Forskningen har visat att den så vanliga förhårdningen av
artärerna som vållar fler dödsfall per år än cancer – kan ha ett direkt samband
med bruket av homogeniserad mjölk. Forskningsresultaten har publicerats och tycks vara mycket väl
underbyggda.
Men de medicinska myndigheterna förefaller tämligen
ointresserade av att öppet och utan omsvep informera allmänheten om dessa
uppseendeväckande rön.
Under mer än 20 år har Dr. Kurt A.Oster, chefsläkare
emeritus vid hjärtkliniken vid Park City Hospital, Bridgeport, Connecticut,
samlat bevismaterial som ger en ovedersäglig biokemisk förklaring på
ateroskleros (ett slags arterioskleros,
en beläggning som förtränger artärerna-åderförfettning, åderförkalkning). Boven är inte kolesterol som blivit föremål för så mycken
ovederhäftig debatt och som skapat förmögenheter åt margarin-och
matoljefabrikanterna.
Nej, boven har visat sig vara den homogeniseringsprocess som mejeriindustrin introducerade redan år 1932 för att främja marknadsföringen – till priset av människoliv. XO förekommer i levern hos många djur liksom hos människan, och den har där en specifik funktion, nämligen att bryta ner purinföreningar till urinsyra, en slaggprodukt.
Oster säger i sin rapport att "när främmande XO som t
ex den som finns i komjölk, kommer in i blodströmmen, ställer den till med stor
skadegörelse genom att attackera specifika mål i artärväggarna". Detta
"specifika mål" i artärerna kallas plasmalogen, en vävnad som utgör
30 % av hjärtmuskelns och artärväggarnas celler. Plasmalogenets närvaro är ovillkorligen nödvändigt för det
yttre cell membranets stabilitet, på samma sätt som murbruket håller samman
tegelstenarna i en mur.
Förkalkade artärer
Osters forskning visar att de direkta attackerna av
främmande XO förorsakar skador på artärväggarna, och att kroppens underbara
skyddsmekanismer reagerar med att bilda ärr och förkalkade beläggningar.
"Själva förtjockningen och förhårdningen av artärerna
är vad vi kallar arterioskleros, under det att atheroskleros kännetecknas av
inlagringen av kolesterol och andra fettämnen i anslutning till ärr och
beläggningar", säger Oster.
Efter hand blir ådrornas väggar allt tjockare och blodet får
svårare att passera. I sjukdomens senare stadier förlorar ådrorna sin
elasticitet då mer och mer kalk upplagras. Åderförkalkning kan bidra till högt
blodtryck, som i och för sig inte är någon sjukdom. Högt blodtryck är bara ett
symtom.
Alla enzymer är proteiner och XO, som är ett protein, och skulle därför brytas ner i matsmältnings-processen. Emellertid finns det, enligt Osters och Ross rapport, två intressanta orsaker till att XO undgår destruktion och oförändrat går igenom tarmväggen och in i blodströmmen.
För det första konsumeras mjölk och mjölkprodukter i stora
kvantiteter, vilket ger upphov till en buffert mellan XO och magsyran. I en
undersökning befanns det att 64 % av XO förblev aktiv sedan lika mängder av
mjölk och syra blandats i magen. Problemet kompliceras av att äldre människor
inte har så mycket syra som yngre.
För det andra framhåller rapporten att homogeniserings-processen
medför att aktiv XO fångas upp av strukturer som kallas liposomer.
Liposomer är mycket små inkapslade fettstrukturer som upp- kommit genom
homogeniserings-processen. De omger och skyddar XO och leder den genom
tarmväggen och in i lymfkärlen. Här samlas den upp av de vita blodkropparna och når
slutligen de specifika målen i cirkulationssystemet.
Fragmentering
Homogeniseringen spjälkar upp den hela mjölkens fettkulor i
små hårda molekyler som inte kan återförenas. Dessa isolerade fettmolekyler
inte bara vägrar att ingå nya föreningar, de påverkas inte heller av
matsmältningen, och de lyckas ta sig in i blodomloppet i oförändrat skick.
Detta är en av orsakerna till att så många människor har allergi mot mjölk.
Mjölkfettet innehåller ett ämne som kallas xantinoxidas (XO). När mjölken inte är homogeniserad, smälts både fettet och
xantinoxidas i magen och tunntarmen till mindre molekyler som antingen används
av kroppen eller utsöndras.
"Homogeniseringen tillåter en del av XO att gå in i blodströmmen
utan föregående bearbetning" säger Dr. Oster. Forskarna betonar dessutom
att de matsmältningsrubbningar som är så vanliga i vårt samhälle, väsentligt
ökar liposomfiltreringen in i blodströmmen.
Tillsammans med Dr. Donald J Ross från Fairfield University
förklarar Oster varför osmälta fettfragment från homogeniserad mjölk utgör en
sådan hälsorisk. XO:s attack mot artärväggarna har ytterligare dokumenterats
genom obduktioner som utförts på patienter som avlidit i hjärt- eller
cirkulationssjukdomar.
Det visade sig att plasmalogen helt saknades där
artärväggarna utsatts för skador eller beläggningar, och mysteriet fick sin
förklaring då forskarna fann XO i beläggningarna. "De båda ämnena kan inte
existera samtidigt" säger Oster. Forskarna har infört termen
"plasmalogen sjukdom" för att beskriva kärlsjukdom orsakad av XO.
XO + plasmalogen = gift
I en nyutkommen skrift (Nichlas Sampsidis,
"Homogenized", Sunflower Publishing Co. Glenwood Landing New York
11547) betonar Oster och Ross att reaktionen mellan XO och plasmalogen
resulterar i en giftig superoxid, som bokstavligen äter bort
artärväggen och därigenom åstadkommer allvarliga skador som med tiden leder
till förhårdnader och mineralavlagringar.
"Det är på det här stadiet som fettstrimlor och kolesterol
börjar samlas runt beläggningen" säger forskarna.
Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.
Vidare bör man inta vitaminet folinsyra (folat) som blockerar XO:s verkan och bidrar till återupp-byggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter. Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar XO, och det är därför som kvinnor så sällan får ateroskleros före menopausen.
Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.
Vidare bör man inta vitaminet folinsyra (folat) som blockerar XO:s verkan och bidrar till återupp-byggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter. Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar XO, och det är därför som kvinnor så sällan får ateroskleros före menopausen.
"Däremot kan de manliga könshormonerna, histaminerna, kolesterol
och vitaminerna D2 och D3 stimulera och öka XO:s aktivitet", säger Oster.
I broschyren säger Sampsidis: "Man skall komma ihåg att
kolesterol i dieten normalt inte ökar blodets kolesterolhalt" vilket är fel. Det kolesterol
som ökar XO-aktiviteten är det kolesterol som finns lagrat vid kärlskadorna. Den mänskliga organismen är inte medveten om att
XO stimuleras av kolesterol. Den lagrar kolesterol som en del av den normala
läkningsprocessen. På grund av sina könshormoner är män mer utsatta för hjärtsjukdomar
vid tidig ålder.
Vitamin D2 och D3 är inga bidragande faktorer så länge XO
utesluts från dieten. D-vitamin som tillsätts i homogeniserad mjölk gör däremot
mer skada än nytta, eftersom det ökar aktiviteten hos XO.
Sambandet helt klarlagt
Som stöd för sina forskningsresultat anför Oster och Ross statistik
som kopplar konsumtionen per capita av homogeniserad mjölk med antalet dödsfall
p.g.a ateroskleros. Sambandet framstår mycket klart men är ändå inte det
starkaste argumentet för Osters fördömande av homogeniseringen.
Enligt Sampsidis registrerades i USA en nedgång på 10-20 %
för dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar mellan åren 1960 till 1980. Under samma decennium
visar statistiken från Department of Agriculture att årskonsumtionen per capita
av homogeniserad mjölk sjönk från 131,7 kg till 110,3 kg motsvarande 16,3 %.
Som lätt kunde förutses har Osters forskning mött stark kritik från mejeriindustrin. Forskning som gick emot Osters och Ross publicerades av University of California i Davis, en känd lantbruksskola.
Ross
ignorerade forskningsresultaten från Davis och påpekade att "varje gång livsmedelsindustrin
vill ha forskning som stöder dess intressen, vänder den sig till University of
California i Davis".
Dr. Kurt Isselbacher, före detta chef för medicinska fakulteten
vid Harvard Medical School, fann år 1968 att makromolekyler kan absorberas in i organismen.
Oster säger att båda teorierna nu stämmer överens, även om det medicinska
etablissemanget ännu inte bekräftat detta offentligt. Andra
som uttryckt stöd för Osters och Ross arbete är Dr. R. Lincoln-Kesler vid Rush
Pressbytarian – St. Luke's, Chicago, Dr. Jonathan V.Wright, medicinsk skribent
i tidskriften "Prevention", samt två kända författare och forskare på näringsfysiologins område,
Dr. Richard A. Passwater och Dr. Carlton Fredericks.
