Mjölk - Bröstcancer - Prostatacancer - Hormoner - Mejeriprodukter. Gluten-celiaki

Mejeriprodukter - hormoner - försurad kropp och cancer

Det har nu allt mer visat sig hur skadlig våra oskyldiga mjölk och mejeriprodukterna egentligen är för vår kropp.

Hos personer som lagt om sin kost till glutenfritt uteblir ofta återhämtningen och tarmslemhinnan förblir slät, det har då visat sig att när personerna också väljer att ta bort även mjölk och mejeriprodukter, så återfår tarmen sitt normala tarmludd (slemhinna) och näringsupptaget börjar då fungera som det ska.

Alltså kan man nu direkt börja inse vidden av hur skadligt vart dagliga leverne är med det högraffinerade spannmålet och den sönderprocessade, hormonstinna moderna mjölken.

Komjölkens misstänkta roll vid hormonberoende cancer
(det inkluderar cancer i testiklar, prostata och bröst.)

Kopplingen mellan cancer och hormoner i kost, östrogen i synnerhet - har varit en källa till stor oro bland forskare,  men det har inte studerats ingående eller diskuteras i nämnvärd omfattning.

När det gäller människors exponering för östrogener, är forskarna mest oroade över komjölken, som innehåller betydande mängder av kvinnliga könshormoner, Mejeriprodukter står för 60 procent till 80 procent av det konsumerade östrogenet. Vissa forskare vill nu dra paralleller mellan mäns tidiga "tunnhårighet" och även sämre spermiekvalitet till konsumtionen av mjölk som innehåller höga halter av kvinnliga könshormoner.

En del av problemet verkar vara mjölk från moderna mjölkgårdar, där korna mjölkas ca 300 dagar om året. För mycket av den tiden, är kon ofta gravid. Ju senare i graviditeten en ko är, desto mer hormoner finns i hennes mjölk som då är direkt olämplig för människan att konsumera.

En studie av modern mjölk utfördes i Japan, studien fann att den innehöll 10 gånger mer progesteron, än obehandlad mjölk från exempelvis Mongoliet. Vid traditionell vallning i samhällen som Mongoliet, mjölkas korna för livsmedelsframställning endast fem månader om året, och vid graviditet bara i inledande skede. Följaktligen är då påvisade halter av hormoner i mjölken avsevärt mycket lägre.

Mjölken vi dricker i dag är helt olik den mjölk som våra förfäder drack för 2000 år sedan, mjölken vi dricker idag (processad) är absolut INTE bland mest naturens perfekta mat som reklamen ofta vill påskina.Tidigare studier bekräftar att konsumtion av mejeriprodukter ökar avsevärt risken för vissa cancerformer.

I en annan studie jämfördes kost och cancer i flera länder. Den visade sig att mjölk och ost konsumtionen är starkt förbunden till förekomsten av testikelcancer bland män åldrarna 20 till 39år.
Högst resultat påvisades i länder som Schweiz och Danmark, där ost är en nationell mat.

Intressant var att studien visade låga siffror för Algeriet och andra länder där mejeriprodukter inte konsumeras i någon större omfattning. Mängden av cancerfall kopplade till mejeriprodukter kan snabbt förändras. I Japan har priserna på mejeriprodukter sjunkit de sista 50 åren och detta kopplats ihop med en ökad konsumtion och stigande dödstal i prostatacancer - från nära noll per 100 000 invånare för 50 år sedan, till 7 per 100 000 invånare idag.

Smör, kött, ägg, mjölk och ost är inblandade i hormonberoende cancer i största allmänhet.
Bröstcancer har kopplats särskilt till konsumtionen av mjölk och ost. I en annan studie, där råttor matas med mjölk, visas en högre incidens av cancer och att utveckla ett större antal tumörer än hos de råttor som endast drack vatten.

Det finns över 50 olika hormoner i komjölken varav flera är direkt olämpliga för människan och man ska tänka på att sojabaserade kraftfoder har börjat användas i allt större utsträckning i vårt land sedan mitten av 2000-talet, och sojan i sig är östrogen..

En annan aspekt till sjukdomar och cancer är importerade mejeriprodukter från genetiskt modifierade nötkreatur som avger tillväxthormonet (rBGH) i mjölken som då ökar cancerrisken. Även spår av olika läkemedel har påvisats i komjölken.

Cancer - reaktioner och mjölkkonsumtion

Många människor är inte medvetna om riskerna med mjölkkonsumtionen!

