Det är rätt svårt att exakt ange hur många B vitaminer som
finns. Från början var det bara ett enda - det som Eijkman 1897 förstod
fattades i polerat ris. Fast han visste förstått inte att det var ett vitamin.
Namnet "vitamin" uppfanns först 1911 av Funk och McCollum och Davis
bidrog med "vattenlösligt B vitamin" år 1915. Då man fick bättre
analysmetoder och apparater avslöjades att B-vitaminet innehöll flera olika komponenter.
Problemet löstes genom att sätta till siffror efter bokstaven: B1, B2, B3 och
så vidare.
Men i de nya ämnena upptäcktes ännu flera särskilda vitaminer
och till slut gav man upp och började ge dem enkla kemiska namn. Men fortfarande
är många B vitaminer under ett namn en grupp och somliga anses av några
forskare inte ens vara vitaminer. Därför råder en viss förvirring beträffande
både namn och antal. Här kommer de mest kända att tas upp under de numera
erkända namnen.
B1, tiamin
B2, riboflavin
B3, niacin (där niacinamid är den naturliga, och intracellulära
formen /TS)
B5 pantotensyra
B6 pyridoxin
Folinsyra (B9)
B12 kobalamin
Biotin
Kolin
Inositol
Paraaminobensoesyra (PABA).
B-vitaminerna
samarbetar intimt med varandra och det ser ut som om de behövs i en viss
inbördes mängd och balans. Därför kan för mycket av några B vitaminer och för lite
av andra förorsaka brist på samtliga. Detta undviker man bäst genom att äta naturliga
födoämnen där B vitaminerna från början förekommer i
rätt balans. De ansvariga för hälsoupplysningen i vårt
land säger att B
vitaminerna förekommer i så riklig mängd i kosten att tillskott egentligen
inte behövs.
Numera finns
bara fyra pålitliga källor till samtliga B vitaminer,
nämligen öljäst, lever, vetegrodd och opolerat ris. B12 vitaminet finns rikligt bara i lever. De svenskar
som dagligen äter dessa födoämnen är säkert lätt räknade.
Bristen på B
vitaminer är allmän. De förekommer så lite i kosten att det är svårt att fylla behovet på ett
naturligt sätt. Melass, som var enda sötningsmedlet förr i tiden, innehöll mycket B vitamin. Det
vita sockret vi numera äter innehåller inget B
vitamin eller någon näring överhuvudtaget.
Det ökar tvärtom
behovet av B vitaminer. B vitaminerna förstörs av kemiska
tillsatser i kosten.
Det stora problemet
med modern kost är att näringsämnena i hög grad är borttagna ur
den och än svårare sits har den
intolerante där kosten i ett slag blev näringsfattig vid omläggning och
tillskott krävs. Så mycket som
2/3 av kalorierna kommer numera från näringsfattiga
livsmedel. I stället finns kemiska tillsatser som ytterligare förstör
vitaminerna i kroppen, som
exempelvis nitriter, sulfiter och av droger som antibiotika.
En hög procent försvinner vid kokning eftersom de är vattenlösliga.
Detsamma är
fallet med så gott som alla droger / mediciner. Att de
rekommenderade dagliga mängderna av B vitaminerna
är för lågt satta gör inte bristen mindre. Den döljs bara.
Här nedan
följer rekommendationer,
som de flesta moderna forskare är rätt ense om. B1 4 mg, B2 5 mg, B6 10mg, B12 15mg, biotin
300mg, folinsyra 4mg, niacin 50mg, pantotensyra 50mg, kolin 1000 mg, inositol
1000mg och paba (paraaminobensoesyra)
50mg.
Behovet av B
vitaminer är emellertid individuellt. Den som har hårt arbete behöver mera. Den
som sover lite
behöver mera. Stress ökar behovet.
Vatten och särskilt kaffe och alkohol
sköljer ut vitaminerna
ur kroppen. Rekommendationerna kan därför bara vara allmänna.Varje cell i
kroppen behöver B vitaminer, de ingår i olika
enzymsystem. Brist på B vitaminer gör därför att hela
kroppen påverkas till det sämre i ungefär samma grad.
Symtomen är därför allmän kraftlöshet
och svaghet.
B3 Niacin - Botgöraren vid personlighetsklyvning
Förr trodde
man att pellagra var en ärftlig sjukdom, eftersom vanligen
alla i släkten fick den. Andra trodde att
pellagra spreds av parasiter, eftersom hela familjen hade den. Numera vet man att det är en bristsjukdom.
Fortfarande har man samma inställning till många sjukdomar,
exempelvis diabetes, allergier och cancer. Så småningom lär man sig
upptäcka att det varken beror på virus eller ärftlighet,
utan på näringsbrist som ofta uppstår genom
en skadad tarm.
Pellagra beror på brist på B3 vitaminet,
Niacin. Det har också andra namn som fortfarande
används,men man har
enats om att det skall kallas för niacin i
fortsättningen. Niacin är egentligen en faktor i två koenzymer,
nödvändiga för att utlösa energi från födoämnen i kroppen.
År 1867 då
Huber upptäckte nikotinsyra togs första steget i
niacinets historia. År 1914 kunde Funk isolera det
ur risskal och 1915 bevisade Goldenberger att pellagra berodde på
niacinbrist.
Men inte förrän
22 år därefter började man behandla pellagra med niacinamid. År 1947
visade man att niacin också kan göras i kroppen med
hjälp av aminosyran tryptofan. Niacin ingår
i flera enzymsystem och spelar en roll i mer än 50 ämnesomsättningsreaktioner. Detta främjar
tillväxt, magsaft, galla och tillverkning av hormoner. Niacin har
en egendomlig inverkan på humör och personlighet. Man kan normalt vara
psykiskt stark, lugn och glad. En brist på niacin förvandlar
en till oigenkännlighet.
Man blir rädd, misstänksam, skygg och förvirrad. Man blir starkt
deprimerad
och förlorar all förmåga att samarbeta med
andra.
Tidiga symtom
på niacinbrist är bland annat bakteriebeläggning på tungan, dålig
andedräkt, rödflammig
tunga, nervositet, inre spänning, huvudvärk, retlighet, sömnlöshet och
minnesförlust.
Ibland kan
störningarna bli så allvarliga att offret blir rädd för sig
själv och söker mentalvård. B3 inducerad psykos är vanligt. Vid särskild svår brist
kan depression och misstänksamhet bli så utpräglad att våldsdåd blir följden.
Pellagra
visar sig i hudutslag som kan förväxlas med
solbränna, eftersom de oftast förekommer där kroppen
utsätts för solljus.Huden torkar, spricker sönder och
fjällar. Under senare
tid har schizofreni
framgångsrikt behandlats med niacin (ofta också med en glutenfri kost). Behandlingen har bestått i 1000-3000 mg niacin och 2000 mg C-vitamin tre gånger per dag i samband med proteinrika
måltider.
80 % av patienterna
rapporteras bli friska. Metoden prövades först av den
kanadensiske läkaren Abram Hoffer, men har numera introducerats på många mentalsjukhus.
Med Hoffer -
Osmonds diagnostiktest för schizofreni (HOD) har man gjort
undersökningar även av friska personer vid skolor,
ungdomsvårdsskolor, alkoholistanstalter och fängelser. Det visade sig
att 15 % av studenterna hade schizofrena tendenser. Bland de övriga
var procenten så
hög som 80%.
Näringsbrist
via skadad tarm eller slarv med
kosten påverkar alltså hjärna och nerver lika mycket som
övriga kroppsdelar. En lindrig niacinbrist kan ge ett förmörkat
medvetande med inbillade
orättvisor, retlighet och misstänksamhet vilket helt kan förstöra familjelivet. Brist på
alla vitaminer är vanligt. En bättring kan ske snabbt om
man intresserar
sig för näring/kost och skaffar
sig kunskaper.
Normal
blodnivå av niacin är 0,42-0,84mg per 100ml blod. Officiellt
rekommenderad daglig mängd är: 8 -15 mg Kvinnor 13 mg. Män 18 mg. Att
siffrorna är så små beror på att niacin också kan göras i
kroppen av aminosyran tryptofan. 60 mgtryptofan
kan omvandlas till 1 mg niacin. Men vem kan hålla
reda på hur mycket tryptofan man äter? Forskare har
kommit fram till att man bör äta minst 50 mg niacin
per dag för att vara säker på fysisk och psykisk
hälsa.
Naturlig
kost med de största mängderna niacin innehåller 10-100 mg per 100 g. Niacinrik
föda är nöt-, kalv-,
kyckling-, svin- och fårlever, rostade jordnötter,
oskalat ris, kalvhjärta, svin- och nötnjure, kalkon, tonfisk,
hälleflundra, svärdfisk och öljäst. En tredjedel
av vitaminet utsöndras inom ett dygn med urinen. Förluster är oundvikliga vid
kokning. Det
absorberas sämre vid sjukdom. Antibiotika förstör
niacin.
I korn,
fröer och grönsaker finns niacin bara i bunden form. Vid bristsymtom
är det lämpligt att öka dagsmängden till 500 mg under några
dagar. Proteinintaget
bör samtidigt vara minst 100g per dag.
En förbättring av bristtillståndet
kan märkas på mindre än en vecka.
Kolin
Kolin är ett
av de B vitaminer som har varit föremål för
intensiva vetenskapliga diskussioner på hög nivå.
Kroppen kan nämligen i viss mån tillverka det själv av
aminosyran metionin. Diskussionerna har alltså gällt
om kolin skulle anses som ett vitamin eller inte. Aminosyran
metionin behövs emellertid i första hand av kroppen för uppbyggnad av
vävnader. Det som blir
över förvandlas till kolin om det redan finns tillräckligt
med B12 vitamin och folinsyra i organismen.
De båda vitaminerna ingår nämligen i det enzymsystem som förändrar metionin
till kolin.
Kolin är för
övrigt lika oumbärligt för varje cell som övriga B
vitaminer. Därför tycker man diskussioner är onödiga -
huvudsaken är att man på något sätt får i sig så mycket av ämnet som behövs. Kolin ingår
i flera enzymsystem och är nödvändigt vid produktion av nukleinsyra i
cellernas
kärnor. Det är med i fetternas ämnesomsättning och
ingår i nervsystemet
som acetylkolin.
Acetylkolin
är det ämne som
utlöser nervimpulser. Kolin ingår i lecitin, en fosfolipid, som
tillverkas i levern.
Lecitin är med vid fettransporter, ser till att cellerna kan
utnyttja kolesterol och fett i blodet samt ökar
produktionen av galla från kolesterol.
Lecitin
finns i alla cellstrukturer, men särskilt i nerv och hjärnceller. De utgör ca 30 % av hjärnans torrvikt och 73 % av leverfettet. Brist på
kolin förorsakar i första hand huvudvärk, förstoppning,
dåsighet och medvetenhet om hjärtslagen.
Större brist ger hög kolesterolhalt i blodet, högt blodtryck, äggvita och blod
i urinen och så småningom ödem, njurskador och synstörningar. Det mest kända symtomet är fettlever. Det
minst kända är att levern inte kan tillverka lecitin, vilket har till
följd att kolesterol kan lagras i ådrorna.
Cancer: Vid djurförsök har man funnit att även en lindrig
brist på kolin
minskar motståndskraften mot spontan
levercancer.
Hjärtsjukdomar: Dr Lester M, Morrison vid Los Angeles
Countrysjukhus har studerat 600 patienter som överlevt
hjärtattacker för att komma fram till kolinets effekt på hjärtsjukdomar.
Patienterna delades in i
två grupper. Den ena gruppen gavs kolin, men ingen medicin. De fick äta vad
de ville -inte minst lever och ägg. De flesta blev snabbt bättre.
Kolesterolmängden i blodet minskade
och många kunde
återgå till arbetet. Kontrollgruppen fick de vanliga medicinerna,
nitroglycerin, digitalis och så vidare.
De hade en
mycket högre procent av nya hjärtattacker och fler dödsfall än
kolingruppen. Dr Morrison nådde ännu bättre resultat
vid ett förnyat försök med en liknande grupp som han behandlade med kolin, inositol och
koncentrat av de övriga B vitaminerna. Gruppen
förbättrades snabbt
och många av patienterna
förklarade att de aldrig mått bättre eller känt sig
friskare.
