Utbrändhet och det endokrina systemet - binjurar, sköldkörtel och äggstockar.

Vår kosthållning är som bekant upphov till mängder av rubbningar och sjukdomar. Det som är huvudorsaken är gluten från hybridiserat spannmål och kommersiellt mejeri som blivit ohälsosamt genom de processer mjölken utsätts för. Till detta i kan vi lägga socker, tillsatser och andra skadliga ämnen vi får i oss via kosten som ytterligare strör salt i såren.

Detta påverkar hela kroppen och mängder av sjukdomar och besvär uppkommer, men jag tror de flesta är medvetna om problemet då debatten i samhället om kostens betydelse blivit allt mer påtaglig de sista 5 åren. 

Känslighet för gluten, glutenintolerans och celiaki har ökat och fortsätter att öka, vilket skadar och påverkar oss genom näringsbrister, rubbningar och följdsjukdomar.

Det jag ska ta upp i detta inlägg är påverkan på det endokrina systemet och vilka verkningar detta kan få och specifikt för kvinnor.

Jag har varit i kontakt med den amerikanske läkaren Michael Lam som forskat på området endokrina besvär och även skrivit flera böcker och avhandlingar i ämnet och fått löfte att återge bitar av hans forskning på området som här är översatt till svenska.

Det endokrina systemet består av åtta olika körtlar som sitter strategiskt placerade i kroppen. Tre av de viktigaste körtlarna för kvinnor är äggstockarna, binjurarna och sköldkörteln.

Binjurarna, sköldkörteln och äggstockarna styrs via varsin axel: HPA-, HPT- och HPO-axeln (H står för hypotalamus, P för hypofysen och A, T och O för respektive slutorgan – binjurar, sköldkörtel och äggstockar). Hypotalamus signalerar till hypofysen som i sin tur talar om för slutorganen att tillverka hormoner som påverkar resten av kroppen. Slutorganen ingår även hormonellt i andra organsystem via olika nätverk och axlar. 

Ett sådant hormonsystem kopplar samman äggstockarna, binjurarna och sköldkörteln till den så kallade OAT-axeln. Det som händer i ett organ kommer därför att ha en fysiologisk, klinisk eller subklinisk effekt på den här axelns övriga organ, vilket innebär att de tre organen är hormonellt beroende av varandra för optimal funktion.

Om binjurarna är svaga störs därför ofta även sköldkörtelns funktion, och menstruationscykeln kan bli oregelbunden. På samma sätt kan en underaktiv sköldkörtel försämra funktionen hos binjurarna. Hormonella obalanser i äggstockarna, t.ex. östrogendominans (d.v.s. för högt östrogen i förhållande till progesteron), förvärrar ofta befintlig subklinisk hypotyreos.

Obalans i OAT-axeln

Obalanser i OAT-axeln kan ge mängder av hälsoproblem som är irriterande i sin mildaste form och invalidiserande som värst. De vanligaste besvären vid OAT-obalans ger symtom som visar på samtidig underfunktion i två eller alla tre organen. Östrogendominans och underfunktion i sköldkörtel och binjurar är ett vanligt scenario. 

Symtomen kan vara sömnbesvär, trötthet eller kronisk trötthet, ledvärk, träningsintolerans, hjärndimma, sockerintolerans, diabetes, torr hud, frusenhet, låg ämnesomsättning, oförmåga till viktnedgång, PMS, endometrios, oregelbunden menscykel, bröstcystor, oro/ångest, depression och övervikt, speciellt kring midjan.

Kvinnor som har opererat bort äggstockarna kan ändå ha obalans i OAT-axeln på grund av östrogenobalans eftersom det inte bara är äggstockarna som tillverkar östrogen. Det produceras även i binjurarna och i fettvävnad.

OAT-obalans innebär en hormonell obalans som kan vara både klinisk och subklinisk, men som ännu inte erkänns inom den konventionella medicinen. Eftersom den kliniska bilden innefattar flera endokrina systemobalanser finns det inga prover som kan isolera och identifiera det exakta orsaksstället. Det råder alltså ett skriande behov av forskning på det här området.

Den aktuella förståelsen av detta tillstånd kommer därför huvudsakligen från klinisk erfarenhet och olika fallstudier. Därmed måste obalanser i OAT-axeln i nuläget ses som ett kliniskt tillstånd, inte som ett sjukdomstillstånd, som bara ska övervägas när konventionella endokrina, diagnostiska och terapeutiska metoder inte ger önskat resultat och när konventionella utredningar och prover inte är tillräckligt.

Eftersom symtomen är så många, överlappande och olikartade, är det lätt att även en läkare med mer holistiskt synsätt blir överväldigad.  

Det finns en motsvarighet till OTA-obalans hos män som leder till minskad könsdrift och lågt testosteron. Låga nivåer av manligt könshormon påverkar också sköldkörtelns och binjurarnas funktioner.

Östrogendominans och OAT-axeln

Östrogendominans kan öka sköldkörtelbindande proteiner i blodomloppet. Därför kan sköldkörtelblodprover uppvisa normala värden samtidigt som det kan råda brist på sköldkörtelhormon i vävnaderna, vilket leder till subklinisk eller klinisk hypotyreos.

När östrogennivån är hög har binjurebarken svårare att svara på signaler från hjärnan om ökad kortisolproduktion. Östrogen försämrar även binjurefunktionen genom att störa utsöndringen av kortisol från binjurebarken. Hög östrogennivå kan leda till en motsvarande ökning av kortisolbindande globulin som cirkulerar i blodomloppet där det binder till fritt kortisol så att detta inaktiveras.

Passage genom cellmembranen

Alltså kan en kvinna med östrogendominans ha tillräckligt med totalkortisol i blodet medan hennes fria, tillgängliga kortisolnivå är låg. Eftersom enbart fritt, obundet kortisol kan passera genom cellmembranen och aktivera receptorer inuti cellerna, avtrubbas kortisolets effekt på cellnivå.

Och precis som östrogendominans kan bidra till binjureinsufficiens, kan binjureinsufficiens bidra till östrogendominans. Kortisol tillverkas i binjurebarken av progesteron. Om binjurarna är svaga tenderar kortisolet att vinna över progesteronet, vilket kan ge låg progesteronnivå och därmed relativ östrogendominans.

En ogynnsam feedbackslinga skapas som bildar en ond cirkel. För mycket östrogen i förhållande till progesteron påverkar både sköldkörtelns och binjurarnas funktion, och trötta binjurar och sköldkörtel kan förvärra östrogendominansen.

Binjurarna sviktar först
Binjurarnas funktioner brukar vara de första endokrina funktionerna som sviktar när kroppens normala kompensatoriska respons överväldigas av stress. Tyvärr erkänns detta sällan som ett patologiskt tillstånd. Accepterade sociala kompen-satoriska åtgärder, t.ex. kaffeintag, maskerar ofta de underliggande problemen när binjurarna lägger in överväxeln för att klara de tidiga tecknen på binjuretrötthet.

Nästa endokrina körtel som påverkas är den insulinproducerande delen av bukspottkörteln (insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln). Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter läsk och energidrycker, godis och fikabröd.

Efter bukspottkörteln kommer sköldkörteln. Trötthet, tröghet, frusenhet och viktuppgång är vanliga förstasymtom som leder patienten till vårdcentralen där hypotyreos ofta diagnostiseras och behandlas rutinmässigt med syntetiskt sköldkörtelhormon. Trots detta kvarstår symtomen över tid hos mer än 70 procent av patienterna som får sköldkörtelmedicin.

Efter sköldkörteln uppstår oftast onormal funktion i äggstockarna där östrogendominans är en vanlig följd. Symtomen innefattar då PMS, endometrios, bröstknölar och oregelbunden menscykel. Hormonersättning kan fungera kortsiktigt, men om inte binjurarna kollas upp och behandlas vid behov, kommer patientens respons att avta på sikt.

Slutligen påverkas även bisköldkörtlarna, tallkottkörteln, autonoma nervsystemet samt hypotalamus. När det har gått så långt är OAT-axeln i stark obalans. 

Binjuretröttheten upptäcks ofta sist, trots att den uppstår först. Dessutom övervägs bara behandling när funktionen är starkt nedsatt, med samtidiga allvarliga störningar i äggstocks- och sköldkörtelfunktion. Och om binjureinsufficiens till slut upptäcks, läggs sällan tillräcklig vikt vid samtidiga obalanser i äggstockar och sköldkörtel. 

Nyckeln till att åtgärda OAT-obalansen återfinns hos binjurarna, eftersom det är här som kortisolet tillverkas. Vid binjuretrötthet uppstår obalans i kortisolproduktionen som ofta leder till multipel organresistens som kan innefatta både sköldkörtel och äggstockar.

Faktum är att binjuretrötthet är en vanlig men ofta förbisedd orsak till sekundär klinisk eller subklinisk hypotyreos. Det klassiska scenariot är att patienten klagar hos läkare på stark trötthet, torr hud, viktökning, låg kroppstemperatur och sömnproblem.

Sköldkörtelproverna visar antingen normalt eller högt TSH, normalt eller lågt T3 och fritt T3, normalt eller lågt T4 och fritt T4. Patienten brukar då behandlas med sköldkörtelhormonersättning. En tillfällig förbättring är att vänta, men avtar efter ett tag och symtomen kvarstår.

Ibland skrivs för höga doser sköldkörtelmedicin ut för att normalisera till synes suboptimala blodnivåer. Kroppen sätts på överväxel så att den basala ämnesomsättningen höjs. I det här läget kan en befintlig, tidigare dold binjuresvaghet plötsligt visa sig som förvärras till binjureinsufficiens. Antidepressiva läkemedel skrivs ofta ut som en lösning för att kontrollera de nya symtomen eftersom läkaren nu har slut på alternativ. Inte sällan förvärrar detta OAT-obalansen.

Det är viktigt att förstå att optimal binjurefunktionen spelar en huvudroll i den här obalansen. När binjurarnas aktivitet försvagas, uppstår kortisolinducerad resistens hos så gott som alla övriga hormonreglerade organ inklusive äggstockar, sköldkörtel och bukspottkörtel. Få hormoner – t.ex. insulin, progesteron, östrogen och testosteron – har möjlighet att arbeta på optimal nivå när binjuretrötthet föreligger.

Den normala negativa feedbackslingan via hypotalamus och hypofysen kan trubbas av och bindande transporthormoner i blod kan störas. Varje hormons förmåga att reglera och anpassa sitt målorgan för att uppnå homeostas försämras därför ofta.

Symtom
Vanliga symtom är instabilt blodtryck och blodsocker, bipolära tillstånd och oro/ångest som kommer och går, okontrollerbara reaktiva adrenalinrusher, ”hjärndimma”, långsammare ämnesomsättning och oregelbundna menstruationer.

Eftersom läkare saknar klinisk utbildning gällande binjuretrötthet, behandlar de bara symtomen på svag sköldkörtel och svaga äggstockar. I ett tidigt skede av binjuretrötthet är kortisolutsöndringen hög eftersom kroppen försöker att neutralisera det konstanta stresspåslaget.

Men när för mycket kortisol produceras uppstår många ogynnsamma effekter. Kortisolet blockerar t.ex. cellernas progesteronreceptorer som blir mindre känsliga.

Progesterontillverkningen i binjurarna avtar i förmån för kortisolproduktionen.

Detta kan ge en obalans mellan östrogen och progesteron där östrogen dominerar – åtminstone relativt. Det är ingen slump att hälsobesvär som kan kopplas till förhöjt östrogen – t.ex. PMS, fibromyalgi och andra besvär som är typiska före klimakteriet – ökar när kvinnor närmar sig 35–40-årsåldern.

Många kroniskt sjuka har både låg binjure- och sköldkörtelfunktion. I sådana fall är det viktigt att börja läkeprocessen genom att stötta binjurarna innan man sätter in sköldkörtelhormon. Annars kan den ökade cirkulationen av sköldkörtelhormon belasta de redan svaga binjurarna ännu mer, vilket då kan leda till svår binjureinsufficiens. 

En behandlingsplan som bara bygger på att stötta en enskild körtel utan att överväga obalans i organsystemen fallerar ofta och kan till och med göra situationen värre.

En behandling som fokuserar på binjurarna först leder däremot ofta till anmärkningsvärda resultat eftersom äggstockarnas och sköldkörtelns hormoner får chans att balansera sig själva när binjurarnas återhämtar sin styrka.

Hypotyreos (nedsatt sködkörtelfunktion)

Hypotyreos kan vara primär eller sekundär. Primär hypotyreos är lätt att behandla genom tillförsel av sköldkörtelhormon. Men om symtomen på hypotyreos kvarstår trots behandling, måste man gå vidare oavsett labbprovernas värden för att hitta orsaken till den låga sköldkörtelfunktionen.

Sekundär hypotyreos beror på nedsatt funktion i ett annat organsystem. 

Binjuretrötthet är en av de mest förbisedda och dessutom vanligaste orsakerna till både klinisk och subklinisk sekundär hypotyreos.

Låg binjurefunktion leder ofta till låg sköldkörtelfunktion, som vanligtvis visar sig genom höga nivåer av sköldkörtelbindande globulin (TBG), lågt fritt T4, lågt fritt T3, högt TSH samt låg kroppstemperatur. Få läkare har kunskaper om det här sambandet. Lyckligtvis kan sekundär hypotyreos hävas när det underliggande problemet åtgärdas.

Sköldkörteln och OAT-axeln

Sköldkörtelobalans är kanske den mest förvirrande, mest invecklade och svåraste av de endokrina sjukdomarna. Behandling av sköldkörtelsymtom utan fullständig förståelse för de komplexa bakomliggande orsaker som kan kopplas till äggstockar och binjurar fallerar ofta över tid.

Eftersom sköldkörteln reglerar ämnesomsättningen påverkar den även kroppens produktion av könshormoner, bl.a. SHBG (könshormonsbindande globulin), prolaktin och GnRH (gonadotropinfrisättande hormon) som alla inverkar på menstruationscykeln och kroppens förmåga att bli gravid.
 

Sköldkörtelhormon stimulerar även äggstockarnas progesteronproduktion.

Onormal sköldkörtelaktivitet kan därför skapa störningar i menstruationscykeln hos både yngre och lite äldre kvinnor. Kvinnor med PCOS och infertilitets-problem har ofta kroniskt låg progesteronnivå. Problemen blir ofta värre dagarna före menstruation.      

Obehandlade sköldkörtelproblem kan bidra till infertilitet, PMS och klimakteriesymtom. Eftersom sköldkörtelhormon har likheter med vissa metaboliter av östrogen och progesteron kan receptorer för sköldkörtelhormon både blockeras och främjas av östrogen och progesteron.

Obalans mellan sköldkörtelhormon T3 och T4 kombinerat med obalans mellan östrogen och progesteron kan efterlikna klimakteriesymtom och leda till många olika symtombilder ifråga om humör, temperaturreglering, kvarhållande av vätska, energinivå och sömnkvalitet. Kvinnor med normala TSH-värden kan faktiskt lida av subklinisk hypotyreos utan att veta om det.

Sköldkörteln har också en nära koppling till binjurarna. När binjurarna är svaga minskar deras förmåga att hantera stress och energireserverna blir lidande. För att öka överlevnadschansen tvingar binjurarna kroppen att nedreglera energiproduktionen på olika sätt. Med andra ord minskar ämnesomsättningen för att spara energi: kroppen behöver vila.

Prover

Laboratorieprover av T4 och T3 kan därför vara normala samtidigt som de klassiska symtomen på hypotyreos är uppenbara, med konstant låg kroppstemperatur och nedsatt ankelreflex. Alternativt kan blodproverna visa låga nivåer av fritt T4 och fritt T3 medan TSH-värdet är normalt eller förhöjt.

I bägge fallen är sköldkörtelbehandling med syntetiskt T4- och T3-hormon utan att först överväga binjurestöd, ett vanligt misstag som kan leda till att OAT-obalansen ökar. Orsakssambandet är enkelt. Behandlingen med sköldkörtelhormon ökar ämnesomsättningen, vilket är detsamma som att försätta alla kroppens system på överväxel vid en tidpunkt då kroppen försöker vila genom nedreglering.

Den här överlevnadsmekanismen går alltså ut på att minska – inte öka – nivåerna av T4 och T3. Medicineringen står i rak motsats till kroppens överlevnadsstrategi och i många fall kan den liknas vid att hälla olja på öppen låga. Binjurar som redan är på gränsen till utmattning klarar inte att kompensera belastningen från den ökade energiproduktionen.

Sköldkörtelmedicinering under sådana förhållanden kan leda till en tillfällig men oftast kortlivad symtomförbättring och energistegring. Tröttheten kommer sedan tillbaka när sköldkörtelmedicinen underminerat den redan befintliga binjuretröttheten och påskyndar ofta binjureutmattningen.

Tröttheten fortsätter att öka långt utöver de inledande symtom som medicineringen var avsedd att åtgärda. Det enda som hjälper är att öka dosen eller byta till kraftfullare sköldkörtelmedicin.

Okunnigheten

Men vad händer då i kroppen? Även om värdena för T4, T3 och TSH kan förbättras uppvisar patienten ingen symtomförbättring, ofta tvärtom. Läkaren kan vilseledas av de "förbättrade" labbresultaten och tro att man är på rätt väg. Om värdena för FT4, FT3 och rT3 inte vägs in i den kliniska bilden får man ingen kännedom om hur sköldkörtelmedicinen fungerar på cellnivå.

Kroppens rop på hjälp fortsätter att genljuda i form av låg kroppstemperatur, medan läkaren kanske fortsätter att öka dosen av sköldkörtelhormon. Det här tillvägagångssättet kommer inte att fungera långsiktigt och medicineringens oavsiktliga negativa effekter på binjurarna överstiger snart dess fördelar för sköldkörteln.

Medan binjurarna fortfarande fungerar kommer de att fortsätta att nedreglera så mycket de bara kan och trubbar därmed av kroppens respons på sköldkörtelmedicinen. Till sist är patienten så överlastad med sköldkörtelhormon att biverkningar som hjärtklappning och darrningar uppstår medan tröttheten och känslan av tröghet ligger kvar.

Personer med hypotyreos som inte blir bättre av sköldkörtelmedicin bör alltid överväga binjuretrötthet som en möjlig bakomliggande orsak till under-funktionen. En normalisering av binjurefunktionen i sådana fall är nyckelbehandlingen och leder ofta till spontan tillbakagång av symtomen på hypotyreos. Ju snabbare binjuretröttheten åtgärdas, desto snabbare kommer symtomen på hypotyreos att förbättras.

Det är dock viktigt att observera att sköldkörtelprover kommer att visa på fortsatt låg funktion under en tid medan binjurarna återställs på grund av en fördröjande effekt. TSH-värdet kan vara fortsatt högt och ligga utanför det normala intervallet medan fritt T3 och fritt T4 är låga. 

Den här fördröjningen kan vara i flera månader. Men efterhand som binjurarna återställs förbättras patientens kliniska tillstånd med normal kroppstemperatur, ökad energi, minskat behov av sköldkörtelmedicin och förbättrad viktkontroll.

Samtidigt som det är viktigt att ge binjurarna primärt fokus hos patienter med nedsatt binjure- och sköldkörtelfunktion, är det viktigt att inte abrupt sluta med sköldkörtelmedicinering (eller annan behandling med naturliga körtelextrakt eller örter som har stimulerande effekt) utan läkares vägledning.
 

Om man tvärt slutar med medicinerna kan mycket olustiga abstinenssymtom uppstå och i sällsynta fall kan binjuretröttheten förvärras. Den bästa kliniska strategin är att ge binjurarna stöd och näring och låta sköldkörtelfunktionen förbättras på egen hand.

Den sämsta strategin vid binjure- och sköldkörteldysfunktion är att bara fortsätta att öka sköldkörtelmedicineringen. Följden kan bli att patienten blir beroende av den starka medicinen samtidigt som man lider av symtom på förgiftad sköldkörtel, t.ex. hjärtklappning. 

Man är då konstant trött och orolig under dagen men samtidigt för uppskruvad för att somna på kvällen. I sådana fall fortsätter binjurarna att svikta och nedreglera kroppens funktioner för att spara energi. Detta är ingen ovanlig situation, men ignoreras fortfarande.

En sista punkt som är viktig att observera är att försök att gå ned i vikt ofta misslyckas när det råder OAT-obalans på grund av den underliggande metaboliska rubbningen. Den goda nyheten är att när balansen i OAT-axeln återställs kommer viktminskningen ofta naturligt. Att sätta viktminskning som en högsta prioritet är därför ingen bra strategi i dessa lägen.

Nedsatt sköldkörtel- och binjurefunktion och OAT-obalans

Trots att symtom på samtidig låg binjure- och låg sköldkörtelfunktion inte alls är ovanlig, uppmärksammas inte sambandet i den konventionella medicinen. Personer som diagnostiseras med hypotyreos efter en traumatisk eller starkt stressande händelse, t.ex. en olycka, en infektion, en komplicerad graviditet eller ett känslomässigt trauma som skilsmässa eller nära anhörigs dödsfall, bör vara särskilt uppmärksamma om sköldkörtelmedicinering inte hjälper.

Personer med dålig reglering av kroppstemperaturen tycks vara mer benägna att tillhöra den mixade orsaksbilden med symtom på både binjuretrötthet och hypotyreos. Detta är särskilt vanligt hos personer med OAT-obalans som har konstant låg kroppstemperatur mellan 33 och strax under 37 grader.

De kan också vara känsligare för den omgivande temperaturen och känna sig varmare än normalt när det är varmt och frysa mer än normalt när det är kallt. De lider även av trötthet, torr hud och viktuppgång.
 

Patienten med blandad orsakstyp är svårast att bota. Man bör börja med att uppmärksamma binjurarna eftersom de utgör nyckeln till den fortsatta läkningen. Om binjurefunktionen normaliseras kan symtomen på hypotyreos i dessa fall ofta minska eller försvinna helt.

Dominans hos en viss axelkomponent

Vid OAT-obalans är det vanligt att en axelkomponent dominerar och därför är mer problematisk. Den komponenten återspeglar oftast det organsystem som är konstitutionellt svagast och alltså mest skadat. Exempelvis kan symtomen på subklinisk hypotyreos vara svårare jämfört med störningar hos binjurar och äggstockar. 

Personer som uppvisar klinisk sköldkörteldominans har oftast mycket låg fysisk energinivå utöver de klassiska tecknen på hypotyreos – t.ex. torr hud och oförmåga att gå ned i vikt. Tröttheten är deras främsta besvär.

De är för trötta för att bry sig om PMS eller depression även om dessa symtom också finns och kan ge läkaren ledtrådar. De flesta inom sjukvården tenderar dock att missa dem om de inte har kunskap om nedsatt binjurefunktion, utan tror att hypotyreos är det enda problemet. 

Den binjuredominanta typen lider ofta av känslomässiga besvär som oro/ångest och irritabilitet. De är också trötta, men tröttheten är oftast inte lika besvärlig som den känslomässiga berg- och dalbana som dessa personer hamnar i.

Personer vars äggstockar är den dominanta körteln brukar uppleva stora problem med hjärndimma och minnesbesvär utöver PMS och andra symtom på östrogendominans.

Att ta reda på vilken av OAT-axelns körtlar som är dominant är viktigt när man lägger upp ett återhämtningsprogram eftersom rekommendationerna för näringsintag, kost och övrig livsstil skiljer sig åt mellan grupperna. Exempelvis brukar naturlig GABA vara effektivt för att öka sömnkvaliteten hos binjuredominanta personer. 

Men det fungerar inte alls lika bra som 5-HTP för sköldkörteldominanta personer. Varje näringsämne har sin unika väg och måste matchas med rätt orsaksproblem för att uppnå maximal effektivitet.

Kosten

När det gäller kosten brukar sköldkörteldominanta må bra av främst vegetarisk mat med ökad andel fiber för en bättre matsmältning och bättre upptag, medan äggstocksdominanta har mest fördel av en kost med mycket protein i förhållande till kolhydrater. 

Binjuredominanta mår ofta bäst av en balanserad kost som lutar lite mer åt protein och fett plus fler mål per dag för att få bukt med hypoglykemi. Personer med en blandad typ behöver en kombination av ovanstående.

Gällande motion är sköldkörteldominanta ofta bäst lämpade för rytmisk, taktfast träning som löpning eller simning. Äggstocksdominanta mår bäst av mildare och mentalt fokuserad träning som yoga. Den binjuredominanta typen är svårare eftersom den kan delas in i två huvudkategorier – personer med hög binjurefunktion och personer med låg binjurefunktion.

Ansträngande träning är ofta fördelaktigt för personer med hög binjurefunktion eftersom den hjälper dem att bränna bort överskottsadrenalin.

Personer med låg binjurefunktion bör tvärtom ofta undvika träning tills kroppens reserver är återställda genom rätt näring och kost. Sedan kan en gradvis upptrappning av isometrisk (statisk) och isotonisk (dynamisk) träning inledas.

Men det kan också hända att den dominerande typen förändras under återhämtningens gång så att en sköldkörteldominant person t.ex. övergår till att vara binjuredominant. Detta kan uppstå när sköldkörtelfunktionen förbättras eller om man har akut binjureutmattning som överväldigar sköldkörteln.

Genom att ta reda på vilken komponent som är dominant under läkeperioden kan rätt behandling prioriteras med rätt naturligt stöd vid rätt tidpunkt. Självhjälp eller otillfredsställande analysmetoder utan noggrant övervägande av körteldominans och uppföljning av förloppet, leder ofta till fördröjd eller utebliven läkning.

Läs gärna även mitt tidigare inlägg om utbrändhet och Addisons: utbrändhet-binjurar-addisons

Vill du veta mera hittar du mina böcker i nedan länkar till Bokus respektive Adlibris:

https://www.bokus.com/bok/9789198571707/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater/

https://www.bokus.com/bok/9789198571714/den-stora-kosthandboken/

https://www.adlibris.com/se/e-bok/halsoproblem-sjukdomar-orsakade-av-vad-vi-ater-9789198571707

https://www.adlibris.com/se/e-bok/den-stora-kosthandboken-en-grundlig-lektion-om-hur-vi-avskaffar-sjukdomar-och-tar-tillbaka-halsan-9789198571714

 

Referenser till ovan artikel: 

www.drlam.com/

www.drlam.com/blog/hormone-imbalance-symptoms/18146/

Doktor Michael Lam är medlem i American Board of Anti-Aging Medicine, och är specialist inom preventivmedicin. 

Aminosyror och deras betydelse - Bristsymptom och biverkningar - Glutenintolerans - Celiaki

Aminosyror och deras betydelse. Bristsymptom och biverkningar. Glutenintolerans - Celiaki  -Malabsorption -Rubbn ingar.

Nedan följer en sammanställning av aminosyror och deras viktiga och avgörande funktioner.

Vid glutenintolerans/celiaki sker genom tarmskadan ett minskat näringsupptag och en "svält" uppstår. Vid denna malabsorption (minskat näringsupptag) sker en rubbningar av kroppens viktiga och grundläggande funktioner

och även påverkan på det hormonella/endokrina systemet.

Genom att publicera denna sammanställning så vill jag ge en ökad förståelse vad som sker i kroppen

vid rubbningar av viktiga funktioner som är följden av att vår kropps absolut viktigaste organ nämligen

vår tarm och matsmältningssystem är skadat !

LÄS -TA TILL ER - OCH FÖRSTÅ ! Sprid budskapet !

AMINOSYROR:

Ingår som beståndsdel i protein. Det finns 20 aminosyror som har betydelse för den mänskliga biokemin. Varav 8 av dem kallas essentiella aminosyror, eftersom kroppen inte själv kan framställa dem i tillräcklig mängd. 

Proteiner, även kallade äggviteämnen, är uppbyggda av aminosyror i olika kombinationer. 

Aminosyror har sitt namn efter den aminogrupp de innehåller. De innehåller också en syragrupp. Det är orsaken till att proteinhaltig mat kan orsaka en hälsoskadlig anhopning av syra i kroppen som bör balanseras med basbildande mat, t.ex. frukt och grönt.

Aminosyror finns i L- och D-former. Dessa beteckningar refererar till molekylstrukturen; L står för laevo, vilket betyder vänster och D står för dexter som betyder höger - vilket anger hur molekylerna bryter polariserat ljus.

Alla naturliga aminosyror hos människan är L-aminosyror. L-aminosyrorna är de ekologiska, de ortomolekylära och kroppskompatibla. Ibland används också D-former, men oftare DL-former - också kallade racemiska - t ex DL-fenylalanin.

Alla aminosyror är livsviktiga näringsämnen, som är avgörande för kroppens tillväxt, regeneration (läkning), immunförsvaret och produktionen av enzymer och hormoner.

För att organismen skall kunna utnyttja de enskilda aminosyrorna, är det viktigt att vi kan bryta ner proteinet i sina beståndsdelar, då endast de fria aminosyrorna kan upptas och utnyttjas av kroppen. 

Olika matsmältningsproblem, fel kost, förgiftning, överbelastning, stress, sjukdom eller dåliga arvsanlag kan emellertid försvaga denna förvandling av proteiner till fria aminosyror. Detta kan även under kortare perioder, leda till kroniska problem, då de fria aminosyrorna ingår i själva produktionen av de matsmältningsenzymer som har ansvar för nedbrytningen av proteiner - och alltså därmed för framtida frigörelse av aminosyrorna. 

För att isolerade aminosyror ska ha en terapeutisk verkan bör de tas i rimligt stora doser. 

För att optimera upptaget av aminosyror är det mest lämpligt att inta dessa mellan måltider istället för som brukligt när det gäller kosttillskott före måltid. Orsaken till detta är att så vitt det är möjligt undvika konkurrerande protein som tillförs genom måltid.

Det kan också vara viktigt att nämna att tillskott bör sköljas ner med vatten alt sockerfri juice och inte med mjölk !

Essentiella aminosyror: 

· L-Fenylalanin + L-Tyrosin

· L-Histidin

· L-Isoleucin 

· L-Leucin 

· L-Lysin 

· L-Metionin + L-Cystein 

· L-Treonin 

· L-Tryptofan 

· L-Valin 

Icke-essentiella aminosyror: 

· L-Alanin 

· L-Arginin 

· L-Aspargin 

· L-Asparginsyra 

· L-Karnitin 

· L-Citrullin 

· L-Cystin * 

· L-Glutamin 

· L-Glutaminsyra 

· L-Glycin 

· L-Serin 

· Taurin 

L-Arginin

Funktion: tillhör urinsyrecyklusgruppen av aminosyror tillsammans med citrulin och ornitin. Bildas genom hydrolys aminosyrorna citrullin och ornitin. L-arginin ses endast som essentiell under vissa förhållanden som i faser med snabb tillväxt, havandeskap, proteinbrist, trauma och överskott i vävnaden av ammoniak eller lysin. 

Ammoniaköverskott kan förekomma vid mag- och tarmblödning, leversvikt och andra abnorma tillstånd.Den främjar läkning av sår och motståndskraft för sjukdomar och stärker tymusaktiviteten och därmed immunförsvaret. Den främjar också glukosetoleransen och förbränningen av fettvävnad och ökar därmed viktnedgång. Liksom metionin, taurin och glycin sänker arginin blodkolesterol. Arginin är nödvändigt för hypofysens normala funktion, den främjar regeneration av levern och frigör växthormon samt ökar produktionen 

av kreatin och därför viktig för huden.

Arginin hjälper precis som ornitin och aspariginsyra mot ofruktsamhet hos män. Sädesvätskan innehåller upp till 80% av denna aminosyra (problemet kan även bero på bland annat zinkbrist).

Bristsymptom: dålig sädkvalitet, dålig sårläkning, övervikt, hämmad tillväxt, högt kolesterol.

Naturliga källor: torkade gröna eller gula ärter, kikärter och linser, sojabönor torkade och sojaprotein, nötter, mandel, frön, kokta räkor, hummer, lax och gelatin.

L-Cystein - Cystein, Cystin och N-Acetyl Cystein

Funktion: Denna icke-essentiella aminosyror hör till den svavelhaltiga gruppen tillsammans med metionin, taurin och glutation. Cystein är den styrande aminosyran i uppbyggandet av glutation, som är en sammansättning av de tre aminosyrorna cystein, glycin och glutamin. 

Cystein är en icke-essentiell svavelhaltig vattenupplöslig aminosyra, en kraftig antioxidant. 

Cysteinet har en framstående förmåga att avlägsna skadliga substanser från organismen. Används för att avlägsna tungmetaller, skyddar mot rökning och alkohol, inaktiverar fria radikaler och skyddar mot både röntgen och kärnstrålning. 

Svavelhaltiga substanser med avgiftande verkningar finns vitt utbredda i naturen. Ett exempel på detta är vitlöken som redan sedan egyptisk forntid användes mot en lång rad olika sjukdomar från psoriasis och gikt till mentala sjukdomar. Vissa svavelförbindelser är dock mer effektiva än andra och huvudorsaken till cysteinets effekter ligger först och främst i molekylens särskilda svavelbindning som består av en så kallad thiol-grupp.

Denna thiolgrupp sitter på ändan av cysteinmolekylen och är ansvarig för aminosyrans antioxidant aktivitet. Det är med hjälp av denna som molekylen hindrar den oxidering eller förhärskning av känsliga vitala strukturer som annars kunde medföra degeneration och åldersförsvagningar eller sjukdomar som cancer. 

Håravfall och skallighet beror ofta huvudsakligen på brist på de svavelhaltiga aminosyrorna och speciellt cystein/cystin. Keratin består av 12% cystin och folk som lider av håravfall har ofta låga cystein/cystin-värden i vävnaden. Försök med både djur och människor har visat att tillskott av svavelhaltiga aminosyror ökar både det enskilda hårstråets diameter och hårtäthet. Upprätthåller tillväxt av hår och naglar.

Cystein har även visat sig nyttig i behandlingen av olika hudsjukdomar, sår och eksem. Psoriasis, som traditionellt har rykte om sig att reagera positivt på svavelbehandling, förbättras med cystein. Främjar läkning av sår efter kirurgiska ingrepp och 

brandsår. Motverkar rynkor.

Ännu mer sårbar än huden är kroppens slemhinnor och de mest utsatta är självklart luftvägarna, speciellt om man röker eller är tvungen att leva med luftföroreningar. De hundratals giftiga kemikalierna i cigarrettrök försvagar lungalveolernas vita blodkroppar, speciellt makrofagerna. 

Cystein fungerar också som slemlösande medel. Då använder man oftast N-acetyl-cystein (NAC) i form av spray eller brustablett. NAC-spray används vid astma, cystisk fibros, kronisk bronkitis, emfysem och andra sjukdomar i luftvägarna. Då många astmamediciner har svåra biverkningar kan det vara väldigt fördelaktigt att göra detta medicinbyte. Några astmatiker har kunnat sluta använda sina receptmediciner, inklusive inhalator, och klarar sig uteslutande på aminosyretillskott.

Diabetiker har ökat behov för både cystein och taurin, speciellt vid ketos, där de utskiljer stora mängder av dessa två aminosyror. Cystein är tillsammans med metionin också väsentligt för syntesen av lipoinsyra från linolénsyra. Lipoinsyra har visat sig nyttig vid diabetes, där det kan nedsätta insulinbehovet. 

Cystein har med goda resultat använts i behandling av vissa typer psykoser.

Cystein ombildas lätt till cystin och mister då några av sina terapeutiska effekter. För att hindra denna ombildning bör cystein intas tillsammans med C-vitamin i förhållandet 1:3. Det är som nämnt också möjligt att ge denna aminosyra i form av n-acetyl-cystein (NAC) som inte så lätt ombildas till cystein.

Bristsymptom och terapeutisk användning: håravfall, sköra naglar, astma, allergier, depressioner och psykoser, ledgikt och förhöjt blodtryck. Grå starr. Används terapeutiskt vid avgiftning, utrensning, bly- och kvicksilverförgiftning (amalgam), strålning, cancer, rökning, skrumplever, avgaser.

Naturliga källor: vitlök, sojaprotein, mandel, nötter, frö, lever, tunga, kolja, havregryn, vetegroddar (Gluten !), havrekli, kakao.

L-Fenylalanin - DL-fenylalanin

Funktion: Fenylalanin är en essentiell aminosyra som i organismen bildas om till det besläktade tyrosinet. Den är en av de tre så kallade aromatiska aminosyrorna. Tryptofan och tyrosin är de två andra.

Precis som tyrosin är fenylalanin förelöpare för bildningen av neurotransmittorer som dopamin, epinefrin och norepinefrin samt tyramin och katekolaminerna. Fenylalanin ingår också som beståndsdel i psykotropiska substanser som meskalin, morfin, papaverin och kodein.

Underskott av katekolaminer i det centrala nervssystemet har länge ansetts orsaka vissa former av depression. Det rationella och effektiva sättet att behandla dessa är genom att tillföra katekolaminernas biokemiska förelöpare fenylalanin.

Även om fenylalanin spelar en mångsidig roll i hjärnans biokemi finns den inte här i sin fria form. Däremot ingår den i många andra aktiva substanser, såsom neuropeptider. Dessa har i första hand har stor betydelse för det centrala nervsystemets funktion och de mentala processerna.

Fenylalanin bryts under normala omständigheter ner i levern av enzymet fenylalanin hydroxylas och ombildas där till tyrosin. De samverkande nutrienterna i fenylalanins ämnesomsättning är vitaminerna B-3 (niacin), B-6 (pyridoxin) och C plus folinsyra samt mineralerna järn och koppar. På grund av en ärftlig enzymbrist sker inte denna ombildning hos patienter med Föllings sjukdom. 

All naturlig fenylalanin är naturligtvis L-fenylalanin. DL-fenylalanin kan användas vid smärtbehandling.

Det ovanliga med D-formerna av både fenylalanin och tyrosin är att de i motsättning till D-formerna av de flesta andra aminosyror enzymatiskt ombildas i levern till L-former. D-former av andra aminosyror har under tiden visat sig inte bara vara onyttiga, utan skadliga för immunreaktionen och i vissa fall direkt giftiga. 

DL-fenylalanin har den enastående förmågan att den i det centrala nervsystemet kan blockera vissa enzymer, encefalinaserna, som normalt bryter ner de naturligt smärtstillande morfonliknande hormonerna endorfiner och encefaliner. Genom att hindra nedbrytningen av dessa och därigenom öka deras koncentration i vävnaden kan man främja kroppens eget smärtförsvar.

Mer verksamt än traditionella smärtstillande medel vid en lång rad kroniska sjukdomar som gikt och reumatism, smärtor i leder, rygg, ofta i samband med gikt och reumatism, menstruella smärtor och smärtor efter olyckor som t ex whiplashskador, migrän, muskelkramper, neuralgier eller smärtor efter operativa ingrepp. 

Tyraminerna är en ämnesomsättningsprodukt från tyrosin, dopa eller dopamin. I kombination med den typ av antidepressiva mediciner som går under beteckningen mono-amin-oxidas-hämmare (MAO-hämmare), kan de vålla huvudvärk och kraftig blodtrycksstigning. Även utan medicin kan tyraminhaltiga matvaror som starka ostar, choklad, lever, rödvin, bananer, surmjölksprodukter, nötter, vanilj, sojasås hos de med benägenhet framkalla huvudvärk eller migrän.

Bristsymptom: depressioner, könsdrift, inlärningsförmåga, minne, koncentration, mätthetskänsla, övervikt, smärta.

Naturliga källor: torkade bruna bönor, kikärter och linser, sojabönor och sojaprotein, nötter, mandel, frön, ost, fågel, lever, vetegroddar, torrjäst. 

GABA - Gamma-amino-butyl-syra

Funktion: GABA är en icke-essentiell aminosyra nära släkt med glutamin och glutaminsyra. Det har en lugnande effekt på nervsystemet och motverkar att nervcellernas aktivitet av impulser blir för hög. GABA bildas i hjärnan ifrån glutamat och socker.

Verkar och hjälper mot förstorad blåshalskörtel. Denna sjukdom kan också i första hand vara orsakad av zinkbrist.

Bristsymptom: högt blodtryck, epilepsi, hämmad intelligenskvot, lugnande, ångest, ålderdomsförsvagningar.

Naturliga källor: modersmjölk.

L-Glutamin - Glutaminsyra

Funktion: Glutamin är en av de tre aminosyror som ingår i uppbyggandet av glutation, ett tripeptid sammansatt av cystein, glycin och glutamin.

Glutamin (men inte glutaminsyra), kan passera genom blod-hjärnbarriären. 

Har med god effekt använts i behandlingen av schizofreni och senila. Stärker minnet. Från vissa håll har man även noterat att L-Glutamin kan ha en positiv inverkan på tarmens läkning vid kostomläggning.

Bildar också om sig till GABA - se avsnittet om denna - som bland annat har en lugnande verkan på det centrala nervsystemet. Bra vid behandling av sköra eller skadade slemhinnor och därför effektiv vid behandling av magsår, genomsläppliga tarmar (tarmpermeabilitet) tarminflammationer,Crohn´s sjukdom, magsår, strålskador på matsmältningsorganen och otaliga sjukdomar i matsmältningssystemet. Reducerar tillsammans med vitamin B-3 inflammationstillstånd vid gikt och reumatism och används i behandling av många njursjukdomar. 

Bristsymptom: sockerberoende, utmattning, depression, impotens, frigiditet, nedsatt immunförsvar, förbränning, gikt, lupus, magsår, tarminflammationer, Crohn´s sjukdom, allergier, leverproblem, muskelförlust.

Naturliga källor: torkade linser, sojabönor, nötter, mandel, frön, ost, fågel, vilt, kokta räkor, mannagryn (gluten!), vetegroddar (gluten!), vetekli (gluten!), grahamsknäckebröd (gluten!), gelatin, torrjäst.

L-Glycin

Funktion: Glycin är en av de tre aminosyror som ingår i uppbyggandet av glutation, ett tripeptid sammansatt av cystein, glycin och glutamin. Glutation, som är beskriven på ett annat ställe här i databasen är en av naturens allra viktigast antioxidanter.

Glycin är den minsta naturligt förekommande aminosyran; så enkel i sin konstruktion att den inte uppvisar någon L- eller D-form. Främjar bildningen av växthormon. Lagras i organismen och fungerar som reservoar vid bildningen av de icke-essentiella aminosyrorna samt RNA och DNA. 

Främjar också bildningen av hemaglobin. Bildas i kroppen om till kreatin som är en väsentlig faktor för muskelaktivitet och därmed idrottsutövning. Verkar mot nedsatt hypofysfunktion. Hjälper mot muskeldystrofi. 

Friger glykogen från levern och hjälper därmed mot hypoglykemi. Nedsätter urinsyrekoncentrationen och kan därför motverka anfall av podagra. Har också använts i behandling av epilepsi. Finns också receptfritt mot magsyra. Avgiftar lever och neutraliserar fria radikaler.

Används i livsmedelsindustrin också som naturligt sötningsmedel, konserveringsmedel samt mot mikrober och härskning.

Bristsymptom: muskeldystrofi, hypoglykemi, gikt, epilepsi, blodtriglycerider. 

Naturliga källor: sojabönor, sojaprotein, jordnötter, frö, kokta räkor, fisk, fågel, tunga.

L-Histidin

Funktion: Histidin omvandlas i organismen till histamin, som är en neutrotransmittor och stimulator av det autonoma nervsystemet. Den ökar produktionen av magsyra, utvidgar de små blodkärlen och främjar vissa allergiska reaktioner, vilket är orsaken till användningen av antihistaminer för att kontrollera allergier av hösnuvetypen.

Blodets innehåll av histamin är en väsentlig faktor i analysen av reumatiska, allergiska, neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Hög histaminnivå har konstaterats hos patienter med depression, tvångsmanier och fobier samt vissa typer av schizofreni. 

Låga histaminvärden har man funnit hos personer med reumatism och parkinsons. Man har även funnit låga värden vid några tillfällen av hallucinationer, paranoia, och hyperaktivitet.

Histidintillskott till patienter med låg histaminnivå ger inte nödvändigtvis en förbättring av tillståndet. Ombildningen av histidin till histamin är ofta för komplicerat för att ge omedelbara resultat. 

Skyddar mot strålskador och tar bort tungmetaller från organismen. Skyddar nervskidor, minskar ångest och främjar hörseln. Binder mineraler som koppar och zink. Effektiv vid blodbrist, genom att den främjar bildningen av både röda och vita blodceller.

Kost helt utan histidin kan inom 3 veckor orsaka grå starr.

Bristsymptom: allergier, gikt, reumatism, parkinsons, paranoia, hallucinationer, hyperaktivitet, grå starr.

Naturliga källor: torrjäst, ål, tonfisk, sardiner, makrill, vilt, rostbiff, märgpipa, lever, skinka, fågel, ost, jordnötter, sojabönor, sojaprotein.

L-Karnitin.

Funktion: Tillhör aminosyrorna. L-karnitin har fått sitt namn efter det latinska ordet carnis, som betyder kött. Ett ord vi också känner igen i t.ex. karneval! Av namnet kan vi genast härleda var vi kan finna aminosyran. Den koncentrerar sig i muskler, speciellt hjärtmuskeln, och annan köttvävnad och finns nästan inte alls i växtproteiner.

Varför vegetarianer löper större risk att utveckla utveckla karnitinbrist. Konsekvenserna av sådana bristtillstånd kan bli allvarliga, speciellt för folk med risk för ärftliga hjärtsjukdomar.

Kroppens egna självproducerande hjärtförstärkning är i första hand L-karnitin, som ger energi till musklerna, i första hand hjärtmuskeln, och gör detta genom att förmedla fettförbränningen i cellerna. 

Forskning på djur har visat att hjärtattacker snabbt tömmer vävnaden på L-karnitin, men extra tillskott i tid kan vara livsviktigt.

Tillskott av L-karnitin medförde ökade energiresurser i form av extra ATP (adenosintrifosfat) och utvecklade blodkärlen. Utvidgning av blodkärlen är också del av den mekanism, med vilken L-karnitin verkar som blodtryckssänkande medel. Motverkar angina pectoris och har en positiv effekt på blodcirkulationsstörningar som till exempel claudicatio (fönstertittarsjukan) samt även diabetes.

L-karnitinet minskar blodets samlade kolesterolmängd och sänker särskilt triglyceriderna. Samtidigt ökar den också HDL - high density lipoproteins - ofta kallat "det goda" eller det nyttiga" kolesterolet som minskar risken för blodpropp i hjärtkranspulsådern. 

Personer med cirrhos, "fettlever", visar ofta utpräglad brist på L-karnitin. Cirrhos, är en leversjukdom, där sund funktionell vävnad ersätts med fibrös, icke-fungerande degenererad vävnad.

Det är vanligt att dialyspatienter får brist på L-karnitin. 

Undersökningar visar att dialysen tar bort så mycket som 66 procent av blodets L-karnitin och kroniska njurpatienter som går under regelbunden dialys slutligen så lite som 10 procent av den normala nivån L-karnitin kvar i sina muskler.

När dessa patienter mottar injektioner av L-karnitin efter dialysen, medför detta att koncentrationen av denna livsnödvändiga aminosyra stiger i musklerna och blodet samt att den blodbrist som ofta är en konsekvens av dialysen reduceras.

Man har även funnit ett sammanhang mellan lågt L-karnitin i serum, hög triglyceridkoncentration i blodet och låg sköldkörtelaktivitet, låg binjureaktivitet och nedsatt produktion av hypofyshormoner.

L-karnitin kräver C-vitamin för att kunna fungera.

Bristsymptom: hjärt-kärlsjukdomar; angina pectoris, högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden, blodcirkulationsstörningar som till exempel claudicatio (fönstertittarsjukan), diabetes, samt även diabetes.

Naturliga källor: Högst koncentration av L-karnitin är finns i biff och bacon! Det finns cirka 4 gånger mer L-karnitin i biff än i bacon, och dessutom 18 gånger mer än i fisk och kyckling och nästan 600 gånger mer än i sparris!

L- Lysin

Funktion: Lysin är en essentiell aminosyra som finns i stora mängder i muskelvävnad. 

Lysin främjar växten av thymus och förbättrar immunförsvaret.

Lysintillskott kontrollerar herpesutbrott men kan inte bota herpes. Herpesvirus lagras i nerver och ganglier, där det ligger skyddat mot immunsystemets patrullerande antikroppar. Vid immunförsvagning får det åter chansen till utbrott. Utbrottet visar sig på ytan i form av små blåsbildningar och smärtor, men själva sjukdomshärden, där den egentliga sjukdomsaktiviteten sker, är fortfarande ganglierna och nerverna, där viruset ligger lagrat.

