arbetsinsats.
För 50 år sedan
kunde t.ex. en åkerareal ge 4 ton skörd och 10 ton halm, idag har man förädlat
spannmålet så att skörden istället är 10 ton och halmen 4 ton. Vi behöver idag
äta den dubbla mängden mjöl av spannmål för att få i oss samma mängd
näringsämnen som för 50 år sedan.
Idag är det mer
kolhydrater men färre mikronäringsämnen vi får i oss, alltså alla de vitaminer
och mineraler som är nödvändiga för att dirigera alla funktioner i våra celler,
och som är helt livsnödvändiga i små kvantiteter dagligen. Kan det vara så att
vi idag äter mer på grund av
att våra kroppar saknar och lider brist på viktiga ämnen?
Kroppen strävar
efter att få i sig näring och ämnen den behöver, och det behovet tillfredsställs
inte längre idag. Med andra ord kan man faktiskt vara övergödd men ändå
undernärd! Detta är nog ett av de största hälsoproblem vi har i dagens
västerländska samhälle. Utöver detta har vi spannmål som kan göra många av oss sjuka
genom att framkalla olika allergi och sjukdomar, främst genom intolerans och
överkänslighet mot gluten.
Det vi behöver
fokusera på med tanke på allt mera utbredda sjukdomar, är också mikronäringsbristen.
Genom att mikronäringsämnena är del i så många funktioner i cellerna, så är det
svårt och komplext att avläsa vad bristen resulterar i, och det kan ju ge
upphov till vilken bristrelaterad sjukdom som helst.
Brödsäd och ris
med låg näringstäthet, som vid raffinering (spannmål)
och polering (ris) förlorar ännu mer
mineraler och mikronäringsämnen. Vi försöker kompensera bortfallet genom att tillsätta och
berika med ämnen som järn, zink och koppar i mängder som kanske inte är
fysiologiskt försvarbara.
Berikad barnmat
Nästan all
industritillverkad barnmat som välling och gröt är i regel berikat med järn. Av
det järn som används vid berikning tar kroppen endast upp ca 20 % och resten
kommer ut i tjocktarmen. Järnet förändrar tarmfloran. Många sjukdomar i västvärlden
kopplas idag till förändrad tarmflora.
Små
förändringar och brister skapar obalans som resulterar i ”dold hunger” och kroniska sjukdomar. Näringsfattiga baslivsmedel
kan vara en bidragande orsak.
Lider vi lite
till mans av bristsjukdomar? Borde egentligen inte vår mat innehålla allt vi
behöver? Det tragiska i det hela är att livsmedelstillverkarna faktiskt skulle
kunna framställa livsmedel som är näringsriktiga och innehålla det kroppen
behöver av mineraler och mikronäringsämnen, men man ser hellre till vad som är
billigast och man prioriterar helt enkelt inte att framställa den sortens mat.
Vi domineras allt mer av ”skräpmat”
och ”förfalskad” mat där riktig näring
många gånger ersatts av konstlade substitut, kemikalier och socker som ”lurar” vår kropp till falsk
mättnadskänsla.
Industriellt
storjordbruk är inte alls bra för ekologin och vi hjälper definitivt inte
miljön, utan vi håller bara nere livsmedelspriserna med konstlade metoder. Vart
har då denna billiga mat fört oss? Kostnader för sjukvård och läkemedel växer
för varje år, fler insjuknar och det kryper allt längre ned i åldrarna.
Allt handlar bara om pengar
Ett problem
idag är att livsmedelsproducenterna likställer jordbruk med vilket företag som
helst. Detta har t.ex. resulterat i att man hanterar och benämner djur som ”enheter”. Man har tappat och förlorat
hela känslan av varför man överhuvudtaget bedriver jordbruk och djurhållning.
Allt har rationaliserats till att det bara handlar om pengar och då försvinner
ju allt som har att göra med omtanke, omvårdnad, respekt och ödmjukhet.
Det handlar
idag bara om att producera mer och mer till en lägre kostnad. Totalt fokus förs
på ekonomiskt tillväxt som förs fram som ett slags ”heligt” altare. Man säger: ”har
vi ingen tillväxt kommer samhället att bryta ihop”…men stämmer det?
FN har gjort en
bedömning att om 35 år har vi ökat vår livsmedelskonsumtion med 70 % och det är
en stor förändring. Till detta ska vi läggas all åkermark som förstörs när
civilisationen breder ut sig, påverkas av klimatförändringar, där
mikrolivet i jorden dör genom användning av gifter, kemikalier och pesticider
som används i jordbruket och näringsfattig genom en allt mer utbredd användning
av konstgödning mot naturlig gödsling och möjlighet att ligga vilande (i träda) för att återhämta sig.
Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:
https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/
https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/
https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707
https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar