Blandrashunden Viktor och hans besvär

Hösten 2013 fick jag ett mail från en kvinna som heter Eva och som bor i Tranås. Eva berättar om sin kära hund Viktor som hon och maken köpte 2009 och de besvär Viktor haft.

"Hejsan!

Jag känner mig tvungen att skriva några rader till dig och berätta om vår älskade hund Viktor. 2009 köpte min man och jag Viktor utav bekanta som hade fått valpar. Viktor är en blandning och det finns lite av varje i han, vad jag vet ska det finnas fågelhund och stövare i blandningen.

2011 började jag följa din blogg då jag sökte på internet efter nåt svar på min bråkiga mage och min mans mångåriga besvär med krångliga luftvägarna. Jag vart en trogen besökare av din blogg och när du skrev att du gett ut en bok så köpte vi den. Vintern 2012 bestämde mannen och jag att vi nu minsann göra ett tappert försök att bara äta glutenfritt. Vi rensade ur skåp och kyl på allt vi kunde se som innehöll något av det du räknat upp att man ska akta sig för.

I hälsokostbutiken köpte vi både vitaminer och mineraler. Vi satte ett datum i almanackan när vi skulle börja och prova detta för oss nya under 3 månader. Under dessa 3 månader märkte jag själv att min bråkiga mage nu var lugn och fin vilket sporrade mig väldigt att fortsätta. Min man märkte att han behövde inte använda mer än hälften av den luftrörsvidgande medicin doktorn skrivit på recept. Väl om detta, vi bestämde oss att fortsätta och nu har nästan ett år gått och jag mår tippentoppen, och min man säger att nu orkar han minsann mer än han gjort innan och att det är sällsynt att han behöver sin medicin nu.

Nu ska jag komma till saken varför jag skriver det gäller vår Viktor. Nåt år efter att vi köpt Viktor märkte vi att han hade bekymmer med bajseriet, ibland rann det ur ändan på honom. Vi fick söka veterinär när det blossat upp konstiga utslag på huden som han rev sönder. Veterinären sa också att ögonen rann ovanligt mycket på honom. Vi fick en tub salva förskriven som vi skulle smörja Viktors utslag med, men det var ett öde att hålla honom från att klia och slicka där vi smörjt.

Sommaren 2011 blev både mannen min och jag förskräckta när vi hittade vår Viktor i vardagsrummet flåsande på golvet i vad vi tyckte var som kramp och det rann vitt skum ur munnen. Efter en halvtimme piggnade han till och kunde stå upp men verkade medtagen.  Några månader senare hände det igen fast denna gången i vårt kök och på morgonkvisten, det var faktiskt precis efter att Viktor ätit sin mat. Han lade sig på sidan och man hörde hur han flåsade som ett lokomotiv, benen ryckte som i kramp och det rann samma vita skum ur munnen som förra gången han vart dålig, han kräktes också upp mat han precis ätit.

Vi ringde veterinären direkt och vi for iväg snabbt dit. Veterinären sa att det var ett epilepsianfall Viktor fått och att det är inte alls är ovanligt att hundar kan få det, men vi skulle inte vara oroliga. Jag frågade om det fanns nåt vi kunde göra men veterinären skakade på huvudet. Innan vi åkte köpte vi en påse foder av

veterinären när vi ändå vart där. I vanliga fall brukar vi köpa på Willys i storpack.

Mannen min kom en kväll senare med din bok uppslagen som han läst och sa ” du titta här” och visade mig ett avsnitt jag inte tänkt på innan när jag läst. Det handlade om gluten och våra djur.

Mannen och jag satte oss vid köksbordet och läste igenom kapitlet högt du skrivit säkert både 2 och 3 gånger. Jag sa till min man att kan det vara detta som gjort Viktor stackarn dålig?

Vi hämtade en av de gamla foderpåsarna och började läsa på innehåll vilket man knappt gör. Där stod det spannmål – vete och korn! Vi tog vår nyinköpta påse vi blivit vid när vi vart hos veterinären, där läste vi högt tillsammans – vete, korn och ris! Inte nog med vete o korn men ris!, men du det kan väl inte vara naturligt för en hunds mage? sade min man.

Vi bestämde att från och med nu skulle Viktor äta som vi, glutenfri mat och därmed basta!

Nu studerade vi påsarna noga i affären så att det inte var nått spannmål iblandat men det var svårt att hitta utan väldans mycket letande. Viktor får också äta av vår mat för jag lagar alltid extra. Nu mår vår Viktor bra och vi är så glada för detta. Inga kladdiga ögon eller fula utslag har vi sett sen Viktor äter som mannen och jag, och inte ett enda anfall av epilepsi har vi sett till. Vi ringde veterinären och fråga om det kan ha varit maten han vart sjuk av men veterinären sa att det trodde han inte på.

Vi skickar ett tack till dig från oss tre som mår bra nu efter att ha läst både bloggen och böckerna dina, vi köpte nyss en bok till du gett ut och bägge har en hedersplats i kökshyllan.

Kram Eva"