Herpesvirus är beroende av arginin och kan sättas på "svältkur" med hjälp av lysin.

Lysin och arginin är antagonister, dvs motarbetare till varandra. Överskott av aminosyran arginin sänker lysinupptaget och vice versa. Detta förhållande används med stor framgång för att kontrollera herpesutbrott både i form av förkylningssår i t.ex. ansiktet och på genitalierna.

Behandlingen är speciellt effektiv kombinerad med argininfattig kost. Vilket innebär att man bör undvika spannmåls-produkter, nötter, kokos, choklad, gelatin. Öka istället intag av fisk, kyckling, lamm och oxkött mjölk, ost, bönor och öljäst. De flesta frukter och grönsaker. 

Många forskare är i dag av den uppfattningen att herpesvirus är den möjliga dolda orsaksfaktorn vid en lång rad sjukdomar som t.ex. viss migrän, trigeminus neuralgi, Ménières sjukdom, tic douloureux, munslemhinneinflammation, ansiktsförlamning, bind- och hornhinneinflammation, ryggmärgsinflammation, hjärnhinneinflammation, blåskatarr, leverinflammation, bronkitis och lunginflammation samt cancerformer i underliv och munhåla. 

Vid djurförsök har man droppat vätskan från ett herpesangrepp i ögat på en kanin som i loppet av en månad lett till djurets död p.g.a. hjärninflammation!

Undersökningar har visat att de med osteoporos, benskörhet, genomgående har låga lysinvärden och det finns nu också erfarenhet av att lysintillskott som del av ett brett behandlingsprogram kombinerat med livsstilssanering ger positiva resultat. Lysin medverkar också till att avlägsna bly från organismen.

En av Linus Paulings sista upptäckter var att lysin kombinerat med C-vitamin hindrar lipoprotein A att bilda åderförkalkning. I samverkan med C-vitamin ombildas lysin till carnitin, en aminosyra som man funnit effektiv vid behandling av hjärt-kärlsjukdomar.

Lysin främjer koncentration. Den främjar också förbränningen av fettsyror i organismen och bildandet av hormoner, enzymer och antikroppar, och ökar energiproduktionen. De vegetarianer som i hög grad lever av lysinfattiga spannmålsprodukter som vete och majs, lider ofta av brist på denna aminosyra.

Många äldre, speciellt män, lider av lysinbrist. 

Lysin främjar också bildandet av magsyra, motverkar muskelkramper och bildar kollagen.

Spannmålsprodukter har lågt lysininnehåll, vilket kan leda till lysinbrist vid vissa former av vegetarianism och veganism med dominerande intag av spannmålsprodukter.

Den normala lysinmetabolismen är beroende av en lång rad nutrienter som t.ex. vitaminerna B2 (riboflavin), B3 (niacin), B-6 (pyridoxin), C-vitamin samt glutaminsyra, samt järn och zink.

Bristsymptom och terapeutisk användning: koncentrationssvårigheter, blodsprängda ögon, yrsel, illamående, håravfall och blodbrist.

Naturliga källor: fisk, fågel, vilt, lamm, oxkött, mjölk, ost, bönor och torrjäst. 

L-Metionin

Funktion: Metionin är en essentiell aminosyra som hör till den svavelhaltiga gruppen tillsammans med cystein, cystin och taurin. 

Metionin är också mycket aktivt närvarande i de äldsta livsformerna - bakterierna. Till skillnad från människan som måste hämta sin metionin genom maten kan bakterierna själva syntetisera metionin.

Patientundersökningar har visat att ett högt histaminläge t.ex. hos allergiker och astmatiker, som ofta kan minskas med tillskott av folsyra, även krävde extra metionin för att kunna sänkas.

De med parkinson samt många svårt depressiva och schizofrena patienter, uppnår förbättring med tillskott av metionin pga att det sänker blodets innehåll av histamin. Metionintillskott kan dock ge psykotiska symptom hos patienter med folsyrabrist. Främjar minnet.

Metionine avlägsnar tungmetaller från organismen, är effektiv vid kopparbelastning och skyddar mot fria radikaler. Avgiftar levern och motverkar bildning av fettlever. I samverkan med folinsyra och kolin skyddar den mot vissa former av cancer. Som andra svavelhaltiga aminosyror hjälper den vid strålskador och främjar sårläkningen efter kirurgiska ingrepp.

Metionin främjar hårväxt och motverkar sjukdomar i hud och naglar, hindrar bildning av papillomer i svalget och veneriska vårtor.

Motverkar trötthet och utmattning.

Djurförsök tyder på att brist av metionin kan öka risken för åderförkalkning, bryta ner vävnadsprotein och blockera utnyttjandet av folsyra.

Metionin är en nödvändig faktor för organismens användning av selen.

Nödvändiga samverkande faktorer är vitaminerna B6 (pyridoxin), kobalamin (B12) och folsyra samt mineraler som t.ex. magnesium.

Bristsymptom: infektionskänslighet, kolesterolansamlingar och ateroskleros. Ödem pga. av att urin inte kan bildas utan tillräckligt med metionin i kroppen.

Naturliga källor: paranötter, sesamfrön, ost, tonfisk, sardiner, kokta räkor, lax, böckling, vilt, fasan, ost, mjölk.

Taurin

Funktion: Taurin är en svavelhaltig aminosyra och finns i alla kroppens membran. Det är en stor beståndsdel i gallan och kan hittas i den nedre tarmen. Som elektrokemisk stabilisator är den involverad i transporten av ioner - natrium, kalium, kalcium, magnesium genom cellväggar och andra membran.

Den har därför vital betydelse för hjärnan, hjärtat, ögonen, gallblåsan och blodcirkulationen.

Dess enkla uppbyggnad gör att den, liksom glycin, inte har någon L- eller D-form och därför alltså heller inte finns i en syntetisk version. Den ingår heller inte i bildandet av peptider och därför heller inte strukturellt i uppbyggandet av proteiner. Uppträder i kroppen som en fri molekyl, speciellt i hjärnvävnaden och centrala nervsystemet i övrigt, i hjärtat och skelettmusklerna.

Det är en stor beståndsdel i gallan och kan hittas i den nedre tarmen 

Nyfödda kan inte själv bilda taurin och är helt beroende av tillförsel via bröstmjölken. Spädbarn som får bröstmjölks-ersättning lider ofta av brist på taurin.

Taurin finns företrädesvis i områden med hög elektrokemisk aktivitet som t ex hjärna och ögon. I dessa områden är taurinets viktigaste uppgifter att stabilisera nervcellernas membran. Dessa membran mottar och överför ständigt elektriska impulser som uppstår som följd av elektriskt laddade atomer som flimrar fram och tillbaka över cell-membranerna och ut och in i cellerna.

Om cellmembranet blir elektriskt instabil - t ex på grund av brist på taurin - så börjar cellen att avfyra oregelbundna elektriska salvor som i sin tur kan orsaka en del former av 

epilepsi. Migrän och epilepsi beror ofta på simpel magnesiumbrist.

Tillskott av taurin i höga doser tillsammans med magnesium brukar ge fantastiska resultat vid behandling både av migrän samt epileptiska anfall.

Stress är ofta den utlösande faktorn till epileptiskt anfall eller migrän. Vi vet att stress gör att kroppen förlorar taurin och dramatiskt ökar vårt behov för denna aminosyra i en grad, som vår egen biosyntes inte komma upp till.

Taurin håller därmed fettämnen och kolesterol flytande och motverkar därför gallstensbildning. Motverkar kaliumbrist och skyddar därmed hjärtmuskulaturen. Stödjer insulinaktiviteten och är därför bra för diabetiker. Har visat bra verkan mot oregelmässig hjärtrytm.

Bristsymptom: epilepsi, migrän, diabetes, depression, nervkramper, högt blodtryck, hjärtbesvär, högt blodkolesterol, låg sköldkörtelaktivitet, gallsten, podagra, sämre spermiekvalitet och njursjukdomar.

Naturliga källor: inälvsmat - njure, hjärna, lever, hjärta. Kött, fisk, skaldjur.

L-Tyrosin

Funktion: Tillhör gruppen aromatiska aminosyror som också omfattar tryptofan och fenylalanin. Denna aminosyra förlöper snabbt genom blod/hjärnbarriären men konkurrerar samtidigt med åtskilliga andra aminosyror. Kan under vissa omständigheter vara essentiell eftersom fenylalanin som fås via kosten syntetiserar tyrosin.

Tyrosin och jod bildar tillsammans förstadiet till sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och triodotyronin (T3). 

Tyrosin stödjer funktionen i binjurebalken och under stress har man ett ökat behov av tyrosin. Om tyrosin inte tillförs till kroppen i tillräckliga mängder, stjäls detta från hjärnan där brist kan uppstå, med nedsatt minnesfunktion samt uppmärksamhetsförmåga som följd.

Tyrosinets normala ämnesomsättning kräver samverkan med näringsämnen som t.ex. C-vitamin och de aktiva formerna av B-3 (niacin) samt folinsyra och blandade mineraler, speciellt koppar. 

Avvikande tyrosinvärden hos havande och nyfödda kan balanseras med tillskott av vitamin C.

Kopparbelastning kan främja ombildningen av tyrosin till dopamin med tyrosinbrist som följd. Vid viss typ av schizofreni har man funnit höga koppar- och dopaminvärden kombinerat med låga histaminvärden.

Tillskott av tyrosin kan hämma aptiten och främja den sexuella driften.

Tyrosintillskott har visat sig effektivt mot premenstruellt syndrom (PMS) och leder till bättre nyttjande av L-dopa hos Parkinson patienter.

Bristsymptom: nervsymtom, dåligt minne, lågt adrenalin, PMS-besvär, låg kroppstemperatur, lågt blodtryck, övervikt

Naturliga källor: torrjäst, ost, sesamfrön, pumpafrön, jordnötter, sojaprotein, gröna och gula ärter, pistaschmandel, fågel, vilt, torskrom, lax, böckling, äggula, vetegroddar. Tyrosin finns för det mesta i köttprotein. 

I vegetarisk föda finns nästan inget tyrosin alls.

L-Tryptofan

Funktion: Tryptofan tillhör tillsammans med fenylalanin och tyrosin, gruppen av aromatiska aminosyror.

Tryptofan har bevisats ha direkt inflytande på bildandet av en neurotransmittorn serotonin och därmed påverkan på mentala sjukdomar.

Bland de essentiella aminosyrorna är tryptofan den aminosyra som det finns minst mängd av i livsmedel.Tryptofan är råvaran till själva serotonintillverkningen och är alltså ett livsnödvändigt ämne som vi måste få i oss genom maten.

Studier har gjorts där man tagit bort allt tryptofan ur kosten för en försöksgrupp utan depression, vilka efter några timmar blev trötta och irriterade. Tryptofan spelar en stor roll i det psykiska måendet.

Vegetarisk mat är genomgående fattig på tryptofan.

Aminosyran är helt beroende av vitamin B6 (pyridoxin). Andra näringsämnen som är involverade ämnesomsättningen av tryptofan , är vitamin B3 (niacin), folinsyra och magnesium. Aminosyran tryptofan bildas under normala omständigheter i viss utsträckning till niacin.

Tryptofanbrist är också en orsaksfaktor vid pellagra, en dödlig form av B3-brist.. Pellagra uppträder speciellt i de fattiga majsodlande områden, eftersom det är svårt att omsätta den form för tryptofan som finns bundet i majskornet till vitamin B3.

Det klassiska sättet att avslöja B6 vitaminbrist på är genom ett tryptofanbelastningsprov. Man tar 100 mg tryptofan per kg kroppsvikt och finns det mer än 30 mg i urinen, är detta tecken på B6 brist. Hög xanturensyraavsöndring uppkommer också i förbindelse med stress, ångestanfall, depression, hyperventilering och hos vissa som reaktion på p-piller.

Picolinsyra, ett av tryptofanets ämnesomsättningsprodukter är en mycket väsentlig faktor i organismens förvaltning av zink.

Vid brist på vitamin B6 (pyridoxin) eller tryptofan kan man inte uppta zink. Kryptopyrrol är ett giftigt ämne bildat vid felproduktion av hemoglobin. Det uppträder vid fall av pyroluria, som kan medföra mentala sjukdomar, schizofreni,

och andra avvikande beteenden. 

Pyroluria kan behandlas rimligt mest effektivt med tillskott av vitamin B6 (pyridoxin) och zink.(se mer i boken Gluten&Mjölk)

Tryptofan är nu för tiden förbjudet i praktiskt taget alla länder som följd av dödsfall i USA

år 1989, orsakat av en enda försändelse med bristfälligt rensat, syntetiskt tryptofan framställt genteknologiskt av företaget Showa Denko i Japan. Trots att orsaken erkändes vara en förorening av denna japanska produkt upprätthålls förbudet, trots protester från både i USA och andra länder.

*Förbudet uppstod någorlunda samtidigt med införseln av det senare så berömda "lyckopillret" - Prozac, Cipramil; Fontex - som i stor utsträckning övertog marknaden efter att det oförorenade tryptofanet hade blivit förbjudet !

Här ligger en hund begraven ! ! Troligen ligger läkemedelsbolag bakom bluffen med förorenat Tryptofan för att lansera "lyckopiller" som blivit en miljardindustri!

5-hydroxy-L-tryptofan 

Kroppen ombildar 5-HTP utifrån vanligt tryptofan. Man kan säga att 5-HTP är en mellanprodukt mellan tryptofan och det signalsubstansen serotonin. 5-HTP har betydelse för kroppens egen produktion av endorfiner, serotonin och "dygnsrytmshormonet" melatonin. 

5-HTP är bättre för några ändamål, men dess funktion är inte lika bred som vanlig tryptofan. Utpräglad tryptofanbrist förbättras inte med 5-HTP, men 5-HTP har dock lättare än tryptofan att passera in till hjärnan via blod-hjärnbarriären. 

Endast ca 3% av vanligt tryptofan konverteras till serotonin i kroppen när det intas oralt, jämförelsevis med hela 70% när det tas i form av 5-HTP. Flera undersökningar har visat att 5-HTP kan vara lika effektivt som depressionsmedicin (SRI & tricykliska antidepressiva).

De flesta 5-HTP produkter framställs av frön från den afrikanska plantan Bandeiraea simplicifolia också känd som Griffonia simplicifolia.

I behandlingen uppnår man de bästa resultaten när 5-HTP tas före måltid tillsammans med speciellt zink, magnesium och B-vitaminer - speciellt B6 och B3.

5-HTP har använts vid behandling av Parkinsons sjukdom samt vissa former av epilepsi.

5-HTP har också visat goda resultat i behandlingen av fibromyalgi. Personer med fibromyalgi som mottog 5-HTP fick minskat antal smärtpunkter, lindrad ångest, förbättrad sömnkvalité och reducerade trötthetssymptom.

Om kroppen däremot saknar det enzym som är nödvändigt för ombildandet av tryptofan till serotonin, eller om detta enzym blockeras på ett annat sätt, kan det få negativa konsekvenser för personens psykiska välbefinnande, sömnkvalitet och smärttröskel.

Bristsymptom: sömnstörningar, depression, ångestanfall, stressymtom, ätstörningar, övervikt, hypoglykemi, starkt sug efter kolhydrater.

Naturliga källor: kalkon, skinka, biffkött, ägg, parmesanost, mandlar, ansjovis och vilt. 

*Får inte tas tillsammans med MAO-hämmare som Marplan, Cinement, Eldepryl eller liknande. Bör inte tas av gravida kvinnor eller kvinnor som förväntar graviditet. 

Andra aminosyror konkurrerar med tryptofan om transportvägen genom blod/hjärnbarriären. Därför är det att rekommendera att ta tryptofantillskott på andra tider än intagning av annat protein.

*Bör ej tas i samband med medicin mot depression utan läkares godkännande. Bör ej tas av personer med Parkinsons sjukdom utan läkares godkännande. Bör ej tas av personer med bindvävssjukdomen Sklerodermi. Bör ej tas av gravida och ammande. 5-HTP kan i vissa fall ge symptom från mag-tarmkanalen samt illamående.