Massmedias reaktion
De viktigaste massmedia har – med undantag för en kort
rapport av Charles Osgood, CBS – förbigått dessa forskningsresultat med tystnad
och amerikanarna fortsätter att sätta i sig tonvis med homogeniserade mjölkprodukter.
Skadorna som uppstår genom XO börjar faktiskt redan i
moderlivet(!), säger forskarna. Homogeniseringen är inte oumbärlig för
mejeriindustrin även om ett frivilligt upphörande av proceduren skulle kunna ställa
till problem för marknadsföringen. Dock skulle dessa kunna lösas utan att
industrins good-will skulle behöva bli lidande.
Under homogenisering sker det en enorm ökning av ytarean hos fettkulorna. Det ursprungliga fett membranet försvinner och ett nytt bildas som då innehåller en mycket större andel av kasein och vassleproteiner.Även detta kan förklara de ökade allergiframkallande egenskaperna hos modern bearbetad mjölk.
En expert förklarar:
Paul Virgin, representant för mejeriet Alta-Dana Dairy, Los
Angeles, USA:s största producent av opastöriserade mjölkprodukter, berättade för
THE SPOTLIGHT att homogeniseringen blev populär under 30-och 40-talen av två
skäl:
"Före krigsåren i mitten av 40-talet var mjölken i USA
i större utsträckning rå, d v s opastöriserad och icke homogeniserad. På den
tiden prissattes mjölken enligt sitt innehåll på grädde och smörfett, och tjockleken
på gräddlagret i flaskan skvallrade om kvaliteten.
Många mejerier såg marknadsmässiga fördelar med mjölk som
inte visade gräddinnehållet och homogeniseringen var huvudsakligen en
standardisering av kvalitet och erbjöd ekonomiskt lönsam teknik. Det andra
skälet var rent estetiskt.
Pastöriseringen gör att grädden bildar klumpar och
koagulerar i mjölken, och det tyckte inte konsumenterna såg så aptitligt ut.
Med homogeniseringen kom mjölken att se godare ut".
Men betalar vi inte ett alltför högt pris för utseendet?
Det samma gäller givetvis även för oss i vårt avlånga land,
vi brukar samma tekniker. Detta borde ge en ordentlig tankeställare för även
den mest inbitne mjölkdrickare…
Ta även del av det tidigare inlägget om mjölkens skadlighet:
Ta även del av det tidigare inlägget om mjölkens skadlighet:
Bröstcancer två gånger, reumatisk sjukdom, håravfall, migrän, depressioner, glömska... det här lider jag av men nu får det vara slut. Svenska läkare är livsfarligt omedvetna om vad kosten gör med kroppen. Jag har beslutat att övergå till en kost utan mjölk och gluten. Ett problem är att tyda alla konstiga ord i innehållsförteckningarna. Att "malt" är korn visste jag men att "colostrum" i tandkrämen är mjölk lärde jag mig igår. Finns någonstans en lista över dessa beteckningar som man måste undvika? Skulle vilja ha den listan i plånboken när jag går och handlar. För övrigt är många glutenfria produkter överbemängda med E-nr. Varför??
SvaraRaderaTack för en informativ blogg!
Hur är det med getost och fårost och sånt? Som fisk och grönsaksätande LCHF-are och även försöker följa IFD-kosten så går ju i stort sett alla spannmål bort för mig liksom ris, pasta och potatis. Jag har också läst att soyaprodukter som inte är fermenterade har för höga halter av östrogen som ju direkt är hormonstörande. Jag äter heller inte frukt eftersom det är för mycket fruktsocker i som min mage heller egentligen inte mår så bra av. Det innebär ju att min kost är mycket begränsad även om man gör snedsprång ibland eftersom jag inte visar några stora symptom på intolerans mot gluten eller laktos. Men nu vill jag ju undvika även detta. En kokbok i ämnet? :) Bra blogg f.ö.!
SvaraRaderaOst är ju en större mejeriprodukt än konsumtionsmjölk.
SvaraRaderaOch har så alltid varit, men då vi numera skall ha samma mat året om så vingas man sänka kvaliteten..
Sommarmjölk, med mycket CLA, sådant som jag drack som barn...
Och som egen bonde, har ju helt annan kvalitet.
Och är just det som vi alltid druckit.
Homogeniserad och pastöriserad mjölk är en industriprodukt, som så mycket annat i vår tid...
Men folk blir nog inte så gamla frmaöver som man inbillar sig.
Jag hade en bekant som levde på cola och anmat, men som insåg vart det var på väg när han vägde 135 kg...
Så han jobbade ner sig, men hjärtat hade tagit mycekt stryk, så han dog vid 35 års ålder...