Ingen av dem fick nya hjärtattacker
medan behandlingen pågick och ingen dog. Kontrollgruppen som
fick standardmedicin
hade 25 % dödsfall.
Eftersom
kolin av många inte anses som ett "riktigt vitamin"
och kroppen eventuellt kan göra det själv har inget
dagligt behov fastställts officiellt.
I allmänhet
anser emellertid de forskare som arbetat med vitaminet
att 1000 mg är en lämplig dagsmängd. Vid hög kolesterolnivå i
blodet bör höjas till
3-5000 mg. Lämplig
dagsmängd beror också på hur procent mättat fett som ingår i kosten, ju högre
procent desto mera
kolin behövs.
De bästa
naturliga källorna till kolin är lever, som innehåller
400- 600 mg /100 g, vetegroddar (bör undvikas) med 800 mg /100
g och ägg med 500 mg /100g. En rågad matsked öljäst innehåller mellan
40 och 180 mg
kolin, beroende på öljästens kvalité. Ett särskilt påtagligt kolintillskott är
granulerat lecitin som också innehåller inositol. En matsked
lecitin innehåller
225 mg kolin och 250 mg inositol.
Högt blodtryck: Vid djurförsök upptäcktes att om man hindrade
djuren att få kolin framkallades högt blodtryck.
Därför gjordes ett experiment med 158 människor med extremt högt blodtryck. Av
dessa hade
dessutom 22 blödningar i hjärna och ögon, 19 nefritis, 3
diabetes och 3 hjärtbesvär. Alla hade gått på
standardmedicinering utan resultat i mer än ett år. Då
kolinbehandlingen började användes
inga mediciner.
Resultatet
av behandlingen visade sig redan inom en vecka genom att många smärre besvär försvann.
Efter tre veckor hade blodtrycken i medeltal fallit 31 mm systoliskt och 20
mm diastoliskt.
Kapillärväggarna
hade ökat i styrka. I en tredjedel av fallen sjönk blodtrycket till normal
värden.
Stress och åderförkalkning är andra orsaker till högt blodtryck. För att en bättring ska bli bestående fordras
därför förutom kolin och ett rikligt intag av de övriga B
vitaminer och en riktig kost i största
allmänhet.
Dessutom extra kalium. Lecitin är oumbärligt för smältning, upptagning och transport av blodfett. Det assisterar A,
D, E och K vitaminerna
som upplöses i fett. Det är nödvändigt för att cellerna ska kunna utnyttja fett. Som delar av lecitin har antagligen både kolin och inositol sina viktigaste funktioner. Åderförkalkning finns det enligt läkarna varken behandling eller bot för.
Därför rekommenderas en kost fri från kolesterol vilket innebär att så värdefull kost som bland annat lever och ägg för bjuds.
Kost innehållande för lite fett gör dessutom att aptiten blir enorm. Fett är nämligen viktig för mättnadskänslan. Följden blir att en mängd kalorier, vanligen från stärkelse och socker, äts istället. Sådan kost förändras snabbt till omättat fett i kroppen. Resultatet blir då tvärtemot det avsedda. Blodfett och kolesterolhalt ökas våldsamt. Fettpartiklar och kolesterolpartiklar ökar i storlek. Mindre kolesterol förvandlas till galla. Kosten får levern att producera nytt kolesterol i massor.
Allt beror på att en del läkare av någon underlig anledning ser rött då man talar om lecitin. Det förnekas att lecitin har något som helst berättigande i kroppen fast det produceras av levern, finns i varje cell, i hjärnan och i nervtrådarnas skyddshöljen. Lecitin är så tillförlitligt undersökt att det inte är något tvivel om dess värde som motvikt till kolesterol. Lecitin och kolesterol balanserar varandra.
Problemet med åderförkalkning kan vara så enkelt som att ge patienten 2-6 matskedar granulerat lecitin dagligen. Blodets kolesterolhalt sjunker omedelbart. Lecitinet finfördelar nämligen kolesterolpartiklarna som sedan lätt utnyttjas av vävnaderna. De löser även kolesterolavlagringarna i ådrorna, men detta tar vanligen lång tid.