Utbrändhet - Binjurebarksvikt – Addisons
Morbus Addison är en livshotande sjukdom som innebär att binjurebarken
sviktar och inte längre producerar det livsviktiga hormonet kortisol och inte
heller aldosteron och övriga binjurebarkshormoner. Binjurebarken blir till slut
helt förstörd. Addisons sjukdom kan påverka alla i alla åldrar, men är
vanligast hos medelålders vuxna.
Eftersom kortisol är ett stresshormon blir sjukdomen allvarligast när
kroppen utsätts för både fysisk och psykisk stress, exempelvis vid en infektion
som t.ex. en vanlig förkylning. Obehandlad har Addison hög dödlighet. Idag ges
substitutionsbehandling med hydrokortison, som liknar kroppens egna kortisol.
Autoimmuna tillstånd är den vanliga orsaken till Addisons sjukdom, där
immunsystemet skapar antikroppar som attackerar kroppen, skadar binjurarna och
stör produktionen av kortisol och aldosteron.
Diagnostisera
Addison
Ett av de vanligaste sätten att diagnostisera Addison är att mäta
hormonnivåerna i urinen och blodet före och efter att ACTH getts till
patienten. ACTH är ett hormon som finns i hjärnan som vanligtvis ökar nivån av
kortisol som produceras av binjurarna när de aktiveras. Genom att mäta nivån av
detta hormon kan problem i binjurar eller hjärnan identifieras om det ligger
till grund för Addisons sjukdom eller ej.
* (Adrenokortikotropt hormon, ACTH
eller kortikotropin är ett peptidhormon som bildas i hypofysens framlob).
ACTH används vid misstanke om överproducerande binjurar, kombineras ofta
med kortisol. ACTH analyseras ofta vid en misstanke om en nedsättning i binjurebarkens
funktion (Addisons sjukdom) eller en
överproduktion av binjurebarkens produktion (Cushings syndrom) samt vid misstanke om ektopisk
ACTH-produktion. ACTH mäts i plasma
vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att
blodet har fått koagulera.
Cushings
syndrom innebär en överproduktion av kortisol i binjurebarken (hyperkortisolism). Sjukdomens ursprung
kan sitta i hjärnans hormonreglerande hypofys eller i binjurebarken.
Addisons
sjukdom är en sjukdom innebär att man har brist på de livsviktiga hormonerna
kortisol och aldosteron beroende av en nedsättning av binjurebarkens produktion
av dessa hormon.
Ektopi är ett
begrepp inom medicin som används för att beskriva processer eller vävnader som
sker på fel plats i kroppen.
Kortisol i saliv reflekterar fritt kortisol (salivkortisoltest)
Ibland kan ACTH-prov vara missvisande och salivkortisoltest mer tillförlitligt. Detta prov kan föredras eller kombineras med plasmakortisol, speciellt hos kvinnor med högt östrogen (som vid p-pilleranvändning). Synacthentest (testet går till så att man försöker stimulera binjurebarken med ACTH) med salivkortisol kan också göras för att se om den kan producera kortisol normalt.
Primär binjurebarkinsufficiens = Mb Addison beror på att binjurebarken förstörs, oftast beroende på en autoimmun kronisk inflammation. TBC, metastaser, leukodystrofi eller svåra infektioner kan vara andra orsaker. ACTH är högt vid primär binjurebarkinsufficiens.
Man kan också ha brist på hypofyshormonet ACTH = sekundär binjurebark-insufficiens. Då är binjurarna normala men saknar stimulering från hypofysen. Kortisol är sänkt medan aldosteron oftast är normalt eftersom den produktionen till stor del styrs via renin-angiotensystemet. Behandling med kortison i hög dos kan hämma binjurebarkens kortisolproduktion.
Kortisol i saliv reflekterar fritt kortisol (salivkortisoltest)
Ibland kan ACTH-prov vara missvisande och salivkortisoltest mer tillförlitligt. Detta prov kan föredras eller kombineras med plasmakortisol, speciellt hos kvinnor med högt östrogen (som vid p-pilleranvändning). Synacthentest (testet går till så att man försöker stimulera binjurebarken med ACTH) med salivkortisol kan också göras för att se om den kan producera kortisol normalt.