• Bröstcancer / prostatacancer Epidemiologisk forskning tyder på ett samband mellan konsumtionen av mjölk och minst två typer av cancer som är vanligare i Europa och Nordamerika, nämligen bröst-och prostatacancer.
• Ingen mjölk, ingen bröstcancer. I Asien, där många människor inte dricker mjölk alls, tenderar bröstcancer vara ytterst sällsynt. På den kinesiska landsbygden, till exempel, bland kvinnor mellan 35 och 64, fann man att dödsfall i bröstcancer i genomsnitt var 8,7 per 100 000 invånare jämfört med 44 per 100 000 invånare i USA, cirka en 5-faldig skillnad!
• Högre mjölkkonsumtion, större risk för bröstcancer. En jämförande studie som publicerades 1989 visade att i Europa var två områden med hög mjölkkonsumtion (Skandinavien och Nederländerna) representerade med högre antal bröstcancerfall.
• Högre mjölkkonsumtion, större risk för prostatacancer.  Män löper sannolikt  större risk att dö av prostatacancer i länder där konsumtionen av mejeriprodukter är hög än i länder där den är låg. En studie publicerad redan 1977 visade att 10 män dör av prostatacancer i Västeuropa för var och en som dör i Asien.
• Två stora studier gällande prostatacancer. Två stora amerikanska studier (år 2000) har kopplat mejerikonsumtionen direkt till prostatacancer. I Health Study, spårade forskare 20 885 manliga läkare över 10 års tid. De som konsumerade minst 2 ½ portioner av mejeriprodukter per dag var risken 30 % högre att utveckla prostatacancer än hos läkare som konsumerade mindre än en halv portion.
• Mejeriprodukter ökar risken för metastaserande prostatacancer. I en studie från år 1999 fann man att hos nästan 50 000 män som konsumerade totalt mer än 2000 milligram kalcium per dag höjde risken för metastaserande prostatacancer mer än 4-faldigt.
• Den mer kalcium, desto fler frakturer. Skillnaderna mellan kalciumintag och skelettets hälsotillstånd kan ses över hela världen. Ju mer kalcium (mjölk) som konsumeras, desto större risk för t.ex höftfrakturer. Människor som konsumerade de högsta nivåerna av mejeriprodukter (nordamerikanska och nordeuropeiska nationer) tar in två eller tre gånger mer kalcium, men ändå bryter dessa  2-3 gånger mer ben än personer med de lägsta kalcium (mjölk) intagen (asiater och afrikaner). 
•  
• Här skall dock även västvärldens höga konsumtion av spannmål vägas in som orsakar skador på tarmslemhinnan (glutenintolerans - celiaki) och påföljande bristsjukdomar.

      •  Mjölk från människor.
          Den mänskliga modersmjölken är bäst för människors barn. Komjölk är bäst för kons kalvar.

          Det som är bra och egentligen avsett för kons kalvar är inte nödvändigtvis bra för människor.

        " konstigt nog är vi människor den enda art som suger från en annan art "

      •  Onaturliga hormonreaktioner. Komjölken stimulerar på
          onaturlig väg tillväxthormonerna i kroppen som ökar  risken
          för olika sjukdomar och övervikt.

     

      •  Mjölk: Är inte för starka ben, komjölk gör absolut inte vad
          som påståtts - att bygga starka ben, eftersom  nyare studier tyder
          på att människor kan behöva mindre kalcium
          och bättre former av kalcium än just mjölken för att bygga starka ben...
          Andra livsmedel, inklusive olika grönsaker och baljväxter, är en
          bättre källa till kalcium än den "dåliga" transportören komjölk.

Varje klunk komjölk innehåller hormon från följande organ i kon:

Hypofysen, hypotalamus, bukspottkörtel, sköldkörtel, bisköldkörtel, binjurar, könskörtlar och tarmhormoner, prostaglandiner och neuropeptider.
Mjölken du intar verkar fortfarande vara vit och ren, men vad som följer nedan är en lista över bioaktiva ämnen i mjölken:

Hypofyshormoner: PRL, GH, TSH, FSH, LH, ACTH, Oxytocin.

Steroidhormoner: estradiol, östriol, progesteron, testosteron, 17-ketosteroider,kortikosteron, D-vitamin.

Hypotalamushormoner: TRH, LHRH, somatostatin, PRL-hämmande faktor, PRL-releasing faktor, GnRH, GRH, gastrointestinala peptider, vasoaktiva intestinala peptider, bombesin, kolecystokinin, gastrin, gastrinhämmande peptid, bukspottkörtelpeptid, y-peptid, substans P, neurotensin.

Övrigt:

Vita blodkroppar från kon, antibiotika, sulfapreparat, PUS från infekterade juver, mm.