Primär binjurebarkinsufficiens = Mb Addison beror på att binjurebarken förstörs, oftast beroende på en autoimmun kronisk inflammation. TBC, metastaser, leukodystrofi eller svåra infektioner kan vara andra orsaker. ACTH är högt vid primär binjurebarkinsufficiens.
Man kan också ha brist på hypofyshormonet ACTH = sekundär binjurebark-insufficiens. Då är binjurarna normala men saknar stimulering från hypofysen. Kortisol är sänkt medan aldosteron oftast är normalt eftersom den produktionen till stor del styrs via renin-angiotensystemet. Behandling med kortison i hög dos kan hämma binjurebarkens kortisolproduktion.
Fakta:
Kortisolbrist
Minst 6 000 personer (grovt uppskattat – sannolikt är mörkertalet stort) i Sverige lider av någon form av binjurebarksvikt. Sjukdomen finns i tre varianter:
Minst 6 000 personer (grovt uppskattat – sannolikt är mörkertalet stort) i Sverige lider av någon form av binjurebarksvikt. Sjukdomen finns i tre varianter:
* Primär binjurebarksvikt (Addison):
binjurebarken kan inte producera tillräckligt av det livsviktiga hormonet
kortisol.
* Sekundär binjurebarksvikt: hypofyshormonet ACTH är lågt vilket leder till att binjurebarken skrumpnar.
* Iatrogen binjurebarksvikt: utlöses av hög eller långvarig kortisonbehandling.
* Sekundär binjurebarksvikt: hypofyshormonet ACTH är lågt vilket leder till att binjurebarken skrumpnar.
* Iatrogen binjurebarksvikt: utlöses av hög eller långvarig kortisonbehandling.
Kortisol är viktigt eftersom det i stressiga situationer frigörs för att
hjälpa till att upprätthålla energinivåerna, kardiovaskulära funktioner, blodsockernivån
och kolhydratmetaboliken (reglera
kolhydrat, protein och fettmetabolism). Aldosteron är till för att
upprätthålla balansen mellan salt och vatten i kroppen och för att hjälpa till
att kontrollera blodtrycket. Utan rätt nivåer av aldosteron upphör njurarna att
fungera, vilket leder till en sänkning av blodtrycket.
Det kortisol som kroppen inte kan producera måste ersättas med kortison
som omvandlas till kortisol, annars kommer kroppen till slut att få
cirkulationssvikt med hjärtstopp. Vid psykisk och fysisk stress producerar en
frisk kropp mycket mer kortisol. Det betyder att vid feber, kräkningar, trauma,
influensa, infektion, skada, operation och liknande måste hydrokortison ges
intravenöst/intramuskulärt för att tillståndet inte ska bli livshotande.
*Akut binjurebarkssvikt är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling! Akutbehandling görs med hydrokortison.
*Akut binjurebarkssvikt är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling! Akutbehandling görs med hydrokortison.
Symtom
Symtomen är individuella och kan komma sporadiskt i början för att sedan
öka. Vanligt är:
Trötthet, orkeslöshet, depression, hypoglykemi (lågt blodsocker),
yrsel, huvudvärk, illamående, flimmer för ögonen, tunnelseende, värk/smärta i
fötter, ben, leder, muskler, nacke och viktnedgång. De flesta får matleda,
magont, diarré och ett ökat saltsug.
Vid svår kortisolbrist drabbas man bland annat av:
Förvirring, sluddrande
tal, koordinationssvårigheter, svaghet, svårighet att gå och stå, svår
huvudvärk med kräkning, kräkning vid ansträngning, hyperpigmentering, ökad
kaliumnivå i blodet, svår magvärk, mycket låg puls och lågt blodtryck och till
sist kramper och svimning/medvetslöshet.
Patienter som behandlas med kortison för artrit eller astma och som plötsligt slutar att använda förskrivna kortikosteroider, drabbas ibland av sekundär binjureinsufficiens.
Utredning (i vården)
- Basprover:
- Blodstatus (Hb, LPK, TPK, diff)
- Elstatus (Na, K, Krea)
- Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin)
- CRP
- P-glukos
- Calcium och albumin
- Thyreoideastatus (TSH och fritt T4)
- Urinsticka
- B12/folsyra
- S-kortisol.
Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde kl
8.00, där < 140 nmol/L talar för binjurebarksinsufficiens, 140-275
nmol/L suspekt låga värden, medan värden på > 400 nmol/L talar emot
kortisolbrist.
- P-ACTH.
Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde, där
förhöjt värde stödjer diagnosen Mb Addison.
- Cirkulerande antikroppar mot 21-hydroxylas i binjurebarken.
Livsmedel som kan förvärra Addisons sjukdom:
Alkohol och koffein, läsk, choklad, kaffe, kakao.
Kemikalier som finns i bearbetade och fermenterade livsmedel (färgämnen och konserveringsmedel) vin, vinäger, sojasås, tofu, etc.
En diet som innehåller mycket raffinerat vitt socker och andra kolhydrater (godis, kakor, läsk, bearbetade livsmedel, vitt bröd (stärkelse- gluten), etc.
Användning av antibiotika, smärtstillande (NSAID).
Animaliska produkter från djur (kött, mjölk) som har fått hormonella och antibiotiska behandlingar.
Onormalt höga intag av mejeriprodukter.
Kaffe och binjurarna
De som under lång tid konsumerar stora mängder kaffe eller andra
koffeinhaltiga livsmedel är benägna att både påverka binjurarna negativt och
samtidigt maskera en utmattning av binjurarna och symtom, vilket i längden är
skadligt. Koffein piggar ju som bekant upp.
En daglig konsumtion av en eller två koppar kaffe kommer sannolikt inte
kommer att orsaka skada, men att ta en paus från kaffe då och då och ge binjurarna
tid att vila, är att föredra.
Celiaki –
glutenintolerans och Addisons
Studier har visat ett samband mellan celiaki och Addisons. Hos dem med celiaki och dem som drabbats av Addison har ökad risk för att drabbas
av båda sjukdomarna. Individer med celiaki riskerar således att ha Addisons sjukdom medan
patienter med Addisons sjukdom också riskerar att ha celiaki.
Medicinska experter föreslår att patienter med Addisons screenas för
celiaki. När det gäller intolerans mot gluten spelar provsvar för intoleranser en
roll då de inte alltid visar rätt och påvisar intolerans.
En del försök visade att många patienter med celiaki/glutenintolerans
visat signifikanta förbättringar och lindring när det gäller att bekämpa
sjukdomen genom att använda en glutenfri diet. Vissa patienter upplevde även
mindre symptom och skov genom att genomgå sådan behandling. Mejerifritt är
också något som bör kombineras med glutenfri kost.
Helt klart bör alla med binjurebesvär anta en gluten och mejerifri kost då fördelarna helt klart är positiva.
Helt klart bör alla med binjurebesvär anta en gluten och mejerifri kost då fördelarna helt klart är positiva.
Lakrits och
Addisons
Lakrits är bäst känt som läkemedel mot en sviktande binjurefunktion, mild
Addison. Att lakrits har medicinska effekter påpekades redan under antiken. År 1953 beskrev Borst et al
positiva effekter av lakrits vid behandling av Addisons sjukdom. Som
naturläkemedel tillskrivs lakrits många positiva effekter, och lakritsrot
uppges vara ”adaptogen”, vilket
betyder att den verkar allmänt ”stärkande”.
Lakrits,
framför allt GA (glycyrrhetininsyra den
aktiva metaboliten i lakrits), skulle om den hittats i dag säkert ha
klassats som ett läkemedel. Lakrits (eller
Glycyrrhiza glabra) är liksom jordnötter, en art i familjen ärtväxter. Det
innebär att personer med jordnötsallergi kan korsreagera även mot lakrits.
Detta är dock individuellt.
Avslutningsvis ska vi också ställa oss frågan utöver kost och livsföring om det är (o)möjligt att bli helt frisk utan te.x. rätt progesteron/östradiolkvot?
Avslutningsvis ska vi också ställa oss frågan utöver kost och livsföring om det är (o)möjligt att bli helt frisk utan te.x. rätt progesteron/östradiolkvot?
Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:
https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/
https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/
https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707
https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar